NU 1979/80:70

Näringsutskottets betänkande
1979/80:70

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser energihushållning
m. m. och propositionen 1979/80:170 om vissa energifrågor
jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:100 bilaga 17 (industridepartementet) såvitt
gäller vissa anslag avseende energihushållning m. m.,

dels propositionen 1979/80:170 om vissa energifrågor,

dels sju motioner som har väckts med anledning av propositionen
1979/80:170,

dels - helt eller delvis - sju under allmänna motionstiden år 1979 väckta
motioner rörande bl. a.
kärnkraftsindustrin,
värmeförsörjning från kärnkraftverk,
exploatering av uran och alunskiffer,
alternativ energiproduktion,
internationellt samarbete rörande energiforskning,

dels - helt eller delvis - 39 under allmänna motionstiden år 1980 väckta
motioner rörande bl. a.
energipolitiken i allmänhet,
energiförsörjning,
energisparande,

alternativa energikällor av olika slag,
energiforskning

verksamheten för att öka säkerheten vid kärnkraftverk.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.

En översikt över var i betänkandet de olika motionsyrkandena behandlas
lämnas i bilaga 1 (s. 78 f.). Vissa motionsyrkandens behandling i andra
betänkanden redovisas i bilaga 2 (s. 80).

Skrivelser har inkommit från Folkkampanjen Nej till Kärnkraft, Svenska
naturskyddsföreningen. Svensk Metanolutveckling AB och Ljusre k lamförbundet
Auktoriserade Skyltleverantörer.

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

2

Propositionen 1979/80:170
Huvudsakligt innehåll

De allmänna riktlinjer för energipolitiken som föreslås i propositionen har
sin utgångspunkt i bl. a. resultatet av den rådgivande folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan den 23 mars 1980.

Behovet av att minska oljeberoendet och betydelsen av energihushållning
betonas kraftigt i propositionen.

Det understryks att de närmaste årtiondena måste bli en tidsperiod när
uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan introduceras för att på sikt svara för huvuddelen av vårt lands
energiförsörjning.

Kärnkraften skall enligt propositionen avvecklas i den takt som är möjlig
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning
och välfärd. Högst de tolv kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga
eller under arbete används under sin tekniska livslängd. Ingen ytterligare
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.

I propositionen framhålls att det kommer att krävas mycket betydande
insatser inom energiområdet om planerna på att minska oljeberoendet skall
förverkligas och den stegvisa avvecklingen av kärnkraften äga rum.

Ett program för fortsatt energihushållning aviseras i propositionen.
Åtgärder för att införa fasta bränslen behandlas. Förslag om inrättande av en
fond för oljeersättande investeringar kommer att läggas fram under hösten
1980.

Eltillgången bör enligt propositionen användas för att bl. a. ersätta olja.
Elanvändningen föreslås ske på ett sådant sätt att vi inte blir låsta till ökat
elutnyttjande i framtiden eller försvårar introduktionen av andra energikällor.

Mer omfattande och detaljerade förslag till riktlinjer för den framtida
energipolitiken aviseras till riksmötet 1980/81.

I propositionen behandlas också åtgärder för att höja säkerheten i de
svenska kärnkraftverken. De förslag till säkerhetshöjande åtgärder som har
framförts av reaktorsäkerhetsutredningen bör enligt propositionen vara
genomförda eller under genomförande senast vid utgången av år 1985.

Åtgärder för att upprätthålla beredskapen mot kärnkraftsolyckor
berörs.

Särskilda lokala säkerhetskommittéer föreslås bli inrättade för varje
kärnkraftverk. Arbetet med säkerhetsanalyser för de svenska kärnkraftsreaktorerna
bör enligt propositionen intensifieras.

Statens kärnkraftinspektions framtida verksamhet och organisation tas
upp till behandling. Inspektionen föreslås få en ny organisation för att bättre
kunna fullgöra sina uppgifter. Anslagsfrågor för statens kärnkraftinspektion
tas också upp.

Vidare läggs förslag fram om introduktion av naturgas i västra Skåne enligt

NU 1979/80:70

3

det s. k. Sydgasprojektet. Riksdagen föreslås godkänna ett avtal med
Danmarks regering om naturgassamarbete. Samarbetet omfattar bl. a.
transport av naturgas för svensk räkning över det planerade danska
rörledningssystemet och leveranser av naturgas enligt särskilda avtal mellan
Swedegas AB och Dansk Olie & Naturgas A/S. Leveranserna avses börja i
oktober 1985. Medelsanvisning av 165 milj. kr. som förskottsbetalning för
investeringar i ledningar m. m. i Danmark föreslås.

Vissa riktlinjer för genomförande av Sydgasprojektet redovisas i propositionen.
Förslag läggs slutligen fram om överföring till Svenska Petroleum
AB av statens aktier i Swedegas AB.

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de allmänna riktlinjer för energipolitiken som föredragande
statsrådet har förordat,

2. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat angående riktlinjer
för kärnsäkerhetsverksamheten,

3. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om statens
kärnkraftinspektions uppgifter,

4. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. godkänner avtalet den 29 februari 1980 mellan Sveriges regering och
Danmarks regering om naturgassamarbete,

6. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
genomförande av Sydgasprojektet,

7. medger att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m. för förvärv av Svenska Gasföreningens Service AB:s aktier i
Swedegas AB och att därefter samtliga statens aktier i Swedegas AB får
överlåtas till Svenska Petroleum AB,

8. till Förskottsbetalning för transport av naturgas för budgetåret 1980/81
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.

Propositionen 1979/80:100

Under här aktuella punkter i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 föreslås
följande:

E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
(s. 145-175)

att riksdagen

1. beslutar att den av statens vattenfallsverk disponerade rörliga krediten i
riksgäldskontoret sänks från 600 000 000 kr. till 350 000 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens

NU 1979/80:70

4

vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 7 113 000 000 kr.,
varav högst 160 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

3. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 1 750 000 000 kr.

E 4. Statens k ärn k r a f t inspek t i on: Kärnsäkerhets forskning

(s. 179-181)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 6. Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m . m . (s. 183-216)
att riksdagen

1. godkänner en av föredragande statsrådet förordad ändring av grunderna
för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar,
vilken utöver löpande beslut innebär åtaganden om högst 15 000 000 kr.
under budgetåret 1981/82,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 225 000 000 kr.

E 7. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte (s. 216-221)

att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

E 9. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m . m . (s. 224-227)
att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 10. Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration
AB (s. 227-233)
att riksdagen

1. godkänner de ändringar av grunderna för stöd till prospektering efter
olja och naturgas som föredragande statsrådet har förordat,

2. till Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

E 11. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (s. 233-235)

att riksdagen till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 786 000
kr.

NU 1979/80:70

5

F 13. Energiforskning (s. 290-308)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som,
inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 250 000 000 kr. för
budgetåret 1981/82, högst 200 000 000 kr. för budgetåret 1982/83 och högst
100 000 000 kr. för budgetåret 1983/84,

2. till Energiforskning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 301 500 000 kr.

F 14. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik
A B (s. 309)

att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 47 000 000 kr.

F 15. Energite ä nisk forskning och utveckling vid
Studsvik Energiteknik AB(s. 310)
att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik
Energiteknik AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

F 16. M e d e 1 s t i 11 s k o 11 till Studsvik Energiteknik AB
(s. 311)

att riksdagen till Medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 38 600 000 kr.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden år 1979

De motioner från allmänna motionstiden år 1979 som behandlas i detta
betänkande är följande:

1978/79:288 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag i energifrågan i enlighet med i
motionen framförda synpunkter (i den mån detta yrkande inte har
behandlats i betänkandet NU 1978/79:60),

2. begär att regeringen beslutar om svenskt utträde ur IEA och
Euratom,

3. uttalar sig för en avveckling av den svenska kärnkraftsindustrin och att
statens engagemang inom denna används för att få fram alternativ
produktion,

1978/79:542 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser
hemställan (3) att de multinationella oljebolagens svenska dotterföretag
förstatligas,

NU 1979/80:70

6

1978/79:1014 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser
hemställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

2. att erforderligt belopp bör ställas till LKAB:s förfogande att omedelbart
inleda exploateringen av uranfyndigheterna i Arjeplog-Arvidsjaurområdet,

3. att ett mineralforskningsinstitut med första uppgift att snabbt utveckla
en totalutvinningsmetod av alunskifferns beståndsdelar bör upprättas med
anknytning förslagsvis till tekniska högskolan i Luleå,

4. att LKAB eller ett särskilt för detta ändamål bildat helstatligt bolag
skyndsamt bör inleda exploateringen av den svenska alunskiffern för uranoch
oljeutvinning, utvinning av aluminium, vanadin, molybden, nickel,
kobolt och andra värdefulla metaller samt konstgödselproduktion,

5. att uppdrag bör ges åt och medel ställas till förfogande för förslagsvis
lantbruksuniversitetet i Uppsala att för svenska förhållanden utveckla de
metoder som används i vissa andra länder för återställande av marken vid
s. k. rullande dagbrottsbrytning,

1978/79:1476 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1978/79:1108 i avsnittet En säkrare energiförsörjning
hemställs att riksdagen uttalar att det vid utformningen av den framtida
energipolitiken beaktas vad i motionen anförts (i den mån detta yrkande inte
har behandlats i betänkandet NU 1978/79:60),

1978/79:1642 av Lars Werner m. fl. (vpk) - med motivering i motionen
1978/79:1639 såvitt avser hemställan (1) att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till program för alternativ energiproduktion och
energibesparande åtgärder som ger 5 000 årsarbeten inom verksamheten,

1978/79:2006 av Egon Jacobsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen skyndsamt tillsätter en parlamentarisk kommitté
för de svenska alunskiffrarna i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om

a) kommitténs arbetsuppgifter,

b) de svenska alunskiffrarnas betydelse för försörjningstrygghet, sysselsättning
och ekonomi,

c) betydelsen av forskning för en god miljö,

d) den kommunala vetorätten,

1978/79:2026 av Ulla Tillander (c) och Bertil Fiskesjö (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en hetvattenledning
från Barsebäck till Malmö och Lund inte skall byggas.

NU 1979/80:70

7

Motioner från allmänna motionstiden år 1980

De motioner från allmänna motionstiden år 1980 som behandlas i detta
betänkande är följande:

1979/80:201 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag om medelsanvisning för utbyggnad
av anläggningar för fasta bränslen,

a) dels till Västerbottens län för fullföljande av de projekt som enligt
utredning omgående bör satsas på,

b) dels medel till övriga skogslän så att utvecklingsarbetet för utnyttjande
av fasta bränslen omgående kan påbörjas,

2. uttalar att medel enligt ovan bör anvisas inom ramen för 1980/81 års
statsbudget,

1979/80:317 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till program för varvtalsreglering av
industrins pumpar, fläktar och liknande anordningar,

1979/80:438 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för i motionen framlagt program för kommunal solvärme,

2. hos regeringen hemställer om förslag och åtgärder i anledning
därav,

1979/80:439 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att de båda kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck tas ur drift
omedelbart efter folkomröstningen,

2. hos regeringen hemställer om erforderliga åtgärder,

1979/80:562 av Ivan Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att den skyndsamt inventerar tillgången på nu outnyttjad
vattenkraft i mindre åar och bäckar samt utreder formerna för dessa
kraftkällors förnyade utnyttjande, erforderliga lagändringar och förslag till
statligt stöd till denna verksamhet,

1979/80:566 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av de privata
ägarintressena i vattenkraftverk med en kraftomsättning på mer än 1 200
GWh,

2. hos regeringen hemställer om förslag att privata ägarandelar av
kärnkraftverk överförs i statens ägo,

3. hos regeringen hemställer om förslag dels till åtgärder för utbyggnad av
den industriella mottryckskraften med målsättningen att denna skall tillföra
10 TWh 1990, dels till former för samhällelig kontroll över denna kraft,

4. hemställer hos regeringen om att denna vidtar åtgärder för en kraftig
ökning av antalet kraftvärmeverk, så att målet 12 TWh el från kraftvärmeverk
nås 1990,

NU 1979/80:70

8

5. hos regeringen hemställer om förslag om förstatligande av den privata
oljehandeln,

6. uttalar att all energitillförsel av samhällelig betydelse skall vara
samhälleligt ägd och hos regeringen hemställer om nödvändiga åtgärder för
detta uttalandes uppfyllande,

1979/80:704 av Börje Hörnlund (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna

1. att utvecklingsfonderna måste få resurser till insatser som främjar en
effektiv energihushållning och användning av alternativa förnyelsebara
energikällor,

2. att vid fördelning av resurser särskild tonvikt läggs vid de regionalpolitiska
hänsynstagandena såväl mellan län som inom länen,

1979/80:947 av Jens Eriksson (m) och Siri Häggmark (m), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att landets samtliga
kommuner bör uppmanas att minska sin elförbrukning för belysning av
allmänna platser, gator och vägar med minst 25 %,

1979/80:949 av Arne Fransson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen medverkar till att länsstyrelsen i Jönköpings län
upprättar en regional energiförsörjningsplan för länet,

1979/80:950 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den pilotanläggning för minskad
energiförbrukning i tätort som redovisas i motionen skall prioriteras och ges
det stöd som dess betydelse för landets energiförsörjning motiverar,

1979/80:951 av Ivar Franzén (c) och Rolf Andersson (c), vari hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder för att stimulera alternativ
elströmsproduktion enligt de riktlinjer som har redovisats i motionen,

1979/80:956 av Birgitta Hambraeus (c), såvitt avser hemställan (1) att
riksdagen beslutar att förbjuda export av kärnreaktorer och kärnreaktorteknologi
från vårt land,

1979/80:962 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om energisituationen i
Norrbottens län samt därefter förelägger riksdagen förslag i ärendet,

1979/80:964 av Ove Karlsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att en utredning tillsätts som kartlägger de i motionen
anförda frågorna när det gäller framtida användning av fasta bränslen,

1979/80:969 av Olof Palmé m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till lagstiftning om styrelserepresentation
för samhället i vattenkraftsföretag och oljebolag,

NU 1979/80:70

9

1979/80:1015 av Bernt Ekinge (fp) - med motivering i motionen
1979/80:1013 såvitt avser hemställan (1) att riksdagen beträffande
Studsviks Energiteknik AB hos regeringen begär att utredningen om
myndighetsorganisationen inom energiområdet får i uppdrag att jämväl
utreda Studsviks framtida ställning och lämpliga organisationsform för
forskningsstationen samt även frågan om inrättandet av en central energimyndighet
med anknytning till Studsvik,

1979/80:1398 av Rolf Andersson m. fl. (c, s, m, fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
beträffande dimensionering av gasledning m. m. vid utbyggnaden av
naturgasnätet i Syd- och Västsverige,

1979/80:1401 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari hemställs att
riksdagen, i händelse av att linje 3 segrar i folkomröstningen om kärnkraften,
hos regeringen anhåller om utarbetande av en avvecklingsplan jämväl för
energiförbrukande verksamhet på televisionens område,

1979/80:1402 av Raul Blucher (vpk), såvitt avser hemställan (2) att
riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att ge högskolan i
Karlstad uppdrag och erforderliga resurser för att bedriva forskning med
inriktning på utvecklandet av industriell verksamhet för samhälleliga behov,
bl. a. inom energiområdet, inom Värmlands län,

1979/80:1404 av Anita Bråkenhielm (m) och Gullan Lindblad (m), vari
hemställs att riksdagen anhåller att regeringen

1. ger utredningen Myndighetsorganisationen inom energiområdet m. m.
tilläggsdirektiv att se över Studsviks framtida roll och arbetsformer,

2. vid inrättandet av nya forskningsenheter med anknytning till energiområdet
prövar om Studsviks forskningsstation är en lämplig lokaliseringsort,

1979/80:1406 av Claes Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar om en lånegaranti om i första hand 300 milj. kr. för
investeringar i anläggningar i kommersiell drift i samband med övergång till
produktion respektive användning av torv,

2. anhåller att regeringen tar initiativ till en översyn av reglerna för
tillståndsgivning för torvbrytning i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. i övrigt beaktar vad som anförts angående åtgärder för att främja
introduktionen av torv i energiförsörjningssystemet,

1979/80:1407 av Claes Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att regionalpolitiken och över huvud taget samhällets verksamheter
skall vara inriktade på en decentraliserad samhällsstruktur, särskilt
med hänsyn till möjligheterna att övergå till förnyelsebara, inhemska
energikällor,

2. hos regeringen begär att det program för utveckling av förnyelsebara

NU 1979/80:70

10

energikällor som alternativ till kärnkraften, som redovisas i motionen, läggs
till grund för den framtida energipolitiken,

3. hos regeringen begär att regionala energiförsörjningsplaner, med
inriktning på inhemska förnyelsebara energikällor, utarbetas inom ramen för
den regionala utvecklingsplaneringen,

1979/80:1411 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om skyndsamt förslag om lagstiftning som bemyndigar
regeringen att förordna om begränsning av användningen av belysning i
skyltfönster, lysande reklamskyltar, fasadbelysning och vägbelysning,

1979/80:1425 av Sture Korpås m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär, att den - i händelse av ett ja vid folkomröstningen till
vidare laddning och utbyggnad av kärnkraften - förelägger riksdagen förslag
till sådan ändring i gällande lagstiftning, att reaktorerna i Forsmark inte får
sättas i gång, förrän statens strålskyddsinstitut avslutat sin översyn av
organisation och resurser, när det gäller olyckor i kärnkraftverk, och förrän
av rapporten och dess vidare behandling föranledda beslut och åtgärder är
vidtagna,

1979/80:1426 av Karl Leuchovius (m) och Sten Svensson (m), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder snarast vidtas i
syfte att underlätta möjligheten för att tillvarata den energi som kan utvinnas
från mindre och medelstora kraftstationer,

1979/80:1432 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen anhåller
att regeringer snarast låter utarbeta en beredskapsplan för en akut
oljeförsörjningskris,

1979/80:1433 av Anita Persson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs angående
inriktningen av den långsiktiga verksamheten vid Studsviks Energiteknik
AB,

1979/80:1434 av Magnus Persson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen tillsätter en utredning för att närmare klargöra de
tekniska och ekonomiska förutsättningarna för om- och tillbyggnader av
befintliga vattenkraftsanläggningar i Klarälvens vattensystem,

1979/80:1444 av Ulla Tillander m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna betydelsen av att en satsning på gas
beaktas i den kommande energipolitiska propositionen,

1979/80:1445 av Marianne Wahlberg (fp), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om inrättande av ett energitekniskt centrum
förlagt till Nynäshamn,

NU 1979/80:70

11

1979/80:1544 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

a) en energihushållningslag som ger de styrmedel som det talas om i
motionen,

b) en särskild koncessionsnämnd som styr industrins energianvändning,

c) en utredning som klargör de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för en effektivisering av vattenkraftverk över 2 MW,

2. att riksdagen uttalar sig för att

a) någon uranbrytning inte skall få förekomma i Sverige,

b) värmeförsörjningen i svenska kommuner inte får ske med hjälp av
kärnkraftverk typ Secure eller andra,

c) s. k. hetvattenledningar från kärnkraftverken inte får byggas ut,

d) 800 kV-ledningar inte får byggas i Sverige,

e) avfallet från de svenska reaktorerna inte får upparbetas, all export av
svensk kärnkraft och kärnteknologi stoppas och att bridreaktorer inte får
byggas i Sverige,

3. att riksdagen beslutar

a) att med ändring av propositionen 1979/80:100 bilaga 17 anslaget F 13,
delprogram 4, Inhemska bränslen från 39 600 000 kr. till 50 000 000 kr.

b) att öka anslaget till Vindenergi från 34 000 000 kr. till 75 000 000
kr.,

c) att minska anslaget till Fusionsenergi från 23 000 000 kr. till 7 000 000
kr.,

d) att minska anslaget till Lättvattenreaktorer från 16 000 000 kr. till
10 000 000 kr.,

e) att avslå anslaget till Avancerad energiteknik på 14 000 000 kr.,

f) att hos regeringen begära åtgärder för att Sverige skall utträda ur
Euratom,

g) att hos regeringen begära åtgärder för att avtalet med det franska
bolaget Cogéma sägs upp,

h) att hos regeringen begära åtgärder för att Sverige skall utträda ur
oljeklubben IEA,

1979/80:1546 av Eva Winther (fp), såvitt avser hemställan (3) att riksdagen
hos regeringen begär att en del av Vattenfalls nettovinst från elkraftproduktionen
i Norrbotten används för att ge länets industri och invånare sänkt
eltaxa,

1979/80:1767 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande samordning av samhällets resurser i syfte att stimulera ökad
användning av energi baserad på inhemska råvaror,

1979/80:1777 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c), vari
hemställs att riksdagen anhåller att regeringen i samråd med länsmyndighe -

NU 1979/80:70

12

ter, kommuner och företag utarbetar en energiförsörjningsplan för Värmland,

1979/80:1778 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar att statens vattenfallsverk skall särredovisa ekonomin för vattenkraft,
atomkraft och övrig kraft,

1979/80:1785 av Oswald Söderqvist (vpk), såvitt avser hemställan att
riksdagen

2. av regeringen begär förslag till åtgärder för att mildra verkningarna av
avvecklingen i Forsmark, detta oavsett resultatet i folkomröstningen,

6. hos regeringen begär förslag om att den planerade oljelagringsanläggningen
i Hargshamn snarast kommer till stånd och att medel för en fortsatt
utbyggnad av industriområdet ställs till förfogande,

1979/80:1849 av Marianne Stålberg m. fl. (s) - med motivering i motionen
1979/80:1847 såvitt avser hemställan att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
samlade insatser för utvinning av länets naturtillgångar för energi,

3. beslutar att, i enlighet med vad i motionen anförts, inrätta en
forskningsstation för utvinning av torv, flis och skiffer,

4. anhåller att regeringen, i enlighet med vad i motionen anförts,
framlägger detaljerade förslag rörande forskningsstationens verksamhet,
organisation, dimensionering och finansiering,

1979/80:1852 av Stig Josefson m. fl. (c), vari - med motivering i motionen
1979/80:1850 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om trädgårdsnäringens energiförsörjning,

1979/80:1900 av Gunnel Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen medverkar till att länsstyrelsen i Gävleborgs län tar fram
en regional energiförsörjningsplan för länet.

Motioner med anledning av propositionen 1979/80:170

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:170
och behandlas i detta betänkande är följande:

1979/80:2046 av Tage Adolfsson m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående forsknings- och utvecklingsprojekt med energiskogsodling
i Sveriges lantbruksuniversitets regi,

1979/80:2054 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att
vad i motionen sagts om behovet av konkreta åtgärder för att kraftigt
stimulera samåkande i bil skall beaktas i de riktlinjer för energipolitiken som
skall föreläggas 1980/81 års riksmöte,

NU 1979/80:70

13

1979/80:2055 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att vad i motionen redovisats

a) om hushållning med energikvalitet och fjärrvärme med låg vattentemperatur,

b) om att Sveriges tätposition på vindkraftsområdet bör främjas genom en
statlig beställning av 10 förseriemaskiner,

c) om att det är angeläget att utveckla rationella metoder för metanjäsning,
med sikte på såväl energiproduktion som avfallshygienisering och
återvinning av växtnäring samt

d) om att satsning på torv och skogsbränsle skall prioriteras före kol
skall beaktas i de riktlinjer för den framtida energipolitiken som skall
föreläggas 1980/81 års riksmöte,

1979/80:2056 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att ingen ytterligare
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma utöver de 12 reaktorer som är i drift,
färdiga eller under arbete, och att den sista reaktorn i vårt land skall stängas
senast år 2010,

2. begär hos regeringen att denna skyndsamt tillsätter en förhandlingsman
som får i uppdrag att uppta överläggningar med Oskarshamns Kraftgrupp
AB i syfte att tillförsäkra samhället majoritetsägande inom detta företag,

3. hos regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning om styrelserepresentation
för samhället i vattenkraftsföretag och oljebolag,

4. begär att regeringen snarast låter utarbeta en beredskapsplan för en
akut oljeförsörjningskris,

5. begär att regeringen allvarligt prövar förutsättningarna att förstärka
den svenska oljeberedskapen genom att samhället i delägarskap med OK
bygger en s. k. katalytisk kracker för att inom landet kunna vidareförädla
tunga eldningsoljor till från försörjningssynpunkt mera känsliga lätta
oljeprodukter,

6. hos regeringen begär tillsättande av en utredning som

a) skyndsamt utformar en lagstiftning för att underlätta introduktion av ny
energiteknik,

7. anhåller hos regeringen att centrala myndigheter ger nödvändiga råd
och anvisningar till kommunerna, så att introduktionen av förnybara
energikällor underlättas,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande nödvändiga organisatoriska och industriella insatser, bl. a.
utvecklingsbolag där samhället har ett dominerande inflytande, utvecklingsavtal
med teknikupphandlare, regional organisation m. m., för att den nya
energitekniken skall få en snabb introduktion,

10. begär att regeringen skyndsamt fattar de övergripande beslut som
erfordras för storstädernas värmeförsörjning,

NU 1979/80:70

14

11. begär att regeringen skyndsamt lämnar förslag om särskild beskattning
av övervinster i vattenkraftsproduktionen,

12. begär att regeringen tillsätter en expertgrupp med uppgift att
analysera sannolikheten för och effekterna av s. k. ångexplosioner i
kärnkraftverk,

1979/80:2057 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att arbeten och utveckling gällande reaktorerna 11 och 12 (F3
och 03) avbryts,

2. om kravet under 1 ej vinner bifall, hos regeringen hemställer om en
snabbutredning av kostnaderna för att färdigställa F3 och 03 jämfört med en
utbyggnad av alternativa energislag, och att utbyggnaden av reaktorerna
under tiden hålls på sparlåga,

3. uttalar sig för att SKI upprättar en klar åtgärds- och tidsplan för
säkerhetsarbetet och säkerhetsfrågorna enligt i motionen angivna riktlinjer,

4. hos regeringen hemställer om förslag till en granskning av SKI:s
verksamhet, delområde för delområde,

5. beslutar att Swedegas beviljas ett nytt villkorligt lån på 5 milj. kr. samt
att bolagets aktiekapital höjs till 10 milj. kr. fr. o. m. nästa budgetår,

1979/80:2058 av Gunnel Liljegren (m), vari hemställs att riksdagen uttalar
som sin mening att de i motionen behandlade vetenskapliga landvinningarna
inom biologisk energi- och resurshushållning bör beaktas i det aviserade
programmet för energihushållning,

1979/80:2060 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i
anledning av propositionen inför de aviserade energipolitiska förslagen till
riksmötet 1980/81 hos regeringen hemställer

1. att regeringen presenterar en plan för kraftvärmeutbyggnaden till 1990 i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att förslag framläggs till utveckling av vindkraften med inriktning på att
uppnå 4-6 TWh el år 1990,

3. att oljeersättningsdelegationen får pröva möjligheterna att bygga om
befintliga oljeeldade kraftvärmeverk för eldning med fasta bränslen,

4. att förslag framläggs om en successiv övergång till inhemska biobränslen
med målsättningen att ersätta 5 miljoner ton olja till 1990,

5. att de av Vattenfall planerade torvbaserade kraftvärmeverken i Umeå
och Östersund resp. hetvattencentralerna i Gällivare och Boden snarast
kommer till stånd,

6. att regeringen redovisar lantbrukets möjligheter att bidra till energiförsörjningen.

NU 1979/80:70

15

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen har sedan år 1975 två gånger haft att ta ställning till
regeringsförslag om riktlinjer för energipolitiken. Vid båda dessa tillfällen
har kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen varit en starkt
kontroversiell fråga.

1975 års energipolitiska beslut innefattade ett kärnkraftsprogram enligt
vilket Sverige år 1985 skulle ha tretton kärnkraftsaggregat. Det socialdemokratiska
partiet och moderata samlingspartiet stödde denna linje, medan
folkpartiet förespråkade elva aggregat. Centerpartiet kunde acceptera ett
program som omfattade fem aggregat, medan vänsterpartiet kommunisterna
endast godtog de fyra äggregat som då var i drift.

Den trepartiregering som bildades efter riksdagsvalet år 1976 uttalade i sin
regeringsförklaring att satsning på kärnkraft inte kan ske om inte de risker
som är förbundna med kärnkraft kan bemästras på ett betryggande sätt. I
detta syfte föreslog regeringen en lag enligt vilken frågor om hanteringen av
använt kärnbränsle och högaktivt avfall skulle vara lösta innan ytterligare
någon kärnreaktor fick tas i drift. Denna lag, den s. k. villkorslagen
(1977:140), trädde i kraft i maj 1977. Vidare har riksdagen i juni 1979
lagstiftat om temporärt förbud mot att tillföra kärnreaktor kärnbränsle.
Enligt den s. k. rådrumslagen (1979:335) får kärnbränsle inte tillföras
kärnreaktor före utgången av juni månad 1980 eller den tidigare tidpunkt
som regeringen föreskriver.

I mars 1979 föreslog den dåvarande folkpartiregeringen i propositionen
1978/79:115 riktlinjer för energipolitiken fram till omkring år 1990. I fråga
om kärnkraftsprogrammet innebar riktlinjerna att det borde begränsas till
tolv reaktorer. Någon utbyggnad därutöver borde inte komma i fråga. En
allmän utgångspunkt för förslagen i propositionen var att de närmaste
årtiondena kommer att utgöra ett övergångsskede mot en kommande epok
när uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan kan svara för huvuddelen av vårt lands energiförsörjning och
att energipolitiken under 1980-talet bör ses mot denna bakgrund.

Behandlingen av propositionen 1978/79:115 kom att skjutas upp i vissa
delar, då de nuvarande fem riksdagspartiernas ledare i en kommuniké den 21
maj förklarade sig ha enats om en rådgivande folkomröstning rörande
kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Uppskovet medförcls
att näringsutskottet i sitt betänkande NU 1978/79:60 helt eller delvis
förbigick dels de avsnitt i propositionen som gäller energipolitikens allmänna
inriktning, Sverige och det internationella energisamarbetet, energibehovet i
framtiden, energikällor och energiråvaror, kärnbränsle, storstadsområdenas
värmeförsörjning, elvärme, fjärröverföring av hetvatten samt elförsörjning
(med undantag av kraftöverföring och eldistribution), dels motionsyrkanden
i motsvarande frågor.

NU 1979/80:70

16

Den 23 mars 1980 hölls den rådgivande folkomröstningen i kärnkraftsfrågan.
Enligt riksdagens beslut i frågan gällde omröstningen tre förslag (prop.
1979/80:75, NU 1979/80:26, rskr 1979/80:141). Två förslag, nr 1 och nr 2,
innebar avveckling av kärnkraften i den takt som är möjlig med hänsyn till
behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd.
Högst de tolv kärnkraftsreaktorer som var i drift, färdiga eller under arbete
skulle få användas. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma.
Säkerhetssynpunkter skulle bli avgörande för den ordning i vilken
reaktorerna skulle tas ur drift. I folkomröstningskampanjen stöddes förslag
nr 1 huvudsakligen av företrädare för moderata samlingspartiet och förslag
nr 2 huvudsakligen av företrädare för det socialdemokratiska partiet och
folkpartiet. Förslag nr 2 innehöll dessutom en rad uttalanden om den
framtida inriktningen av energipolitiken. Förslag nr 3, som huvudsakligen
stöddes av företrädare för centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna,
innebar avveckling inom högst tio år av de sex kärnkraftsreaktorer som nu är
i drift. Icke laddade reaktorer skulle enligt förslaget aldrig tas i drift. Även i
detta förslag presenterades vissa riktlinjer för energipolitiken framöver. I
folkomröstningen tillföll 18,9 % av rösterna förslag nr 1, 39,1 % förslag nr 2
och 38,7 % förslag nr 3.

I propositionen 1979/80:170 konstaterar föredraganden att en majoritet av
de röstande alltså har uttalat sig för att kärnkraften skall avvecklas i den takt
som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla
sysselsättning och välfärd samt för att högst de tolv kärnkraftsreaktorer som i
dag är i drift, färdiga eller under arbete skall användas under sin tekniska
livslängd. Denna bedöms vara ca 25 år. Folkomröstningens resultat innebär
vidare att ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma och att
säkerhetssynpunkter blir avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna
skall tas ur drift. Föredraganden understryker att resultatet av folkomröstningen
bör ligga till grund för inriktningen av energipolitiken. Han aviserar
att mer omfattande och detaljerade energipolitiska förslag kommer att läggas
fram under riksmötet 1980/81. Dessa bör syfta till att klargöra hur
oljeberoendet skall minskas och hur den stegvisa avvecklingen av kärnkraften
skall äga rum. Bedömningar av energibehovet under 1980-talet bör
redovisas. Områden som skall tas upp i de kommande förslagen är vidare
bl. a. åtgärder för att ersätta olja med fasta bränslen och alternativa
drivmedel, inrättande av utvecklingsbolag för energiområdet samt fortsatta
insatser för forskning och utveckling inom energiområdet. Ett program för
energihushållning kommer att utgöra en viktig del. Frågorna om säkerhetshöjande
åtgärder i kärnkraftverken och om beredskapsplanering inför
olyckor i kärnkraftverken kommer även att tas upp. Vidare uttalas att förslag
skall läggas fram om den närmare utformningen av en i budgetpropositionen
(prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 213) aviserad fond för investeringar i energiteknik
som snabbt kan ersätta olja. En rad utredningar har tillsatts eller kommer

NU 1979/80:70

17

enligt vad som anges i propositionen att tillkallas för att utarbeta underlag till
dessa förslag.

I den här aktuella propositionen presenteras vissa allmänna riktlinjer för
energipolitikens inriktning på olika områden mot bakgrund av folkomröstningens
resultat. De delar av propositionen 1978/79:115 som riksdagen beslöt
uppskjuta har regeringen enligt skrivelse till riksdagen (1979/80:177) beslutat
att återkalla. Detta beslut medför att de motioner som väcktes med
anledning av propositionen och som - helt eller delvis - omfattades av
riksdagens uppskovsbeslut nu saknar aktualitet. Av de under riksmötet
1978/79 väckta motionerna i energipolitiska frågor har alltså utskottet kvar
att behandla yrkanden i motioner väckta under allmänna motionstiden.

Vissa frågor rörande kärnkraft

I propositionen slås fast att folkomröstningens resultat utgör grunden för
den framtida energipolitiken. Följande kärnkraftsanläggningar är aktuella.
Sex kärnkraftsblock i Oskarshamn. Barsebäck och Ringhals är i kommersiell
drift. Ytterligare fyra block är färdigställda eller nästan färdigställda. Detta
gäller blocken nr 3 och nr 4 i Ringhals och nr 1 och nr 2 i Forsmark.
Regeringen har i mars och april 1980 föreskrivit att Ringhals 3 och Forsmark

1 respektive Ringhals 4 och Forsmark 2 skall få tillföras kärnbränsle utan
hinder av vad som föreskrivs i rådrumslagen. I vardera av Forsmarks och
Oskarshamns kärnkraftsstationer är block nr 3 under byggnad.

I motionen 1979/80:2056 vill socialdemokraterna att riksdagen särskilt
skall markera sitt instämmande genom ett uttalande om att ingen ytterligare
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma utöver de tolv reaktorer som är i drift,
färdiga eller under arbete och att den sista reaktorn i vårt land skall stängas
senast år 2010. Enligt motionen 1978/79:1476, som moderata samlingspartiet
väckte under allmänna motionstiden 1979, bör riksdagen uttala att ett
begränsat utnyttjande av kärnkraften skall ske inom ramen för de
koncessioner som redan har getts, under förutsättning att villkorslagens krav
kan uppfyllas.

Vänsterpartiet kommunisterna däremot föreslår i motionen 1979/80:2057
att riksdagen skall besluta att arbeten och utveckling gällande reaktorerna 11
och 12 - Forsmark 3 och Oskarshamn 3 - skall avbrytas. Om detta förslag
avvisas önskar motionärerna att regeringen skall föranstalta om en snabb
utredning av kostnaderna för att färdigställa dessa block jämfört med
kostnaderna för en utbyggnad av alternativa energislag. Under tiden skall
utbyggnaden av reaktorerna hållas på sparlåga. Motionärerna motiverar
förslagen med att riksdagen bör ta fasta på att nästan 80 % av svenska folket i
folkomröstningen satte avveckling före utbyggnad. De anser att utbyggnaden
av de båda reaktorerna är ett hinder för en planerad avveckling och
därför ej bör genomföras. I motionen 1978/79:288, som har väckts under
allmänna motionstiden år 1979, begär vänsterpartiet kommunisterna att

2 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

18

regeringen skall lägga fram förslag enligt vilket det svenska kärnkraftsprogrammet
skall stoppas eller inriktas mot en avveckling så fort som
möjligt.

Utskottet konstaterar att samtliga riksdagspartier utom vänsterpartiet
kommunisterna anser att resultatet av folkomröstningen bör ligga till grund
för inriktningen av den framtida energipolitiken. Detta innebär att ingen
ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma utöver de tolv reaktorer
som är i drift, färdiga eller under arbete. Kärnkraften skall avvecklas i den
takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att
upprätthålla sysselsättning och välfärd. Säkerhetssynpunkter bör vara
avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att den tidsperiod inom vilken
avvecklingen skall ske klart anges. Reaktorernas tekniska livslängd bedöms
enligt propositionen vara ca 25 år. Det bör nu slås fast att den sista reaktorn i
Sverige skall stängas senast år 2010. Bestämmelser om antalet reaktorer och
om avvecklingsperiodens längd torde böra införas i lagstiftningen på
atomenergiområdet. Närmare överväganden om förutsättningarna och
formerna härför kan lämpligen ske inom ramen för atomlagstiftningskommitténs
(I 1979:05) utredningsarbete. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
innebär att de nämnda förslagen i motionerna 1978/79:288 (vpk) och
1979/80:2057 (vpk) avstyrks.

De förslag som läggs fram i motionerna 1979/80:1425 och 1979/80:439
avser situationen efter folkomröstningen.

I den förstnämnda motionen yrkas att regeringen om folkomröstningen
resulterar i ett ja till fortsatt användning och utbyggnad av kärnkraft - skall
föreslå en sådan ändring i gällande lagstiftning att reaktorerna i Forsmark
inte får sättas i gång förrän statens strålskyddsinstitut har avslutat sin översyn
av organisation och resurser när det gäller olyckor i kärnkraftverk och förrän
de beslut och åtgärder som föranleds av statens strålskyddsinstituts rapport
Effektivare beredskap (1979) och dess vidare behandling är vidtagna.

Som ovan nämnts har kärnkraftsblocket Forsmark 1 tillförts kärnbränsle i
april 1980. Blocket nr 2 i Forsmark beräknas tillföras kärnbränsle i november
1980. Regeringens beslut överensstämmer med utgången av folkomröstningen.
Syftet med motionen synes vara att idrifttagningen av de två kärnkraftsblocken
i Forsmark skall uppskjutas. Utskottet avstyrker därför motionen
1979/80:1425.

Flemställan i motionen 1979/80:439 går ut på att de båda kärnkraftsreaktorerna
i Barsebäck skall tas ur drift omedelbart efter folkomröstningen.
Motionärerna föreslår även att riksdagen skall hemställa hos regeringen om
erforderliga åtgärder i detta syfte.

En av riktlinjerna för det fortsatta utnyttjandet av kärnkraften är - som
utskottet har uttalat i det föregående - att säkerhetssynpunkter skall vara

NU 1979/80:70

19

avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två förslag i motionen
1979/80:1544 (vpk). Motionärerna yrkar att riksdagen skall uttala dels att
värmeförsörjningen i svenska kommuner inte får ske med hjälp av
kärnkraftverk av typ secure eller andra kärnkraftverk, dels att bridreaktorer
inte får byggas i Sverige.

Frågan om användningen av ”secure”-reaktorer i den framtida energiförsörjningen
debatterades i riksdagen i februari 1980 (RD 1979/80:81 s. 112).
Hans Pettersson i Hallstahammar (vpk) hade i en interpellation (1979/
80:116) frågat om det är tänkt att kärnvärmeverk av typ secure skall komma
till användning i vår framtida energiförsörjning och var de i så fall skall
placeras. I sitt svar anförde statsrådet Carl Axel Petri att inget av de tre
alternativen i folkomröstningen innehåller något om secure-reaktorerna.
Inga andra kärnreaktorer än de elproducerande reaktorer som anges i de
olika alternativen är, sade sig statsrådet förstå, aktuella för användning i
Sverige. Utskottet konstaterar att resultatet av folkomröstningen innebär att
byggande av secure-reaktorer eller bridreaktorer inte skall förekomma i
Sverige.

Förbud mot export av kärnreaktorer och kärnreaktorteknologi önskas i
motionerna 1979/80:956 och 1979/80:1544 (vpk). Enligt förordningen
(1975:20) om förbud mot utförsel av utrustning eller material för utvinning av
atomenergi (ändrad senast 1977:254) får utrustning eller material, som har
särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning av särskilt klyvbart
material och som har tagits upp i bilaga till förordningen, ej föras ut ur riket
utan tillstånd av regeringen. Regeringen avgör alltså eventuell export av
kärnreaktorer och därmed sammanhängande material. Förordningen är f. n.
föremål för översyn. Med hänvisning därtill avstyrker utskottet yrkandena
om exportförbud.

I detta sammanhang tar utskottet även upp ett förslag i motionen
1978/79:288 (vpk) enligt vilket riksdagen bör uttala sig för en avveckling av
den svenska kärnkraftsindustrin. Motionärerna förordar vidare att statens
engagemang inom denna skall användas för att få fram alternativ produktion.

Frågan om den svenska kärnkraftsindustrins framtid berörs kort i
propositionen. Föredraganden påpekar att ett beslut om att ingen ytterligare
kärnkraftsutbyggnad skall äga rum kan komma att innebära omställningar
för denna industri, främst för AB Asea-Atom.

Det nuvarande avtalet mellan staten och ASEA AB rörande Asea-Atom
löper t. o. m. utgången av år 1980. Om avtalet skall sägas upp måste detta ske
senast den 30 juni 1980. Förslag om utformningen av ett fortsatt samarbete
aviseras till budgetåret 1980/81.

Utskottet vill erinra om att nu gällande avtal ger Asea-Atom möjligheter
att bedriva verksamhet även utanför kärnkraftsområdet.

NU 1979/80:70

20

Statens stöd till alternativ produktion är en fråga som utskottet kommer att
behandla i det följande. Utskottet vill dock här framhålla att det i
propositionen understryks att det är angeläget att svensk industri verkar
inom området förnybara energikällor, bl. a. inom vindkraftsområdet. Med
det här anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:288 i nu aktuell
del.

Säkerheten i de svenska kärnkraftverken

Åtgärder för att höja säkerheten i kärnkraftverken är en mycket viktig del
av energipolitiken. Folkomröstningens resultat medför att detta arbete bör
intensifieras och ambitionsnivån ytterligare ökas. Med utgångspunkt i
förslagen i betänkandet (SOU 1979:86) Säker kärnkraft? lämnas i propositionen
1979/80:170 vissa övergripande riktlinjer för det fortsatta kärnsäkerhetsarbetet.
Målet för säkerhetsarbetet anges vara att så långt det över huvud
taget är möjligt undanröja riskerna för förluster av liv eller egendom.
Eftersom en eventuell kärn kraftsolycka kan komma att beröra stora delar av
det svenska samhället bör samhället få ett avgörande inflytande över
kärnsäkerhetsarbetet. Allmänhetens insyn i säkerhetsarbetet bör ökas.
Föredraganden menar att detta kan åstadkommas dels genom tillsynsmyndigheterna,
dels genom inrättande av särskilda säkerhetskommittéer. I fråga
om rollfördelningen inom kärnsäkerhetsområdet uttalas att ansvaret för att
utarbeta åtgärdsprogram för att anpassa kärnkraftsblocken till moderna
säkerhetsföreskrifter åvilar såväl anläggningsinnehavare som tillsynsmyndigheter.
Det är angeläget, sägs det. att anläggningsinnehavarna tar sitt ansvar
och säkerställer att nödvändiga resurser ställs till förfogande för kärnsäkerhetsarbetet.
Föredraganden understryker att tillsynsmyndigheterna bör vara
helt obundna gentemot anläggningsinnehavarna. Dessa bör liksom hittills
finansiera tillsynsmyndigheternas verksamhet. De förslag rörande utbildning
av personalen vid kärnkraftverken som har framförts av reaktorsäkerhetskommittén
bör genomföras.

Vad gäller kärnsäkerhetsforskningen föreslås att den nuvarande inriktningen
bibehålls tills en klar bild av de säkerhetshöjande åtgärdernas
betydelse har erhållits. För att samhällets insyn i kärnsäkerhetsarbetet vid
kärnkraftverken skall öka föreslås att lokala säkerhetskommittéer tillsätts
för kärnkraftverken. Kommittéerna bör ha en nära anknytning till berörda
kommuner. De skall i första hand ha till uppgift att följa säkerhetsarbetet vid
respektive kärnkraftverk. Kommittéerna bör inte ges mandat att föreskriva
vilka åtgärder av säkerhetshöjande eller annan natur som skall vidtas i
kärnkraftverken. De bör dock ha möjlighet att låta utföra kompletterande
säkerhetsstudier.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att det är angeläget att den
insyn i kärnenergiverksamheten som redan finns kompletteras med att
företrädare för lokala intressen ges en garanterad möjlighet till insyn i

NU 1979/80:70

21

kärnsäkerhetsarbetet vid varje kärnkraftverk.

I motionen 1979/80:2057 (vpk) kritiseras förslagen i propositionen
1979/80:170 beträffande kärnkraftinspektionen. Motionärerna anser att
förslagen inte innebär en lösning av de brister som reaktorsäkerhetsutredningen
visat på. De föreslår att riksdagen skall uttala sig för att kärnkraftinspektionen
upprättar en klar åtgärds- och tidsplan för säkerhetsarbetet och
säkerhetsfrågorna enligt de riktlinjer som anges i motionen. Utskottet finner
de riktlinjer för kärnsäkerhetsarbetet som lämnas i propositionen väl
avvägda. Enligt vad utskottet inhämtat har inspektionen upprättat en
tidsplan för icke åtgärdade säkerhetsfrågor. Enligt ytterligare ett yrkande i
motionen skall riksdagen hemställa om förslag till en granskning av
inspektionens verksamhet delområde för delområde. Motionärerna menar
att det mot bakgrund av alla brister som uppdagats finns anledning till en
sådan granskning. Syftet med utredningen skall vara att få fram förslag till
åtgärder som skall förhindra inspektionen att ”agera politiskt till förmån för
fortsatt användning ; kärnkraften”.

Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra någon särskild
framställning till regeringen med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet förslagen i propositionen rörande
riktlinjer för kärnsäkerhetsverksamheten. Vad som anförs och föreslås i
propositionen om kärnkraftinspektionens framtida verksamhet, organisation
och förvaltningskostnader har inte gett utskottet anledning till erinran.

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa förslag i budgetpropositionen.
Under punkten E 4 föreslås ett anslag om 1 000 kr. till kärnkraftinspektionen
för kärnsäkerhetsforskning. Under punkten E 9 föreslås ett anslag av 1 000
kr. till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker
förslagen.

I motionen 1979/80:2056 (s) begärs att regeringen skall tillsätta en
expertgrupp med uppgift att analysera sannolikheten för och effekterna av
s. k. ångexplosioner i kärnkraftverk. Motionärerna påpekar att strålskyddsinstitutets
raport Effektivare beredskap till väsentlig del byggde på
förutsättningen att en s. k. ångexplosion kunde inträffa i de svenska
reaktorerna. Vetenskapsmän både inom och utom landet har på senare tid
hävdat att sådana explosioner inte kan ske, säger motionärerna.

Kärnkraftinspektionen samarbetar inom projektet Modifierad reaktorinneslutning
med Tyska förbundsrepubliken och Förenta staterna för att öka
kunskapen om uppkomsten av ångexplosioner och eventuella ångexplosioners
påverkan på reaktorblocken. Utskottet anser liksom motionärerna att
det är viktigt att beredskapsplaneringen i fråga om kärnkraftsolyckor inriktas
på händelser som kan inträffa. En grupp av fristående experter bör därför få i
uppdrag att göra en utvärdering av möjligheterna för och effekterna av s. k.
ångexplosioner i kärnkraftverk. Enligt utskottets mening bör regeringen

NU 1979/80:70

22

snarast vidta åtgärder i detta syfte. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge
regeringen till känna som sin mening.

Frågan om upparbetning av avfallet från de svenska reaktorerna tas upp i
motionen 1979/80:1544 (vpk). Motionärerna hemställer dels om att riksdagen
skall förbjuda att detta avfall upparbetas, dels om att åtgärder skall vidtas
för uppsägning av avtalet med det franska bolaget Cogéma. Utskottet
avstyrker dessa motionsyrkanden.

Energipolitikens allmänna inriktning

En utgångspunkt för regeringsförslagen om riktlinjer för energipolitiken
är det faktum att det svenska energisystemet i hög grad är avhängigt av
förändringar i omvärlden, i första hand då i fråga om tillförsel av olja.

Regeringen konstaterar i propositionen 1979/80:170 att Sveriges stora
oljeberoende trots alla ansträngningar kommer att kvarstå under lång tid.
Detta innebär en bristande försörjningstrygghet inom energiområdet. Den
stora oljeimporten medför också stora ekonomiska problem. Slutsatsen är
att energisystemet bör ges en inriktning mot ett system grundat på uthålliga,
helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Systemet bör bygga på användning av många olika energislag och vara
så utformat att det kan successivt anpassas till utvecklingen av bl. a. ny teknik
och förändrade förhållanden i Sverige och i omvärlden. Det är även
nödvändigt att bedriva en effektiv energihushållning. Vidare uttalas i
propositionen att uppgiften under 1980-talet och 1990-talet blir att utveckla
energisystemet så att uthålliga energikällor i framtiden kommer att svara för
huvuddelen av vår energiförsörjning. Härför krävs dock en målmedveten
politik som omfattar hela energiområdet, dvs. både energihushållning och
energitillförsel. För att förbereda och lägga fram förslag till en sådan
förändrad inriktning av energipolitiken har en rad utredningar tillsatts. En
central roll har oljeersättningsdelegationen (I 1979:01), som har till uppgift
att samordna insatserna och föreslå erforderliga åtgärder för att öka
utnyttjandet av solvärme och bränslen som kan utgöra alternativ till olja.
Utskottet kommer i det följande att ha anledning att närmare beröra det
pågående utredningsarbetet på olika områden.

I motionen 1978/79:1476 (m) föreslås att riksdagen skall uttala att ett nytt
övergripande energipolitiskt beslut bör fattas vid riksmötet 1983/84 mot
bakgrund av de erfarenheter som då har vunnits av energisparprogrammet
och av utvecklingen av förnybara energikällor. I riksdagens uttalande bör
härvid även ingå att energipolitiken skall inriktas på att så snabbt som det är
tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt reducera Sveriges höga oljeberoende.
Utskottet finner de allmänna riktlinjer för den framtida energipolitiken
som dras upp i propositionen vara väl avvägda. Det är angeläget med
kraftfulla åtgärder för att minska Sveriges stora oljeberoende. Med det här
anförda finner utskottet att motionärernas synpunkter är tillgodosedda.

NU 1979/80:70

23

Motionärernas önskemål om att ett nytt energipolitiskt beslut skall fattas
först vid riksmötet 1983/84 saknar i dagens läge aktualitet. Regeringen
kommer att vid riksmötet 1980/81 lägga fram förslag till riktlinjer för
energipolitiken. För att berörda myndigheter och kommuner snabbt skall
kunna vidta nödvändiga åtgärder är det viktigt att riksdagen så snart som
möjligt lägger fast ett energipolitiskt program.

Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att motionen i nu
ifrågavarande del inte bör föranleda någon åtgärd.

I motionen 1979/80:2056 (s) förordas en rad åtgärder för att göra det
möjligt att snabbt introducera förnybara energikällor. Ett utvecklingsbolag
på energiområdet bör inrättas. För att den nya energitekniken skall slå
igenom måste det skapas en efterfrågan genom en effektiv teknikupphandling.
Detta skulle kunna ske genom ett samhällsägt upphandlingsbolag. En
alternativ väg är att staten och stora upphandlare sluter utvecklingsavtal.
Enligt motionärerna hindras också en bred tillämpning av bl. a. teknik för
torv och skogsenergi av organisatoriska svårigheter. De anser därför att en
speciell kommission snarast bör tillsättas för att föreslå de organisatoriska
och industriella insatser som är nödvändiga för att den nya energitekniken
skall få en snabb introduktion. Alternativt skulle detta arbete kunna utföras
inom oljeersättningsdelegationen.

Ytterligare ett förslag i motionen är att en utredning skall tillsättas med
uppgift att skyndsamt utforma en lagstiftning för att underlätta introduktion
av ny energiteknik. Samma syfte har motionärernas yrkande att riksdagen
skall anhålla hos regeringen att centrala myndigheter skall ge nödvändiga råd
och anvisningar som kan underlätta introduktionen av förnybara energikällor.
Flärmed avses exempelvis att markresurser sparas för alternativa
energikällor, för lagring av solvärme och för anläggning av solfångare och
lokala panncentraler samt att lågtemperatursystem förbereds.

Ett omfattande program för att utveckla förnybara energikällor som
alternativ till kärnkraften presenteras i motionen 1979/80:1407 (c). Motionärerna
önskar åtgärder till stöd för utveckling av såväl inhemska som andra
energikällor, t. ex. vindkraft, vattenkraft, solvärme, värmepumpar, kraftvärme
och industriellt mottryck. Förslagen bygger på uppfattningen att en
decentraliserad samhällsstruktur bör eftersträvas. Ett yrkande härom
behandlar utskottet i det följande.

Den allmänna inriktningen av energipolitiken och förslagen i motionerna
har samma mål - att beroendet av olja skall minska så snart som möjligt och
att man bl. a. i detta syfte skall på bred front införa förnybara energikällor i
det svenska energisystemet. Motionärernas synpunkter bör uppmärksammas
i arbetet på att utarbeta det energipolitiska program som skall föreläggas
riksdagen vid riksmötet 1980/81.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att ett omfattande arbete nu
pågår för att få fram underlag för förslag till olika åtgärder liknande dem som
motionärerna önskar. Som redan nämnts utarbetas f. n. ett förslag till en

NU 1979/80:70

24

fond för investeringar i energiteknik som snabbt kan ersätta olja. Förslag om
utvecklingsbolag på energiområdet kommer enligt propositionen att läggas
fram under år 1981. Olika arbetsgrupper inom oljeersättningsdelegationen
har i rapporterna (Ds I 1980:3) Tor' för energisektorn och (Ds I 1980:4)
Förutsättningar för användning av skogsenergi m. m. i Sverige behandlat
åtgärder för att utnyttja dessa bränslen. Finansiering av energiteknik för
oljeersättning har delegationen behandlat i en rapport (Ds I 1979:17). I
denna föreslås viss komplettering av nuvarande statliga stödformer. Dessa
rapporter remissbehandlas f. n. Efter avslutad remissbehandling kommer
oljeersättningsdelegationen att ta ställning till rapporterna och remissyttrandena.

Vad beträffar motionärernas önskemål att centrala myndigheter skall ge
råd och anvisningar till kommunerna bör nämnas att statens planverk i en
utredning om anpassningsbara uppvärmningssystem har lagt fram förslag
bl. a. till föreskrifter om införande av lågtemperatursystem. Planverket har
även föreslagit en revidering av svensk byggnorm. Detta förslag, som bl. a.
innehåller föreskrifter om lågtemperatursystem, bereds f. n. inom bostadsdepartementet.

Med hänsyn till det anförda utgår utskottet från att regeringen allsidigt
prövar de frågor som har aktualiserats i motionen. Utskottet finner inte
anledning för riksdagen att göra en framställning på grundval av nu
ifrågavarande motionsyrkanden.

Enligt ett yrkande i motionen 1979/80:1407 (c) skall riksdagen uttala att
”regionalpolitiken och över huvud taget samhällets verksamheter skall vara
inriktade på en decentraliserad samhällsstruktur särskilt med hänsyn till
möjligheterna att övergå till förnyelsebara, inhemska energikällor”.

Motionärernas önskemål att riksdagen skall fastslå att en decentraliserad
samhällsstruktur måste eftersträvas på alla områden är mycket långtgående.
Decentraliseringsmålet måste, säger motionärerna, gälla inte endast den
direkta regionalpolitiken utan över huvud taget all samhällsverksamhet.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra ett så vittsyftande
uttalande. I det följande kommer utskottet att i samband med energihushållningsfrågor
ta upp frågan om utarbetande av regionala energiförsörjningsplaner.
Olika åtgärder som nu vidtas för att utarbeta förslag till åtgärder
för att underlätta introduktion av ny energiteknik och nya energikällor har
utskottet berört i det föregående. Flera av förslagen i motionen avser
åtgärder som ingår i energiforskningsprogrammet och energihushållningsprogrammet.

På grund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå
någon åtgärd enligt det nu ifrågavarande yrkandet i motionen 1979/80:1407

(c).

NU 1979/80:70

25

Statens och kommunernas ansvar inom energiområdet

Statsmakterna har ytterst ansvaret för att ställa upp mål för energipolitiken
och tillhandahålla medel för att målen skall kunna nås, framhålls i
propositionen 1979/80:170. Behovet av att påverka och styra såväl efterfrågan
på som tillförseln av energi har efter hand blivit större. Kommunerna,
som ansvarar för bl. a. den fysiska och ekonomiska planeringen och den
kommande energiplaneringen, spelar en viktig roll när det gäller att
samordna olika intressenter. Det blir alltmer nödvändigt, säger föredraganden,
att olika samhälleliga styrmedel och stimulansåtgärder sätts in
samordnat för att energipolitikens mål skall förverkligas. Han understryker
att energiförsörjningens stora betydelse för samhällsutvecklingen motiverar
att samhället har betydande insyn i och inflytande över tillförseln av energi.
Det finns, menar han, skäl för att samhället bör ha ett övergripande ansvar
för produktion och distribution av elektrisk kraft.

I detta sammanhang tar utskottet upp tre motionsyrkanden som syftar till
att energisektorn skall förstatligas. I motionen 1979/80:566 (vpk) hemställs
om förslag om dels att de privata ägarintressena i vattenkraftverk med en
kraftomsättning på mer än 1 200 GWh skall förstatligas, dels att privata
ägarandelar av kärnkraftverk skall överföras i statens ägo. Vidare vill
motionärerna att riksdagen skall uttala att all energitillförsel av samhällelig
betydelse skall ägas av samhället. Regeringen skall så vidta de åtgärder som
är nödvändiga för att uppfylla detta uttalande. Motionärerna anser att
energiförsörjningen är en nationell angelägenhet och att hela energisektorn
måste överföras i statens och kommunernas ägo.

Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra någon
framställning till regeringen på grundval av dessa motionsyrkanden.
Motionen i ifrågavarande del avstyrks. I det följande kommer utskottet att ta
upp vissa särskilda frågor om samhällets inflytande och ägande på
energiområdet.

Utskottet vill erinra om att samhället- staten och kommunerna - svarar för
ca 70 % av elproduktionen. Av kärnkraftsblocken ägs de i Ringhals helt av
statens vattenfallsverk och de i Forsmark till 89,5 % av samhället. De två
blocken i Barsebäck ägs av Sydkraft AB och därmed till ca 60 % av
kommuner. I Oskarshamns Kraftgrupp AB (OKG) däremot har samhället
endast en minoritetsandel. Frågan om samhällets inflytande i OKG
behandlar utskottet i det följande.

Samhällets inflytande på elproduktionens område är stort. Det har
förstärkts under de senaste åren. Utskottet ansluter sig till regeringens
ställningstagande att samhället bör ha ett övergripande ansvar för produktion
och distribution av elektrisk kraft. Detta innebär att samhället måste ha
betydande insyn i och inflytande över tillförseln på energi.

Ägandeförhållandena i OKG aktualiseras i motionen 1979/80:2056 (s).
Motionärerna anser det otillfredsställande att 55 % av aktiekapitalet i OKG

NU 1979/80:70

26

innehas av privata ägare. Det får aldrig uppstå en misstanke att säkerhetshänsyn
får stå tillbaka för privata vinstintressen, säger de. Motionärerna
begär att regeringen skyndsamt skall tillsätta en förhandlingsman som får i
uppdrag att uppta överläggningar med OKG. Syftet skall vara att samhället
blir majoritetsägare. Motionärerna tänker sig att vattenfallsverket eller
kommuner som behöver ökad elproduktion skall träda in i stället för privata
intressenter.

I propositionen redovisas att det f. n. pågår överläggningar som syftar till
att stärka det samhälleliga inflytandet i OKG. Föredraganden förklarar att
han avser att återkomma i frågan när dessa förhandlingar är avslutade. Han
deklarerar som sin uppfattning att ett ökat samhällsinflytande i OKG kan
vara motiverat.

Utskottet noterar att motionärernas yrkanden ligger väl i linje med
regeringens intentioner. Regeringen har ett ansvar för att denna fråga får en
tillfredsställande lösning. Det är därför väsentligt att regeringen snarast tar
upp nödvändiga överläggningar med OKG i syfte att samhället skall få
ägarmajoritet i företaget. Det bör enligt utskottets mening stå parterna fritt
att välja en lämplig form för dessa överläggningar. Vad utskottet anfört med
anledning av motionen 1979/80:2056 (s) bör ges regeringen till känna som
riksdagens mening.

I motionerna 1979/80:969 (s) och 1979/80:2056 (s) anför motionärerna att
socialdemokratin har som mål att på sikt överföra de befintliga större
vattenkraftverken i samhällets ägo. Som ett första steg mot ett vidgat
samhällsinflytande i dessa företag föreslår motionärerna att offentlig
styrelserepresentation införs. Motiven härför är enligt motionärerna i första
hand att samhället skall få insyn och inflytande men också att samarbetet och
informationsutbytet mellan företagen och samhället skall förbättras. Samma
motiv kan, menar motionärerna, åberopas till stöd för att införa offentlig
styrelserepresentation i oljebolagen. De begär därför förslag till lagstiftning
om styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag och oljebolag.
Lagstiftningen kan enligt motionärerna utformas efter mönster av lagen
(1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och
stiftelser. Motionärerna anser att det bör ankomma på regeringen att
närmare precisera vilka företag som bör omfattas av lagstiftningen liksom att
utreda hur en ny lagstiftning skall tekniskt samordnas med den nuvarande
styrelserepresentationslagen.

Utskottet har nyligen behandlat regeringens förslag om en förlängning
med två år av lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa
aktiebolag och stiftelser (prop. 1979/80:112, NU 1979/80:60). Utskottet
erinrade därvid om att utredningen (I 1979:15) om offentliga styrelseledamöter
i vissa aktiebolag m. m. för närvarande utvärderar försöksverksamheten
på detta område. Utvärderingen skall bl. a. belysa såväl principiella
frågor om hur kontakterna mellan staten och näringslivet skall utformas som
frågan huruvida syftet med representationen kan nås i andra former.

NU 1979/80:70

27

Som utskottet nyss påpekat har samhället ett stort inflytande när det gäller
elproduktionen. Utskottet har också anslutit sig till regeringens uppfattning,
såsom den uttrycks i propositionen 1979/80:170. att samhället bör lia
betydande insyn i och inflytande över tillförseln av energi. När det gäller
motionärernas förslag om statlig styrelserepresentation anser utskottet att
resultatet av pågående utvärdering bör avvaktas. Utskottet avstyrker
ifrågavarande motionsyrkanden.

Energihushållning

Allmänna riktlinjer

En utgångspunkt för det fortsatta arbetet på energiområdet är att sträng
hushållning med energi är nödvändig både av ekonomiska skäl och av
miljöskäl. I propositionen 1979/80:170 uttalas att energihushållningsåtgärder
inom samhällets olika delar bör översiktligt samordnas, planeras och avvägas
i ett program för energihushållning. Utformningen av detta program bör ske
under hänsynstagande till de svaga grupperna i samhället. Föredraganden
aviserar att förslag rörande ett sådant program omfattande perioden t. o. m.
år 1990 kan komma att läggas fram vid nästa riksmöte. Det anges vilka
områden som bör ingå, nämligen åtgärder inom befintlig och planerad
bebyggelse, inom näringslivet och inom transportsektorn. Delar av energibeskattningen
och av den kommunala energiplaneringen bör också ingå i
programmet.

Flera utredningar och delegationer är verksamma inom detta område. De
administrativa styrmedlen rörande näringslivets energihushållning ses över
av en särskild utredare (1 1979:13). Denne har bl. a. i uppdrag att pröva och
lägga fram förslag till en särskild lag på energiområdet. För att föreslå en
utformning av energibeskattningen som ger bästa möjliga energipolitiska
styrfunktion samtidigt som de statsfinansiella aspekterna beaktas har en
kommitté (B 1979:06) tillsatts. Vidare aviseras att principerna för taxe- och
prissättning på energiområdet skall ses över.

Sedan år 1974 lämnas ekonomiskt stöd till energibesparande åtgärder i
näringslivet. Av betydelse för strävandena att nå en bättre energihushållning
är arbetet inom energisparkommittén (I 1974:05).

Utskottet tar i det följande upp några motionsyrkanden som rör
energisparprogrammets allmänna inriktning.

I motionen 1979/80:2055 anförs att energihushållning inte enbart innebär
att mängden använd energi skall minskas. Motionärerna säger att energihushållning
är hushållning med kvalitet i lika hög grad som med kvantitet. De
anser att det finns viss risk för att kvalitetsfrågorna - som i många fall är
avgörande vid bruk av alternativ energi - inte tillräckligt beaktas. De
understryker att utvecklingen av teknik som gör det möjligt att utnyttja
energi med lägre kvalitet innebär mycket stora möjligheter till bättre
energihushållning och lönsam användning av alternativ energi. Motionärerna
hemställer att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen

NU 1979/80:70

28

redovisats om hushållning med energikvalitet och fjärrvärme med låg
vattentemperatur.

Utskottet har i det föregående redovisat de allmänna riktlinjer för stöd till
ny energiteknik som anges i propositionen 1979/80:170. Där aviseras även en
utredning om elanvändning för uppvärmning. Denna kommer att bl. a. få i
uppdrag att ta upp frågor rörande införande av lågtemperatursystem.
Utskottet förutsätter att de problem som motionärerna pekat på kommer att
uppmärksammas i utredningsarbetet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motionen 1979/80:2055 i här aktuell del.

I motionen 1978/79:1642 har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit att
regeringen skall lägga fram program för alternativ energiproduktion och
energibesparande åtgärder som ger 5 000 årsarbeten ytterligare inom
verksamheten. Detta förslag ingår som en del i ett långsiktigt statligt
industriprogram med inrättande av nya statliga industrier. Dessa nya
industrier skall främja alternativa produkter och alternativ teknik. Detta
vittsyftande industriprogram har avvisats av riksdagen (NU 1978/79:59, rskr
415). De riktlinjer för energipolitiken framöver som föreslås i propositionen
innebär att utvecklingen av ny energiteknik prioriteras. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.

Förslag om en energihushållningslag begärs i motionen 1979/80:1544
(vpk). Syftet med denna lag skulle enligt motionärerna främst vara att ge
kommunerna medel att förverkliga energisparprogram. De anser inte att
åtgärder som statliga lån och bidrag är tillräckliga för att åstadkomma ett
effektivt sparande av energi, t. ex. inom byggnadssektorn.

Utskottet vill erinra om att de administrativa styrmedlen rörande
näringslivets energihushållning f. n. ses över. I utredningsuppdraget ingår
även att lägga fram förslag till en särskild lag för energihushållning inom
näringslivet. I fråga om stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. beslöt riksdagen våren 1979 vissa ändringar (prop. 1978/79:175 bil. 3,
CU 1978/79:37, rskr 1978/79:394). Syftet med dessa ändringar är att öka
möjligheterna att mer aktivt styra stödet till de åtgärder som är mest
angelägna från samhällets synpunkt. Utskottet anser inte att det finns
anledning för riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som
önskas i motionen 1979/80:1544 (vpk).

Ytterligare ett yrkande i samma motion går ut på att regeringen skall lägga
fram förslag om en särskild koncessionsnämnd som skall styra industrins
energianvändning. Motionärerna menar att det ligger i samhällets intresse att
styra industrins utveckling mot en struktur som hushållar med naturresurser,
är energisnål och skonsam mot miljön och ger meningsfull sysselsättning.
Härför krävs ett samhällsorgan med uppgift att styra bl. a. industriella
etableringar med hänsyn till energiförbrukning.

Vid sin behandling år 1979 av ett identiskt motionsyrkande erinrade
utskottet om de styrmedel som samhället redan har - främst då 136 a §
byggnadslagen (1974:385; 136 a § ändrad senast 1976:213). Enligt denna

NU 1979/80:70

29

krävs tillstånd av regeringen för lokalisering av sådan - närmare specificerad
- industriell eller liknande verksamhet som är av väsentlig betydelse för
hushållningen med energi. Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering
och den av riksdagen år 1978 beslutade energisparplanen för befintlig
bebyggelse ger samhället betydande möjligheter att på detta område styra
industrietablering. Förslagen i propositionen torde medföra att samhällets
styrmedel ytterligare förstärks. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet det berörda yrkandet i motionen 1979/80:1544 (vpk).

Energisparande åtgärder inom näringslivet

Det stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet som har lämnats
sedan år 1974 avser energibesparande åtgärder i byggnader och industriella
processer samt vissa prototyper och demonstrationsanläggningar inom
energiområdet. Riksdagen har anvisat sammanlagt 1 128 milj. kr. för
stödåtgärder och administration av stödet. Bidrag har beviljats med ca 844
milj. kr., varav huvuddelen har avsett åtgärder i näringslivets byggnader och
processer m. m. I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 212)
förordas viss ändring av grunderna för stödet. Denna avser stödet till
prototyper och demonstrationsanläggningar, där f. n. ett bidrag med upp till
50 % av investeringen kan utgå. Ändringen innebär att stöd i form av bidrag
skall kunna utgå även till förprojektering av större prototyper och
demonstrationsanläggningar. Det bör utgå endast i de fall där det är
nödvändigt för att en från allmän synpunkt intressant anläggning skall
komma till stånd. I budgetpropositionen uttalas även att stödet till
prototyper och demonstrationsanläggningar bör utvidgas. Vid avvägningen
mellan denna typ av stöd och stödet till omställningsåtgärder i näringslivets
byggnader har det förra prioriterats, anmäler föredraganden.

För budgetåret 1980/81 beräknas 117 milj. kr. för åtgärder i företagens
byggnader, processer m. m., 100 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar,
7 milj. kr. för åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader
och 1 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar inom
trädgårdsnäringen. Totalt föreslås för energibesparande åtgärder inom
näringslivet ett anslag om 225 milj. kr. Vidare aviseras att förslag kommer att
läggas fram om inrättande av en fond för investeringar i energiteknik som kan
ersätta olja m. m.

I propositionen 1979/80:170 uttalas att de åtgärder som har vidtagits från
statens sida för att underlätta industrins anpassning till förändringarna på
energiområdet successivt bör ändra inriktning. Utgångspunkten bör vara att
industrin själv tar ett ökande ansvar. Det aviseras att den del av nuvarande
stödåtgärder som gäller energibesparingar i näringslivets befintliga byggnader
och processer skall ses över.

I budgetpropositionen föreslås vidare ett anslag av 6 milj. kr. till vissa
utbildningsåtgärder i energibesparande syfte. Av detta belopp beräknas 3,5

NU 1979/80:70

30

milj. kr. för utbildningsåtgärder i syfte att minska energianvändningen vid
lokaluppvärmning och industriella processer. För rådgivningsverksamhet
beräknas 2,5 milj. kr.

Vad som anförts och föreslagits i budgetpropositionen under anslagen
Energibesparande åtgärder i näringslivet m. m. och Vissa utbildningsåtgärder
i energibesparande syfte ger inte utskottet anledning till någon erinran.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning.

Motionen 1979/80:1852 syftar till en ändring av reglerna för bidrag till
energisparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. I den motivering
till yrkandet som lämnas i motionen 1979/80:1850 uttalas att bidrag borde
utgå även för installering av rullande bord och bäddar i växthusen. Sådana
installationer skulle kunna innebära väsentliga möjligheter till energibesparing
utan att produktionen behöver skäras ned, säger motionärerna. De
hemställer att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om trädgårdsnäringens energiförsörjning.

Enligt vad utskottet inhämtat innebär investeringar av den typ som åsyftas
i motionen en allmän förbättring av effektiviteten i trädgårdsnäringens
företag. Dessa investeringar, som i och för sig har en god lönsamhet, har även
en väsentlig energibesparande effekt. Utskottet förutsätter därför att
berörda myndigheter noga följer utvecklingen. En särskild framställning till
regeringen finner utskottet inte påkallad. Motionen avstyrks.

I motionen 1979/80:2054 uttalas att man, om det finns en verklig vilja att
åstadkomma bättre energihushållning inom transportsektorn, nu måste vidta
konkreta åtgärder för att starkt stimulera ökat samåkande i bil. Motionären
yrkar att riksdagen skall besluta att behovet av sådana åtgärder skall beaktas i
de riktlinjer för energipolitiken som skall föreläggas riksmötet 1980/81.

Transportsektorn svarar för omkring 20 % av landets energiförbrukning.
Den är mer än någon annan sektor beroende av olja för sin energiförsörjning.
Det energihushållningsprogram för transportsektorn som riksdagen fastställde
år 1979 (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) innefattar en
rad åtgärder. Programmet syftar till en besparing på 4-5 % av energiförbrukningen
inom transportsektorn fram till år 1990. Frågan om samåkning i
bil har behandlats av riksdagen tidigare i år. Trafikutskottet har i ett av
riksdagen godkänt betänkande (TU 1979/80:18) avstyrkt motionsförslag
rörande ökad samåkning i bil till och från arbetet m. m. Trafikutskottet
hänvisade därvid till att skatteutskottet (SkU 1979/80:39) framhållit att
frågan om kostnader för arbetsresor och om stimulans till samåkning m. m.
kommer att prövas av pågående eller aviserade utredningar. Näringsutskottet
vill även erinra om att transportrådet, som började sin verksamhet den 1
januari 1980, ansvarar för bl. a. planering, samordning och uppföljning av
energibesparande åtgärder inom näringslivet. Enligt vad utskottet erfarit har
man under det senaste året i kommunal regi startat flera projekt för att pröva
de organisatoriska formerna för samåkning. Mot denna bakgrund utgår
utskottet från att frågan om stöd till samåkning kommer att beaktas i det

NU 1979/80:70

31

fortsatta arbetet på att utforma energipolitiska riktlinjer. En särskild
framställning från riksdagen synes inte nödvändig.

Så länge som en inbesparad kilowattimme är billigare än en nyproducerad
är det ur samhällsekonomisk synpunkt självklart att man bör hushålla med
energi, säger vänsterpartiet kommunisterna i motionen 1979/80:317. För att
utnyttja den tekniska potentialen för varvtalsreglering inom industrin bör,
anför de, ett planerat program för varvtalsreglering av industrins pumpar,
fläktar etc. genomföras. Investeringarna bör finansieras genom hundraprocentiga
statliga lån till normal ränta. Motionärerna föreslår att riksdagen
skall hemställa om förslag till ett sådant program.

Den fråga som motionärerna har aktualiserat torde komma att innefattas i
det utredningsuppdrag som har lämnats till styrmedelsutredningen. Utskottet
finner därför inte skäl att föreslå riksdagen att göra en särskild
framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

I motionen 1979/80:704 hemställs att riksdagen skall göra en framställning
till regeringen om att utvecklingsfonderna skall få resurser till insatser som
främjar en effektiv energihushållning och användning av alternativa förnybara
energikällor. Motionärerna önskar vidare att vid fördelningen av
resurserna, såväl mellan län som inom län. särskild tonvikt skall läggas vid
regionalpolitiska hänsynstaganden.

Motionärerna anser att det inom de mindre och medelstora företagen finns
goda möjligheter att åstadkomma såväl energisparande som utveckling av ny
teknik. Härför krävs dock stöd i form av krediter på hög risknivå för
investeringar i ny energiteknik. Vidare är en aktiv och kompetent rådgivning
nödvändig.

Det nuvarande stödet till energibesparande åtgärder i byggnader och
processer i mindre och medelstora företag kanaliseras via de regionala
utvecklingsfonderna. I budgetpropositionen (bil. 17 s. 220) redovisas att
industriverket sedan våren 1979 bedriver en försöksverksamhet med
energikonsulenter placerade vid fyra av utvecklingsfonderna. Erfarenheterna
från verksamheten förefaller goda, säger föredraganden. Han påpekar
bl. a. att energifrågorna får en allt större betydelse för näringslivet och att de
mindre och medelstora företagen inte har samma möjligheter som större
företag att bevaka dessa aspekter. Det är därför angeläget och naturligt,
säger han, att utvecklingsfonderna i sitt arbete med att stödja utvecklingen
inom de mindre företagen även tar hänsyn till energiaspekterna.

Statligt stöd till utveckling av ny teknik lämnas genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och nämnden för energiproduktionsforskning (NE).
Ytterligare möjligheter till stöd kommer att erbjudas genom den av
regeringen aviserade fonden för investeringar i energiteknik som kan ersätta
olja. Utskottet finner inte att en särskild framställning till regeringen enligt
motionen är påkallad.

NU 1979/80:70

32

Regionala energiförsörjningsplaner m. m.

Kommunernas viktiga roll i det samspel som krävs mellan olika
intressenter för att kunna minska oljeberoendet och åstadkomma en trygg
energiförsörjning poängteras i propositionen 1979/80:170. Det erinras om att
kommunerna har bl. a. den fysiska och ekonomiska planeringen, den
kommunala energiplaneringen samt information, rådgivning och besiktning
till sitt förfogande härvidlag.

I vissa under allmänna motionstiden år 1980 väckta motioner behandlas
regionala energiförsörjningsplaner.

I motionen 1979/80:1407 (c) anförs att det är av stort värde såväl från
energisynpunkt som från sysselsättnings- och regionalpolitiska utgångspunkter
att regionala energiförsörjningsplaner utarbetas för samtliga län inom
ramen för den regionalpolitiska planeringen. Ett uttalande av riksdagen att
regeringen skall utarbeta regionala energiförsörjningsplaner med inriktning
på inhemska förnyelsebara energikällor begärs i motionen.

I några motioner framställs liknande yrkanden avseende vissa län. Sålunda
hemställs i motionen 1979/80:949 att riksdagen anhåller att regeringen
medverkar till att länsstyrelsen i Jönköpings län upprättar en regional
energiförsörjningsplan för länet. I motionerna 1979/80:1900 och 1979/
80:1777 begärs liknande åtgärder beträffande Gävleborgs län resp. Värmlands
län. Även i motionen 1979/80:1402 behandlas utvecklingen inom
energiområdet i Värmlands län. Här yrkas att riksdagen skall hemställa hos
regeringen om initiativ för att ge högskolan i Karlstad uppdrag och
erforderliga resurser för att bedriva forskning bl. a. inom energiområdet i
länet. Slutligen bör i detta sammanhang behandlas motionen 1979/80:962,
som avser energisituationen i Norrbottens län.

Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att riksdagen år 1977
behandlade en proposition (prop. 1976/77:129, CU 1976/77:39, rskr 1976/
77:338) om kommunal energiplanering. Ett i propositionen framlagt förslag
till lag (1977:439) om kommunal energiplanering antogs av riksdagen. Enligt
denna lag skall kommun i sin planering främja hushållningen med energi
samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel (1 §). Vidare föreskrivs
i lagen vissa skyldigheter för kommunen i fråga om samråd och samverkan
mellan kommuner och mellan kommun och andra betydande intressenter på
energiområdet (2 §). Gemensamma lösningar beträffande hushållningen
med energi eller för energitillförseln skall enligt lagen tas till vara i
planeringen. Kommun har även ålagts skyldighet att lämna uppgift om
fullgörandet av kommunens åligganden till statlig myndighet (7 §). I
propositionen angavs att det därmed torde ha skapats förbättrade möjligheter
till jämförelser mellan å ena sidan kommunernas planering i fråga om val
av energiformer och former för produktion och distribution av energi och å
andra sidan statliga riktlinjer för bl. a. energipolitiken och den regionalpo -

NU 1979/80:70

33

litiska planeringen. Statens industriverk har i en promemoria (SIND PM
1980:5) redovisat resultatet av kommunernas energiplanering. Av promemorian
framgår bl. a. att många kommuner har sagt sig planera att använda
flis som energiråvara men att endast ett fåtal konkreta projekt redovisas.
Kommunerna uppger att de tekniska möjligheterna att snabbt övergå till
inhemska bränslen är små.

Enligt byggnadslagstiftningen har kommunerna huvudansvaret för bebyggelseplaneringen.
19 § byggnadsstadgan (1959:612) anges att planläggningen
skall ske så att tillbörlig hänsyn tas bl. a. till energihushållningens behov.
Vidare har i byggnadslagen (1947:385) tagits in regler (136 a §) om att
regeringen skall pröva tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller
liknande verksamhet som är av väsentlig betydelse för hushållningen bl. a.
med energi och med träfiberråvara.

I september 1979 avgav PBL-utredningen betänkandet Ny plan- och
bygglag (SOU 1979:65 och 66). Remisstiden har utgått den 2 juni 1980. Den
ovannämnda regeln i 9 § byggnadsstadgan om hänsyn till energihushållningens
behov i bebyggelseplanering har i princip tagits med i utredningsförslaget.

I den nu föreliggande propositionen 1979/80:170 behandlas bl. a. frågan
om energihushållningen och om vissa åtgärder som bör vidtas för att ersätta
olja med andra energislag. Bl. a. anförs i propositionen att möjligheterna att
successivt föra in inhemska bränslen i det svenska energisystemet är stora
men att det råder betydande osäkerhet om när vissa bränslen kan införas i
stor skala. Det är främst från skogsavfall, flis och torv som det f. n. finns
förutsättningar att räkna med några betydande bidrag till energiförsörjningen
år 1990.

Vidare nämns i propositionen att samtliga länsstyrelser den 20 mars 1980
har fått i uppdrag att inventera tillgången på skogsavfall och vissa
länsstyrelser dessutom att inventera tillgången på torv. Länsstyrelserna skall
senast den 31 mars 1981 rapportera uppdraget. Regeringens uppdrag innebär
att länsstyrelserna vid uppföljning av fullständig länsplanering enligt
förordningen (1979:637) om länsplanering skall utreda vissa frågor om
effekterna på den regionala utvecklingen av en ökad användning av vissa
inhemska bränslen. Länsstyrelsernas redovisning kommer enligt uppdraget
att tillsammans med resultatet av övrig utredningsverksamhet inom området
utgöra en grund för den fortsatta behandlingen av hithörande frågor.

Med anledning av motionsyrkandena om regionala energiförsörjningsplaner
m. m. och mot bakgrund av vad i propositionen anmälts anför utskottet
följande. Utskottet vill inledningsvis framhålla att energihushållningen och
energiförsörjningen måste ses i ett nationellt perspektiv. Den regionala
energiplaneringen är likväl mycket viktig. Enligt motionen 1979/80:1407 (c)
skulle regeringen uppdra åt länsstyrelserna att utarbeta regionala energiförsörjningsplaner
baserade på inhemska energikällor. Enligt motionerna
1979/80:949, 1979/80:1777 och 1979/80:1900 skulle liknande uppdrag lämnas

3 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

34

med avseende på Jönköpings län, Gävleborgs län och Värmlands län.
Motionerna får anses i inte ringa grad tillgodosedda genom regeringens i
propositionen redovisade uppdrag till länsstyrelserna. Utskottet anser sig
därför inte ha anledning att tillstyrka motionerna. Länsstyrelsernas redovisning
bör avvaktas.

Inte heller finner utskottet skäl att tillstyrka yrkandet i motionen
1979/80:1402 om att riksdagen skall hos regeringen hemställa om initiativ för
att ge högskolan i Karlstad uppdrag att bedriva forskning inom energiområdet
i Värmlands län. Det ovannämnda pågående arbetet med regionala
energiförsörjningsplaner bör bl. a. avvaktas.

I motionen 1979/80:962 yrkas att en utredning om energisituationen i
Norrbottens län skall tillsättas och att förslag i ärendet skall föreläggas
riksdagen.

Motionärerna erinrar om den betydelse vattenkraften i Norrbottens län
har för energiproduktionen. De anser emellertid att det finns anledning att
snarast aktualisera även andra energikällor. Det finns, säger motionärerna,
stora tillgångar på ved, torv och masugnsgas i länet. Dessa skulle kunna
utnyttjas för framställning av metanol, och det finns enligt motionärerna
goda förutsättningar att placera en produktionsanläggning för metanol i
länet. Vidare framhålls i motionen att den energi som frigörs vid förbränningen
av gas vid SSAB Svenskt Stål AB:s anläggningar i Luleå skulle kunna
användas för att förse Luleå centralort med fjärrvärme men att medel för en
sådan anläggning ännu inte anvisats. De olika energikällor som finns i länet
borde tillvaratas rationellt inom ett Norrbottens energiföretag.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande. Genom skilda
beslut av regeringen och genom initiativ på kommunal nivå har de uppdrag
som motionärerna för fram redan aktualiserats i inte ringa grad. Förutom om
regeringens ovan nämnda uppdrag till länsstyrelserna att utreda effekterna
på den regionala utvecklingen av en ökad användning av skogsavfall och torv
bör erinras om att regeringen i februari 1980 har uppdragit åt en sakkunnig
att utarbeta förslag till överenskommelse som gör det möjligt att uppföra en
försöksanläggning för framställning av syntetgas. Detta utredningsarbete
pågår f. n.

Beträffande vad i motionen anförts om att medel inte kunnat anvisas för ett
fjärrvärmesystem för Luleå tätort baserat på gas från SSAB:s anläggningar
bör erinras om att Luleå energiverk och numera SSAB träffat avtal om en
gaseldad produktionsanläggning för fjärrvärme. Vidare har ett avtal träffats
år 1979 mellan Luleå kommun och SSAB om bildande av ett kraftbolag som
har till uppgift att bygga och driva ett kraftvärme verk som delvis tillgodoser
de avtalsslutande parternas behov av elkraft och som till fullo tillgodoser
behovet av fjärrvärme för överskådlig framtid. Anläggningen beräknas tas i
drift vid halvårsskiftet år 1982.

Motionen avstyrks med hänvisning till vidtagna åtgärder och till regering -

NU 1979/80:70

35

ens uppdrag bl. a. till länsstyrelsen i Norrbottens län beträffande inventering
av tillgången på skogsavfall och torv.

Energibesparande åtgärder i övrigt

I två motioner behandlas åtgärder som syftar till en begränsning av
energiförbrukningen på allmän plats.

I motionen 1979/80:947 yrkas att riksdagen skall ge till känna att landets
samtliga kommuner bör uppmanas att minska sin elförbrukning för belysning
av allmänna platser, gator och vägar med minst 25 %. I motionen anförs
bl. a. att det på många håll slösas med energi vid belysning av gator och
allmänna vägar och att belysningen skulle kunna sänkas med ca en fjärdedel
utan negativa verkningar för trafikanterna.

Enligt den andra motionen i ämnet, 1979/80:1411, bör riksdagen hos
regeringen anhålla om skyndsamt förslag till lag som bemyndigar regeringen
att förordna om begränsning av användningen av belysning i skyltfönster,
lysande reklamskyltar, fasadbelysning och vägbelysning. Motionärerna
anför att det bör vara möjligt att släcka reklamskyltar och fasadbelysning
t. ex. efter kl. 24.00. De anser också att det borde vara möjligt att begränsa
beslysningen på vissa vägsträckor under de timmar då trafiken är obetydlig Våren

1977 behandlade utskottet (NU 1976/77:38) en motion som gällde
möjligheten att spara energi genom att begränsa användningen av belysning i
skyltfönster och reklamskyltar och av fasadbelysning. Av den redovisning
som då lämnades framgick att energisparkommittén hade undersökt frågan
men att kommittén med hänsyn till rikspolisstyrelsens och statens trafiksäkerhetsverks
negativa inställning kommit till uppfattningen att föreskrifter
om begränsningar av belysningen på allmän plats inte borde införas.
Energibesparingen vid ett förbud mot skylt- och reklambelysning under tiden
23.00-07.00 skulle enligt kommittén dessutom inte bli särskilt stor, låt vara
att ett förbud kunde ha god psykologisk effekt.

En arbetsgrupp inom kommittén har studerat frågan ytterligare. Gruppen
har i maj 1979 avgivit en s. k. förrapport med förslag rörande energisparande,
bl. a. inom de sektorer som behandlas i de båda nu nämnda motionerna.
Gruppen anser det motiverat att ytterligare utreda om vissa inskränkningar
beträffande reklam- och fasadbelysning och av belysningen i skyltfönster kan
göras samt om vissa besparingar kan uppnås ifall gatu- och vägbelysningen
ersätts med lampor av nu inte använd typ. Avsikten är att energisparkommittén
skall ta ställning till arbetsgruppens förslag.

Ljusreklamförbundet har i en skrivelse till utskottet bl. a. anfört att en
ytterst obetydlig del av den totala energin går åt för ljusreklam. I skrivelsen
anförs vissa negativa effekter av begränsning av bl. a. skyltbelysning.

Enligt utskottets mening bör resultatet av energisparkommitténs nyss
angivna arbete avvaktas. Motionerna 1979/80:947 och 1979/80:1411 avstyrks

NU 1979/80:70

36

med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

I motionen 1979/80:1401 har föreslagits att riksdagen, i händelse av att
linje 3 segrade i folkomröstningen om kärnkraften, skulle hos regeringen
anhålla om en avvecklingsplan även för energiförbrukande verksamhet på
televisionens område. Utskottet konstaterar att förslaget nu saknar aktualitet.

Förslaget i motionen 1979/80:950 innebär att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att en i motionen skisserad anläggning för
minskad energiförbrukning i tätort skall prioriteras och ges det stöd som
enligt motionen motiveras av dess betydelse för landets energiförsörjning. I
motionen anförs att det redan i dag behövs en referensanläggning för
framtidsanpassade energisystem i tätorter. Som komponenter i en sådan
anläggning borde ingå dieselmotordrift av värmepumpar, årslagring av
solenergi i mark, överföring av energi genom soltak och utnyttjande av
spillvärme från reningsverk. Effekterna av fjärrvärmesystem med låg
vattentemperatur borde också prövas i referensanläggningen.

Frågan om fjärrvärme med låg vattentemperatur har senare tagits upp
även i motionen 1979/80:2055. Med hänvisning till motiveringen i den
ovannämnda motionen 1979/80:950 yrkas att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som i motionen redovisats om hushållning med
energikvalitet och fjärrvärme med låg vattentemperatur.

Statens råd för byggnadsforskning har fått i uppdrag att besluta om lån för
stöd åt det experimentbyggande som ingår som ett led i forskning avseende
energihushållning i byggnader. Rådet svarar också för planering och
uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande. Statens industriverk
kan lämna stöd till prototyp- och demonstrationsanläggning med inriktning
bl. a. på användning av annat bränsle än olja eller på effektivare fjärrvärmedistribution.

Med anledning av motionen 1979/80:950 och motionen 1979/80:2055 i nu
behandlad del får utskottet anföra följande. Vissa av de komponenter som
tas upp i den förstnämnda motionen har beviljats stöd genom beslut av
byggforskningsrådet. Detta gäller bl. a. årslagring av solenergi i mark och
dieselmotordrift av värmepumpar. Andra i motionen nämnda komponenter
har aktualiserats hos rådet genom ansökningar om stöd. Detta gäller bl. a.
fjärrvärmesystem med låg vattentemperatur, utnyttjande av spillvärme från
reningsverk och överföring av energi genom soltak. Motionärernas synpunkter
och förslag har sålunda redan beaktats genom ansökningar hos rådet.

Frågan om en anläggning av det slag som skisseras i motionen 1979/80:950
skall komma till utförande får avgöras när nu pågående delförsök har
avslutats. Enligt utskottets mening finns då bättre möjligheter att bedöma
värdet av en försöksanläggning för kommande energisystem och överväga
hur en sådan anläggning bör utformas. De berörda motionsyrkandena
avstyrks av utskottet med hänvisning till det nu anförda. Dessutom vill

NU 1979/80:70

37

utskottet erinra om de förslag rörande ökade möjligheter till stöd för ny
energiteknik i avsikt att snabbt spara olja som regeringen har aviserat.

Bränsleförsörjning

Inriktningen av de olika åtgärder i fråga om bränsleförsörjningen som
föreslås eller aviseras i propositionen 1979/80:170 bygger på det allmänna
mål som riksdagen slog fast våren 1979, nämligen att energisystemet bör så
långt möjligt baseras på uthålliga, helst förnybara och inhemska energikällor.
I propositionen uttalas att de energipolitiska ansträngningarna bör
inriktas på energihushållning och åtgärder som gör det möjligt att ersätta olja
med andra energislag. Detta innebär bl. a. förslag om introduktion av
naturgas i södra Sverige och om olika åtgärder för att införa inhemska
bränslen.

I propositionen påpekas vidare att kol är det uthålliga bränsle som i första
hand kan ersätta olja ander 1980- och 1990-talet. Det aviseras att frågan om
en aktiv kolpolitik från svensk sida liksom frågan om statligt stöd till
kolprospektering kommer att aktualiseras under nästa riksmöte.

Olja

Oljan kommeratt svarafören betydande del av vår energitillförsel fram till
år 1990. I propositionen understryks därför att de energipolitiska ansträngningarna
måste kraftfullt inriktas också på att trygga vår försörjning med
olja. Följande mål för arbetet på oljeområdet lämnas. Det är mycket
angeläget att vårt beroende av den västeuropeiska s. k. spotmarknaden för
oljeprodukter med centrum i Rotterdam kan minskas. Härför krävs dock att
statsmakterna har erforderliga styrmedel för att kunna påverka utvecklingen.
Den statliga oljepolitiken bör syfta till att underlätta en anpassning till
pågående strukturförändringar på den internationella oljemarknaden, vilka
innebär att producentländerna spelar en allt aktivare roll. Ett ensidigt
beroende av en grupp leverantörsländer bör motverkas. Ytterligare ett mål
för oljepolitiken är att söka åstadkomma ökad närförsörjning, bl. a. ett brett
samarbete med Norge.

Utskottet ansluter sig till den allmänna inriktning av energipolitiken vad
avser tillförsel av olja som presenteras i propositionen.

Beredskapsaspekten i fråga om oljeförsörjningen framhävs i motionerna
1979/80:1432 (s) och 1979/80:2056 (s). I båda föreslås att regeringen snarast
skall låta utarbeta en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris.
Motionärerna anser att Sveriges stora oljeberoende gör det nödvändigt att
det finns en genomarbetad plan för att möta en allvarlig kris i oljeförsörjningen.
Annars finns det stor risk för att svaga grupper i samhället drabbas
mycket hårt vid en plötslig krissituation, säger de. Beredskapsplanen bör

NU 1979/80:70

38

redovisa hur industri, sysselsättning, transporter och uppvärmning skall
kunna klaras.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) ansvarar för planering av det
ekonomiska försvaret. I fråga om energitillförsel samarbetar ÖEF med de
två andra programmyndigheterna på området - vattenfallsverket och
transportrådet. Regeringen följer kontinuerligt dessa frågor. Det kan dock.
som motionärerna påpekar, ifrågasättas om inte ytterligare åtgärder bör
vidtas för att förbättra beredskapen mot allvarliga kriser i oljetillförseln. En
analys bör därför göras av vilka hot vår oljeförsörjning är utsatt för, vilka
effekter en betydande minskning av oljetillförseln skulle få och vilka åtgärder
som bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en djupgående
oljekris. Riksdagen bör rikta en anmodan härom till regeringen.

I motionen 1979/80:2056 (s) begärs även att regeringen allvarligt skall
pröva förutsättningarna för att förstärka den svenska oljeberedskapen
genom att samhället i delägarskap med OK bygger en s. k. katalytisk
kracker. Syftet är att tunga eldningsoljor skall kunna inom landet vidareförädlas
till de från försörjningssynpunkt mycket känsliga lätta oljeprodukterna.

Denna fråga har utskottet behandlat under innevarande riksmöte.
Utskottet (NU 1979/80:25) erinrade därvid om att de båda ägarna till
Skandinaviska Raffinaderi AB (Scanraff) - Oljekonsumenternas förbund
(OK) och Texaco Oil AB - tillsammans med Svenska Petroleum (SP)
undersökte möjligheten att bygga ut Scanraffs anläggning för katalytisk
krackning. Utskottet avstyrkte det motionsyrkande som förelåg. Utskottet
utgick från att regeringen noga följer utvecklingen och bidrar till en lösning i
överensstämmelse med de energipolitiska riktlinjerna. Samtidigt underströk
utskottet att regeringen i enlighet med de energipolitiska målen bör pröva
alla möjligheter att åstadkomma ökad säkerhet i oljeförsörjningen.

I maj 1980 har slutligt avtal träffats mellan Svenska Petroleum, OK och
Texaco enligt vilket de två senare bolagen säljer 14 % av aktierna i Scanraff
till SP. Avtalet innebär att SP kommer att disponera 17 % av raffinaderiets
destillationskapacitet för råolja, dock exkl. bensintillverkningen.

Utskottet vill ånyo understryka vikten av att alla realistiska möjligheter att
stärka försörjningsberedskapen på oljeområdet tas till vara. En krackeranläggning
i Sverige skulle kunna minska den svenska marknadens beroende av
den s. k. spotmarknaden för färdiga produkter. Enligt vad utskottet
inhämtat lär den utländske delägaren, Texaco, inte vara intresserad av att
delta i en investering i Sverige av den storlek som det här är fråga om,
nämligen ca 1 miljard kr. (i 1979 års priser). Det krackerprojekt som nu är
aktuellt vid Scanraff skulle innebära omvandling av ca 1 miljon m3 tung
eldningsolja till bensin, jet-bränsle, dieselolja och lätt eldningsolja. Med
hänsyn bl. a. till projektets omfattning bör ett beslut självfallet föregås av en
grundlig prövning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna.

Utskottet utgår från att regeringen prövar möjligheterna att förstärka den

NU 1979/80:70

39

svenska oljeberedskapen genom att staten deltar i byggandet av en
anläggning för katalytisk krackning som kan vidareförädla de tunga
eldningsoljorna. Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

Förslag om förstatligande av oljebranschen förs fram i två motioner. Enligt
motionen 1978/79:542 bör de multinationella oljebolagens svenska dotterbolag
förstatligas. Hemställan i motionen 1979/80:566 (vpk) går ut på att den
privata oljehandeln skall förstatligas.

Frågan om förstatligande av den privata oljehandeln har behandlats av
riksdagen vid upprepade tillfällen under 1970-talet, senast våren 1978.
Utskottet har vid sin behandling av ifrågavarande förslag bl. a. pekat på att
statens verksamhet på oljeområdet förstärks genom det statliga bolaget
Svenska Petroleum AB. I propositionen 1979/80:170 framhålls att energiförsörjningens
stora betydelse för samhällsutvecklingen motiverar att samhället
har betydande insyn i och inflytande över tillförseln av energi. Utskottet
finner inte skäl att nu föreslå riksdagen att göra ett uttalande i den här
aktuella frågan. De berörda motionsyrkandena avstyrks.

Naturgas

En huvudlinje i regeringens energipolitik är att olika åtgärder skall vidtas
för att ersätta olja med andra bränslen. Naturgas utgör enligt propositionen
1979/80:170 ett intressant alternativ till olja. En förutsättning är dock att
försörjningen sker från områden och på villkor som erbjuder en större
trygghet i tillförseln och att utvecklingen av de framtida kostnaderna för att
köpa gasen kan överblickas. Riksdagen uttalade sig våren 1979 för att
naturgas skulle introduceras och för att då pågående arbete med förprojektering
av ledningsnät och marknadsförberedelser i Sydsverige skulle drivas
vidare. I propositionen redovisas det fortsatta utredningsarbetet och
förhandlingar mellan Swedegas och det danska statliga bolaget Dansk Olie &
Naturgas A/S (DONG). Detta arbete har lett fram till avtal på regeringsnivå
och på företagsnivå.

Regeringsavtalet utgör en ram för de kommersiella avtalen mellan
Swedegas och DONG. Det innebär bl. a. att regeringarna skall verka för att
erforderliga tillstånd lämnas och för att företagen skall kunna fullgöra sina
ekonomiska förpliktelser gentemot varandra enligt avtalen. För Sveriges
vidkommande är det i första hand fråga om en betalning förskottsvis av 220
milj. danska kronor för de merkostnader som hänger samman med att
kapaciteten i det danska rörledningssystemet ökas för att tillgodose svenska
behov. För dansk del innebär regeringsavtalet att danska staten godkänner
DONG:s transport- och leveransåtaganden gentemot Swedegas. De två
kommersiella avtalen är dels ett transportavtal, dels ett leveransavtal.
Avtalen gäller i 20 resp. 18 år från den tidpunkt då transport och leveranser
antas börja, dvs. den 1 oktober 1985. Transportavtalet gäller transport av

NU 1979/80:70

40

såväl dansk som annan gas från dansk-tyska gränsen alternativt den danska
behandlingsanläggningen för Nordsjögas på Jyllands västkust till Öresundskusten
söder om Köpenham^. Avtalet ger Swedegas rätt till transport av 2
miljarder m3 om året. Enligt leveransavtalet har DONG bundit sig för att
leverera sammanlagt 3 106 milj. m3 naturgas under 18 år. Fr. o. m. den 1

oktober 1990 uppgår leveranserna till 200 milj. m3 om året.

Priset för gasen är i leveransavtalet knutet till noteringarna på tjock och

tunn eldningsolja på de nordvästeuropeiska marknaderna.

Det naturgasprojekt som här har behandlats avser endast import via
Danmark. Någon annan importväg för naturgas berörs inte i propositionen.
Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på att norska stortinget nu
har beslutat att borrningar utanför norska kusten efter bl. a. naturgas skall
äga rum även norr om 62 breddgraden. Man räknar med att borrningar
utanför Tromsö kan bli givande när det gäller gas. Det finns enligt utskottets
mening anledning för regeringen och berörda myndigheter att undersöka
förutsättningarna för ett norsk-svenskt samarbete om att utnyttja ev.
naturgasfyndigheter utanför Nordnorge. En naturgasimport från Nordnorge
skulle kunna få stor positiv betydelse för industrin i de nordligaste länen.

AB Sydgas, som ägs av Swedegas samt kommuner och kraftföretag i södra
Sverige, har parallellt med förhandlingarna utrett ett gasprojekt i Skåne.
Utredningsarbetet har resulterat i förslag om att ett rörledningsnät för 440 m3
naturgas om året skall byggas från Trelleborg till Helsingborg. I utredningen
ingick även ett alternativ med ett nät dimensionerat för 730 milj. m3 om året.
Det visade sig dock, med hänsyn bl. a. till de danska leveransmöjligheterna,
att endast det mindre alternativet är genomförbart.

Överläggningar som förts mellan staten och de regionala intressenterna i
Sydgas har lett fram till en överenskommelse om att Sydgasprojektet bör
genomföras. I propositionen anges vissa riktlinjer. Dessa innebär i huvudsak
följande. Det nuvarande ägarsambandet mellan Swedegas och Sydgas
avvecklas. Därefter skall ett avtal om leverans av gas träffas mellan Swedegas
och Sydgas. Staten skall även begränsa de ekonomiska riskerna för Sydgas så
att projektet totalt sett, dvs. vid avtalsperiodens slut, inte skall leda till förlust
för intressenterna. Detta innebär ett undantag från principen om kostnadstäckning
för Swedegas. Den planerade stamledningen skall byggas och
bekostas av Swedegas, som skall belasta Sydgas med kostnader för
utnyttjandet av ledningen. I riktlinjerna ingår även närmare bestämmelser
om förlusttäckningsgaranti och grunder för lagstiftning och andra föreskrifter
som påverkar förutsättningarna för en naturgasintroduktion. I fråga om
finansieringen förutsätts att staten lämnar keditgarantier. Sydgas upplåningsbehov
beräknas till 400 milj. kr. i kostnadsläget den 1 januari 1980.
Staten tar på sig ansvaret för att täcka sådana mera betydande förluster som
kan uppstå om projektet inte skulle utvecklas normalt. Föredraganden anser
att detta är motiverat bl. a. mot bakgrund av att ett fast leveransåtagande för
en del av de erforderliga gasleveranserna saknas. Ytterligare ett skäl är att

NU 1979/80:70

41

Sydgasprojektet är ett första steg för att införa en ny energikälla i
Sverige.

Föredraganden understryker dock att överenskommelsen med Sydgasintressenterna
inte får betraktas som normgivande vid en framtida utvidgning
av naturgasdistribution till andra delar av landet. När naturgasen väl har
etablerats på den svenska marknaden bör förhållandet mellan Swedegas och
den regionala distributören i princip regleras på sedvanliga kommersiella
grunder.

Två motioner, som har väckts under allmänna motionstiden år 1980,
anknyter till Sydgasprojektet.

1 motionen 1979/80:1444 yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande om
betydelsen av att en satsning på gas beaktas i den kommande energipolitiska
propositionen. Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen innebär
att motionen är tillgodosedd och att en framställning till regeringen inte är
påkallad. Motionen avstyrks sålunda.

I motionen 1979/80:1398 diskuteras de två alternativ för en utbyggnad av
rörledningsnät som Sydgas har studerat. Motionärerna anser att nätet bör
byggas ut enligt den ”större modellen", så att gasleveranser kan ske även till
Halmstad. De föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna
innebörd. Utskottet har i det föregående redovisat varför Sydgasprojektet
utformas enligt det mindre alternativet. Med hänvisning härtill avstyrks
motionen.

Enligt motionen 1979/80:2057 (vpk) bör riksdagen besluta att Swedegas
beviljas ett nytt villkorligt lån på 5 milj. kr. och att bolagets aktiekapital höjs
till 10 milj. kr. fr. o. m. nästa budgetår. Förslaget bygger på Swedegas
beräkningar av kostnaderna för verksamheten. Dessa uppgår till ca 17 milj.
kr., varav 6 milj. kr. för förundersökningar av lagringsmöjligheter för gas i
Skåne. Av kostnaderna beräknas ca 12 milj. kr. kunna täckas med tidigare
lämnade lån och vissa intäkter. För täckning av återstående kostnader har
Swedegas hemställt om ett nytt villkorligt lån av 5 milj. kr. Vidare har
Swedegas föreslagit att bolagets aktiekapital skall höjas till 10 milj. kr.
fr. o. m. nästa budgetår. Föredraganden påpekar att tidigare lämnade lån
kan väntas täcka medelsbehovet åtminstone till utgången av år 1980. Vid
behov avser han att återkomma till medelsfrågan i propositionen om
tilläggsbudget I. Frågan om en höjning av aktiekapitalet bör tas upp i
samband med övriga frågor om finansiering av verksamheten. Enligt
propositionen bör detta ske senast under år 1982. Utskottet konstaterar att
förslag om finansiering av bolagets verksamhet kommer att föreläggas
riksdagen om så befinns nödvändigt. Utskottet avstyrker motionsvrkandet.

I övrigt har vad som i propositionen anförs och föreslås i fråga om
introduktion av naturgas inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag.

NU 1979/80:70

42

Fasta bränslen m. m.

I propositionen 1979/80:170 anförs att möjligheterna att successivt införa
inhemska bränslen i det svenska energisystemet är stora. Hur snabbt olika
typer av bränslen kan introduceras varierar emellertid. Osäkerheten är
betydande om när vissa bränslen kan införas i stor skala. Detta gäller särskilt
beträffande de energikällor, t. ex. odlad energiskog, som befinner sig i ett
forskningsskede. Enligt propositionen är det främst från skogsavfall, flis och
torv som det f. n. finns förutsättningar att räkna med några betydande bidrag
till vår energiförsörjning år 1990. För andra inhemska energikällor återstår
ett avsevärt utvecklings- och utvärderingsarbete innan säkra bedömningar
kan göras om möjliga bidrag till energiförsörjningen och om tekniskt och
ekonomiskt möjlig införandetakt. Föredraganden uttalar bl. a. följande. Det
kommer att krävas mycket betydande insatser av stat, kommun, företag och
enskilda för att införa inhemska bränslen i syfte att ersätta olja. Det står dock
klart att bl. a. sådana insatser måste vidtas om planerna på att minska
oljeberoendet skall förverkligas. Åtgärder för att snabbt införa inhemska
bränslen bör därför snarast komma till stånd. Det är därvid angeläget att
miljöaspekterna beaktas.

Betydelsen av en ökad satsning på inhemska bränslen betonas i flera
motioner. Olika åtgärder i detta syfte förordas.

I motionen 1979/80:1406 (c) framhålls torvens och skogsråvarans betydelse
som alternativ till olja. Bl. a. hänvisas till de beräkningar av torvens bidrag
till energiförsörjningen som nämnden för energiproduktionsforskning (NE)
och delegationen för energiforskning (DFE) gjort. Motionärerna anser att
kraftfulla åtgärder bör vidtas för att introducera användning av torv i stor
skala i energiförsörjningssystemet. För att stimulera igångsättandet av
projekt som utnyttjar inhemska bränslen krävs enligt motionärerna en
särskild lånegaranti för sådana investeringar. Garantin bör även gälla företag
som avser att påbörja produktion av torv. Motionärerna hemställer också att
reglerna för tillståndsgivning för torvbrytning skall ses över och att
introduktionen av torv i energiförsörjningssystemet på olika sätt skall
främjas.

Enligt motionen 1979/80:1767 är det önskvärt att upp till 20 % av Sveriges
totala energibehov kan täckas med inhemska bränslen i slutet av 1980-talet.
Särskilt framhålls den betydelse som torv och skogs- och jordbruksråvaror
kan få. Samhällets resurser bör, enligt motionärerna, samordnas i syfte att
ökad användning av energi baserad på inhemska råvaror skall stimuleras.

I motionen 1979/80:2055 anförs bl. a. att den i propositionen 1979/80:170
föreslagna satsningen på kol inte får innebära att satsningen på inhemska
bränslen blir mindre. Torv och skogsbränsle bör av miljö-, sysselsättningsoch
betalningsbalansskäl prioriteras före kol, anser motionärerna. Denna
prioritering skall beaktas i de riktlinjer för den framtida energipolitiken som
skall föreläggas 1980/81 års riksmöte.

NU 1979/80:70

43

Den ambitionsnivå som anges i propositionen 1979/80:170 beträffande de
inhemska bränslenas möjligheter att ersätta olja betecknas i motionen
1979/80:2060 som alltför pessimistisk. För att en högre ambitionsnivå skall
uppnås krävs att en fungerande marknad byggs upp. säger motionärerna. NE
bör ges i uppdrag att lämna förslag till hur en sådan marknad skall
organiseras. Motionärerna yrkar att förslag framläggs om en successiv
övergång till inhemska biobränslen, varvid målet skall vara att ersätta 5
miljoner ton olja till år 1990.

I motionen 1979/80:964 behandlas frågan om användning av fasta bränslen
från en annan utgångspunkt. Motionärerna anser det viktigt att alla tänkbara
ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en ökad satsning på fasta
bränslen, främst flis och torv, undersöks. De framhåller olika negativa
effekter bl. a. på tillgången till skogsråvara för industrin som en ökad
satsning på fliseldning skulle kunna medföra. Även torvanvändning kan
skapa miljöproblem, t. ex. genom utdikningar. En utredning borde därför
tillsättas för att kartlägga dessa frågor.

I motionen 1979/80:201 (vpk) redovisas det utredningsarbete beträffande
fasta biobränslen i Västerbottens län som genomförts med stöd från NE.
Utredningen visar att det finns stora möjligheter att ersätta olja med fasta
bränslen, säger motionärerna. De anser att det är angeläget att en fortsatt
och intensifierad satsning görs på detta område bl. a. med hänsyn till att
många nya arbetstillfällen skulle kunna skapas i Norrlands inland. Motionärerna
hemställer därför om medel för utbyggnad av anläggningar för fasta
bränslen dels i Västerbottens län, dels i övriga skogslän. Sådana medel bör
enligt motionärerna anvisas inom ramen för 1980/81 års statsbudget.

Med anledning av samtliga dessa motioner vill utskottet erinra om de olika
bidragsformer som nu finns för stöd till användning av inhemska bränslen.
Enligt förordningen (1975:422, omtryckt 1978:339, ändrad 1979:554) om
statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. lämnas
bidrag för åtgärder som syftar till bl. a. användning av annat bränsle än olja,
exempelvis stöd till flis och torv. Frågor om statligt stöd enligt denna
förordning prövas av industriverket.

Enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitisk! stöd kan stöd utgå
även till energianläggningar om de bedöms ha ”särskild regionalpolitisk
betydelse”. Nämnden för energiproduktionsforskning (NE) lämnar stöd
inom forskningsområdet Inhemska bränslen. För perioden 1 juli 1978-30
juni 1981 har NE ett anslag om 60 milj. kr. för detta program.

Ett flertal utredningar pågår beträffande inhemska bränslen. Utskottet vill
först peka på den tidigare nämnda styrmedelsutredningens (I 1979:13)
arbete. Vidare har industriverket och skogsstyrelsen gemensamt utrett vilka
effekter en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål skulle få på
skogsindustrins tillgång till inhemsk skogsråvara. I utredningsrapporten
(SIND PM 1980:2) Ökad eldning med skogsråvara föreslås bl. a. att 136 a §
byggnadslagen används för att kontrollera ny- och utbyggnad av större flis -

NU 1979/80:70

44

och eldningsanläggningar som förbrukar skogsråvara. Den framtida tillämpningen
av 136 a § byggnadslagen utreds f. n. inom regeringskansliet. En
departementspromemoria om denna fråga kommer att publiceras under
sommaren 1980. Härvid kommer utbyggnadsprövning av flis- och eldningsanläggningar
att tas upp till övervägande.

I detta sammanhang bör, enligt utskottets mening, den tidigare nämnda
oljeersättningsdelegationens arbete uppmärksammas. Delegationen har i
rapporten (Ds I 1979:17) Finansiering av energiteknik för oljeersättning lagt
fram förslag till komplettering av nuvarande stödformer.

En bedömning av medelsbehovet för längre tid än den närmaste
femårsperioden är enligt oljeersättningsdelegationen knappast meningsfull
med hänsyn till osäkerheten i omfattningen av aktuella investeringar och till
den inverkan som andra styrmedel kan komma att få på kriterier och regler
för ett lånestöd. Delegationen anser att statliga stödåtgärder i form av lån är
angelägna och sannolikt utgör ett verksamt medel för att nå en snabbare
introduktion av oljeersättande energiteknik. Delegationen anger i rapporten
huvudsakliga riktlinjer för hur lånevillkor kan utformas för att stödja
investeringar i ny energiteknik. Utgångspunkten är att lånevillkoren med
hänsyn till de starkt varierande omständigheter som kan föreligga i det
enskilda fallet bör kunna utformas inom vida gränser.

Till sin hjälp har oljeersättningsdelegationen tillsatt arbetsgrupper inom
områdena kol, skogsenergi, torv, syntetiska drivmedel och solvärme.
Arbetsgruppen för skogsenergi har föreslagit åtgärder för att öka användningen
av skogs- och jordbruksråvaror. Gruppens arbete har bedrivits
parallellt och i nära kontakt med den tidigare nämnda utredningen om ökad
eldning med skogsråvara (SIND PM 1980:2). Arbetsgruppens rapport (Ds I
1980:4) Förutsättningar för användning av skogsenergi m. m. i Sverige
remissbehandlas f. n. Även arbetsgruppen för torv har nyligen avlämnat en
rapport (Ds I 1980:3) Torv för energisektorn. I rapporten, som f. n.
remissbehandlas, föreslås bl. a. åtgärder för att främja torvanvändning i
Sverige.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om det uppdrag att
inventera tillgången på skogsavfall inom resp. län som regeringen den 20
mars 1980 har givit till samtliga länsstyrelser. Vissa länsstyrelser har fått i
uppdrag att också inventera tillgången på torv. Vattenfallsverket planerar i
samarbete med berörda kommuner fyra eldningsanläggningar baserade på
bl. a. torv. Vidare genomför statens planverk f. n. en metodstudie om
behandlingen av energislagen torv, vind och energiskog i den fysiska
planeringen.

Delegationen för energiforskning har i den nyligen framlagda rapporten
(nr 29) Den svenska energivedmarknadens långsiktiga utveckling belyst
bl. a. prisets betydelse för användningen av vedråvaran. Det visar sig att i
norra Sverige skillnaden mellan vedens värde som industriråvara och dess
värde som energiråvara är till fördel för energiveden. Skillnaden, som enligt

NU 1979/80:70

45

rapporten uppgår till 37 kr. per m\ blir. sägs det, betydelsefull för
skogsägaren i belysning av att kostnaderna för att avverka veden inte blir
täckta med massavedspriset. För skogsägaren i Skåne blir prisskillnaden 9 kr.
per m\ men till massavedens förmån. I rapporten framhålls att den ”nya”
energivedmarknaden framkallar en situation med konkurrens om massa- och
skivråvaran som skogsindustrin har svårt att klara av. Utskottet finner det
betydelsefullt att denna fråga blir närmare belyst i samband med den
fortsatta planeringen på energiområdet.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att syftet med motionerna
1979/80:201 (vpk), 1979/80:964, 1979/80:1406 (c) och 1979/80:1767 i huvudsak
är tillgodosett. Det synes därför inte motiverat att riksdagen gör någon
särskild framställning till regeringen med anledning av dem. De nämnda
motionsyrkandena avstyrks alltså.

Med anledning av motionerna 1979/80:2055 och 1979/80:2060 vill utskottet
instämma i föredragandens uppfattning i propositionen 1979/80:170 att
möjligheterna att successivt införa inhemska bränslen i det svenska
energisystemet är stora. Särskilt skogsavfall, flis och torv har förutsättningar
att lämna betydande bidrag till vår energiförsörjning inom det närmaste
årtiondet. Utskottet förutsätter att de synpunkter på de inhemska bränslenas
roll för energiförsörjningen som motionärerna för fram kommer att beaktas i
de riktlinjer för den framtida energipolitiken som kommer att föreläggas
riksdagen vid riksmötet 1980/81. Liksom föredraganden anser utskottet att
det är angeläget att man fastslår ett mål för användning av inhemska bränslen
år 1990. Regeringen bör i sina avvägningar mellan olika investeringar
prioritera åtgärder som syftar till att stödja inhemska bränslen framför kol.
Det är enligt utskottets mening viktigt att förslag framläggs om en successiv
övergång till inhemska bränslen.

Utskottet är emellertid inte berett att föreslå att det. såsom föreslås i
motionen 1979/80:2060. skall fastställas som mål att 5 miljoner ton olja skall
ersättas till år 1990.

Utskottet anser det mot här angiven bakgrund inte vara påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av de ifrågavarande
yrkandena i motionerna 1979/80:2055 och 1979/80:2060.

Förslagen i motionen 1979/80:1849 - närmare motiverade i motionen
1979/80:1847 - om utvinning av energiråvaror i Jämtlands län. bl. a.
alunskiffrar. ingår bland förslag om en rad åtgärder i syfte att stödja
utvecklingen i länet. I motionen yrkas även att riksdagen skall besluta att en
forskningsstation för utvinning av torv, flis och skiffer skall inrättas i länet.
Regeringen bör enligt motionärerna lägga fram detaljerade förslag rörande
forskningsstationens verksamhet, organisation, dimensionering och finansiering.
Motionärernas önskemål om insatser för utvinning av länets
naturtillgångar för energi täcks i allt väsentligt av de åtgärder från
statsmakternas sida som har redovisats i det föregående. Utskottet vill också
erinra om att ett treårigt forskningsprogram rörande processer för utvinning

NU 1979/80:70

46

av alunskifferns innehåll bedrivs i Ranstad. Med hänvisning till vad här sagts
avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1979/80:438 att riksdagen
skall uttala sig för ett i motionen framlagt program för kommunal
solvärme och hos regeringen begära åtgärder i anslutning därtill. En rad
åtgärder nämns av motionärerna. Kommunerna skulle förmås att inventera
mark för solvärmeanläggningar och att via villkor i samband med byggnadslov
se till att uppvärmningssystem i vissa områden dimensioneras för
solvärme. Ett program för produktion av solvärmt tappvatten i fjärrvärmenät
skulle initieras. Byggnadsstyrelsen skulle pröva uppvärmning av statliga
byggnader med solvärme. Möjligheterna att bilda ett statligt utvecklings- och
tillverkningsbolag för solvärmeprodukter skulle undersökas. Utskottet vill
med anledning av motionen erinra om följande. Enligt lagen (1977:439) om
kommunal energiplanering är kommunerna skyldiga att främja hushållningen
med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Statens
råd för byggnadsforskning har bland projekt som är aktuella för nästa
budgetår angivit ett som gäller förtätning av befintlig bebyggelse kontra
utbredning genom exploatering av ny mark med särskild hänsyn till
energihushållningen. Inom ett av rådets program bedrivs forskning rörande
solvärmesystem och energilagring. Oljeersättningsdelegationen har nyligen i
en rapport redovisat möjligheterna att utnyttja solvärme. Utskottet avstyrker
motionen 1979/80:438 med hänvisning till den nämnda lagen och de
berörda forskningsprojekten samt det förslag om ökade möjligheter att
finansiera införandet av ny energiteknik som aviseras i propositionen
1979/80:170.

Vattenkraft

I motionen 1979/80:562 framhålls att många elkraftanordningar i mindre
vattendrag varit i bruk ända till för en kort tid sedan och att ett
återupptagande av driften därför skulle kunna ske genom en relativt blygsam
ekonomisk satsning. Staten borde svara för planering och inventering av
rekonstruktionsarbetena och också pröva om ekonomiskt bidrag kan
lämnas. Motionären hemställer att tillgången på outnyttjad vattenkraft i
mindre åar och bäckar inventeras och att formerna för dessa kraftkällors
utnyttjande, erforderliga lagändringar och förslag till statligt stöd utreds.

I motionen 1979/80:1426 påpekas fördelarna, bl. a. från miljösynpunkt,
med små vattenkraftverk i jämförelse med t. ex oljeeldade kraftverk.
Inventeringar som gjorts tyder på att energitillgången i små vattenkraftverk
skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till energiförsörjningen, säger motionärerna.
De hemställer att åtgärder snarast vidtas för att underlätta
möjligheterna att tillvarata den energi som kan utvinnas från mindre och
medelstora kraftstationer.

Motioner om utnyttjande av små vattenkraftverk har behandlats av

NU 1979/80:70

47

näringsutskottet under en följd av år. De har avstyrkts med hänvisning till
pågående utredningsarbete. Statens industriverk har i rapporten (SIND PM
1977:13) Små vattenkraftverk bedömt den ungefärliga omfattningen av den
kraftproduktion som är möjlig att uppnå i vattenkraftverk med en effekt av 2
MW eller lägre. Erfarenheterna och utformningen av det stöd som f. n. kan
utgå till åtgärder som syftar till att bibehålla små vattenkraftverk eller
möjliggöra ökad elproduktion i befintliga verk utvärderas f. n. av statens
industriverk. Utvärderingen kommer att redovisas i en rapport till regeringen
under år 1980.

En inventering av dammar har gjorts av en av regeringen år 1977 tillsatt
arbetsgrupp och redovisats i rapporten (Ds Jo 1978:9) Inventering och
registrering av dammar och lägen för små vattenkraftverk. Avsikten är att
samtliga dammbyggnader i landet skall inventeras. Regeringen uppdrog den
24 april 1980 åt länsstyrelserna i Hallands, Älvsborgs och Örebro län att
genomföra detta i sina län. I uppdraget ingår bl. a. att avgöra vilka
dammbyggnader som kan utnyttjas för att bygga små vattenkraftverk. Enligt
arbetsgruppens bedömning kommer en inventering av dammarna i samtliga
län att ta omkring fyra år.

Inom industriverket pågår f. n. en översyn av ellagen (1902:71 s. 1).
Industriverkets förslag kommer bl. a. att behandla rätten att få ansluta lokala
vattenkraftverk till elnätet och möjligheterna att få skäligt betalt för
strömmen. Detta arbete beräknas kunna redovisas för regeringen under år
1980.

Utskottet finner att resultatet av det utredningsarbete som pågår inte bör
föregripas och avstyrker därför motionerna 1979/80:562 och 1979/80:1426.

I motionen 1979/80:1434 framhålls de möjligheter som finns att öka
vattenkraftproduktionen i Klarälvens vattensystem genom att effektivisera
befintliga vattenkraftanläggningar i stället för att bygga ut Strängsforsen i
övre Klarälven. En utredning bör enligt motionärerna tillsättas för att
närmare klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för om- och
tillbyggnader av befintliga vattenkraftanläggningar i Klarälvens vattensystem.

I motionen 1979/80:1544 (vpk) hänvisas till att man i Miljörörelsens
alternativa energiplan. MALTE, räknar med att en vattenkraftsproduktion
av 68 TWh skall uppnås år 1990 utan att någon kontroversiell älvsträcka
behöver byggas ut. Motionärerna vill att en statlig utredning skall få i
uppdrag att klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för tn
ytterligare effektivisering av landets befintliga vattenkraftverk. Utredningen
skulle begränsas till kraftverk med större effekt än 2 MW, eftersom mindre
vattenkraftverk redan har utretts av statens industriverk.

Motioner om utbyggnader i befintliga vattenkraftstationer behandlades av
näringsutskottet i betänkandet 1978/79:60. Bl. a. behandlades en motion
som särskilt tog upp vattenkraftsanläggningar i Klarälven. Utskottet
framhöll det angelägna i att man eftersträvar ett effektivare utnyttjande av

NU 1979/80:70

48

vattenkraften i redan exploaterade älvar samt pekade på en utredning inom
vattenfallsverket som hade aviserats. Denna utredning tillsattes under
hösten 1979. Vattenfallsverket fick i uppdrag att föreslå åtgärder som syftar
till bättre utnyttjande av verkets befintliga energiproduktions- och distributionsanläggningar
samt av redan utbyggd vattenkraft. Vad beträffar vattenkraften
skall utredningen göras i samarbete med Svenska kraftverksföreningen
och avse kraftverk med större effekt än 2 MW. Arbetet beräknas vara
klart under år 1980.

Utskottet vill med anledning av motionerna understryka att det är
synnerligen angeläget att man eftersträvar ett effektivare utnyttjande av
vattenkraften i redan exploaterade vattensystem. Med hänsyn till vad som
anförts i det föregående förutsätter utskottet att dessa frågor noga följs av
regeringen och berörda myndigheter. Motionärernas önskemål torde i allt
väsentligt vara tillgodosedda. Motionerna 1979/80:1434 och 1979/80:1544
(vpk) avstyrks därmed.

I motionen 1979/80:951 hemställs om att regeringen skall vidta åtgärder för
att stimulera alternativ elproduktion enligt vissa i motionen redovisade
riktlinjer. Motionärerna vill stimulera utbyggnad av kraftvärme, vindkraft
och mindre vattenkraftverk. De anför att "ett förhållandevis enkelt sätt
skulle vara att befria all nytillkommande produktion av elström från
energiskatt i förslagsvis fem år i det fall produktionen sker i ej kärnkraftsbaserade
kraftvärmeverk, vindkraftverk eller mindre vattenkraftverk". Nya
större vattenkraftverk bör enligt motionärerna inte tas med, då det i
allmänhet inte är ekonomin som avgör om de kommer till stånd eller ej.

Frågan om beskattning av energi är, som redovisats i det föregående,
föremål för utredning. I direktiven uttalas att skatteinstrumenten är ett
övergripande medel som bör erbjuda goda möjligheter att påverka
energianvändningen och energitillförseln i en från samhällssynpunkt önskvärd
riktning. Det är därför angeläget, sägs det, att den nuvarande
energibeskattningen får en utformning som ger den bästa möjliga energipolitiska
styrfunktionen samtidigt som dess statsfinansiella betydelse beaktas.
Vidare framhålls att det är av särskilt intresse att belysa hur prissättningen på
elkraft i konsumtionsledet kan och bör ske med hänsyn till skiljaktigheter
inte endast i kostnader utan också i skattebeläggningen för olika former för
produktion av energi. Därvid bör kommittén ta upp både sådana som nu
förekommer och nytillkommande produktionsformer. Ett viktigt spörsmål
att få besvarat är i vad mån utnyttjandet av nya energikällor, t. ex. sol, torv,
vind och biomassa, liksom av andra bränslen som ersätter olja, kräver
ekonomiskt stöd som bör kopplas till energibeskattningen.

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas önskemål i
huvudsak är tillgodosett. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1979/80:70

49

Vissa anslagsfrågor

1 budgetpropositionen (s. 233) föreslås att riksdagen för nästa budgetår
skall anvisa 7 milj. kr. till Svenska Petroleum Exploration AB. Vidare
förordas att de bestämmelser som nu begränsar bolagets användning av de
statliga s. k. särskilda bidragen till främst Nordsjöområdet skall upphävas.
Det skall även finnas möjlighet för regeringen att lämna bolaget särskilda
bidrag för s. k. förprojektkostnader. Dessa utgörs i huvudsak av kostnader
för anskaffning av data inför bearbetning av nya områden. 1 propositionen
föreslås att riksdagen godkänner dessa ändringar av grunderna för stöd till
prospektering efter olja och naturgas. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i nu ifrågavarande del.

För solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
föreslås ett anslag av 1 786 000 kr. Anslaget är avsett för ökad insamling och
bearbetning av basdata beträffande solstrålning till stöd för genomförandet
av ett målinriktat solvärmeprogram. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Skiffer, uran m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vissa förslag, varav två från allmänna
motionstiden år 1979, rörande brytning av skiffer och uran. Detta är frågor
som inte tas upp i propositionen 1979/80:170.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1979/80:1544 att
riksdagen skall uttala sig för att uranbrytning inte skall få förekomma i
Sverige. Arbetarpartiet kommunisterna har i motionen 1978/79:1014 hemställt
att riksdagen skulle göra en framställning till regeringen om att
erforderligt belopp skulle ställas till Luossavaara-Kirunavaara AB:s
(LKAB) förfogande för att exploateringen av uranfyndigheterna i ArjeplogArvidsjaursområdet
skulle kunna inledas omedelbart. I motionen 1978/
79:2006 uttalas att energiråvarorna i de svenska alunskiffrarna kan erbjuda
en möjlighet till minskat beroende av andra länder. Alunskiffrarna är
Sveriges största fossila bränslereserv. De är tillräckliga för att kunna
tillgodose vårt energibehov under överskådlig tid. Motionärerna vill att
regeringen skyndsamt skall tillsätta en parlamentarisk kommitté för de
svenska alunskiffrarna. Kommitténs uppgift bör vara att ge underlag så att
statsmakterna och berörda kommuner snabbt kan ta ställning till den
framtida användningen av alunskiffrarna. Vidare önskar motionärerna att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
kommitténs arbetsuppgifter, om de svenska alunskiffrarnas betydelse för
försörjningstrygghet, sysselsättning och ekonomi, om betydelsen av forskning
för en god miljö och om den kommunala vetorätten.

Utskottet vill erinra om att uranprospektering f. n. utförs i huvudsak av
Sveriges geologiska undersökning (SGU), Svensk Kärnbränsleförsörjning

4 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

50

AB (SKBF) och LKAB. Kända större uranförekomster i skiffer finns
framför allt i skiffern omkring Ranstad men även i Närke. Omfattande
undersökning pågår av en uranfyndighet nära Arjeplog i Norrbotten -Pleutajokk-fyndigheten.

Sedan år 1978 pågår ett forskningsprogram avseende processer för
utvinning av alunskifferns innehåll. Denna forskning, som bedrivs av AB
Svenska Alunskifferutvecklingen (ASA) vid anläggningen i Ranstad, syftar
bl. a. till att få fram processer för fullständigare utvinning av innehållet i de
svenska alunskiffrarna.

Som utskottet nyss påpekat behandlas frågan om försörjningen av uran
inte närmare i propositionen 1979/80:170. Frågan om möjligheterna att
utnyttja de svenska urantillgångarna är emellertid av stor betydelse. I
propositionen uttalar föredraganden att frågan bör tas upp i samband med de
energipolitiska förslag som kommer att föreläggas riksdagen år 1981.
Utskottet vill här erinra om att det nuvarande forskningsprogrammet i
Ranstad kommer att slutföras under budgetåret 1980/81. Utskottet räknar
med att regeringen kommer att redovisa resultatet härav och lägga fram
förslag till eventuella åtgärder. Utskottet vill också erinra om att uranbrytning
enligt 136 a § byggnadslagen blir föremål för kommunal prövning och
förutsätter kommunalt godkännande. Utskottet vill även understryka vikten
av att miljökonsekvenserna av en eventuell uranbrytning i skiffrar blir noga
och skyndsamt utredda innan beslut i frågan fattas. Med hänvisning till vad
som här anförts avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

I motionen 1978/79:1014 föreslås en rad åtgärder med syfte att få till stånd
ett utnyttjande av alunskiffrar. Beträffande dessa önskemål i motionen får
utskottet hänvisa till vad som anförts i det föregående. Motionen avstyrks
sålunda.

V ärmeförsörj ning

I propositionen 1979/80:170 redovisas att den inriktning av kärnkraftsprogrammet
som föreslås medför att ytterligare elproduktionskapacitet kommer
att behövas främst under senare delen av 1980-talet och under den period när
kärnkraften avvecklas. Detta innebär att en alternativ produktionskapacitet
måste byggas upp successivt. Föredraganden uttalar att denna kapacitet i
största möjliga utsträckning bör utgöras av kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar.
Tillkommande anläggningar bör, sägs det, inte eldas med olja
utan vara avsedda för fastbränsleeldning och i så stor utsträckning sorn
möjligt utnyttja inhemska bränslen. En fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenäten
i tätorterna skulle skapa goda förutsättningar för en framtida kraftvärmeutbyggnad.
Föredraganden betonar därför vikten av att möjligheterna till
ytterligare utbyggnad av fjärrvärme fortlöpande prövas. Han understryker
även att det är viktigt att tillkommande fjärrvärmeanläggningar kan eldas
med fasta bränslen och att de utformas på ett sådant sätt att införandet av

NU 1979/80:70

51

förnybara energikällor såsom solvärme inte försvåras. Något mål för
utbyggnaden under perioden fram till år 1990 anges inte i propositionen.

I två motioner efterlyses riktlinjer för utbyggnaden av kraftvärme och
mottryckskraft. I centerpartiets gruppmotion 1979/80:2060 hemställs att
regeringen skall presentera en plan för kraftvärmeutbyggnaden till år 1990.
Denna plan bör utformas enligt de direktiv som anges i motionen. Enligt
dessa bör minst 15 TWh elenergi produceras i kraftvärmeverk år 1990.
Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1979/80:566 att regeringen
skall vidta åtgärder för en kraftig ökning av antalet kraftvärmeverk så att
målet 12 TWh elenergi från kraftvärmeverk nås år 1990.1 detta sammanhang
tar utskottet även upp ytterligare ett yrkande i motionen 1979/80:566 (vpk),
vilket rör den industriella mottryckskraften. Motionärerna begär förslag dels
till åtgärder för utbyggnad av denna kraft så att den kan tillföra 10 TWh år
1990, dels till former för samhällelig kontroll.

Utskottet konstaterar att det råder allmän enighet om att det är viktigt att
tillgängligt bränsle utnyttjas så effektivt som möjligt och att en övergång till
inhemska bränslen uppmuntras. Det är därför angeläget att en successiv
utbyggnad av bl. a. kraftvärmeverk och mottryckskraft kommer till stånd.
Frågan om utbyggnad av kraftvärmeverk är avhängig av och hör nära
samman med utbyggnaden av fjärrvärmesystemen och bl. a. storstädernas
värmeförsörjning. I propositionen aviseras att dessa frågor kommer att
behandlas i de kommande energipolitiska förslagen. Utskottet förutsätter att
regeringen då även kommer att presentera närmare riktlinjer för den
fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmesystem, kraftvärmeverk och mottryckskraft.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de ifrågavarande
motionsyrkandena.

Förslag om och synpunkter på storstädernas värmeförsörjning förs fram i
flera motioner. I motionen 1979/80:2056 (s) hemställs om att regeringen
skyndsamt skall fatta de övergripande beslut som erfordras för storstädernas
värmeförsörjning. Motionärerna erinrar om att propositionen innehåller en
redovisning av de möjligheter som värmeavtappning från kärnkraftsblocken
skulle erbjuda för storstädernas värmeförsörjning. Med hänsyn till att
kommunerna behöver få erforderligt beslutsunderlag förutsätts i motionen
att regeringen prioriterar denna fråga i den energipolitiska planeringen. Om
spillvärmen från kärnkraftverken utnyttjades skulle det, uttalas sedan i
motionen, kunna innebära att oljeförbrukningen minskades liksom behovet
av kolbaserad kraftvärmeproduktion. Ett liknande synsätt ligger bakom
förslaget i motionen 1978/79:1476 (m) om att riksdagen skall uttala att
kärnkraften också bör utnyttjas för fjärrvärmeförsörjning av storstadsområdena
för att på detta sätt olja skall sparas. En helt motsatt uppfattning präglar
motionerna 1979/80:1544 (vpk) och 1978/79:2026. I den förra önskas att
riksdagen skall uttala att s. k. hetvattenledningar från kärnkraftverken inte
får byggas ut. I den senare motionen föreslås att riksdagen skall uttala att en
hetvattenledning från Barsebäck till Malmö och Lund inte skall byggas.

NU 1979/80:70

52

Frågan om storstädernas värmeförsörjning är enligt propositionen 1979/
80:170 både en kommunal och en nationell angelägenhet. I utredningar om
utformningen av de tre storstädernas värmeförsörjning har man bl. a.
undersökt möjligheterna att överföra värme från kärnkraftsblocken i.
Barsebäck, Forsmark och Ringhals. Detta skulle innebära en möjlighet att
ersätta oljebaserad värme i storstädernas fjärrvärmesystem och därmed
minska oljeberoendet. Värmeavtappning från ett kärnkraftsblock medför
dock att produktionen av elenergi minskar. Föredraganden framhåller att ett
avgörande i denna fråga måste grundas bl. a. på en avvägning mellan å ena
sidan kostnaderna för att bygga upp ett system för överföring av värme från
kärnkraftverken och för att ersätta den elproduktion som faller bort genom
sådana åtgärder, å andra sidan intäkterna från värmeleveranser. Andra
viktiga faktorer som måste beaktas är miljöaspekterna och de eventuella
bindningar för framtiden som skulle skapas. I propositionen anges att
närmare riktlinjer för hur storstadsregionernas värmeförsörjning skall
utformas bör kunna läggas fram i samband med de energipolitiska förslag
som skall presenteras till nästa riksmöte.

I detta sammanhang kan erinras om att storstadsregionernas värmeförsörjning
också behandlades i samband med att möjligheterna att införa
naturgas i Stockholmsregionen debatterades i riksdagen den 30 maj 1980 då
statsrådet Carl Axel Petri svarade på en fråga (1979/80:480) av Pär Granstedt
(c). Statsrådet erinrade om att storstadsregionernas bränsleförsörjning i dag
baseras på tjockolja för driften av kraftvärmeverk, värmeverk och stora
panncentraler. Han anförde vidare bl. a. följande:

Det är tekniskt fullt möjligt att använda naturgas för samma okvalificerade
ändamål, men det är knappast försvarbart från ekonomisk synpunkt eller
från resursanvändningssynpunkt. Naturgas är nämligen ett högkvalitativt
bränsle med mångsidig användbarhet. Naturgas kan betraktas som ett
alternativ till bl. a. lätt eldningsolja för individuell fastighetsuppvärmning
och till gasol för olika industriella ändamål. På de stora marknaderna i
Västeuropa går också utvecklingen mot en alltmer kvalificerad användning
av naturgas.

Parallellt härmed ökar leverantörernas prisanspråk. Både producenterna i
Nordsjön och OPEC-länderna strävar efter att knyta an till råoljepriset, som
ligger betydligt högre. Vid OPEC:s möte i början av maj antogs således en
rekommendation av denna innebörd.

Avslutningsvis anförde statsrådet att det såvitt han visste inte föreligger
något konkret förslag till naturgasprojekt för Stockholmsregionen. Om ett
sådant förslag läggs fram och om projektet uppfyller rimliga krav på ekonomi
och försörjningstrygghet är, sade han, regeringen givetvis beredd att positivt
pröva frågan om medverkan från statens sida för att genomföra projektet.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen 1979/80:2056 (s)
att det är angeläget att regeringen snarast fattar beslut om riktlinjer för
storstädernas värmeförsörjning. Detta är nödvändigt då Stockholms, Göteborgs
och Malmö kommuner inom en nära framtid måste bestämma hur

NU 1979/80:70

53

deras värmeförsörjning skall utformas. Utskottet är medvetet om att denna
fråga är komplicerad och fordrar ingående överväganden. Därför är
utskottet inte berett att nu förorda en bestämd lösning. Detta innebär att
även alternativet med ett system för överföring av värme från kärnkraftverken
bör övervägas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen ge regeringen till
känna som sin mening. Därigenom tillgodoses motionen 1979/80:2056 (s) i
angiven del och även i viss mån det nu berörda önskemålet i motionen
1978/79:1476 (m). Utskottets ställningstagande innebär att motionerna
1978/79:2026 och det här behandlade förslaget i motionen 1979/80:1544 (vpk)
avstyrks.

Statens vattenfallsverk

För vattenfallsverkets utbyggnadsprogram och dess medelsbehov i övrigt
föreslås i budgetpropositionen en investeringsram av 1 946,9 milj. kr. för
budgetåret 1980/81. Därav beräknas 558 milj. kr. för vattenkraftsanläggningar,
352,5 milj. kr. för kärnkraftsanläggningar och kärnbränsle, 28,3 milj. kr.
för övriga värmekraftsanläggningar och 705 milj. kr. för investeringar i
distributionsanläggningar. För övriga ändamål beräknas 303,1 milj. kr.
Merparten av detta senare belopp - 250 milj. kr. - hänför sig till ett
permanent behov av medel för att finansiera inventarier hos vattenfallsverket.
Finansieringen har hittills skett genom ianspråktagande av den
rörliga kredit som verket disponerar hos riksgäldskontoret. Att medel för
detta ändamål nu tas upp under anslaget är enbart en följd av vissa ändringar i
det statliga budgetsystemet. Vattenfallsverkets ram för rörlig kredit föreslås
som en konsekvens av den nya finansieringsformen minskad med 250 milj.
kr. till totalt 350 milj. kr. Vidare föreslås en ram om sammanlagt 7 113 milj.
kr. för vattenfallsverkets borgensåtaganden. Detta innebär att borgensramen
ökas med 1 300 milj. kr. i förhållande till den nu gällande. Skälet härtill
är enligt budgetpropositionen det behov av borgensteckning som förutses
med anledning av Forsmark Kraftgrupp AB:s upplåning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Detta innebär även enligt vad som uttalas i propositionen 1979/80:170 att
riksdagen inte behöver göra något ytterligare ställningstagande i fråga om
medel för att pågående kärnkraftsutbyggnader skall kunna fortsätta enligt
gällande planer under budgetåret 1980/81.

I motionen 1979/80:1778 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
vattenfallsverket särredovisar ekonomin för vattenkraft, atomkraft och övrig
kraft. Vid sin behandling våren 1979 av ett motsvarande motionsyrkande
hänvisade utskottet (NU 1978/79:60 s. 75) bl. a. till att det av verkets driftstat
framgår att såväl intäkterna som utgifterna är sådana som inte direkt kan
hänföras till viss typ av produktionsanläggning. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet,
och detta avslogs av riksdagen.

Utskottet anser sig inte heller nu ha anledning att föreslå riksdagen att göra

NU 1979/80:70

54

en sådan framställning som begärs i motionen.

Enligt motionen 1979/80:2060 bör riksdagen begära hos regeringen att de
torvbaserade kraftvärmeverk i Umeå och Östersund och hetvattencentraler i
Gällivare och Boden som vattenfallsverket planerar snarast kommer till
stånd. Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. i samarbete mellan
vattenfallsverket och berörda kommuner en projektering av de i motionen
nämnda anläggningarna. Av budgetpropositionen (bil. 17 s. 159) framgåratt
tidpunkten för idrifttagning av dessa anläggningar bestäms i första hand av
kommunernas värmebehov, strävan att minska oljeberoendet och önskan att
vinna erfarenheter av eldning med fasta bränslen. Med hänvisning till vad
som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet i detta ämne.

I samma motion föreslås att oljeersättningsdelegationen skall få pröva
möjligheterna att bygga om befintliga oljeeldade kraftvärmeverk för eldning
med fasta bränslen. Inom delegationen finns en arbetsgrupp för kraftvärmeverk
och stora hetvattencentraler. Denna grupp kommer bl. a. att studera
möjligheterna att bygga om befintliga oljeeldade kraftvärmeverk till eldning
med fasta bränslen. Utskottet konstaterar sålunda att motionärernas
önskemål är tillgodosett.

Planerna för ett överföringsnät för 800 kV spänning kritiseras i motionen
1979/80:1544 (vpk). Motionärerna föreslår att riksdagen skall uttala att 800
kV-ledningar inte skall få byggas i Sverige. Denna fråga behandlades i
riksdagen den 30 maj 1980. Statsrådet Petri svarade då på en fråga
(1979/80:475) av Stina Andersson (c) om vilka bindningar som skapas för den
framtida energiförsörjningen genom investeringar i kraftledningar dimensionerade
för 800 kV. I sitt svar anförde statsrådet följande:

Det är behoven av elkraft i Storstockholmsområdet och av driftsäkerhet i
det svenska kraftsystemet som är avgörande för frågan om överföringskapacitet
på ledningarna i östra Svealand. Bland de möjligheter som
diskuterats i syfte att förstärka överföringskapaciteten till Storstockholmsområdet
ing bl. a. ledningen från Forsmark till Odensala. Denna kan
utföras antingen för 800 kV eller ersättas med flera ledningar för 400 kV. En
ansökan om koncession för denna ledning bereds f. n. inom regeringskansliet.
Den aktuella koncessionsansökningen är således inte avgjord.

Utbyggnaden och utformningen av ledningsnätet är motiverade av andra
aspekter än av vilken typ av elproduktionsanläggning från vilken elkraften
skall föras över. Detsamma gäller också frågan om vilken spänning som bör
användas.

Jag vill tillägga att ett utbyggt överföringssystem i det aktuella området i
syfte att erhålla ett så driftsäkert och kraftekonomiskt överföringssystem som
möjligt inte får ske utan att bl. a. miljöaspekterna har blivit beaktade.

Vid behandlingen våren 1979 av samma fråga påpekade utskottet att det är
nödvändigt att kraftöverföringssystemet byggs ut på ett ändamålsenligt sätt
för att energihushållningen skall förbättras. Utskottet underströk att
ledningar med så höga spänningar att de kan medföra negativa miljö- och
hälsoeffekter självfallet inte bör komma till stånd.

NU 1979/80:70

55

Av frågesvaret framgår att regeringen nu prövar ansökan om ledningskoncession
och att regeringen beaktar olika miljöaspekter.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det nämnda motionsyrkandet.

Situationen vid anläggningen i Forsmark tas upp i motionen 1979/80:1785,
som väcktes under allmänna motionstiden år 1980, dvs. före folkomröstningen
i energifrågan. Det yrkande i motionen som hör hemma i detta
sammanhang är att riksdagen skall begära förslag till åtgärder för att mildra
verkningarna av avvecklingen i Forsmark, detta oavsett resultatet i
folkomröstningen. Motionären hänvisar till att det kommer att uppstå stora
sysselsättningsproblem när kärnkraftverket har byggts färdigt. Utskottet
förutsätter att berörd myndighet bl. a. inom ramen för länsplaneringen noga
följer utvecklingen. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Ytterligare ett förslag i motionen syftar till att regeringen skall lägga fram
förslag om att den planerade oljelagringsanläggningen i Hargshamn snarast
skall komma till stånd och att medel skall ställas till förfogande för en fortsatt
utbyggnad av industriområdet på denna ort.

Vid sin behandling våren 1979 av ett motsvarande förslag hänvisade
utskottet (NU 1978/79:60 s. 81) till ett interpellationssvar av handelsminister
Hadar Cars. Denne redovisade att regeringen hade funnit att en lokalisering
av ett beredskapslager till Hargshamn är klart olämplig från försvarssynpunkt.
Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen. Utskottet
finner inte anledning att nu ändra inställning. Motionen avstyrks.

I motionen 1979/80:1546 önskas att riksdagen skall begära att en del av
vattenfallsverkets nettovinst från elkraftsproduktionen i Norrbotten skall
användas för att ge länets industri och invånare sänkt eltaxa. Motionären
påpekar att det finns stora privata industriföretag i Syd- och Mellansverige
som har haft höga inkomster från egen energiproduktion. I Norrbotten
däremot är energiproduktionen skild från de privata industrikoncernerna
och drivs av ett statligt företag, vattenfallsverket. I motionen åberopas en
utredning enligt vilken nettovinsten från elkraftsproduktionen i Norrbotten
skulle uppgå till ca 700 milj. kr. Denna vinst kommer inte länet till godo,
säger motionären. Utskottet avstyrkte våren 1979 förslag om uppbyggnad av
ett energiföretag i Norrbotten, som också avslogs av riksdagen.

Årets förslag har samma syfte som förra årets, nämligen att inkomsterna
från verkets anläggningar i Norrbotten skall användas för att stödja länets
industriella verksamhet.

Utskottet finner inte skäl att nu ändra uppfattning i frågan och avstyrker
således det berörda motionsyrkandet.

I detta sammanhang tar utskottet även upp ett yrkande i motionen
1979/80:2056 (s) enligt vilket regeringen skyndsamt skall lämna förslag om
särskild beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen. Motionärerna
erinrar om att flera företag med sådan energiproduktion under senare år
har gjort stora vinster på denna verksamhet.

I många fall investeras dessa vinster inom andra delar av företaget men.

NU 1979/80-70

56

säger motionärerna, i andra fall är det tveksamt om vinsterna från
vattenkraftsproduktion används så att de främjar ekonomisk utveckling och
sysselsättning. Motionärerna kritiserar det enligt deras mening alltför vaga
uttalandet i propositionen 1979/80:170 på denna punkt. Föredraganden
erinrar där att det i debatten inför folkomröstningen har hävdats att stora
ekonomiska överskott kommer att uppstå hos ägarna till äldre anläggningar
för vattenkraftsproduktion genom att råkraftsprissättningen i princip är
baserad på produktion i nyare elproduktionsanläggningar med relativt höga
anläggningskostnader. Vidare påpekas i propositionen att utredningen
(B 1979:06) om beskattning av energi m. m. häri uppdrag att närmare belysa
dessa förhållanden och bedöma om de bör föranleda några särskilda åtgärder
inom ramen för energibeskattningen. Föredraganden anser att det nu finns
anledning att fördjupa bedömningen och utarbeta konkreta alternativ. Han
aviserar att energiskatteutredningen kommer att ges tilläggsdirektiv i denna
fråga.

Utskottet utgår från att kommittén snarast tar upp frågan om beskattning
av s. k. övervinster i vattenkraftsproduktionen. Vidare förutsätter utskottet
att regeringen på grundval av kommitténs överväganden skyndsamt utarbetar
förslag om den närmare utformningen av en särskild skatt på dessa
vinster. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran eller något särskilt
uttalande med anledning av innehållet i denna del av propositionen.

Energiforskning

Riksdagen lade år 1975 fast ett statligt energiforskningsprogram (prop.
1975:30, NU 1975:30). Detta avlöstes år 1978 av ett nytt treårsprogram vilket
alltså löper t. o. m. budgetåret 1980/81. Forskningsprogrammet skall bidra
till att trygga energiförsörjningen och bevara handlingsfriheten. I propositionen
1979/80:170 framhålls att det är viktigt att huvuddelen av forskningsinsatserna
samlas på ett mindre antal för svensk energiförsörjning angelägna
och fruktbara utvecklingslinjer som har förutsättningar att uppnå ett
kommersiellt utnyttjande och ge betydelsefulla bidrag till energiförsörjningen
redan på kort och medellång sikt. Vidare anförs att det är angeläget att en
lämplig avvägning kommer till stånd mellan insatser för energitillförsel och
insatser för energihushållning.

1978 års beslut om energiforskningen (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68,
rskr 1977/78:341) innebar bl. a. att en treårsram om 1000 milj. kr.
beräknades för Huvudprogram Energiforskning och därmed sammanhängande
insatser. För anslaget Energiforskning återstår av treårsramen 301,5
milj. kr. förbudgetåret 1980/81.1 budgetpropositionen (bil. 17 s. 298) uttalas
att de åren 1978 och 1979 beslutade riktlinjerna för olika program och
delprogram bör gälla även nästa år. Utskottet kommer i det följande att

NU 1979/80:70

57

behandla de olika forskningsprogrammen endast i den mån de aktualiseras i
motionsyrkanden.

Programmet Energiproduktion är indelat i åtta delprogram, nämligen
Inhemska bränslen, Kol, Syntetiska drivmedel, Lättvattenreaktorer,
Hetvattenteknik m. m., Vindenergi, Avancerad energiteknik och Fusionsenergi.
Totalt föreslås för hela programmet 164,2 milj. kr. För delprogrammet
Inhemska bränslen beräknas 39,6 milj. kr. En betydande verksamhet
avseende insamling och utnyttjande av skogsavfall, beredning och omvandling
av torv samt odling och skörd av snabbväxande trädslag (s. k.
energiskog) pågår eller förbereds inom delprogrammets ram.

I motionen 1979/80:1544 (vpk) föreslås att riksdagen skall göra en ändring i
regeringens förslag och höja anslaget till Inhemska bränslen från 39,6 milj.
kr. till 50 milj. kr. Förslaget är ett av flera som gäller en omfördelning av
medlen inom programmet Energiproduktion. Motionärerna anser att
anslagen till Inhemska bränslen bör ökas medan anslagen till Fusionsenergi
och Avancerad energiteknik bör minskas. Deras förslag innebär en ökning av
anslaget till Energiproduktion med totalt 17,4 milj. kr. Utskottet anser
generellt att det inte är lämpligt att en omprioritering görs under sista året i
ett löpande forskningsprogram. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ett speciellt forskningsprojekt aktualiseras i motionen 1979/80:2046.
Motionärerna önskar att en utvärdering skall göras av ett energiskogsprojekt
som Sveriges lantbruksuniversitet bedriver och som finansieras inom
energiforskningsprogrammet samt att resultaten av utvärderingen skall
beaktas i 1980/81 års proposition. De anser det dessutom nödvändigt att
projektet tillförs ytterligare medel för driftskostnader under innevarande
period och önskar att regeringen ställer erforderliga belopp till förfogande
från redan befintliga anslag. Yrkandet i motionen syftar till att riksdagen
skall göra ett uttalande att så bör ske.

Energiskogsforskningen i Sverige omfattar inte bara lantbruksuniversitetets
projekt. Detta drivs i flera etapper och syftar till att få fram lämpligt
växtmaterial och lämpliga odlingsmetoder samt att klarlägga vissa ekologiska
frågeställningar. Andra projekt är t. ex. de av regeringen i april 1980
godkända fullskaleförsök i vilka domänverket och Södra Skogsägarna
medverkar. Dessa syftar till att genom studier av kompletta system, från
markberedning och till användning av energiskogsveden, klarlägga bl. a.
ekonomiska och organisatoriska frågor. Regeringens beslut innebär att
nämnden för energiproduktionsforskning (NE) får satsa drygt 9,5 milj. kr. i
de bästa projekten. Åter andra projekt avser maskinutveckling, markinventeringar
m. m. Projekten samordnas av NE inom ramen för särskilda s. k.
programplaner.

Enligt utskottets mening kan en utvärdering av energiskogens möjligheter
inte ske enbart på basis av lantbruksuniversitetets projekt. Minst lika
väsentliga härvidlag är de nyss nämnda storförsöken, vilka enligt nu gällande

NU 1979/80:70

58

planer avses kunna utvärderas först omkring år 1985. Den av motionärerna
önskade utvärderingen av energiskogsprojektet kan därför enligt utskottets
mening inte göras på ett meningsfullt sätt så tidigt som hösten 1980.
Riksdagen kommer emellertid att få tillfälle att ta ställning till hela
energiskogsprogrammet i och med att frågor om energiforskning efter den
nuvarande treårsperiodens utgång läggs fram i samband med de energipolitiska
förslagen i början av år 1981.

Vad gäller just lantbruksuniversitetets projekt är NE, enligt vad utskottet
inhämtat, väl medveten om finansieringsläget. Bl. a. undersöks möjligheterna
att kompensera projektet för effekter av penningvärdeförsämring och att
tillodose behovet av särskild ersättning till projektet för leverans av
växtmaterial till storförsöken. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter
prövar möjligheterna att lösa den uppkomna situationen. En särskild
framställning till regeringen synes inte påkallad.

I motionen 1979/80:2060 föreslås att jordbrukets möjligheter att bidra till
Sveriges energiförsörjning närmare skall anges i de energipolitiska förslagen
vid riksmötet 1980/81. Enligt motionärerna kan lantbruket t. ex. genom
överskottshalm och energigrödor bidra till att ersätta olja både för
uppvärmning och som drivmedel.

Halmens betydelse som energiråvara har behandlats bl. a. i den tidigare
nämnda rapporten från oljeersättningsdelegationens skogsenergigrupp (Ds I
1980:4). Det finns bedömningar av tillgången på halm och av kostnaderna för
att tillvarata den som energiråvara. Rapporten remissbehandlas f. n. inom
delegationen.

En utvärdering av delområdet Biosystem-Jordbruk pågår också inom
delegationen för energiforskning. I rapporten (DFE-rapport nr 31) Produktion
av energiråvara i jordbruket lämnas en översiktlig beskrivning av nuläge
och framtidsmöjligheter för sådan produktion. Rapporten, som har utarbetats
under ledning av en projektgrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet, är
ett bidrag till den tidigare nämnda utvärderingen.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet det inte vara påkallat att
ytterligare åtgärder vidtas med anledning av motionen.

I motionen 1979/80:2058 önskas att riksdagen skall uttala att de
vetenskapliga landvinningarna inom biologisk energi- och resurshushållning
bör beaktas i ett kommande program för energihushållning. Motionären
syftar på vissa principer för biologisk energihushållning - utnyttjande av
naturliga processer i alger, bakterier m. m. Vissa insatser på detta område
görs inom energiforskningsprogrammet. Forskning och utveckling på
området pågår också utanför detta program. Bl. a. ökar nu STU sina insatser
inom området bioteknik, vilket inkluderar bl. a. utnyttjande av energisnåla
biologiska processer i avloppsvattenrening. Parallella satsningar på grundläggande
kunskapsuppbyggnad görs av forskningsråd under utbildningsdepartementet.

Utskottet utgår från att pågående arbete inom området kommer att

NU 1979/80:70

59

beaktas vid utarbetandet av de energipolitiska förslagen. Utskottet anser inte
att riksdagen har anledning att göra ett särskilt uttalande i denna fråga.

I motionen 1979/80:2055 nämns vissa försök, bl. a. i Förenta staterna, med
produktion av metangas ur avfall. Motionärerna anser att det är angeläget att
rationella metoder utvecklas för metanjäsning med sikte på energiproduktion,
avfallshygienisering och återvinning av växtnäring. De föreslår att
riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet behandlade våren 1979 ett snarlikt förslag. Utskottet, som
avstyrkte detta, hänvisade då till att energiforskningsprogrammet innefattar
viss verksamhet som avser metangasjäsning och till att vissa utredningar
gjorts beträffande framställning av metangas ur industriavfall resp. biomassa.
Det forskningsområde som motionärerna har aktualiserat uppmärksammas
alltså inom energiforskningen. Utskottet finner inte anledning att föreslå
riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

För delprogrammet Vindkraft föreslås i budgetpropositionen ett anslag av
34 milj. kr. för nästa budgetår. NE har beställt två stora försöksaggregat
under år 1979. Dessa väntas vara färdiga att tas i drift under år 1982.

Enligt motionen 1979/80:1544 (vpk) bör anslaget ökas till totalt 75 milj. kr.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående rörande omprioritering
under löpande programperiod avstyrks motionsyrkandet.

I motionen 1979/80:2060 önskas att regeringen skall lägga fram förslag till
utveckling av vindkraften med inriktning på att uppnå en elenergiproduktion
av 4—6 TWh år 1990. Motionärerna anser att NE bör få i uppdrag att under
hösten 1980 inför de energipolitiska förslagen presentera en plan för de
insatser som är nödvändiga om vindkraften skall kunna byggas ut till den
angivna nivån. Utskottet vill erinra om att det nu gällande programmet för
utveckling av vindkraft beräknas vara utvärderat år 1984 eller år 1985. För att
ett mål för vindkraftens bidrag till elförsörjningen år 1990 skall kunna
fastställas bör denna utvärdering föreligga. Utskottet räknar med att NE
inom ramen för sitt uppdrag arbetar med alternativa planer för de insatser
som kommer att krävas för en utbyggnad av vindkraften. En särskild
framställning till regeringen finner utskottet inte påkallad.

Enligt hemställan i motionen 1979/80:2055 bör riksdagen uttala att
Sveriges tätposition på vindkraftsområdet bör främjas genom en statlig
beställning av lOförseriemaskiner. Förserierna skulle bestå av2x5 aggregat.
Kostnaden härför skulle, beräknar motionärerna, uppgå till ca 150 milj.
kr.

Utskottet vill erinra om att det nuvarande programmet består av två stora
försöksaggregat som tas i drift först år 1982. För det fortsatta utvecklingsarbetet
är det nödvändigt med de erfarenheter som provdriften kommer att
ge. Utskottet kan därför inte - innan ytterligare erfarenheter vunnits -förorda en så kraftig satsning på vindkraft som motionärerna önskar.
Utvecklingen på vindkraftsområdet bör emellertid kunna fortgå även under

NU 1979/80:70

60

den tid då de två stora prototypanläggningarna utvärderas. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrks ifrågavarande motionsyrkande.

För delprogrammet Lättvattenreaktorer beräknas i budgetpropositionen
16 milj. kr. för nästa budgetår. 1 motionen 1979/80:1544 (vpk) föreslås
anslaget sänkt till 10 milj. kr. Anslaget till delprogrammet Fusionsenergi bör
enligt samma motion minskas från de 23 milj. kr. som föreslås i budgetpropositionen
till 7 milj. kr. Vidare bör enligt denna motion anslaget till
delprogrammet Avancerad energiteknik slopas. Med hänvisning till vad
utskottet anfört i det föregående avstyrks dessa förslag.

Vänsterpartiet kommunisterna har i motionerna 1978/79:288 och 1979/
80:1544 föreslagit att Sverige skall utträda ur Euratom och ur det
internationella energiorganet IEA. Utskottet påpekade förra året (NU
1978/79:60) att Sverige inte är medlem i Euratom utan samarbetar på basis av
ett särskilt avtal. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att vidta någon
åtgärd med anledning av de motionsyrkanden det här gäller.

I budgetpropositionen förordas att av den totala medelsramen om 306
milj. kr. för nästa budgetår bör 301,5 milj. kr. tas upp under anslaget
Energiforskning. Återstående 4,5 milj. kr. avses utgå från anslaget
Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker dessa förslag liksom förslaget om
bemyndigande för regeringen att göra vissa långsiktiga ekonomiska åtaganden
i samband med energiforskningsprogrammet.

Studsvik Energiteknik AB

I budgetpropositionen (bil. 17 s. 308 f.) beräknas för verksamheten vid
Studsvik Energiteknik AB ett anslag om 47 milj. kr. för det kommande
budgetåret. Detta överensstämmer med bolagets anslagsframställning. För
energiteknisk forskning och utveckling beräknas ett tillskott av 1 milj. kr.
Företaget har här hemställt om 6 milj. kr. Föredraganden anför att
efterfrågan på medel har varit mindre än beräknat och att en betydande
reservation har uppkommit. För medelstillskott till Studsvik beräknas ett
anslag om 38,6 milj. kr. Utskottet tillstyrker dessa förslag i budgetpropositionen.

Verksamheten vid Studsvik tas upp i tre motioner. I motionen 1979/
80:1404 hemställs att regeringen skall ge utredningen (I 1979:10) om
myndighetsorganisationen inom energiområdet tilläggsdirektiv att se över
Studsviks framtida roll och arbetsformer. Ett i allt väsentligt identiskt
yrkande förs fram i motionen 1979/80:1015. Enligt vad utskottet inhämtat
avser utredningen att lägga fram sitt förslag under juni månad. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i nu aktuell del.

Enligt ytterligare ett yrkande i motionen 1979/80:1404 bör regeringen vid
inrättandet av nya forskningsenheter med anknytning till energiområdet
pröva om Studsviks forskningsstation är en lämplig lokaliseringsort. I

NU 1979/80:70

61

motionen 1979/80:1433 uttalas att Studsvik borde ges programansvar för att
möjliggöra en mera långsiktig planering. En satsning på Studsvik är enligt
motionärerna motiverad såväl med hänsyn till forsknings- och utvecklingsarbetet
som av regionala skäl. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd.

Studsvik är statens största samlade resurs för energitekniskt forskningsoch
utvecklingsarbete. Under de senaste åren har bolaget varit i ett prekärt
läge bl. a. på grund av osäkerheten om energipolitikens inriktning. Utskottet
framhöll våren 1979 Studsviks betydelse och sade sig förutsätta att regeringen
skulle vidta åtgärder för att säkra att verksamheten vid Studsvik kunde
vidmakthållas på en hög teknisk nivå. Vad utskottet då anförde är alltjämt
giltigt. Utskottet räknar med att regeringen i planeringen för den framtida
energipolitiken väger in de resurser som finns vid Studsvik. Vad utskottet
anfört tillgodoser i allt väsentligt förslagen i motionerna 1979/80:1404 och
1979/80:1433. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att
göra en särskild framställning till regeringen i ämnet.

I motionen 1979/80:1445 begärs en utredning om inrättande av ett
energitekniskt centrum förlagt till Nynäshamn. Till stöd för sitt förslag anför
motionären att det där finns ett forskningsinstitut - Johnsoninstitutet för
industriforskning. Tillgängliga resurser för energiforskning - såväl ekonomiska
som personella- bör enligt utskottets mening utnyttjas så effektivt som
möjligt och inte utan vägande skäl splittras upp på flera anläggningar. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:170
momentet 1 i ifrågavarande del. motionen 1978/79:1476 i
ifrågavarande del och motionen 1979/80:2056 yrkandet 1 samt
med avslag på motionen 1978/79:288 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och motionen 1979/80:2057 yrkandena 1 och 2 godkänner av
utskottet angivna riktlinjer,

2. beträffande idrifttagningen av reaktorerna i Forsmark
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1425,

3. beträffande avveckling av reaktorerna i Barsebäck
att riksdagen avslår motionen 1979/80:439,

4. beträffande kärnvärmeverk och bridreaktorer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandena 2 b och
2 e, det senare i ifrågavarande del,

5. beträffande export av kärnreaktorer m. m.

att riksdagen avslår motionen 1979/80:956 yrkandet 1 och
motionen 1979/80:1544 yrkandet 2 e i ifrågavarande del,

NU 1979/80:70

62

6. beträffande avveckling av kärnkraftsindustrin

att riksdagen avslår motionen 1978/79:288 yrkandet 3,

7. beträffande riktlinjer för kärnsäkerhetsverksamheten m. m.
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:170 momentet
2 och med avslag på motionen 1979/80:2057 yrkandet 3
godkänner vad som i propositionen förordats om riktlinjer för
kärnsäkerhetsverksamheten,

8. beträffande statens kärnkraftinspektion
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:170 momentet 3 och
med avslag på motionen 1979/80:2057 yrkandet 4 godkänner
vad som i propositionen förordats om statens kärnkraftinspektions
uppgifter,

b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten
E 4 till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1979/80:170 momentet 4 till
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

9. beträffande analys av ångexplosioner i kärnkraftverk

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2056 yrkandet 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. beträffande upparbetning av radioaktivt avfall m. m.

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 2e i
ifrågavarande del och yrkandet 3 g,

11. beträffande anslag till åtgärder för hantering av radioaktivt
avfall m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten E 9 till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m. m. för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

12. beträffande allmänna riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:170 momentet
1 i ifrågavarande del och med anledning av motionen
1978/79:1476 i ifrågavarande del, motionen 1979/80:1407
yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2056
yrkandena 6 a, 7 och 9 i ifrågavarande del godkänner i
propositionen angivna riktlinjer,

13. beträffande energipolitiskt beslut vid riksmötet 1983184

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1476 i ifrågavarande
del,

NU 1979/80:70

63

14. beträffande åtgärder för att underlätta introduktion av ny
energiteknik

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1407 yrkandet
2 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2056 yrkandena
6 a, 7 och 9 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande energipolitik i decentraliserad samhällsstruktur
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1407 yrkandet 1,

16. beträffande förstatligande av energisektorn

att riksdagen avslår motionen 1979/80:566 yrkandena 1, 2 och
6,

17. beträffande samhällets inflytande i Oskarshamns Kraftgrupp
AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2056 yrkandet
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. beträffande styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag
och oljebolag

att riksdagen avslår motionen 1979/80:969 och motionen
1979/80:2056 yrkandet 3,

19. beträffande hushållning med energikvalitet

att riksdagen avstyrker motionen 1979/80:2055 yrkandet a i
ifrågavarande del,

20. beträffande program för energibesparande åtgärder m. m.
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1642 yrkandet 1,

21. beträffande energihushållningslag

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 1 a,

22. beträffande särskild koncessionsnämnd

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 1 b,

23. beträffande energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens
byggnader

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1852,

24. beträffande vissa energibesparande åtgärder inom transportsektorn att

riksdagen avslår motionen 1979/80:2054,

25. beträffande program för vissa energibesparande åtgärder i
industrin

att riksdagen avslår motionen 1979/80:317,

26. beträffande de regionala utvecklingsfondernas resurser för
energihushållning

att riksdagen avslår motionen 1979/80:704,

27. beträffande anslag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten E 6

NU 1979/80:70

64

a) godkänner den i propositionen förordade ändringen av
grunderna för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81, i
enlighet med vad som anförts i propositionen, ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till prototyper
och demonstrationsanläggningar, vilken utöver löpande beslut
innebär åtaganden om högst 15 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

c) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 225 000 000 kr.,

28. beträffande vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten E 7 till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

29. beträffande regionala energiförsörjningsplaner, m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:1407 yrkandet 3 (allmänt),

b) motionen 1979/80:949 (Jönköpings län),

c) motionen 1979/80:1402 yrkandet 2 (Värmlands län),

d) motionen 1979/80:1777 (Värmlands län),

e) motionen 1979/80:1900 (Gävleborgs län),

30. beträffande energiföretag i Norrbottens län
att riksdagen avslår motionen 1979/80:962,

31. beträffande energisparande i gatu- och reklambelysning

att riksdagen avslår motionerna 1979/80:947 och 1979/
80:1411,

32. beträffande energisparande inom televisionen
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1401,

33. beträffande pilotanläggning för framtida energisystem, m. m.
att riksdagen avslår motionen 1979/80:950 och motionen
1979/80:2055 yrkandet a i ifrågavarande del,

34. beträffande beredskapsplan för en oljeförsörjningskris

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1432 och
motionen 1979/80:2056 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

35. beträffande en katalytisk kracker

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2056 yrkandet 5,

36. beträffande förstatligande av oljehandeln m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:542 yrkandet 3 och
motionen 1979/80:566 yrkandet 5,

NU 1979/80:70

65

37. beträffande satsning på gas

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1444,

38. beträffande naturgasnät i Syd- och Västsverige
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1398,

39. beträffande medelstillskott till Swedegas

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2057 yrkandet 5,

40. beträffande introduktion av naturgas m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:170 momenten
5-8

a) godkänner avtalet den 29 februari 1980 mellan Sveriges
regering och Danmarks regering om naturgassamarbete,

b) godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för
genomförande av Sydgasprojektet,

c) medger att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. för förvärv av Svenska Gasföreningens
Service \B:s aktier i Swedegas AB och att därefter samtliga
statens aktier i Swedegas AB får överlåtas till Svenska
Petroleum AB,

d) till Förskottsbetalning för transport av naturgas för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 165 000 000 kr.,

41. beträffande ökad användning av inhemska bränslen m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:201,

b) motionen 1979/80:964,

c) motionen 1979/80:1406,

d) motionen 1979/80:1767,

42. beträffande mål för användning av inhemska bränslen

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2055 yrkandet d och
motionen 1979/80:2060 yrkandet 4,

43. beträffande forskningsstation i Jämtland m. m.

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1849 yrkandena 2, 3 och
4,

44. beträffande program för kommunal solvärme
att riksdagen avslår motionen 1979/80:438,

45. beträffande utbyggnad av små vattenkraftverk

att riksdagen avslår motionerna 1979/80:562 och 1979/
80:1426,

46. beträffande effektivisering av befintliga vattenkraftsanläggningar att

riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:1434,

b) motionen 1979/80:1544 yrkandet 1 c,

47. beträffande åtgärder för alternativ produktion av elkraft

5 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

66

att riksdagen avslår motionen 1979/80:951,

48. beträffande medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration
AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten E 10

a) godkänner de ändringar av grunderna för stöd till prospektering
efter olja och naturgas som förordats i propositionen,

b) till Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration A B för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

49. beträffande solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten Eli till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 786 000 kr.,

50. beträffande skiffer, uran m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:1014 yrkandena 2, 3, 4 och 5,

b) motionen 1979/80:1544 yrkandet 2 a,

c) motionen 1978/79:2006,

51. beträffande utbyggnad av kraftvärmeverk m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:566 yrkandet 4,

b) motionen 1979/80:2060 yrkandet 1,

52. beträffande industriell mottryckskraft

att riksdagen avslår motionen 1979/80:566 yrkandet 3,

53. beträffande storstädernas värmeförsörjning

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2056 yrkandet 10,
med anledning av motionen 1978/79:1476 i ifrågavarande del
och med avslag på motionen 1978/79:2026 och motionen
1979/80:1544 yrkandet 2 c som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

54. beträffande anslag till kraftstationer m. m. samt vissa borgensåtaganden att

riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten E 1

a) beslutar att den av statens vattenfallsverk disponerade
rörliga krediten i riksgäldskontoret sänks från 600 000 000 kr.
till 350 000 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag i
vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill
sammanlagt 7 113 000 000 kr., varav högst 160 000 000 kr. för
lån till eldistributionsföretag,

NU 1979/80:70

67

c) till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 750 000 000 kr.,

55. beträffande statens vattenfallsverks redovisningsprinciper
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1778,

56. beträffande uppförande av vissa kraftvärmeverk m. m.
att riksdagen avslår motionen 1979/80:2060 yrkandet 5,

57. beträffande ombyggnad av oljeeldade kraftvärmeverk
att riksdagen avslår motionen 1979/80:2060 yrkandet 3,

58. beträffande byggande av 800 kV-ledningar

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 2 d,

59. beträffande åtgärder för Forsmark

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1785 yrkandet 2,

60. beträffande oljelagringsanläggning i Hargshamn

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1785 yrkandet 6,

61. beträffande elkraftsproduktion i Norrbotten

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1546 yrkandet 3,

62. beträffande övervinster i vattenkraftsproduktionen

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2056 yrkandet 11,

63. beträffande ökade insatser för forskning rörande inhemska
bränslen

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 3 a i
ifrågavarande del,

64. beträffande energiskogsodling

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2046,

65. beträffande lantbrukets möjligheter att bidra till energiförsörjningen att

riksdagen avslår motionen 1979/80:2060 yrkandet 6,

66. beträffande biologisk energi- och resurshushållning
att riksdagen avslår motionen 1979/80:2058,

67. beträffande forskning rörande metangas

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2055 yrkandet c,

68. beträffande forskning rörande vindkraft

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 3 b i
ifrågavarande del,

69. beträffande utveckling av vindkraft

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2055 yrkandet b och
motionen 1979/80:2060 yrkandet 2,

70. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 3d i
ifrågavarande del,

71. beträffande forskning rörande fusionsenergi

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 3 c i
ifrågavarande del,

NU 1979/80:70

68

72. beträffande forskning rörande avancerad energiteknik

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1544 yrkandet 3e i
ifrågavarande del,

73. beträffande utträde ur Euratom och IEA

att riksdagen avslår motionen 1978/79:288 yrkandet 2 och
motionen 1979/80:1544 yrkandena 3 f och 3 h,

74. beträffande anslag till energiforskning

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkten F13 och med avslag på motionen 1979/80:1544
yrkandena 3 a-3 e i ifrågavarande delar

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81, i
enlighet med vad som anförts i propositionen, ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande
beslut, innebär åtaganden om högst 250 000 000 kr. för
budgetåret 1981/82, högst 200 000 000 kr. för budgetåret
1982/83 och högst 100 000 000 kr. för budgetåret 1983/84,

b) till Energiforskning för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 301 500 000 kr.,

75. beträffande anslag till Studsvik Energiteknik AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17
punkterna F 14-F 16 för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar

a) till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB ett
reservationsanslag av 47 000 000 kr.,

b) till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik
Energiteknik AB ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

c) till Medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB ett reservationsanslag
av 38 600 000 kr.,

76. beträffande verksamheten vid Studsvik
att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:1015 yrkandet 1 och motionen 1979/
80:1404 yrkandet 1,

b) motionen 1979/80:1404 yrkandet 2,

c) motionen 1979/80:1433,

77. beträffande energitekniskt centrum i Nynäshamn
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1445.

Stockholm den 3 juni 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1979/80:70

69

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson
(s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m),
Ingvar Carlsson (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Bengt Sjönell
(c), Lennart Pettersson (s), Carl Tham (fp), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m) och Ivar Franzén (c).

Reservationer

1. Riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet (mom. 1)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Per Westerberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Det är” och
slutar med ”1979/80:2057 (vpk) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens förslag. I fråga om avvecklingsperiodens
längd föreligger det, enligt utskottets mening, inte någon avgörande
skillnad mellan propositionen och motionen 1979/80:2056. Utskottets
ställningstagande innebär att förslagen i motionerna 1978/79:288 (vpk) och
1979/80:2057 (vpk) avstyrks.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:170 momentet
1 i ifrågavarande del och med anledning av motionen
1978/79:1476 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2056
yrkandet 1 samt med avslag på motionen 1978/79:288 yrkandet
1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2057 yrkandena 1
och 2 godkänner i propositionen angivna riktlinjer.

2. Energipolitik i decentraliserad samhällsstruktur (mom. 15)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”På grund”
och slutar med ”motionen 1979/80:1407 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att riksdagen i ett uttalande bör slå
fast att en decentraliserad samhällsstruktur måste eftersträvas. Energisystemets
utformning inverkar på ett avgörande sätt på hela samhällsutvecklingen.
De förnybara energikällorna är utspridda över hela landet. Om de tas till
vara innebär det att arbetstillfällen i alla regioner tryggas. De energikällor
som tidsmässigt i första hand kan komma i fråga är de inhemska och
förnybara som skogsavfall, torv, energiskogsodlingar, vass, halm och
jordbruksavfall, solvärme, jordvärme och vindkraft. Dessa alternativa
energikällor bör utvecklas i företag som är spridda över hela landet.
Härigenom främjas utvecklingen mot en decentraliserad samhällsstruktur
och en spridning av sysselsättningstillfällen,

6 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 70

NU 1979/80:70

70

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande energipolitik i decentraliserad samhällsstruktur
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1407 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Samhällets inflytande i Oskarshamns Kraftgrupp AB (mom. 17)

Erik Hovhammar (m), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c),
Bengt Sjönell (c), Per Westerberg (m) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”riksdagens mening” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening går motionärernas yrkande väsentligt längre än
regeringens intentioner. Föredragandens nyss återgivna uttalande att
energiförsörjningens stora betydelse för samhällsutvecklingen skulle motivera
att samhället har betydande insyn i och inflytande över tillförseln av
energi kan inte tolkas så att samhället skall ha ägarmajoritet i OKG.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att genom ett sådant uttalande
som förordas i motionen 1979/80:2056 (s) binda kommande överläggningar
med OKG.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande samhällets inflytande i Oskarshamns Kraftgrupp
AB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2056 yrkandet 2.

4. Styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag och oljebolag

(mom. 18)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly
Hansson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Starka skäl talar för att samhällets inflytande på energiområdet måste
stärkas. På sikt bör vattenkraftsanläggningar av betydelse föras över i
samhällets ägo. Ett ökat inflytande för samhället över de internationella
oljebolagens verksamhet i Sverige är nödvändigt bl. a. med hänsyn till
försörjningsberedskapen. Som ett första steg mot ett vidgat samhällsinflytande
på energiområdet bör offentlig styrelserepresentation i vattenkraftföretag
och oljebolag införas. Den utvärdering som nu pågår utgör enligt
utskottets mening inte något hinder för riksdagen att begära att regeringen
lägger fram förslag till lag om offentlig styrelserepresentation i dessa bolag.
Utskottet delar alltså härvidlag den uppfattning som uttrycks i motionen.

NU 1979/80:70

71

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag
och oljebolag

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:969 och motionen
1979/80:2056 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Energiföretag i Norrbottens län (mom. 30)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 34 med
”Motionärerna erinrar” och slutar på s. 35 med ”och torv” bort ha följande
lydelse:

Motionärernas förslag om utredning av energisituationen i Norrbottens
län innebär att frågan om formerna för ett energiföretag för länet bör
undersökas. Genom ett sådant företag skulle länets industriella konkurrenskraft
stärkas och de stora energitillgångar som finns i länet tillvaratas bättre
än f. n. I ett sådant företag är det naturligt att statens vattenfallsverks stora
resurser i länet utgör grunden. Det finns dock starka skäl att använda även
andra energitillgångar, av vilka det i länet finns stora potentiella reserver.
Länet har stora tillgångar av torv, skogsavfall och ved. Som komponenter i
ett föreslaget energiföretag bör förutom vattenfallsverkets resurser även ingå
en produktionsanläggning för metanol. Det bör också vara möjligt att
utnyttja spillenergin från de stora statliga processindustrierna i länet, så att
dessa resurser kommer länet till godo.

Inom ett Norrbottens energiföretag skulle vattenfallsverkets stora vinster i
länet från den utbyggda vattenkraften i Lule älv kunna användas för att
utveckla länets näringsliv, något som i högsta grad är nödvändigt. Vidare
skulle det inom ramen för det förordade energiföretaget bli möjligt att på ett
rationellt och samlat sätt tillvarata de rika energikällor som finns i länet.

Enligt utskottets mening finns det således goda skäl för riksdagen att stödja
förslaget i motionen 1979/80:962. När förslaget skall genomföras bör den
utredning som på regeringens uppdrag f. n. görs om möjligheterna att ta till
vara skogsavfall och torv för energiändamål utgöra viktigt underlagsmaterial
liksom också utredningen om möjligheterna att uppföra en försöksanläggning
för framställning av syntetgas.

Det torde få avgöras av regeringen hur den i motionen föreslagna
utredningen skall samordnas med det pågående utredningsarbete som här
har nämnts.

Den nu förordade utredningen bör bedrivas skyndsamt. Därefter bör
riksdagen få en redovisning av dess resultat och av regeringens syn på
frågan.

NU 1979/80:70

72

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande energiföretag i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:962 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Katalytisk kracker (mom. 35)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly
Hansson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 38 med "Utskottet
utgår” och slutar på s. 39 med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör noga pröva förutsättningarna för en
förstärkning av den svenska oljeberedskapen genom att staten deltar i
byggandet av en anläggning för katalytisk kracking som kan vidareförädla de
tunga eldningsoljorna. Med hänsyn till Sveriges utsatta läge när det gäller
försörjningen med bensin och lätta eldningsoljor är det angeläget att denna
prövning av ett krackerprojekt, där staten skulle gå in som en delägare,
kommer till stånd så snabbt som möjligt. Den bör ske i samarbete med den
svenska oljekooperationen, OK.

Genom en framställning till regeringen av denna innebörd tillgodoses det
nu aktuella yrkandet i motionen 1979/80:2056 (s).

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande en katalytisk kracker

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2056 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Mål för användning av inhemska bränslen (mom. 42)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Lranzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”och 1979/80:2060” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att det, såsom föreslås i motionerna
1979/80:2055 och 1979/80:2060, nu läggs fast som riktlinje för det kommande
arbetet att 5 miljoner m3 olja år 1990 skall ha ersatts med inhemskt bränsle.
En snabb övergång till inhemskt bränsle är angelägen av flera skäl.
Härigenom skapas förutsättningar för en förbättrad bytesbalans, ökad
sysselsättning, tryggare energiförsörjning och decentraliserad energiproduktion.
För att detta mål för användning av inhemska bränslen skall nås krävs i
första hand satsningar för att utnyttja skogsavfall, torv och energiskog. Men
utskottet vill även peka på det bidrag till energitillförseln som metanjäsning
av organiskt avfall och torv skulle kunna ge år 1990. Härför krävs dock att

NU 1979/80:70

73

målmedvetna satsningar ofördröjligen kommer till stånd. Med hänvisning till
vad som anförts tillstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande mål för användning av inhemska bränslen

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2055 yrkandet d
och motionen 1979/80:2060 yrkandet 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Storstädernas värmeförsörjning (mom. 53)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 53 med ”1979/80:1544 (vpk) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utformningen av storstädernas värmeförsörjning är en viktig energipolitisk
fråga. Det gäller här beslut om mycket stora investeringar, vilka har
verkningar långt fram i tiden. Utskottet har i det föregående uttalat sig för att
den sista kärnkraftsreaktorn skall tas ur drift senast år 2010. Om man väljer
ett system med överföring av hetvatten från kärnkraftsblocken i Barsebäck,
Ringhals och Forsmark kommer storstädernas värmeförsörjning att nära
knytas till kärnkraften. Enligt utskottets mening bör kärnkraften avvecklas
så snabbt som det är möjligt med hänsyn bl. a. till elförsörjningen. Ett beslut
om hetvattenledningar från kärnkraftsblocken skulle motverka detta syfte.

Utskottet anser därför att några hetvattenledningar inte bör byggas.
Motionen 1978/79:2026 och motionen 1979/80:1544 (vpk) i ifrågavarande del
tillstyrks sålunda.

När det gäller andra möjligheter att lösa storstädernas värmeförsörjning
vill utskottet särskilt peka på den diskussion som har förts om möjligheten att
använda naturgas i Stockholmsregionen. De riktlinjer som bör ges för
storstädernas värmeförsörjning måste vara framåtsyftande. Alla möjligheter
att utnyttja förnybara energikällor och hushållning med energi bör noga
beaktas.

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. beträffande storstädernas värmeförsörjning

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2026 och
motionen 1979/80:1544 yrkandet 2 c samt med anledning av
motionen 1978/79:1476 i ifrågavarande del och motionen
1979/80:2056 yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

NU 1979/80:70

74

9. Statens vattenfallsverks redovisningsprinciper (mom. 55)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 53 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 54 med ”i motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl som
talar för att vattenfallsverket bör söka dela upp intäkter och rörelsekostnader
på olika slag av kraftproduktion - atomkraft, vattenkraft och övrigt. För
taxesättning och framtidsbedömning är en särredovisning av värde. Ytterligare
ett skäl som talar för en sådan uppdelning är en eventuell omläggning av
beskattning av intäkter från vattenkraft. Med hänvisning till vad som anförts
tillstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.

dels att utskottet under 55 bort hemställa

55. beträffande statens vattensfallsverks redovisningsprinciper
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1778 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Övervinster i vattenkraftsproduktionen (mom. 62)

Erik Hovhammar, Margaretha af Ugglas och Per Westerberg (alla m)
anser

att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet förutsätter att kommittén i enlighet med sina direktiv snarast
kommer att ta upp frågan om beskattning av s. k. övervinster i vattenkraftsproduktionen.
Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att kommitténs
överväganden och förslag föregrips på det sätt som önskas i motionen
1979/80:2056 (s).

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet (mom. 1)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Det kan nu konstateras att det finns en stor majoritet för att den sista
kärnenergireaktorn skall tas ur drift senast år 2010. Vi väntar oss att förslag
om ändring i atomenergilagen kommer att läggas fram. I propositionen
1979/80:170 slås fast (s. 5) att högst de tolv reaktorer som är i drift, färdiga
eller under arbete får användas under sin tekniska livslängd. Detta innebär
att kärnkraften antagligen kommer att vara avvecklad före år 2010. Den
tekniskt ”säkra” och ekonomiska livslängden för ett kärnkraftverk är
nämligen oviss. Erfarenheten hittills tyder på en kortare driftstid än 25 år.
Gregory C. Minor, MHB Technical Associates, San José, Californien,

NU 1979/80:70

75

konsult till energikommissionen, påpekar i en uppsats den 1 mars 1980 att
varken de 70 reaktorerna i drift i USA eller de sex i Sverige är byggda med en
sådan kvalitet att de klarar långvarig användning. Åldringsfenomen i delar av
vital betydelse för säkerheten börjar uppträda redan efter fem-tio år.

Ännu har inget kärnkraftverk av den typ som är aktuell hos oss varit i drift i
25 år. Den äldsta vattenkylda något så när stora reaktorn som ännu används
är Yankee Rowe PWR i USA, som startades år 1960. Därefter kommer
Trino Vercellese PWR i Italien (15 år) och Chooz SENA PWR i Frankrike
(13 år) samt Haddam Neck PWR i USA (12 år). De äldsta stora
kokarreaktorerna är Tarapur BWR i Indien och Oyster Creek 1 BWRi USA,
som båda är 11 år.

Hittills har följande reaktorer tagits ur drift för gott:

Reaktorns namn Driftstid Skäl till avställning

Shippingport, USA	20	år
Dresden 1, USA	18	år
Indian Point, USA	12	år
Humboldt Bay, USA	13	år
Peach Bottom 1, USA	8	år
Gundremmingen, DBR	12	år
Lingen, DBR	11	år
Ågesta, Sverige	10	år

Ekonomiska

Genomgripande radiak-sanering pågår.
Kan ev. startas igen.
Nödkylningssystemet
Risk för jordbävningar
Ekonomiska
Tekniska
Tekniska

Ekonomiska och säkerhetsmässiga

2. Hushållning med energikvalitet (mom. 19)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Vi vill i anslutning till motionen 1979/80:2055 understryka den stora
betydelse som hushållning med energikvalitet har, om solenergi och
spillvärme skall kunna utnyttjas på ett lönsamt sätt. Grundprincipen när det
gäller att ta vara på de alternativa förnyelsebara energikällorna är i flertalet
fall att nyttja större delen billig energi av låg kvalitet (t. ex. solenergi och
spillvärme) och med hjälp av en liten insats av dyr energi av hög kvalitet (olja
eller elström) få tillräckligt med energi av fullt användbar kvalitet. Redan i
dag går det att med god lönsamhet nyttja t. ex. spillvärme, ytjordvärme och
solenergi. Härigenom kan mycket stora mängder olja ersättas.

Vi anser alltså att det inte är någon överdrift att påstå att sådana åtgärder
som föreslås i motionen är av avgörande betydelse för att det mål för
energipolitiken som utskottet är enigt om skall nås - nämligen att beroendet
av olja skall minska så snabbt som möjligt och att förnybara energikällor i
detta syfte på bred front skall införas i det svenska energisystemet.

Det är av största vikt att dessa grundläggande frågor, som tas upp i
motionen, får en mycket bred, seriös och snabb behandling.

Den enighet som finns i utskottet om att oljeberoendet snabbt bör minska

NU 1979/80:70

76

talar enligt vår uppfattning för att dessa frågor kommer att få stor
uppmärksamhet i departement, hos berörda myndigheter, bland fackfolk
och i näringslivet.

3. Ökad användning av inhemska bränslen m. m. (mom. 41)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Vi vill understryka vikten av att tillräckliga resurser ställs till förfogande
för en snabb introduktion av torv.

Torv är efter förädling till exempelvis briketter eller pellets likvärdigt till
energiinnehåll med kol. Teknik finns i landet för att bryta och industriellt
omvandla torv. Det är väsentligt att torv prioriteras före kol. Fördelarna är
uppenbara när det gäller försörjningstrygghet, sysselsättning och bytesbalans.
Det är lättare att göra torvförbränningen miljövänligare än kolförbränning.

4. Skiffer, uran m. m. (mom. 50)

Birgitta Hambraeus. Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:
Resultatet av folkomröstningen innebär att kärnkraften kommer att
utnyttjas som energikälla endast under en begränsad period i vårt land.
Behovet av uran för de svenska kärnkraftverken är alltså inte stort.

Brytning av uran är inte nödvändig för att säkra tillgången på kärnbränsle
för de reaktorer som är i drift i vårt land. Vi anser att uranbrytning icke bör
tillåtas.

5. Utbyggnad av kraftvärmeverk m. m. (mom. 51)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:
Folkomröstningens resultat visade att en mycket stor majoritet av vårt folk
vill avveckla kärnkraften så snart elförsörjningen, sysselsättningen och
välfärden kan tryggas den förutan. Centerpartiet respekterar folkomröstningens
resultat. Vi kan alltså inte gå med på att man fördröjer kärnkraftsawecklingen,
Det förhållandet att kärnkraften nu kommer att svara för en
betydande del av elproduktionen får inte hindra ett snabbt införande av
förnybara energikällor. Vi anser att det är angeläget med ytterligare
utbyggnad av kraftvärmeverk. Detta bör ske i enlighet med det program som
centerpartiet har presenterat i motionen 1979/80:2060. I den mån kraftvärmeverk
kan drivas med förnybar energi bör så ske.

6. Byggande av 800 kV-ledningar (mom. 58)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Vi anser att det är nödvändigt att de effekter på hälsa och miljö som ett

NU 1979/80:70

77

ledningsnät med en spänning av 800 kV kan medföra undersöks ytterligare.
Vissa forskningsresultat tyder på att även ledningsnät med en spänning av
400 kV kan ha negativa hälso- och miljöeffekter. Det är enligt vår mening
diskutabelt om ett överföringssystem för 800 kV-spänning över huvud taget
bör byggas.

7. Forskning rörande metangas (mom. 67)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Utskottet har inte funnit anledning till något särskilt uttalande med
anledning av det yrkande i motionen 1979/80:2055 som gäller framställning
och utnyttjande av metangas. Metanjäsningen har hittills inte haft någon
större framgång i Sverige och bedöms därför av många som mindre
intressant. Ändå tyder utländska erfarenheter på att det kan komma att bli en
mycket betydande energikälla, som därtill kan lösa en rad avfallsproblem och
återvinna dyrbar växtnäring. För att fästa riksdagens uppmärksamhet på
detta hänvisar vi till motionen 1979/80:2055, som innehåller uppgifter om
metanjäsning i Kina och USA.

8. Utveckling av vindkraft (mom. 69)

Birgitta Hambraeus, Bengt Sjönell och Ivar Franzén (alla c) anför:

Vi vill peka på att Sverige i dag, internationellt sett, ligger långt framme
när det gäller att utveckla vindkraftverk för kommersiell drift.

Det är av största betydelse att Sverige behåller denna framskjutna position
för att dels kunna konkurrera på den stora exportmarknad som sannolikt
kommer att finnas inom en snar framtid, dels säkra det egna vindkraftsprogrammet
på 4-6 TWh elenergi år 1990. Vi tror inte detta är möjligt om inte
konstruktions- och utvecklingsarbete får ske kontinuerligt. Vi anser att detta
är synnerligen angeläget. Det finns annars risk för att bl. a. den kvalificerade
projektorganisation som finns vid Karlskronavarvet inte kan bibehållas i
avvaktan på utvärderingsresultatet. Härigenom skulle en värdefull resurs
förloras och vindkraftsprogrammet försenas ett par år.

Vindkraften har stor såväl energipolitisk som industripolitisk betydelse.
En helhjärtad satsning på vindkraften kan, redan inom några år, få till
resultat en industri med tusentals arbetstillfällen ävensom en icke oväsentlig
elproduktion.

NU 1979/80:70

Översikt över motionernas behandling

78

Bilaga 1

Motion Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

(morn.)

1978/79: 288:1 (del)	17 f.	1
2	60	73
3	19 f.	6
542:3	39	36
1014:2-5	49 f.	50 a
1476 (del)	17 f„ 22, 23, 51 f.	1, 12, 13. 53
1642:1	28	20
2006	49 f.	50c
2026	51 f.	53
1979/80: 201	43-45	41 a
317	31	25
438	46	44
439	18 f.	3
562	46 f.	45 a
566:1	25	16
2	25	16
3	51	52
4	51	51 a
5	39	36
6	25	16
704	31	26
947	35 f.	31
949	32-34	29 b
950	36 f.	33
951	48 f.	47
956:1	19	5
962	32-35	30
964	43-45	41 b
969	26 f.	18
1015:1	60 f.	76 a
1398	41	38
1401	36	32
1402:2	32-34	29 c
1404:1	60 f.	76 a
2	60 f.	76 b
1406	42-45	41 c
1407:1	24	15
2	23 f.	14
3	32-34	29 a
1411	35 f.	31
1425	18	2
1426	46 f.	45 b
1432	37 f.	34
1433	61	76 c
1434	47 f.	46 a
1444	41	37
1445	61	77

NU 1979/80:70

79

Motion Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

(moment)

1979/80:1544:1 a	28	21
h	28 f.	22
b	47 f.	46 c
2 a	49 f.	50 b
b	19	4
c	51 f.	53	8
d	54 f.	58
e	19, 22	4, 5. 10
3 a	57	63, 74
b	59	68, 74
c	60	71, 74
d	60	70, 74
e	60	72, 74
f	60	73
g	22	10
h	60	73
1546:3	55	61
1767	42-45	41 d
1777	32-34	29 d
1778	53 f.	55	9
1785:2	55	59
6	55	60
1849:2-4	45 f.	43
1852	30	23
1900	32-34	29 e
2046	57 f.	64
2054	30 f.	24
2055: a	27 f., 36	19, 33
b	59 f.	69
c	59	67
d	42-45	42
2056:1	17 f.	1	1
2	25 f.	17	3
3	26 f.	18	4
4	37 f.	34
5	38 f.	35	6
6 a	23 f.	14
7	23 f.	14
9	23 f.	14
10	51-53	53
11	55 f.	62	10
12	21 f.	9
2057:1	17 f.	1
2	17 f.	1
3	21	7
4	21	8
5	41	39
2058	58 f.	66
2060:1	51	51 b
2	59 f.	69
3	54	57
4	43-45	42	7
5	54	56
6	58	65

NU 1979/80:70

80

Bilaga 2

Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbetänkanden -

Motion

Betänkande

1978/79:288:1 (del)	NU	1978/79:60
1978/79:542:1	NU	1978/79:60
2	NU	1979/80:5
1978/79:1014:1	NU	1978/79:41
1978/79:1476 (delar)	NU	1978/79:60.
1978/79:1642:2	NU	1978/79:47
3	NU	1978/79:48
4	NU	1978/79:59
5	NU	1978/79:31
1979/80:956:2	NU	1979/80:34
1979/80:1015:2	NU	1979/80:43
1979/80:1402:1. 3	NU	1979/80:43
1979/80:1544:1 d	JoU	1979/80:43
1979/80:1546:1	NU	1979/80:50
2. 4. 5	NU	1979/80:43
1979/80:1785:1	NU	1979/80:43
3. 4	NU	1979/80:51
5	NU	1979/80:35
1979/80:1849:1. 5	NU	1979/80:48
1979/80:2056:6 b. 8	cu	1979/80:33

NU 1979/80:70 81

Innehållsförteckning

Ärendet I

Propositionen 1979180:170

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 3

Propositionen 1979/80:100 3

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden ar 1979 5

Motioner från allmänna motionstiden år 1980 7

Motioner med anledning av propositionen 1979/80:170 12

Utskottet

Bakgrund 15

Vissa frågor rörande kärnkraft 17

Säkerheten i de svenska kärnkraftverken 20

Energipolitikens allmänna inriktning 22

Statens och kommunernas ansvar inom energiområdet 25

Energihushållning 27

Allmänna riktlinjer 27

Energibesparande åtgärder inom näringslivet 29

Regionala energiförsörjningsplaner m. m 32

Energibesparande åtgärder i övrigt 35

Bränsleförsörjning 37

Olja 37

Naturgas 39

Fasta bränslen 42

Vattenkraft 46

Vissa anslagsfrågor 49

Skiffer, uran m. m 49

Värmeförsörjning 50

Statens vattenfallsverk 53

Energiforskning 56

Studsvik Energiteknik AB 60

Hemställan 61

Reservationer

1. Riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet (m) 69

2. Energipolitik i decentraliserad samhällsstruktur (c) 69

3. Samhällets inflytande i Oskarshamns Kraftgrupp AB (m. c).. 70

4. Styrelserepresentation för samhället i vattenkraftsföretag och

oljebolag (s) 70

NU 1979/80:70

82

5. Energiföretag i Norrbottens län (c) 71

6. Katalytisk kracker (s) 72

7. Mål för användning av inhemska bränslen (c) 72

8. Storstädernas värmeförsörjning (c) 73

9. Statens vattenfallsverks redovisningsprinciper (c) 74

10. Övervinster i vattenkraftsproduktionen (m) 74

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för kärnkraftens roll i energisystemet (c) 74

2. Hushållning med energikv.alitet (c) 75

3. Ökad användning av inhemska bränslen (c) 76

4. Skiffer, uran m. m. (c) 76

5. Utbyggnad av kraftvärmeverk (c) 76

6. Byggande av 800 kV-ledningar (c) 76

7. Forskning rörande metangas (c) 77

8. Utveckling av vindkraft (c) 77

Bilagor

1. Översikt över motionernas behandling 78

2. Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskotts betänkanden

80