NU 1979/80:69

Näringsutskottets betänkande
1979/80:69

med anledning av propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor,
m. m., jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. (industridepartementet),

dels nio motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande. En översikt över
var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och motionsyrkandena
behandlas lämnas i bilaga 4 (s. 76).

Yttranden i ärendet har avgivits av försvarsutskottet (FöU 1979/80:4 y)
och arbetsmarknadsutskottet (AU 1979/80:3 v). Yttrandena är fogade till
detta betänkande som bilaga 1 (s. 51) respektive bilaga 2 (s. 55).

Företrädare för industridepartementet, för marinstaben och försvarets
materielverk samt för Svenska Varv AB har inför utskottet lämnat
upplysningar i ärendet. En inom industridepartementet upprättad sammanställning
över statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979 har
överlämnats till utskottet och är fogad till detta betänkande som bilaga 3 (s.
73).

I skrivelser till utskottet från Svenska Varv AB och från den socialdemokratiska
riksdagsgruppen diskuteras de ekonomiska konsekvenserna av
förslagen i motionen 1979/80:7019 (jfr s. 4).

Synpunkter och önskemål i ärendet har vidare inför utskottet framförts av
landshövding Nils Hörjel, Malmöhus län, och av företrädare för Sveriges
redareförening, Sveriges varvsindustriförening och Kockums AB.

Skrivelser har vidare inkommit från Landskrona kommun, från Sveriges
redareförening, från Sveriges varvsindustriförening, från AB Oskarshamns
varv som företrädare även för Falkenbergs Varv AB, Kalmar Varv AB,
Lunde Varv och Verkstads AB och AB Åsiverken, från Consafe Offshore
AB, från fackklubbarna vid Finnboda Varf (Finnboda verkstadsklubb -Metall, Finnboda arbetsledareklubb - SALF, Finnboda tjanstemannaklubb
- SIF) samt från Interkommunala arbetsgruppen för en kustväg genom
Bohuslän. Vidare har till utskottet överlämnats uttalanden av arbetare vid
Skandiaverken i Lysekil, av 150 arbetare vid Arendalsvarvet och av

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

2

Stockholms läns distrikt av Centerns ungdomsförbund. Dessutom har
Öresundsvarvet AB:s uppdaterade långsiktsplan och Kockum AB:s kommentarer
till Svenska Varv-koncernens strukturplan överlämnats till utskottet.

Utskottet har besökt Göteborgs kommun, Svenska Varv AB och
Götaverken Arendal AB. I anslutning till besöket har Göteborgs kommuns
näringslivssekretariat överlämnat visst material.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som
föredragande statsrådet har förordat,

2. godkänner de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som föredragande
statsrådet har förordat,

3. godkänner den ändrade beslutsordning för handläggning av ärenden
rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av fartyg som föredragande
statsrådet har förordat,

4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1983
ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos
svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier - intill ett vid varje tidpunkt
sammanlagt belopp av högst 23 665 000 000 kr.,

5. medger att tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garantier till Svenska Varv AB avseende
förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion om sammanlagt
3 350 000 000 kr. får utnyttjas till utgången av år 1984,

6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till
Svenska Varv AB på 606 000 000 kr.,

7. till Lån till mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

8. till Medelstillskott för Karlskronavarvet AB för budgetåret 1980/81
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 75 000 000
kr.,

9. till Avskrivningslån till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 830 000 000 kr.,

10. till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

11. till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 844 000 000 kr.,

12. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 800 000 000 kr.,

NU 1979/80:69

3

13. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett anslag av 26 000 000 kr.,

14. till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
240 000 000 kr.,

15. bemyndigar regeringen att besluta att kommun inom Landskronaregionen
får ingå i stödområde under viss tid,

16. medger att under budgetåren 1979/80-1983/84 regionalpolitisk! stöd
får beviljas med ytterligare 170 000 000 kr. utöver de 7 400 000 000 kr. som
riksdagen tidigare har medgivit för nämnda budgetår.

Huvudsakligt innehåll

De industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som riksdagen
föreslås godkänna syftar till att varvsindustrins kapacitet skall anpassas till
efterfrågan och till att dess konkurrenskraft skall ökas. För att dessa syften
skall uppnås föreslår regeringen bl. a. följande åtgärder.

Nu gällande möjligheter till avskrivningslån till beställare av fartyg
avskaffas. I stället införs för perioden 1981-1983 ett system med avskrivningslån
till varven. För detta ändamål anslås 830 milj. kr. Vidare ändras
riktlinjerna för fartygskreditgarantier och garantier till beställare av fartyg
liksom beslutsordningen i ärenden om stöd till varvs- och sjöfartsnäringarna.
Räntestöd om sammanlagt 300 milj. kr. skall under vissa villkor kunna
lämnas till svenska beställare av fartyg. För de mindre och medelstora varven
skall stöd om sammanlagt 20 milj. kr. kunna utgå för att förbättra deras
förutsättningar för export.

I propositionen föreslås vidare att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas
att t. o. m. år 1983 ikläda staten garantier avseende den svenska
varvsindustrins produktion - inkl. redan lämnade garantier - intill ett
sammanlagt belopp av högst 23 655 milj. kr.

Propositionen innehåller också förslag om finansiellt stöd till Svenska Varv
AB med sammanlagt 2 591 milj. kr.

I övrigt innehåller propositionen förslag till åtgärder för att skapa
sysselsättning för dem som inte längre kan beredas arbete i varvsindustrin. I
detta syfte föreslås att regeringen får besluta om att kommun inom
Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss tid och att ytterligare
170 milj. kr. i samband därmed får beviljas i regionalpolitisk! stöd. I detta
sammanhang bör påpekas att det nyss nämnda finansiella stödet till Svenska
Varv AB innefattar ersättning med 266 milj. kr. för kostnader för den s. k.
anställningsgarantin i form av Projekt 80 AB i Göteborg.

NU 1979/80:69

4

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1979/80:1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande åtgärder för att lösa vissa awecklingsproblem
för det s. k. P 80-projektet inom Svenska Varv AB,

1979/80:2013 av Margit Odelsparr m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att tillräckliga resurser ställs till
förfogande för att upprätthålla sysselsättningen och kapaciteten vid Lunde
Varv vid minst nuvarande nivå,

1979/80:2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att Öresundsvarvet som arbetsplats så långt det är tekniskt och
ekonomiskt möjligt tillförs konkreta, meningsfyllda och utvecklingsbara
arbetsobjekt i takt med strukturförändringen i nuvarande verksamhet,

2. att en centralhamn för kolhantering anläggs i Landskrona,

1979/80:2018 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
med anledning av propositionen 1979/80:165 ansluter sig till de i motionen
redovisade allmänna principerna för samhällets närings- och regionalpolitiska
stöd,

1979/80:2019 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de industripolitiska riktlinjer för varvsindustrin som förordats
i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
utvecklingen vid Öresundsvarvet AB,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
utvecklingen vid Kockums AB,

4. som sin mening uttalar vad som anförts rörande Skandiaverken,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
beläggningen vid Karlskronavarvet AB,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande det
framtida isbrytarunderhållet,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
beställningar av militär bromateriel,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
utvecklingen vid Götaverken Sölvesborg AB,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande AB
Finnboda Varf,

10. som sin mening uttalar vad som anförts rörande Svenska Varv AB:s
rederiverksamhet,

NU 1979/80:69

5

11. hos regeringen begär en inventering av utvecklingsländernas behov av
varvsprodukter i enlighet med vad som angivits i motionen,

12. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts angående den
svenska fiskeflottans förnyelse,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts rörande
Lunde Varv och Verkstads AB,

14. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till
Svenska Varv AB på 713 000 000 kr.,

15. till Avskrivningslån till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 055 000 000 kr.,

16. till Medelstillskott till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 212 000 000 kr.,

17. till Bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 900 000 000 kr.,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om yrkesutbildningen vid storvarven,

19. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av särskilda insatser för att möta anpassningsproblem på
varvsregionernas arbetsmarknader,

20. som sin mening uttalar att den gällande anställningsgarantin vid
storvarven bör förlängas till att omfatta även den nu förestående omstruktureringsperioden
samt utvidgas till att gälla även Svenska Varvs enheter i
Blekinge län,

21. begär att regeringen under hösten 1980 för riksdagen redovisar förslag
till dels reglerna för anställningsgarantin, dels organisationen av särskilda
insatser för att underlätta den övertaliga personalens övergång till ny
sysselsättning,

22. begär att regeringen under hösten 1980 för riksdagen redovisar ett
handlingsprogram med förslag till industrietableringar och andra åtgärder
för att skapa ny sysselsättning i varvsregionerna,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om innehållet i handlingsprogrammet,

24. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om den verksamhet för stöd till konkreta industriprojekt, som pågår i
varvsregionerna,

25. till Projektverksamhet vid de regionala utvecklingsfonderna under
fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 75 000 000 kr.,

1979/80:2020 av Åke Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp), vari
hemställs att riksdagen

1. beslutar om åtgärder för bibehållande av driften vid Öresundsvarvet
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

NU 1979/80:69

6

2. beslutar om anställningsgaranti vid varven i Malmö, Landskrona och
Göteborg i enlighet med vad som anförs i motionen,

1979/80:2021 av Ulla Tillander (c) och Bertil Fiskesjö (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande angelägenheten av en anslutning av järnvägens sträckning
från Landskrona till Västkustbanan,

1979/80:2022 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1979/80:165,

2. godkänner i motionen anförda riktlinjer till industripolitik för varven
innebärande att inga nedskärningar eller nedläggningar inom varvsindustrin
får ske,

3. hos regeringen begär förslag i enlighet med motionen om att nuvarande
kapacitet och sysselsättning vid varven används som en offensiv faktor i
förnyelsen av svensk industri och transportväsen,

4. uttalar att varvens finansiella situation skall lösas i enlighet med i
motionen angivna riktlinjer, innebärande att varven erhåller det stöd som är
nödvändigt för deras förnyelse och för att täcka kortsiktiga underskott av
rörelsen,

5. hos regeringen begär ett förslag till långsiktig plan för varven om minst
20 år i enlighet med de principer motionen anför,

6. hos regeringen begär att Svenska Varvs nuvarande koncernledning
ersätts med en demokratisk besluts- och arbetsorganisation i enlighet med
motionens förslag,

1979/80:2024 av Pär Granstedt (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att Svenska Varv
aktivt bör pröva möjligheterna att finna en lösning i samverkan med
landstinget och berörda kommuner som innebär att en industriell verksamhet
vid Finnboda Varv kan tryggas.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1979/80:1405 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Marie-Ann Johansson
(vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en samordnad industriplanering som
innebär:

a) att varvens, rederiernas och hamnarnas verksamhet ingår i en
samhällsplan för utrikeshandel och transporter,

b) att handelsflottan bevaras och utvecklas genom en aktiv statlig
rederiverksamhet,

c) att inrikessjöfarten byggs upp och utvecklas,

d) att hänsyn tas till den tunga industrins förnyelsebehov av anläggningar
som framkallas av kostnadsläget, miljöproblemen och energisituationen,

2. uttalar att inga nedläggningar, nedskärningar eller avskedanden vid

NU 1979/80:69

7

varven kan accepteras, förrän en sådan plan som tryggar sysselsättningen
föreligger och hemställer hos regeringen om åtgärder i enlighet härmed,

1979/80:1438 av Lennart Pettersson m. fl. (s), såvitt avser hemställan (5)
att riksdagen uttalar att AB Svenska Varv inom ramen för detta samarbete
utvecklar sin teknik för byggande av flytande metanolfabriker,

1979/80:1450 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en ny varvspolitik innebärande

a) stopp för nedläggningar och reduceringar,

b) en ny, demokratisk och teknisk progressiv ledningsorganisation,

c) utveckling av varvens inneboende kapacitet,

d) stöd åt varven genom utvecklingsprogram för inrikessjöfart, energianläggningar,
processindustrianläggningar och maskinindustri.

Motionen 1979/80:1438 har i övrigt behandlats i utskottets betänkande NU
1979/80:35.

Motivering

I detta avsnitt refereras främst partimotioner från vänsterpartiet kommunisterna.
Innehållet i den socialdemokratiska partimotionen med anledning
av propositionen, liksom i övriga motioner som behandlas i detta betänkande,
återges i anslutning till redogörelsen för utskottets ställningstagande
under rubriken ”Utskottet”.

Under allmänna motionstiden väckte vänsterpartiet kommunisterna en
motion, 1979/80:1450, om en ny varvspolitik. Samma fråga behandlas också i
motionen 1979180:1405. Tankegångarna i de båda motionerna har vidareutvecklats
i partimotionen 1979/80:2022 (vpk) med anledning av propositionen.

I den sistnämnda motionen anförs att Sverige saknar en varvspolitik.
Motionärerna redovisar sitt förslag till en sådan politik i 18 punkter, vilka kan
sammanfattas enligt följande.

Grundprinciper

1. Varvens nuvarande kapacitet och personalstyrka måste bibehållas.
Inga nedskärningar eller nedläggningar av enheter bör ske.

2. En långsiktig plan med ett perspektiv av minst 20 år bör läggas upp för
varven.

3. Varven bör ges de ekonomiska tillskott som är nödvändiga för att under
en övergångstid täcka kostnader såväl för förnyelse som för kortsiktiga
förluster på rörelsen.

4. Varven bör fogas in i en planmässig, långsiktig utvecklingspolitik för de
viktigaste sektorerna inom svensk industri och transport.

NU 1979/80:69

8

Kapacitet och marknader

5. Den nivå regeringen räknar med för 1985 kan fyllas med fartygsbyggande
av mer klassisk typ, offshoreanläggningar och supplyfartyg samt
prefabricerade kemiska anläggningar. Detta kan ske med kommersiell
lönsamhet.

6. De klassiska fartygsmarknaderna kan, åtminstone i begränsad utsträckning,
påverkas till fördel för de svenska varven.

7. En önskvärd utbyggnad av inrikessjöfarten ger för varvens del
a) byggande av drag- och pushfartyg samt pråmar, b) utrustning och system
för lasthantering, c) konstruktioner och anläggningar för lagring.

8. För att det försprång som svensk färjetrafik i dag har skall hållas måste
färjeflottan förnyas minst tre gånger under en 20-årsperiod. Detta svarar mot
minst 150 färjor, av vilka svenska varv borde kunna ta merparten.

9. Svensk transportpolitik måste inrikta sig på att även öka järnvägens
kapacitet och betydelse. En samordning av järnvägs- och lastbilstrafik kan ge
varven order på a) lastramper och speciella trailers, b) lastpallar av stål.

10. Ett specialområde inom skeppsbyggeri är större fritidsbåtar i stål.
Produkten är inte socialt angelägen men har f. n. en marknad och är starkt
arbetsintensiv.

11. Byggkonstruktioner utgör ett betydande framtidsintresse för varven.

12. Under den kommande 20-årsperioden måste en omfattande förnyelse
och effektivisering ske inom stora delar av svensk industri. I denna förnyelse
kan med fördel varven ta en framträdande del. Till stor del måste detta kunna
ske genom att varven utvecklar sin förmåga att offerera kompletta
anläggningar och system.

13. Energisektorn erbjuder ett flertal för varven intressanta områden
såväl på kortare som på längre sikt, t. ex. vindkraftanläggningar till lands och
till sjöss samt kraftvärmeverk.

14. Fiskeflottan behöver förnyas.

15. Om man knyter varven till planmässigt utvecklade inre marknader,
ger man dem en bas för serieproduktion. Flertalet av de produktområden,
som här nämnts för den inrikes marknaden, är också viktiga exportområden.
I vissa fall föreligger omedelbara och stora exportmöjligheter.

Organisationens förnyelse

16. Svenska Varvs nuvarande styrelse bör avgå. Den har ingen uppgift att
fylla i en modern och framåtsyftande varvspolitik. Större självständighet i
arbetet bör ges de olika varvsenhetema.

17. Den statliga varvssektom bör genomgå en inre demokratisering. I alla
lednings- och styrorgan bör valda representanter för de anställda ha
majoritet. Ett centralt kontaktorgan för de statliga varven bör utses efter
samma principer.

NU 1979/80:69

9

18. Staten bör skapa ett särskilt finansieringsorgan för att stärka varvens
kreditgivning. Som ett särskilt led i förnyelsen av varvens kapacitet bör man
ägna större uppmärksamhet åt kompetent marknadsföring.

Vissa skrivelser till utskottet

Landskrona kommun vädjar till utskottet att ”aktivt verka för att
varvspropositionen icke behandlas utan samtidig uppföljning med sysselsättningsfrämjande
åtgärder”. Förslag om sådana åtgärder - bl. a. anläggande
av en kolhamn - redovisas i en till skrivelsen fogad promemoria.

Sveriges redareförening framför tre önskemål. För det första bör svenska
redare i räntehänseende likställas med utländska redare vid beställningar på
svenska varv. För det andra bör Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa beredas ett extra utrymme på den svenska
lånemarknaden om 700 milj. kr. och deras obligationslån likställas med
obligationslån inom bostadssektorn. För det tredje bör fartygskreditnämnden
kompletteras med representation från sjöfartsnäringen.

När det gäller likställdhet i räntehänseende mellan svenska och utländska
redare vid beställningar på svenska varv anför föreningen sammanfattningsvis
att förslagen i propositionen innebär att svenska varv i fortsättningen får
svårare att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för svenska beställare. Detta
beror enligt föreningen på att svenska beställare i normalfallen skall betala
väsentligt högre ränta än utländska beställare vid svenska varv. Föreningen
betecknar ett sådant förhållande som orimligt och anför i detta sammanhang
bl. a. följande.

För att kunna bedöma verkningarna av de föreslagna reglerna måste man
sätta sig in i den situation, som möter de svenska rederier, som avser att lägga
ut beställningar. Man utgår då tydligen i propositionen från att de utländska
varven tillämpar de s. k. OECD-reglerna, dvs. att utländska beställare inte
får bättre villkor än 8 procents ränta samt en amorteringstid om 8,5 år och
krediter om 80 procent av kontraktspriset. Detta ger emellertid en oriktig
bild av det faktiska läget.

Till en början märks, att vissa viktiga varvsländer -1, ex. Korea - inte är
bundna av OECD-reglerna. Även i länder, som formellt anslutit sig till
OECD-reglerna, tillämpas generösare regler genom olika former av
kringgåenden. Ett sätt är, att man samtidigt beviljar två lån, varav det ena
överensstämmer med OECD-villkoren, medan det andra träder i kraft efter
utgången av den enligt OECD-villkoren maximala löptiden om 8,5 år. Ett
sådant lån görs då ofta dessutom tillgängligt före utgången av 8,5-årsperioden
och kan alltså användas för betalning av amorteringar och ränta på det första
lånet. En annan metod är att den utländska beställaren formellt gör
beställningen genom ett dotterbolag i varvslandet, varvid OECD-reglerna
inte är tillämpliga. Då tillämpas de generösa villkor för nationella beställare,
som gäller bl. a. i Västtyskland, Holland och Frankrike. Även andra former
av kringgåenden förekommer.

OECD-reglerna innehåller inte heller några restriktioner i fråga om nivån
på kontraktspriset. Varje land kan sålunda - genom direkta förlusttäcknings -

NU 1979/80:69

10

bidrag eller andra mer svårgenomträngliga metoder - göra det möjligt för
varven att pressa priserna under lönsamhetsnivån. Detta förekommer i
betydande omfattning.

I propositionen har medelsbehovet för räntestödet till svenska beställare
vid de svenska varven beräknats till 300 milj. kr. för budgetåret 1980/81
avseende kontrakt tecknade senast den 31 december 1983 (sid. [32]).
Bortfaller kravet på restriktiv prövning av räntestödet för svenska beställare
stiger medelsbehovet, men detta kompenseras av ett minskat behov av
räntestöd till utländska beställare. Det reservationsanslag om 300 milj. kr.
för budgetåret 1980/81, som föreslås i propositionen, torde vara tillfyllest för
att täcka medelsbehovet avseende kontrakt tecknade senast den 30 juni
1981.

Sveriges varvsindustriförening kritiserar de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för systemet med avskrivningslån. Föreningen önskar att lån
skall kunna efterges omedelbart och anför att de privata varven snabbt skulle
bli likvidationspliktiga enligt aktiebolagslagen om så ej sker. Vidare önskar
föreningen att riksdagen skall uttala att det är viktigt att under byggnadstiden
kreditgarantier kan lämnas till varven i den utsträckning som behövs med
hänsyn till varvens likviditetsmässiga belastning. Föreningen tar också upp
förslaget om räntestöd till svenska beställare och motsätter sig den restriktiva
prövning som förutskickas i propositionen. Föreningen antyder i detta
sammanhang att en höjning av anslagsbeloppet kan komma att erfordras i
framtiden. Slutligen föreslår föreningen att nu gällande krav på varvens
borgen i samband med stöd till beställare av fartyg upphävs när det gäller
u-landsaffärer. I stort sett samma synpunkter anförs i en skrivelse från ett
antal privata mindre och medelstora varvsföretag - AB Oskarshamns varv,
Falkenbergs Varv AB, Kalmar Varv AB, Lunde Varv och Verkstads AB och
AB Åsiverken.

Interkommunala arbetsgruppen för en kustväg genom Bohuslän, som
består av företrädare för Lysekils, Orusts och Sotenäs kommuner, behandlar
frågan om alternativ produktion vid varven. Arbetsgruppen föreslår att
Öresundsvarvet skall inriktas på stålbrokonstruktioner och att möjligheterna
att bygga vägbroar av stål på olika platser i landet utreds närmare.

Fackklubbarna vid Finnboda Varf lämnar i sin skrivelse information om
läget per den 19 maj 1980 i pågående förhandlingar om varvets framtid.

NU 1979/80:69

11

Utskottet

Grundläggande utgångspunkter

Frågor kring den svenska varvsindustrins framtid har behandlats av
riksdagen varje år sedan 1974. Senast skedde det i december 1978, då beslut
fattades om bl. a. fortsatta kapacitetsminskningar inom de statliga storvarven
(prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115), och i maj och juni
1979, då riksdagen bl. a. godkände ett avtal om förvärv av Kockums
varvsrörelse (prop. 1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) och
utvidgade omfattningen av det stöd till beställare av fartyg som infördes år
1977 (prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449).

Den svenska varvsindustrin består i huvudsak dels av fyra stora nybyggnadsvarv
och ett stort reparationsvarv, dels av elva mindre och medelstora
varv. Storvarven och tre av de mindre och medelstora varven ingår i den
helstatliga Svenska Varv-koncernen (Svenska Varv), vars moderbolag är
Svenska Varv AB. Övriga mindre och medelstora varv är privatägda. Fyra av
de sistnämnda är anknutna till olika rederier, medan återstående fyra är helt
fristående varvsföretag. I nedanstående tablå redovisas de här åsyftade
företagen.

Stora nybyggnadsvarv '

Uddevallavarvet AB

Götaverken Arendal AB (Göteborg)

Kockums AB (Malmö)

Öresundsvarvet AB (Landskrona)

Reparationsvarv

Götaverken Cityvarvet AB (Göteborg)

Mindre och medelstora varv
AB Finnboda Varf (Nacka)

Karlskronavarvet AB

Götaverken Sölvesborg AB ,

AB Åsiverken (Åmål)

11 Svenska Varv ingår också rederiverksamhet (rederierna Zenit och Malmoil),
industriverksamhet (bl. a. Götaverken Ångteknik, Calor-Celsius, Götaverken Motor,
Götaverken Aluminium och Götaverken Modul) och Projekt 80 (Göteborg).

> Svenska Varv1

Lunde Varv och Verkstads AB (Kramfors)
Fartygsentreprenader AB (Marstrand, Karlstad)
Marinteknik Verkstads AB (Östhammar)

AB Oskarshamns Varv
AB Lödöse Varv (Kungälv)
Kalmar Varv AB
Falkenbergs Varv AB

Rederianknutna varv

Fristående

varv

Den nu framlagda propositionen innehåller i huvudsak förslag om åtgärder
som syftar till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka
sin konkurrenskraft. Dessa förslag bygger på dels en av styrelsen för Svenska

NU 1979/80:69

12

Varv AB i januari 1980 fastställd strukturplan för koncernens verksamhet
under perioden 1980-1985, dels betänkandet (Ds 1 1979:16) Mindre och
medelstora varv. Detta betänkande avgavs i november 1979 av den
kommission för de mindre och medelstora varven som hade tillsatts av
regeringen med anledning av ett riksdagsuttalande i samband med behandlingen
av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor (NU 1978/79:17 s.
34).

Förslagen i propositionen bygger på bedömningen att den svenska
varvsindustrins kapacitet fortfarande är alltför stor i förhållande till
efterfrågan på dess produkter. För att lönsamhet skall uppnås på sikt måste
därför kapacitetsneddragningar komma till stånd samtidigt som satsningar
sker på nya produktområden. Denna grundläggande uppfattning delas av
socialdemokraterna, vilket framgår av partimotionen 1979/80:2019. Vänsterpartiet
kommunisterna redovisar i partimotionen 1979/80:2022 ett helt annat
synsätt och anser att inga nedskärningar eller nedläggningar inom varvsindustrin
får ske och att propositionen bör avslås i sin helhet. Samma
uppfattning har uttryckts i de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1979/80:1405 och 1979/80:1450 (vpk).

Utskottet ansluter sig till den i propositionen och i motionen 1979/80:2019
(s) redovisade bedömningen att den svenska varvsindustrins kapacitet måste
minska och avstyrker motionen 1979/80:2022 (vpk) i här behandlad del,
liksom de delar av motionerna 1979/80:1450 (vpk) och 1979/80:1405 som ger
uttryck för samma synsätt. De synpunkter på åtgärder på skilda områden
som i övrigt presenteras i sistnämnda tre motioner tar utskottet upp i det
följande.

Den svenska varvsindustrins struktur

Föredragande statsrådets överväganden i propositionen utgörs i väsentliga
delar av en kommentar till ”de från struktursynpunkt centrala frågeställningarna”
i Svenska Varvs strukturplan (prop. 1979/80:165 s. 7). Planen
behandlar även flera andra aspekter av Svenska Varvs verksamhet. Dessa
frågor ankommer det enligt propositionen i huvudsak på bolaget att
behandla. Utskottet har vid sin granskning av propositionen funnit det
befogat att föreslå riksdagen att ta ställning också i vissa andra frågor som
berörs i strukturplanen men som inte direkt har tagits upp i propositionen.

Utskottet tar i detta avsnitt först upp mer övergripande aspekter på
varvsindustrins strukturfrågor, främst Svenska Varvs strukturplan. Därefter
behandlas förslag som anknyter till de olika större varvsenheterna inom
Svenska Varv och till de s. k. industriföretagen inom koncernen samt dess
rederiverksamhet. Slutligen behandlas frågor med anknytning till de mindre
och medelstora varven - såväl de som ingår i Svenska Varv som de
privatägda.

NU 1979/80:69

13

Vänsterpartiet kommunisterna kräver i motionerna 1979/80:1450 och
1979/80:2022 en ny, långsiktig och offensiv varvspolitik. Samma krav finns i
motionen 1979/80:1405.1 motionen 1979/80:2022 (vpk) har kraven sammanfattats
i 18 punkter, för vilka en redogörelse har lämnats i ett föregående
avsnitt (s. 7 f.). Sammanfattningsvis innebär kraven från vänsterpartiet
kommunisterna att en ny varvspolitik skall utgå från en långsiktig plan och
infogas i ett större industripolitiskt sammanhang. Utskottet avstyrker de här
aktuella motionsyrkandena.

Av propositionen framgår (s. 7) att regeringen delar Svenska Varvs
uppfattning enligt strukturplanen om målet för koncernens verksamhet,
nämligen att denna senast år 1985 skall visa lönsamhet. Bland skälen härför
framhåller industriministern särskilt att statens kostnader för varvsindustrin
åren 1977-1979 har uppgått till ca 12 000 milj. kr. Det är, anförs det i
propositionen (s. 6), från industripolitiska och samhällsekonomiska synpunkter
oförsvarligt att fortsätta att satsa en så stor del av våra knappa
resurser på stöd till varven.

Uppgiften i propositionen att varvsstödet åren 1977-1979 har uppgått till
ca 12 000 milj. kr. har föranlett socialdemokraterna att i partimotionen
1979/80:2019 begära en redovisning av hur denna summa har beräknats.
Industridepartementet har till utskottet överlämnat en specifikation jämte
kommentarer, vilken återges som bilaga 3 till detta betänkande (s. 73). Av
handlingen kan bl. a. utläsas att ca två tredjedelar av beloppet utgörs av
andra kostnader än täckande av driftsförluster. De i specifikationen
redovisade anslagen m. m. avser kostnader som varit ofrånkomliga till följd
av att staten tvingats ta ett ägar- och garantiengagemang i varvsindustrin.

Också i motionen 1979/80:2019 (s) ställs kravet på lönsamhet. Motionärerna
framhåller bl. a. att det såväl för samhället som för företagen och de
anställda är nödvändigt att varven kan drivas på normala villkor utan
fortlöpande produktionsstöd.

Liksom regeringen anser utskottet att Svenska Varv-koncernen bör visa
lönsamhet år 1985. En ytterligare fortsatt satsning av statliga medel på stöd
till varven är oförsvarlig från industripolitiska och samhällsekonomiska
utgångspunkter. Våra ekonomiska resurser bör i stället satsas på näringsgrenar
med goda framtidsutsikter. En långsiktig och realistisk strukturplan
måste därför fastställas för Svenska Varv.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den strukturplan för perioden
1980-1985 som beslutats av styrelsen för Svenska Varv är - med de
korrigeringar och kompletteringar som anges i det följande - väl ägnad att i
sina huvuddrag ligga till grund för beslut om konkreta åtgärder inom
koncernen. Särskilt viktigt är att ägaren - staten - klart markerar den
tidpunkt då lönsamhetskravet måste vara uppfyllt. Utskottet menar alltså att
siktet skall vara inställt på år 1985 och att Svenska Varv har att uppnå detta
mål. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av här angiven innebörd.

NU 1979/80:69

14

I propositionen ansluter sig industriministern till Svenska Varvs bedömning
av den genomsnittliga årliga försäljningsvolymen under perioden
1980-1984, nämligen en produktion motsvarande 4,9 milj. produktionstimmar.
År 1980 uppgår kapaciteten vid storvarven till ca 10 milj. timmar.

Både i propositionen och i motionen 1979/80:2019 (s) framhålls att
framtidsbedömningarna är behäftade med en hög grad av osäkerhet. Såväl
större som mindre marknadsutrymme är tänkbart. Utskottet vill understryka
detta. De slutsatser som kan dras av strukturplanen är enligt utskottets
uppfattning att en kraftig kapacitetsminskning är nödvändig och att varven
bör specialiseras på olika affärsområden. I dessa avseenden överensstämmer
utskottets slutsatser med dem som redovisas i propositionen och i den
socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019.

På en punkt går emellertid uppfattningarna i sär. Den gäller om det
tillgängliga marknadsutrymmet skall fördelas på de nuvarande fyra nybyggnadsvarven
eller om ett av dessa skall läggas ned och en s. k. trevarvslösning
sålunda eftersträvas. Svenska Varvs strukturplan förutsätter det sistnämnda
alternativet - under förarbetena till denna plan diskuterades emellertid också
andra rent företagsekonomiskt motiverade lösningar som innebar endast ett
eller två varv - och utgår från att Öresundsvarvet i Landskrona läggs ned
senast vid utgången av år 1983. Propositionens förslag ger uttryck för samma
synsätt, men frågan om tidpunkten för nedläggning av Öresundsvarvet hålls
öppen. I propositionen anförs sålunda (s. 12) att avvecklingstiden bör
bestämmas med hänsyn till möjligheterna för de anställda att få nya arbeten.
Enligt motionen 1979/80:2019 (s) bör den nödvändiga neddragningen ske
genom omstrukturering av samtliga de fyra nuvarande storvarven.

Industriministern förklarar i propositionen (s. 12) att konsekvenserna för
regionen och för de anställda blir mycket stora vid en nedläggning. Han har
därför funnit det vara svårt att nu binda sig för att all verksamhet vid varvet
skall avvecklas inom den tidsram som strukturplanen förutsätter. Enligt
propositionen bör awecklingstakten bestämmas med hänsyn till möjligheterna
för de anställda att få nya arbeten. Svenska Varv bör få i uppdrag att
driva verksamheten vidare vid Öresundsvarvet på ekonomiskt minst
förlustbringande sätt. Kostnaderna för denna fortsatta verksamhet har enligt
propositionen inte räknats in i de beräkningar av kapitalbehovet som
Svenska Varv har presenterat. Industriministern anser att merkostnaderna
för fortsatt drift enligt propositionens förslag bör täckas av staten. Han
förklarar sig avse att återkomma till denna fråga under hösten 1980, sedan
Svenska Varv utfört nödvändiga beräkningar avseende åren 1980-1982.

Regeringens förslag kritiseras i två motioner, 1979/80:2019 (s) och
1979/80:2020. Båda motionerna ger uttryck för uppfattningen att Öresundsvarvet
bör ges möjligheter till fortsatt drift i huvudsaklig överensstämmelse
med en plan som har tagits fram inom företaget. Planen, som utarbetades i
mars 1980, benämns ”Uppdatering av LSP 1980-1985”. Den innebär en

NU 1979/80:69

15

kraftig kapacitetsneddragning, vilken kommer till uttryck bl. a. genom en
minskning av personalen från nuvarande ca 2 800 till ca 1 800 personer år
1985. Uttryckt i produktionstimmar motsvarar detta en minskning från ca 2,2
milj. till ca 1,3 milj. Minskningen drabbar särskilt nybyggnadsproduktionen
-från ca 1,9 milj. 1980 till ca 0,7 milj. år 1985. Fartygsproduktionen inriktas
på specialfartyg som s. k. supplyfartyg och mindre färjor. Ökade satsningar
beräknas ske i fråga om reparationsverksamhet och industriverksamhet i
övrigt. En omstrukturering efter dessa linjer bedöms enligt planen ge goda
förutsättningar att få till stånd en lönsam produktion i framtiden.

Utskottet ansluter sig i princip till förslagen i propositionen om att det
tillgängliga marknadsutrymmet skall fördelas på tre varv. Beslut bör alltså nu
fattas om att fartygsproduktionen vid ett av de nuvarande storvarven skall
läggas ned. Det främsta skälet härför är att fartygsproduktion och
reparationsverksamhet med denna lösning kan behållas på en högre nivå
såväl vid de kvarvarande storvarven som vid de mindre och medelstora
varven. Därmed ökar möjligheterna för kvarvarande varv att leva vidare som
lönsamma företag.

Utskottet tillstyrker i stort sett regeringens förslag beträffande Öresundsvarvet.
Emellertid synes det lämpligt att nu ange en tidpunkt när en total
strukturomvandling av Öresundsvarvet senast skall vara genomförd. Motivet
är bl. a. att berörda parter behöver klara besked om vilken planering och
vilka åtgärder som krävs. Utskottet anser att denna tidpunkt bör fastslås till
utgången av år 1985. Härigenom torde ges tillräcklig tid för att genomföra
omstruktureringen och finna sysselsättning för dem som nu arbetar med
fartygsproduktion och fartygsreparation. Under tiden bör Svenska Varv,
såsom föreslås i propositionen, få i uppdrag att driva verksamheten vidare på
ekonomiskt minst förlustbringande sätt, varvid produktionsinriktningen inte
får skada andra enheter inom koncernen eller de privatägda mindre och
medelstora varven. I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad som nyss
anförts om samordning av arbetet med strukturförändringar vid Kockums
varv och vid Öresundsvarvet.

Utskottet, som alltså avstyrker motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/
80:2020 i vad de avser Öresundsvarvet, föreslår att riksdagen gör ett
uttalande av här angiven innebörd.

Utskottet övergår nu till frågor rörande de övriga större enheterna inom
Svenska Varv.

Uddev allav arv et AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i
propositionen (s. 11).

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ta upp en fråga som inte
behandlas i propositionen, nämligen framtiden för Uddevallavarvets verksamhet
i Lysekil, Skandiaverken. I motionen 1979/80:2019 (s) påpekas att det
framgår av Svenska Varvs strukturplan att Skandiaverken skall avyttras
snarast. Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar att ett huvudsyfte med en

NU 1979/80:69

16

sådan försäljning måste vara att skapa förutsättningar för en tryggad
sysselsättning för de anställda i Lysekil.

Av Svenska Varvs årsredovisning för år 1978 - som överlämnades av
regeringen till riksdagen hösten 1979 (skr. 1979/80:11, NU 1979/80:17, rskr
1979/80:115) - framgår (s. 24) att avsikten är att ersätta en del av den
varvsinriktade produktionen vid Skandiaverken med annan tillverkning.
Som mål angavs ”att ur sysselsättningssynpunkt minska Skandiaverkens
beroende av varvets nybyggnadsverksamhet”.

Liksom motionärerna lägger utskottet stor vikt vid att sysselsättningen vid
Skandiaverken i Lysekil kan tryggas. Utskottet utgår från att en eventuell
försäljning av företaget skall syfta till att ge detta bättre möjligheter att
fortleva än det bedöms ha inom ramen för Svenska Varv. Därmed skapas
förutsättningar för en tryggare sysselsättning för de anställda i Lysekil.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Götaverken Arendal AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs
i propositionen (s. 11).

Kockums AB. I propositionen (s. 11) lämnar industriministern - utan
erinringar - följande redogörelse för innebörden av Svenska Varvs
strukturplan i vad avser Kockums AB.

Kockums AB inriktas mot gas/kemikaliefartyg samt prefabricerade industrianläggningar.
Härutöver skall företaget ansvara för affärsområdet färjor
samt under perioden vid behov arbeta inom områdena tank-, bulk- och
enhetslastfartyg, för att finna överbryggnadsproduktion. Dessutom skall
reparationsverksamheten successivt övertas från Öresundsvarvet och nuvarande
verkstadsproduktion vidareutvecklas. Omstruktureringen skall senast
år 1985 ha placerat företaget i den kommersiella sektorn. Om detta inte
lyckas skall verksamheten avvecklas. Produktionsvolymen beräknas vara 2,4
milj. timmar vid utgången av år 1982, men får under perioden inte överstiga
1980 års produktionsvolym om 3,5 milj. timmar.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 utvecklas den kritik
som företrädare för Kockums AB har riktat mot Svenska Varvs strukturplan.
Kritiken går bl. a. ut på att varvet, om strukturplanen genomförs, kommer
att hamna på en alltför låg nivå för nybyggnadsverksamhet. Motionärerna
föreslår ett uttalande av riksdagen av innebörd att Kockums måste ges
möjligheter till en sådan produktionsnivå att varvets framtida utveckling inte
sätts i fara.

Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen (s. 11).
Med hänsyn till ändamålet med omstruktureringen finner utskottet det inte
möjligt med en utökning av det timantal som beräknas i propositionen.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1979/80:2019 (s) i vad den avser ett
riksdagsuttalande om Kockums AB. Det bör emellertid enligt utskottets
mening tilläggas att Svenska Varvs ledning, om det visar sig ekonomiskt och
rationellt, bör samordna arbetet med strukturförändringarna vid Kockums

NU 1979/80:69

17

och vid Öresundsvarvet. Tillgängliga resurser bör då kunna tas till vara med
minsta möjliga förlust och produktionen hållas meningsfylld. Verkstadsproduktionen
vid Kockums - liksom vid Öresundsvarvet - bör utvecklas så långt
det är möjligt för att snabbt ge ekonomiskt självbärande sysselsättning åt
anställda vid varven i samband med strukturförändringarna. Vid genomförandet
av den föreslagna omstruktureringen får givetvis beaktas att Kockums
ganska nyligen har införlivats i Svenska Varv-koncernen och att hänsyn
därför måste tas till de praktiska möjligheterna att på kort tid genomföra
genomgripande förändringar på ett stort och tekniskt komplicerat affärsområde.
I detta sammanhang vill utskoftet fästa uppmärksamheten på vad som i
propositionen anförs om dels vikten av att de olika varven bibehåller en
sådan flexibilitet att framtida marknadsgenombrott inom varvens olika
affärsområden kan utnyttjas (s. 12), dels möjligheten för Kockums att under
vissa förutsättningar öka sin produktionsvolym (s. 11).

Götaverken Cityvarvet AB. Utskottet har inga erinringar mot vad som
anförs i propositionen (s. 13).

I detta sammanhang vill utskottet, i likhet med industriministern,
understryka betydelsen av att en kompletterande produktion kan komma till
stånd vid varvet. Som exempel på sådan kompletterande produktion vill
utskottet nämna ett projekt avseende bromateriel för det militära försvaret
som har tagits fram av varvet. 1 motionen 1979/80:2019 (s) föreslås att
riksdagen skall uttala sig för att en beställning av militär bromateriel bör gå
till Cityvarvet.

Utskottet har inhämtat att i de beställningsbemyndiganden för försvaret
som riksdagen nyligen har fattat beslut om ingår bl. a. medel för en ny
flytande bro för arméns räkning (prop. 1979/80:117 s. 29, FöU 1979/80:13,
rskr 1979/80:316; jfr chefens för arméns anslagsframställning för budgetåret
1980/81 s. 13). Det kan enligt utskottet förutsättas att regeringen tillser att
angelägenheten av kompletterande produktion vid Cityvarvet beaktas i
samband med att vederbörande myndigheter prövar det aktuella broprojektet.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Industriföretagen inom Svenska Varv. I propositionen (s. 24 f.) lämnas en
kort beskrivning av de viktigaste industriföretagen i Svenska Varvkoncernen,
nämligen Calor-Celsius AB, Götaverken Ångteknik AB och
Götaverken Motor AB.

I propositionen anges (s. 14) att till industrisidan räknas även Götaverken
Aluminium AB. Enligt sammanfattningen av strukturplanen (prop. 1979/
80:165 bil. 1 s. 58 f.) har företaget få kopplingar till koncernen. Det är i sig
självt kommersiellt sunt men bedöms kunna utvecklas bättre genom ny
ägarkonstellation.

Företaget, som bearbetar aluminium från göt till färdiga produkter, har
fabriker i Virserum och Robertsfors. Enligt utskottet kan man utgå från att

2 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

18

Svenska Varv medverkar till att finna en köpare till Götaverken Aluminium
AB som avser att fortsätta driften av företaget och ge de anställda en trygg
sysselsättning. Ett uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets
uppfattning göras av riksdagen.

Rederiverksamheten inom Svenska Varv. Enligt strukturplanen skall det
nuvarande fartygsengagemanget avvecklas. En sådan avveckling ligger i linje
med riksdagens beslut år 1978 att avveckla statens garantiengagemang
avseende varvens fartygsinnehav (prop. 1978/79:49 s. 15, NU 1978/79:17 s.
38, rskr 1978/79:115). I propositionen (s. 36) redovisas det bedömda
resultatet för koncernens del av denna avveckling. Industriministern uttalar
att avvecklingen måste ske successivt och med beaktande av marknadsbetingelserna
för att de angivna resultaten skall kunna uppnås. Vidare anför
han att det även i framtiden kan bli nödvändigt för Svenska Varv att som ett
led i samarbete med olika rederier om att bygga tekniskt avancerade fartyg
äga minoritetsandelar i dessa. Detta uttalande ligger i linje med tankegångarna
i Svenska Varvs strukturplan.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 föreslås att riksdagen
i ett uttalande klart skall ta ställning för det system med minoritetsengagemang
i framtida fartygsproduktion som skisseras i strukturplanen. Som
skäl för förslaget om ett sådant uttalande hänvisar socialdemokraterna till
resonemangen i propositionen 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m. De
menar att kommunikationsministern i princip avvisar åtgärder som innebär
statligt ägarengagemang i fartyg.

Kommunikationsministern anför i propositionen 1979/80:166 följande (s.
40 f.).

I detta sammanhang vill jag beröra frågan om det ägarengagemang
staten har i rederinäringen genom Svenska Varv AB:s
fartygsinnehav. Detta fartygsinnehav byggdes upp under en period av
låga frakter och stora svårigheter för rederinäringen. Fartygsinnehavet
utgörs främst av lagerbyggda fartyg och fartyg som Svenska Varv AB tvingats
överta därför att beställarna annullerat kontrakten eller råkat i ekonomiska
svårigheter. Den under senaste året uppåtgående sjöfartskonjunkturen har
lett till att flertalet av Svenska Varv AB:s fartyg f. n. har ett marknadsvärde
som överstiger de av riksgäldskontoret garanterade värdena, vilket underlättar
en avyttring av fartygsinnehavet. I sammanhanget vill jag erinra om att
riksdagen i anslutning till förslag i prop. 1978/79:49 beslutat om att en sådan
avveckling skall ske (NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Chefen för
industridepartementet kommer senare i dag att redovisa hur Svenska Varv
AB enligt sin strukturplan skall avveckla fartygsengagemanget. Avyttringen
kommer att ske successivt och under beaktande av de villkor som
sjöfartsmarknaden tillåter. I vissa fall kan det även i framtiden bli nödvändigt
för Svenska Varv AB att som ett led i samarbete med olika rederier om att
bygga tekniskt avancerade fartyg äga minoritetsandelar i dessa. Jag utgår
från att sådant samarbete i första hand kommer att ske med svenska rederier
och att fartygen registreras i Sverige.

Även om jag således avvisar åtgärder som innebär statligt ägarengage -

NU 1979/80:69

19

mang, är jag medveten om att det under en övergångsperiod krävs att staten i
viss mån delar risktagandet med rederierna, så att dessa kan genomföra en
förnyelse av strategiska delar av handelsflottan och så att förutsättningar
skapas för långsiktig konkurrensförmåga. Med hänsyn till sjöfartsnäringens
aktuella ekonomiska situation krävs därvid såväl likviditets- som soliditetsförbättrande
åtgärder. Av skäl som jag tidigare har anfört bör emellertid ett
sådant statligt risktagande inte göras så omfattande att staten engageras som
ägare av fartyg utan i stället liksom hittills ha sin tyngdpunkt i olika former av
garantiåtaganden.

Näringsutskottet vill för sin del understryka betydelsen av att Svenska
Varv - som förutsatts i propositionen 1979/80:165 och i motionen 1979/
80:2019 (s) - ges tillfälle att driva en begränsad rederirörelse i enlighet med
de riktlinjer som redovisas i strukturplanen. Utskottet föreslår att riksdagen
gör ett uttalande av denna innebörd.

De mindre och medelstora varven. I propositionen (s. 17 f.) lämnas en
redogörelse för den bedömning av marknadsutrymme och kapacitet som
kommissionen för de mindre och medelstora varven har gjort. Det framgår
att de mindre och medelstora varvens nuvarande kapacitet är väsentligt
större än vad som kan täckas genom beställningar från varvens traditionella
kunder. Om emellertid hänsyn tas till pågående eller planerade förändringar
av arbetsstyrka och produktionsinriktning - innefattande avveckling av
nybyggnadsverksamheten vid Finnboda, Sölvesborg och Lödöse varv och
neddragning av den civila nybyggnadsverksamheten vid Karlskronavarvet -är denna fria kapacitet relativt liten. Kommissionen förelår statliga
stödinsatser för att denna fria kapacitet skall kunna beläggas. Industriministern
ansluter sig i stort sett till kommissionens förslag och förordar ett anslag
av 20 milj. kr. för lån till mindre och medelstora svenska varv. Lånen är
avsedda att täcka högst 70 % av vissa kostnader för exportmarknadssatsningar
och högst 50 % av vissa kostnader i samband med anbudsgivningen.
Det föreslagna beloppet är avsett att täcka behovet för åren 1980 och 1981.
Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och 1983 bör enligt propositionen
prövas när erfarenheterna från åren 1980 och 1981 kan beaktas. Utskottet
tillstyrker detta anslag.

Ytterligare åtgärder som avser att vara till gagn för bl. a. de mindre och
medelstora varvens exportansträngningar gentemot u-länderna tar utskottet
upp i ett senare sammanhang (s. 26).

Industriministern påpekar i propositionen (s. 23) att kommissionen för de
mindre och medelstora varven har byggt sin analys på förutsättningen att de
statliga beställningarna kommer att minska under de närmaste åren. Det kan
emellertid inte uteslutas, anför han i detta sammanhang, att sysselsättningsläget
främst för de mindre och medelstora varven i vissa fall kan motivera att
statliga beställningar tidigareläggs. Det omtalas i propositionen att åtgärder
f. n. förbereds inom regeringskansliet för att vid behov beställa varvsprodukter
för vägverkets, sjöfartsverkets och tullverkets räkning. Företrädare
för industridepartementet har inför utskottet redovisat planer att vid behov

NU 1979/80:69

20

tidigarelägga beställningar av fartyg och färjor till en sammanlagd kostnad av
ca 50 milj. kr.

I motionen 1979/80:2019 (s) erinras om att kommissionen för de mindre
och medelstora varven också har behandlat frågan om stöd till investeringar i
fiskefartyg. Denna fråga berörs inte i propositionen. Kommissionen (Ds I
1979:16 s. 166 f.) anknöt härvid till ett av fiskeristyrelsen år 1979 framlagt
förslag om statligt stöd för utskrotning av äldre fiskefartyg och för
investeringar i nya. Kommissionen noterade att ytterligare utredningsarbete
pågick inom fiskeristyrelsen och konstaterade att detta skulle, om förslaget
genomförs, kunna medföra betydande nybyggnadsmöjligheter för de svenska
mindre och medelstora varven. Motionärerna föreslår ett riksdagsuttalande
av innebörd att den nödvändiga förnyelsen av fiskeflottan bör ske
genom fartygsproduktion vid svenska varv och att förslag i frågan bör
föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

Utskottet är ense med kommissionen och motionärerna i deras bedömning
att sådant stöd för förnyelse av fiskeflottan som fiskeristyrelsen föreslagit
skulle medföra betydande nybyggnadsmöjligheter för de mindre och
medelstora svenska varven. Utskottet förutsätter att, om ett system med
sådant stöd införs, det utformas på ett sådant sätt att det blir attraktivt för
fiskefartygens ägare att göra nybeställningar vid inhemska mindre och
medelstora varv. Ett uttalande av denna innebörd bör göras av riksdagen.

Utskottet övergår så till att behandla frågor med anknytning till vissa av de
mindre och medelstora varven.

AB Finnboda Varf. I propositionen (s. 20) anför industriministern att han
ansluter sig till den bedömning som kommissionen för de mindre och
medelstora varven gjort, nämligen att det inte är motiverat med särskilda
åtgärder från statsmakternas sida i syfte att söka få till stånd en ändring i
koncernledningens beslut att lägga ned Finnboda varv.

F. n. pågår förhandlingar mellan Svenska Varv AB och vissa regionala
intressenter om Finnbodas framtid. I den socialdemokratiska partimotionen
1979/80:2019 sägs att det är angeläget att dessa förhandlingar leder till ett
positivt resultat så att fortsatt verksamhet vid Finnboda kan säkerställas.
Motionärerna önskar att riksdagen skall uttala att Svenska Varv bör
medverka till att en sådan lösning nås. I motionen 1979/80:2024 föreslås ett
riksdagsuttalande av likartad innebörd. Motionären understryker särskilt
betydelsen av att en industriell verksamhet kan bevaras vid Finnboda
varv.

Också utskottet finner det angeläget att de nu pågående förhandlingarna
mellan Svenska Varv AB och utomstående intressenter - bl. a. Stockholms
läns landsting och Stockholms och Nacka kommuner - leder till ett sådant
resultat att fortsatt verksamhet vid AB Finnboda Varf kan säkerställas. En
lösning efter dessa linjer får dock inte innebära att Svenska Varv AB eller

NU 1979/80:69

21

staten belastas med eventuella driftsunderskott i framtiden. Ett uttalande av
denna innebörd bör enligt utskottets mening göras av riksdagen.

Karlskronavarvet AB. I propositionen (s. 22) ansluter sig industriministern
till kommissionens och Svenska Varvs uppfattning om Karlskronavarvets
framtida inriktning. Den civila fartygsproduktionen skall sålunda
minskas. Varvets resurser koncentreras till marin nybyggnad med speciell
inriktning på export och i viss mån på alternativ produktion.

För att stödja pågående utvecklingsarbete på det plastteknologiska
området - export av plastfartyg för marina ändamål bedöms möjlig - föreslås
i propositionen att ett särskilt anslag av 75 milj. kr. skall tillföras varvet.
Förslaget om detta anslag stöds uttryckligen i motionen 1979/80:2019 (s).

Försvarsutskottet (FöU 1979/80:4 y) anser - mot bakgrund av marinens
ekonomiska möjligheter att under de närmaste åren belägga Karlskronavarvet,
en fråga som utskottet strax återkommer till - att det föreslagna
anslaget av 75 milj. kr. är angeläget. För att satsningen skall ge största
möjliga effekt anser försvarsutskottet att stödet bör utnyttjas på ett sådant
sätt att det får positiv betydelse också för den svenska marinen. Försvarsutskottet
uttalar att avgörande för att lyckas med exportansträngningarna är
att produkterna först har prövats av och bedömts vara användbara inom den
svenska marinen.

Näringsutskottet vill fästa uppmärksamheten på vad försvarsutskottet här
anfört och tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.

Av propositionen framgår att enligt Svenska Varvs bedömning är en
förutsättning för att de långsiktiga planerna skall kunna genomföras att vissa
av den svenska marinens beställningar tidigareläggs i syfte att varvet skall
lyckas med sin exportsatsning av marina fartyg. Industriministern konstaterar
i anslutning härtill ”att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu
beställa ytterligare fartyg saknas” (s. 22).

I motionen 1979/80:2019 (s) sägs att regeringen måste ansvara för att
Karlskronavarvet beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter.
Varvet får genom sin marina inriktning begränsade möjligheter att genom
egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Motionärerna menar att hänsyn
härtill måste tas när lönsamhetskrav ställs på Karlskronavarvet. De föreslår
ett riksdagsuttalande av här angiven innebörd.

Företrädare för marinstaben och försvarets materielverk har inför
näringsutskottet lämnat upplysningar om den svenska marinens beläggning
av Karlskronavarvet under de närmaste åren. Frågan har därefter behandlats
av försvarsutskottet som anför bl. a. följande (FöU 1979/80:4 y):

För att den inriktning av verksamheten vid varvet som anges i propositionen
skall kunna genomföras måste beställningarna vid varvet för den svenska
marinen jämte tillverkningen för export uppgå till viss nivå. För de närmaste
åren är situationen vid Karlskronavarvet i det avseendet bekymmersam.

Den svenska marinens beställningar av underhållsarbeten vid Karlskrona -

NU 1979/80:69

22

varvet uppgår till ca 30 milj. kr. per år. Den marina nybyggnadsverksamheten
är enligt gällande planer starkt begränsad under 1980-talets första del.
För nybyggnadsarbeten finns medel inplanerade för minfartyget Carlskrona,
som beräknas levereras under budgetåret 1981/82. Härutöver har marinen
endast planerat in vissa moderniseringsarbeten på ett antal torpedbåtar och
några smärre arbeten som kan ge sysselsättning vid Karlskronavarvet. Dessa
marina beställningar är otillräckliga för att vid Karlskronavarvet kunna
upprätthålla sysselsättningen och behålla varvets kompetens som marint
nybyggnads- och underhållsvarv. Någon omfördelning av medel som avses
för marinens materielanskaffning för att tidigarelägga marina beställningar
anses - som framgår av propositionen - inte vara möjlig.

Försvarsutskottet behandlar därefter frågan om det ovan berörda anslaget
för utvecklingsarbete på det plastteknologiska området och fortsätter:

Ytterligare åtgärder är emellertid enligt försvarsutskottets mening angelägna
för att upprätthålla verksamheten vid Karlskronavarvet, särskilt när
det gäller sysselsättningen vid företagets plåtverkstad.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1980/81-1984/85 ett
tilläggsyrkande om medel för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar.
Det återstår f. n. åtta motortorpedbåtar som är lämpade för sådan
ombyggnad. Fyra motortorpedbåtar har redan tidigare byggts om vid
Karlskronavarvet. Det finns därför vid varvet aktuellt konstruktionsunderlag
och en beställning kan läggas ut omgående. Erfarenheterna av de tidigare
ombyggda vedettbåtarna uppges vara goda. Sådana båtar kan bl. a. bidra till
övervakningen av landets utökade sjöterritorium. Kostnaderna för ombyggnad
inklusive vapenmateriel har beräknats till 4 milj. kr. per båt i prisläge
februari 1979. Ombyggnad av en båt beräknas ge 10 000 timmars sysselsättning
vid Karlskronavarvet.

Frågan om ombyggnad av ytterligare motortorpedbåtar till vedettbåtar har
berörts i försvarsutskottets yttrande 1978/79:3 y till näringsutskottet om
Finnboda Varfs betydelse för försvarsberedskapen, m. m. Försvarsutskottet
ansåg sig inte kunna tillstyrka att sysselsättningsmedel förskotterades till
försvarsramen för sådana objekt. Marinens planeringssituation är alltjämt
sådan att utskottet inte kan förorda att medel för materielobjekt förskotteras
för senare återbetalning. För att trygga kapaciteten och stödja sysselsättningen
inom andra delar av Karlskronavarvet än plastavdelningen har
försvarsutskottet därför övervägt också andra lösningar för att finansiera den
önskvärda ombyggnaden av motortorpedbåtar till vedettbåtar.

Utskottet har inhämtat att ca 15 milj. kr. finns innestående hos förenade
fabriksverken av medel från försäljningen till republiken Chile av kryssaren
Göta Lejon. Ca 3 milj. kr. återstår för köparen att betala. Beloppen bör,
jämte ca 15 milj. kr. av varvsstödet i sin helhet, enligt utskottets mening
kunna disponeras för ifrågavarande ombyggnad till vedettbåtar.

I likhet med vad som anförs i propositionen och i motionen 1979/80:2019
(s) vill näringsutskottet understryka vikten av att Karlskronavarvet får den
marina inriktning som förutsätts i Svenska Varvs strukturplan. Denna
inriktning ger emellertid Karlskronavarvet begränsade möjligheter att
genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Hänsyn härtill måste tas

NU 1979/80:69

23

när lönsamhetskrav ställs på varvet. Regeringen har därför ett särskilt ansvar
för sysselsättningen vid detta.

Försvarsutskottet har i sitt yttrande pekat på möjligheten att finansiera
ombyggnader av ett antal motortorpedbåtar till vedettbåtar genom att ta i
anspråk dels intäkterna - totalt ca 18 milj. kr. - vid försäljning av ett fartyg
som utgått ur marinens organisation, dels ca 15 milj. kr. ”av varvsstödet i sin
helhet”. Näringsutskottet ansluter sig till vad försvarsutskottet föreslagit
beträffande nyssnämnda 18 milj. kr. Vidare anser näringsutskottet att
regeringen positivt bör pröva möjligheten av att använda 15 milj. kr. av det i
propositionen, liksom i motionen 1979/80:2019 (s), föreslagna anslaget
Avskrivningslån till varvsindustrin för här åsyftade ombyggnadsarbeten (jfr
nedan s. 27). Förslaget skall betraktas som en övergångsanordning, avsedd
att underlätta Karlskronavarvets övergång från civil till marin produktion.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ställer sig bakom vad
utskottet anfört rörande dels regeringens särskilda ansvar för Karlskronavarvets
beläggning, dels möjligheterna till finansiering av viss ombyggnad av
motortorpedbåtar till vedettbåtar.

När det gäller beläggningssituationen i övrigt vid Karlskronavarvet vill
utskottet särskilt understryka varvets och industriministerns bedömning
(prop. 1979/80:165 s. 21 f.) att vindkraftverk kan bli en intressant marknad
och i framtiden ett viktigt komplement till varvets fartygsproduktion.
Utskottet, som har erfarit att planer för uppförande av ett förhållandevis
stort antal aggregat föreligger i bl. a. Förenta staterna, instämmer i denna
allmänna bedömning. Om svensk industri skall kunna konkurrera på denna
kommande internationella vindkraftsmarknad är det synnerligen angeläget
att det konstruktions- och utvecklingsarbete på vindkraftsaggregat som
pågår bl. a. inom Karlskronavarvet kan fortgå utan avbrott. Då utskottet
förutsätter att regeringen noggrant följer denna fråga och tar nödvändiga
initiativ, anser utskottet inte något särskilt uttalande av riksdagen vara
motiverat.

I detta sammanhang vill utskottet också ta upp frågan om förläggningen av
det svenska isbrytarunderhållet. Kommissionen för de mindre och medelstora
varven har föreslagit att det isbrytarunderhåll som f. n. utförs vid
Finnboda Varf skall flyttas till Karlskronavarvet och till Lunde varv.

I propositionen (s. 23) anför industriministern att han bedömer att det inte
längre finns anledning att i fråga om isbrytarunderhållet lämna dispens från
upphandlingskungörelsen. ”När nu gällande avtal avseende isbrytarunderhållet
upphör får alltså sedvanligt anbudsförfarande ske för kommande
avtalsperiod.”

Socialdemokraterna kritiserar i partimotionen 1979/80:2019 regeringens
ställningstagande på denna punkt. De föreslår att riksdagen uttalar att

NU 1979/80:69

24

isbrytarunderhållet av såväl beredskaps- som beläggningsskäl även fortsättningsvis
bör ske inom landet och då i enlighet med kommissionens
förslag.

Försvarsutskottet understryker (FöU 1979/80:4 y) vikten från beredskapssynpunkt
av att isbrytarunderhållet utförs vid svenska varv. Utskottet
tillägger att det, för att den kapacitet som behövs vid mobilisering och krig
skall kunna upprätthållas i fred, är angeläget att en del av underhållet utförs
vid Karlskronavarvet. Därigenom förbättras också sysselsättningsläget vid
Karlskronavarvet.

Näringsutskottet har ingen erinran mot vad kommissionen för de mindre
och medelstora varven och försvarsutskottet anfört. Utskottet föreslår
sålunda att riksdagen i ett uttalande till regeringen som sin mening ger till
känna att isbrytarunderhållet även i fortsättningen bör ske inom landet.

Götaverken Sölvesborg AB. I propositionen (s. 23) anges att pågående
strukturförändring av företaget syftar till att Sölvesborgsvarvet skall upphöra
att vara nybyggnadsvarv och i stället inrikta sig på annan produktion.
Industriministern anför att han ansluter sig till kommissionens bedömning att
det inte är motiverat med några åtgärder från statsmakternas sida i syfte att
försöka åstadkomma en annan utveckling.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 framhålls att den
pågående omstruktureringen är tidskrävande. Motionärerna menar att det
krav på lönsamhet senast år 1981 som uppställs i Svenska Varvs strukturplan
inte är möjligt att uppnå. I stället anser de att kravet på lönsamhet bör gälla
först under år 1983. Dessutom föreslår de att Sölvesborgsvarvet AB skall
tillföras 27 milj. kr. utgörande kostnader för omstruktureringen. Dessa
medel ingår i det belopp av 900 milj. kr. som motionärerna föreslår skola
tillföras Svenska Varv som bidrag till vissa utvecklingskostnader (nedan s.
30).

Utskottet är medvetet om att det pågående omstruktureringsarbetet vid
Sölvesborgsvarvet kräver ekonomiska resurser. Det får dock ankomma på
Svenska Varv att inom ramen för anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för
vissa utvecklingskostnader ta ställning till behoven så att strukturplanens mål
beträffande Götaverken Sölvesborg AB kan uppnås. I strukturplanen har
angetts ett krav på lönsamhet från år 1981. Man får enligt utskottets mening
inte stå främmande för att avvakta med kravet på lönsamhet ytterligare
någon tid, dock inte så länge som förordas i motionen 1979/80:2019 (s). Ett
uttalande av den innebörd som här angivits bör göras av riksdagen. Motionen
avstyrks i här angiven del.

Lunde Varv och Verkstads AB. Förutsättningarna för fortsatt verksamhet
vid Lunde Varv och Verkstads AB tas upp i två motioner. I den
socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 kritiseras regeringen för att
propositionen inte innehåller något uttalande avseende detta varv utom i vad
avser viss del av isbrytarunderhållet. Motionärerna erinrar om att kommis -

NU 1979/80:69

25

sionen för de mindre och medelstora varven har uttalat att det är angeläget
att företagets lånebild förstärks och föreslagit att åtgärder skall vidtas i detta
syfte. De anser det nödvändigt att statsmakterna medverkar till en sanering
av företagets finanser. Vid en sådan sanering bör också behandlas det av
kommissionen påtalade behovet av en renovering av dockportarna vid
varvet, anför motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande
av denna innebörd. Ett förslag i motionen 1979/80:2013 om ett uttalande
rörande behovet av tillräckliga resurser för att upprätthålla sysselsättning och
kapacitet vid Lunde Varv framförs också mot bakgrund av kommissionens
uttalanden.

Vad som anförs av kommissionen för de mindre och medelstora varven om
vikten av att visst isbrytarunderhåll kan förläggas till Lunde Varv vill
utskottet instämma i.

Utskottet har inhämtat att företaget f. n. förbereder en framställning till
regeringen rörande de frågor som behandlas i kommissionens betänkande.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten medverkar vid en
sanering av företagets finanser. Härvid bör även frågan om en renovering av
dockportarna behandlas. Det är emellertid viktigt att insatser från samhällets
sida kombineras med åtaganden av företagets ägare. Utskottet föreslår ett
riksdagsuttalande av denna innebörd.

Stöd till varvsindustrin

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen i propositionen om
anslag med 20 milj. kr. för lån till mindre och medelstora svenska varv och
med 75 milj. kr. för utvecklingsarbete vid Karlskronavarvet AB inom det
plastteknologiska området. I detta avsnitt behandlar utskottet de riktlinjer
för generellt stöd till svensk varvsindustri som regeringen föreslår att
riksdagen skall godkänna och som presenteras på s. 23-33 i propositionen.
Utskottet tar på s. 29 f. upp frågan om stöd i olika former till Svenska Varv
AB.

Skäl för fortsatt stöd till varvsindustrin

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen om skälen för ett
fortsatt stöd till varvsindustrin. Det primära syftet med detta stöd är sålunda
att underlätta omställningen mot konkurrenskraftig produktion. Samtidigt
är det naturligt att stödet ges en sådan utformning att även de svenska
rederierna kan dra fördel av det, bl. a. genom att erhålla en långfristig
finansiering.

NU 1979/80:69

26

Ändring av stöd till beställare av fartyg

Utskottet har inga erinringar mot vad som föreslås i propositionen (s.
26-28) i fråga om ändringar i systemet för statligt stöd till beställare av fartyg
vid svenska varv. Det nuvarande stödet är temporärt och avser beställningar
som har gjorts senast den 31 mars 1980. Som huvudregel gäller att fartygen
skall levereras före den 1 april 1981.

Ändringarna innebär bl. a. att det s. k. beställarstödet inte längre skall
innefatta direkta subventioner i form av avskrivningslån utan begränsas till
statliga garantier. Dessa bör - för svenska beställare - kunna uppgå till högst
90 % av kontraktspriset för fartyg (f. n. högst 70 %). Minst 10 % av
kontraktspriset (f. n. minst 5 %) skall betalas kontant av beställaren. Den nu
gällande ramen för kreditgarantier till fartygsbeställare, 6 665 milj. kr (jfr
prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449), föreslås bli sammanslagen
med nu gällande ram för kreditgarantier till varvsindustrin (se vidare
nästa avsnitt). I den föreslagna utformningen förutsätts systemet med
beställarstöd vara i kraft under en treårsperiod.

I detta sammanhang vill utskottet något beröra frågan om varvens
borgensåtaganden avseende kreditgarantier till beställare av fartyg. Enligt
24 § förordningen (1977:500, ändrad 1978:995) om statligt stöd till beställare
av fartyg skall för kreditgaranti och lån ställas säkerhet som fullmäktige i
riksgäldskontoret godkänner. Fullmäktige har som praxis att i detta fall
kräva borgen från det varvsföretag där fartyget beställs. Bl. a. Sveriges
varvsindustriförening önskar att kravet på detta borgensåtagande skall
begränsas till 10 % av vid varje tillfälle utestående statligt engagemang och
helt slopas vid affärer med utvecklingsländer.

Regeringen har den 15 november 1979 lämnat en framställning av likartad
innebörd från kommissionen för de mindre och medelstora varven utan
åtgärd. Utskottet är inte f. n. berett att förorda någon annan inställning. När
det gäller de särskilda risker som kan vara förknippade med affärer med
utvecklingsländer vill utskottet också peka på möjligheten till försäkring hos
exportkreditnämnden. Frågan bör emellertid uppmärksammas av regeringen.
Utskottet föreslår i det följande (s. 29) ett riksdagsuttalande i linje med
kommissionens och Varvsindustriföreningens önskemål.

Ändring av stöd till varven

Innebörden av förslagen i propositionen (s. 28-31) är i huvudsak
följande.

Den intill utgången av år 1981 gällande ramen för statliga garantier till
svensk varvsindustri, 17 000 milj. kr., slås samman med den i föregående
avsnitt behandlade ramen för kreditgarantier till fartygsbeställare om 6 665
milj. kr. Den sammanslagna ramen av 23 665 milj. kr. föreslås gälla till
utgången av år 1983. Utskottet tillstyrker förslaget.

NU 1979/80:69

27

I stället för avskrivningslån till beställare av fartyg införs från år 1981 ett
system med avskrivningslån till svensk varvsindustri. Sådana lån avses kunna
lämnas för produktion under år 1981 med belopp motsvarande högst ca 15 %
av kontraktspriset, år 1982 med högst ca 10 % och år 1983 med högst ca 5 %.
Fr. o. m. år 1984 bör lån inte utgå.

Utskottet tillstyrker det föreslagna systemet för avskrivningslån till
varven. När det gäller tidpunkt för avskrivning av lån anges i propositionen
(s. 29) att eftergift bör normalt kunna ske varje år med belopp som motsvarar
vad varvet investerar i rationaliseringshöjande syfte och i marknads- och
utvecklingsarbete. Sveriges varvsindustriförening menar att de privata
varven snabbt skulle bli likvidationspliktiga om avskrivning ej sker direkt.
Utskottet fäster uppmärksamheten på vad som uttalas i propositionen om
möjlighet för regeringen att medge större eftergift eller göra återbetalningen
villkorad av resultatutvecklingen vid varvet om detta skulle bedömas
nödvändigt med hänsyn till varvets soliditet.

Regeringen har i propositionen beräknat behovet av medel för avskrivningslån
till den svenska varvsindustrin till 830 milj. kr. för åren 1981-1983
och föreslår att detta belopp nu anvisas i form av ett reservationsanslag. I
motionen 1979/80:2019 (s) föreslås att utöver detta belopp skall anvisas
ytterligare 225 milj. kr. Höjningen utgör enligt motionärerna konsekvenser
av förslagen om fortsatt fartygsproduktion vid Öresundsvarvet (+ 125 milj.
kr.) och om högre produktionskapacitet vid Kockums varv än vad regeringen
har förutsatt (+ 100 milj. kr.). Sammanlagt föreslår sålunda socialdemokraterna
att 1055 milj. kr. skall anvisas för avskrivningslån till svensk
varvsindustri.

I det föregående (s. 23) har utskottet uttalat sig för att 15 milj. kr. av dessa
medel också skall kunna disponeras för ombyggnad av vissa motortorpedbåtar
vid Karlskronavarvet. Anslagsbenämningen bör därför ändras till
Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag och förordar sålunda ett
anslag av 830 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri, m. m., för
budgetåret 1980/81.

Det föreslagna systemet med avskrivningslån till varvsindustrin har
föranlett regeringen att också föreslå vissa ändringar av de regler som hittills
har tillämpats i garantisystemet. Av propositionen (s. 30) framgår bl. a. att
garantier skall få lämnas upp till 90 % av kontraktspriset om beställaren är
svensk (f. n. högst 70 %). Minst 10 % bör alltså betalas kontant. Utskottet
har inga erinringar mot förslagen.

Statligt stöd vid fartygsexport

I propositionen (s. 31) lämnas en översiktlig redogörelse för det stöd som
f. n. utgår till svenska varv i samband med exportorder, bl. a. via det s. k.

NU 1979/80:69

28

SEK-systemet. Det konstateras att stödet har fått till följd att svenska redare
som beställer fartyg vid svenska varv normalt betalar högre räntor än som
tillämpas vid exportorder eller som normalt kan erhållas från utländska varv.
År 1978 skapades möjligheter för Sveriges Investeringsbank AB att - i de fall
då konkurrens från utländsk statsstödd kreditgivning kan påvisas - efter
beslut av regeringen lämna krediter med villkor motsvarande dem som gäller
vid export.

Med motiveringen att de svenska varven måste ha möjlighet att
konkurrera framgångsrikt med utländska varv föreslår regeringen att en
möjlighet till räntestöd införs vid beställningar från Sverige. En sådan
möjlighet bör enligt propositionen vara förknippad med en restriktiv
prövning, utförd av fartygskreditnämnden. Medelsbehovet beräknas till 300
milj. kr. avseende kontrakt som tecknas senast den 31 december 1983.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden. Däremot har Sveriges
redareförening och Sveriges varvsindustriförening anfört att den ”restriktiva”
prövning som förutsätts i propositionen inte tar hänsyn till den verkliga
storleken av de subventionerade fartygsexportkrediter som allmänt förekommer
utomlands. Ett system med en ”restriktiv” prövning leder enligt
Redareföreningen till att svenska varv får svårt att erbjuda konkurrenskraftiga
villkor för svenska beställare. Redareföreningen har också påpekat att
ett slopande av kravet på en restriktiv prövning leder till ökat medelsbehov
och räknar med att föreslagna 300 milj. kr. skulle täcka behovet för kontrakt
tecknade senast den 30 juni 1981. Enligt Redareföreningen kompenseras
emellertid detta av ett minskat behov av räntestöd till utländska beställare via
SEK-systemet.

Utskottet finner det svårt att motivera en ordning som innebär att svensk
beställare av fartyg vid svenskt varv i räntehänseende inte är likställd med
utländsk beställare vid svenskt varv. Det föreslagna systemet med räntestöd
till varvsindustrin bör utformas på ett sådant sätt att kravet på likställighet
mellan svenska och utländska beställare tillgodoses. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och förutsätter att regeringen
senare återkommer till riksdagen om det visar sig att ytterligare medel
behövs för detta ändamål. Det föreslagna reservationsanslaget för budgetåret
1980/81 av 300 milj. kr. tillstyrks.

I propositionen (s. 32) behandlas också det nu gällande systemet för stöd
till utvecklingsländer för import av fartyg från Sverige (prop. 1978/79:49 s.
31, NU 1978/79:17 s. 47, rskr 1978/79:115). En förutsättning för detta stöd är
att fartyg beställs före den 1 juli 1980 och levereras före utgången av år 1981.
Regeringen föreslår att kreditgränserna för stödet utsträcks till att avse
kontrakt som tecknas före den 31 december 1983 och att stödet skall kunna
utgå även vid försäljning av sådana nya produkter som varven kan komma att
producera inom ramen för sin ändrade produktionsinriktning. Vidare
föreslås att systemet med garantier för alternativ produktion vid varven får

NU 1979/80:69

29

utsträckas till att avse kontrakt som tecknas senast den 31 december 1983.
Utskottet tillstyrker de här aktuella förslagen.

I motionen 1979/80:2019 (s) erinras om att särskilt de mindre och
medelstora varven är inriktade på den typ av fartyg som är av intresse för
utvecklingsländerna. Motionärerna nämner särskilt färjor, bogserbåtar,
mudderverk och fiskebåtar. De menar att regeringens förslag att stödet skall
förlängas inte är tillräckligt och anser att regeringen aktivt bör medverka för
att förbättra förutsättningarna för en ökad försäljning av varvsprodukter till
utvecklingsländerna. Motionärerna föreslår en inventering av utvecklingsländernas
behov av varvsprodukter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att olika ansträngningar bör
göras att öka exporten av fartyg också till utvecklingsländerna. Regeringen
bör låta genomföra en inventering av i första hand de för svenskt bistånd
aktuella utvecklingsländernas behov av dessa typer av produkter samt de
svenska varvens och annan svensk tillverkningsindustris förutsättningar att
leverera produkterna. I samband med en sådan inventering bör också prövas
de önskemål om borttagande av borgenskravet i samband med beställningar
från utvecklingsländer som bl. a. Sveriges varvsindustriförening har aktualiserat
(jfr s. 26). Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av denna
innebörd.

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB, m. m.

De förslag om finansiellt stöd till Svenska Varv AB som läggs fram i
propositionen (s. 33-40) grundas på en bedömd resultatutveckling i företaget
åren 1980-1984. Denna bedömning utgår från att Svenska Varvs strukturplan
skall genomföras, vilket bl. a. innefattar att Öresundsvarvet läggs ned år
1983. Som redan framgått (s. 14) tillkommer enligt propositionen vissa
kostnader för fortsatt drift av Öresundsvarvet i de former som anges i
propositionen.

De belopp som i propositionen föreslås för olika former av stöd till Svenska
Varv AB sammanfattas i tablån s. 30. I denna anges också de anslag som
enligt socialdemokraterna bör utgå vid ett genomförande av de i motionen
1979/80:2019 (s) angivna strukturåtgärderna avseende Svenska Varv. Också i
motionen 1979/80:2020 förutsätts förändringar av anslagsbeloppen som en
följd av förslaget om åtgärder för bibehållande av driften vid Öresundsvarvet.

Utöver angivna belopp kommer bidrag till Svenska Varv AB för vissa
personalkostnader, den s. k. anställningsgarantin. Dessa kostnader behandlar
utskottet i ett följande avsnitt (s. 31 f.).

NU 1979/80:69

30

Ändamål	Prop. 1979/80:165	Milj. kr.	Motion 1979/80:2019 (s)
Bidrag för vissa utvecklingskostna-der Härav för: Prefabricerande processanläggningar (ammoniak/urea) Nya områden Utvecklingsinsatser Öresundsvarvet	360 440	800'	360 4402 100	900'
Medelstillskott Härav för: Avvecklingskostnader Öresundsvar-vet Avvecklingskostnader Finnboda Driftsförluster Öresundsvarvet Nedskrivningskostnader Finnboda	7824 62	8443	1505 62	2123
Statligt skuldebrev Beloppet avser kostnader för: Nedskrivning Uddevallavarvet, Arendal, Kockums, Cityvarvet Nedskrivning Öresundsvarvet Extra nedskrivningar Cityvarvet	606	606*	606 57 50	713*
Del av generellt varvsstöd m. m. som beräknas komma Svenska Varv till godo Enligt strukturplanen Vid fortsatt drift av Öresundsvarvet Vid drift på högre nivå av Kockums		7001	700 125 100	925

1 Anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader (prop.

1979/80:165 mom. 12, mot. 1979/80:2019 yrk. 17).

2. Av beloppet förutsätts 27 milj. kr. användas för utvecklingsinsatser vid Sölvesborgsvarvet.

3 Anslaget Medelstillskott till Svenska Varv AB (prop. 1979/80:165 morn. 11, mot.
1979/80:2019 yrk. 16).

4 Av beloppet avser 192 milj. kr. av- och nedskrivningar på anläggningar samt extra
kostnader vid annullering av kontrakt. Resterande 590 milj. kr. avser driftsförluster
t. o. m. år 1983 vid avveckling enligt Svenska Varvs strukturplan.

5 Beloppet avser tiden t. o. m. år 1983.

6 Bemyndigande till fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska
Varv AB (prop. 1979/80:165 mom. 6, mot. 1979/80:2019 yrk. 14).

7 Prop. 1979/80:165 s. 38 och 39.

I propositionen föreslås vidare att tidigare lämnade bemyndiganden till

fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till Svenska Varv

avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion får
utnyttjas till utgången av år 1984. Utskottet tillstyrker sistnämnda förslag.

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i propositionen om bidrag till
Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader med 800 milj. kr., om
medelstillskott till Svenska Varv med 844 milj. kr. och om ett bemyndigande
för riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv på 606 milj. kr.

NU 1979/80:69

31

Utskottet har i det föregående (s. 15) uttalat sig för att en total
strukturomvandling av Öresundsvarvet skall vara genomförd senast vid
utgången av år 1985 och att Svenska Varv skall få i uppdrag att - under
angivna förutsättningar - driva verksamheten vidare på minst förlustbringande
sätt. I den mån ytterligare kostnader av denna anledning uppstår för
Svenska Varv bör staten svara för dem. Det får närmast ankomma på
Svenska Varv att för regeringen redovisa vilka merkostnader - i jämförelse
med de i propositionen angivna för driften t. o. m. år 1983 - som uppstår vid
ett genomförande av utskottets förslag i fråga om Öresundsvarvet.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp ett yrkande i motionen
1979/80:1438, enligt vilket riksdagen bör uttala sig för att Svenska Varv inom
ramen för det industripolitiska samarbetet med Norge om naturgas utvecklar
sin teknik för byggande av flytande metanolfabriker.

Av Svenska Varv-koncernens strukturplan framgår (s. 33) att prefabricerade
fabriksanläggningar för metanol tillhör de s. k. marknadssegment som
håller på att penetreras.

Utskottet har inhämtat att Svenska Varv arbetar med olika projekt som
gäller anläggningar för tillverkning av metanol. I likhet med motionärerna
anser utskottet att Svenska Varv-koncernen bör utveckla sin teknik på detta
område. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.
Om koncernen lyckas erhålla en order på en anläggning av detta slag skulle
det kunna betyda goda möjligheter att i framtiden utveckla en exportmarknad
på detta område.

Handläggning av varvsstöd m. m.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen (s. 40-43)
om ändrad beslutsordning för handläggning av ärenden rörande stöd till
varvsindustrin och till beställare av fartyg.

Vissa sysselsättningsfrågor m. m.

I propositionen (s. 43 f.) lämnas en redovisning av de sysselsättningspolitiska
åtgärder i varsvregionerna som beslöts av riksdagen hösten 1978 (prop.
1979/80:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) och en redogörelse för den
aktuella arbetsmarknadssituationen i de fyra regionerna Uddevalla, Göteborg,
Malmö och Landskrona. Mot denna bakgrund föreslår regeringen dels
att den skall få ett bemyndigande att besluta att kommun inom Landskronaregionen
får ingå i stödområde under viss tid, dels att ramen för det
regionalpolitiska stödet skall utvidgas med 170 milj. kr. Det angivna
beloppet ingår i de medel som riksdagen hösten 1978 beviljade för särskilt
regionalpolitisk! stöd inom varvsregionerna men kommer enligt propositionen
inte att utnyttjas. Förslag om konkreta sysselsättningsskapande åtgärder

NU 1979/80:69

32

i varvsregionerna, särskilt Landskronaregionen, aviseras till hösten 1980.
Förslag läggs också fram om att Svenska Varv skall få ersättning för
kostnaderna för den s. k. anställningsgaranti för de anställda vid storvarven
t. o. m. år 1980 som riksdagen beslöt hösten 1978. För detta ändamål föreslås
sammanlagt 266 milj. kr.

Den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:2019 innehåller stark
kritik mot att frågan om sysselsättningsskapande åtgärder i varvsregionerna
inte har behandlats mer ingående än vad som skett i propositionen. Förslagen
i motionen går sammanfattningsvis ut på att riksdagen nu skall besluta att den
nyssnämnda anställningsgarantin skall bibehållas under kommande
omstruktureringsperiod och dessutom utsträckas till att omfatta varven i
Blekinge, att 25 milj. kr. nu skall anvisas till var och en av de regionala
utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge
län samt att riksdagen nu skall ange vissa riktlinjer inför det aviserade
regeringsförslaget hösten 1980 om sysselsättningsskapande åtgärder i varvsregionerna.
Motionen innehåller också förslag om ett riksdagsuttalande
rörande yrkesutbildningen vid storvarven.

Också i motionen 1979/80:2020 föreslås att anställningsgarantin vid
storvarven skall behållas under hela omstruktureringsperioden.

Förslag om uttalanden eller åtgärder avseende konkreta sysselsättningsobjekt
lämnas i motionerna 1979/80:2017 och 1979/80:2021. Motionen
1979/80:1978 behandlar problem som skulle uppstå vid en avveckling av det
s. k. P 80-projektet. I motionen 1979/80:2018 anförs kritik mot förslaget i
propositionen om möjligheten att inplacera kommun i Landskronaregionen i
stödområde.

Samtliga här nämnda förslag i propositionen och motionerna - med
undantag av motionen 1979/80:2021 - behandlas av arbetsmarknadsutskottet
i dess yttrande AU 1979/80:3 y.

I motionen 1979/80:2021 föreslås riksdagen göra ett uttalande om
angelägenheten av ”en anslutning av järnvägens sträckning från Landskrona
till Västkustbanan”. Motionärerna syftar närmast på en järnvägslinje norrut
mot Helsingborg.

Förslaget i propositionen om anslag med sammanlagt 266 milj. kr. för att
täcka Svenska Varvs kostnader för Projekt 80 i Göteborg, dvs. den
organisation som svarat för genomförandet av systemet med anställningsgaranti,
tillstyrks av arbetsmarknadsutskottet. Också näringsutskottet tillstyrker
att dessa medel anvisas.

I fråga om sysselsättningsproblemen anför arbetsmarknadsutskottet följande: När

det gäller att lösa sysselsättningsproblemen på varvsorterna bör enligt
utskottets uppfattning den självklara utgångspunkten vara att man i första
hand skall anlita de medel som samhället redan har till sitt förfogande. Inom
arbetsmarknadspolitikens ram finns olika typer av åtgärder som har

NU 1979/80:69

33

utvecklats under en följd av år och som man har erfarenheter av och därför
snabbt kan sätta in. Likaså finns det etablerade medel inom näringspolitikens
och regionalpolitikens områden. Utskottet vill emellertid inte förneka att det
kan finnas skäl till vissa särskilda insatser när det gäller varvsorterna med
hänsyn till de omfattande friställningar det gäller. Utskottet kan tänka sig att
man även prövar mera okonventionella lösningar för att på ett snabbt och
praktiskt sätt skaffa arbeten åt den övertaliga personalen. Ett närmare
samarbete bl. a. mellan arbetsmarknadsmyndigheterna, de anställdas organisationer
och näringslivet i Sydsverige bör komma till stånd. Regeringen har
uppgivit att den ämnar återkomma till dessa frågor med förslag till riksdagen
under hösten. Utskottet har inte något att erinra mot en sådan handläggningsordning.
Tvärtom finns det mycket som talar härför. Det främsta skälet
är att man då bättre kan bedöma vilka åtgärder mera i detalj som det nu
under våren fattade beslutet kan föranleda. Även socialdemokraterna begär
f. ö. att regeringen skall återkomma under hösten.

Med denna inställning finns det inte skäl att gå närmare in på yrkanden om
anställningsgaranti och olika detaljförslag för att hävda sysselsättningen. När
det gäller särskilda projekt så förutsätter utskottet att man på olika håll gör
vad som är möjligt, bl. a. med stöd av utvecklingsfonderna och de
regionalpolitiska medlen, för att förverkliga uppslag som bedöms vara
realistiska. Det är emellertid knappast möjligt för riksdagen att direkt ta
ställning till enskilda konkreta förslag. Med det anförda har utskottet
besvarat även motion 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c). Motionen bör inte
föranleda någon åtgärd.

Som tidigare sagts bör riksdagen under hösten avgöra om man inom ramen
för en anställningsgaranti eller på annat sätt bör se till att personalavvecklingen
vid varven sker i socialt acceptabla former. Det får förutsättas att den
kommande propositionen innehåller underlag för ett sådant ställningstagande.
Utskottet delar också de socialdemokratiska motionärernas uppfattning
att riksdagen bör få en redovisning av utfallet av Projekt 80. Denna
redovisning kan lämpligen lämnas i den aviserade propositionen. I det
sammanhanget kan det också vara lämpligt att ta upp det av Rune Torwald
(c) och Christina Rogestam (c) i motion 1978 aktualiserade problemet som
uppstår vid en avveckling av Projekt 80. Även dessa förhållanden talar för att
man inte nu bör binda sig i fråga om metoderna som skall användas för att
underlätta personalavvecklingen.

Beträffande anställningsgarantin vill utskottet utöver det anförda framhålla
att det finns starka principiella skäl mot att statsmakterna för enstaka
företag eller branscher gör åtaganden av det slaget. Utskottet gav uttryck för
samma uppfattning för ungefär ett år sedan i betänkandet AU 1978/79:21
s. 22, som på denna punkt var enhälligt och godtogs av riksdagen. Det finns
tecken som tyder på att anställningsgarantin som den hanterats genom
Projekt 80 inneburit vissa fördelar från både företagsekonomiska och sociala
utgångspunkter. Å andra sidan går det inte att förneka att garantier av detta
slag kan motverka vad som från alla utgångspunkter är önskvärt, nämligen
att arbetskraften går över till företag med goda utvecklingsmöjligheter. Man
kan inte heller komma ifrån rättvisesynpunkten som leder till att anställda i
andra branscher och företag med problem anser sig ha rätt till motsvarande
garantier.

Vid de kommande övervägandena om sysselsättningspolitiska insatser vid
varven får man alltså mot bakgrund av vad ovan anförts väga den
omständigheten att anställningsgarantin i dag finns vid vissa varv mot de

3 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

34

invändningar av praktisk och principiell innebörd som kan riktas mot
systemet. Som tidigare sagts bör ställningstagandet till de nu berörda
frågorna anstå till hösten, då det bör finnas ett betydligt bättre underlag än i
dag. När det gäller Projekt 80 vill utskottet - med hänsyn till att höstens
riksdagsbeslut kan väntas tämligen sent - tillfoga att utskottet inte har något
att erinra mot att regeringen får besluta om att projektet får fortsätta någon
tid in på 1981 om det bedöms lämpligt.

De socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet har anfört
avvikande mening.

Näringsutskottet har samma uppfattning som arbetsmarknadsutskottet i
de frågor som behandlas här.

Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna 1979/80:2019 (s) och
1979/80:2020 såvitt avser förslagen om fortsatt och utvidgad anställningsgaranti
för personal vid Svenska Varv AB. Däremot anser utskottet att
riksdagen - såsom också föreslås i motionen 1979/80:2019 (s) - under hösten
1980 bör få en redovisning av erfarenheterna från Projekt 80 i Göteborg. I
detta sammanhang bör regeringen också ta upp de i motionen 1979/80:1978
aktualiserade problemen i samband med en avveckling av Projekt 80.
Utskottet har inte något att erinra mot att Projekt 80 oberoende härav får
fortsätta någon tid in på år 1981 om det bedöms lämpligt.Utskottet föreslår
att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

Utskottet har i det föregående (s. 15) uttalat sig för att omstruktureringen
av Öresundsvarvet skall vara avslutad senast vid utgången av år 1985. Mot
denna bakgrund vill utskottet understryka betydelsen av att regeringen så
snart som möjligt lägger fram förslag för riksdagen om åtgärder för
Landskronaregionen. Dessa åtgärder bör gå ut på att i samverkan med
arbetsmarknadsmyndigheterna och näringslivet i Sydsverige finna praktiska
vägar för att snabbt skaffa fram lämpliga arbetsuppgifter för övertalig
personal. Härvid får övervägas bl. a. den närmare utformningen av det
regionalpolitiska stödet. Vidare bör de olika projekt aktualiseras som har
nämnts såväl i propositionen och i motionerna 1979/80:2017,1979/80:2019 (s)
och 1979/80:2021 som av olika lokala myndigheter. Utskottet föreslår ett
uttalande av riksdagen med denna innebörd.

Förslagen i motionen 1979/80:2019 (s) om omedelbara åtgärder till stöd för
konkreta industriprojekt som pågår i varvsregionerna, bl. a. genom beslut
om anslag med sammanlagt 75 milj. kr. till vissa regionala utvecklingsfonder,
är utskottet inte nu berett att tillstyrka. Även denna fråga bör prövas i
samband med regeringens ställningstagande till förslag om åtgärder för
Landskronaregionen.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor
inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion.
Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som
varvet i fråga varit i behov av. I den socialdemokratiska partimotionen
1979/80:2019 anförs att dessa skolors framtid är hotad och att regeringen

NU 1979/80:69

35

därför bör ta de initiativ som krävs för att säkra att utbildningen får finnas
kvar.

Näringsutskottet underströk år 1978 (NU 1978/79:17 s. 55) den viktiga roll
som verkstadsskolorna inom varvsföretagen hade spelat och även fortsättningsvis
skulle kunna spela. Utbildningen har, fortsatte utskottet, givetvis i
första hand tagit sikte på varvens behov, men den har även lett till en
kompetens som är gångbar på många andra yrkesområden.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande tagit upp denna fråga och
anför följande:

Utskottet har tidigare uttalat att utbildningen vid de stora varven kan vara
en tillgång för att klara och överbrygga den nuvarande varvskrisens
följdverkningar (AU 1978/79:1 y). Utskottet har samma inställning i dag.
Frågan får övervägas av myndigheterna på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena.
I sammanhanget vill utskottet peka på den proposition (1979/
80:145) om företagsanknuten gymnasieutbildning som f. n. behandlas i
utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten (UbU 1979/80:34 och AU 1979/
80:25).

De socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet har anfört
avvikande mening.

Mot bakgrund av vad arbetsmarknadsutskottet anfört avstyrker näringsutskottet
det här behandlade förslaget om ett särskilt uttalande av
riksdagen.

Utskottet övergår så till att behandla förslagen rörande det regionalpolitiska
stödet. I yttrandet AU 1979/80:3 y anför arbetsmarknadsutskottet -enhälligt - följande:

Som ovan redovisats har riksdagen tidigare anvisat 300 milj. kr. för
regionalpolitisk! stöd i varvsregionerna. Av detta belopp är ca 170 milj. kr.
inte utnyttjat. I propositionen föreslås nu att den ram om 7 400 milj. kr. för
regionalpolitisk! stöd som gäller för innevarande femårsperiod till budgeten
1984/85 skall utökas med det nämnda beloppet 170 milj. kr. och att det
således inte skall avdelas särskilda medel för stöd i varvsregionerna.
Utskottet delar denna uppfattning och godtar alltså den föreslagna omdispositionen
av anslagen. När det gäller stödgivningen sägs i propositionen att
stöd bör kunna ges på samma villkor som i dag gäller för stöd utanför
stödområdena. Varvsregionerna uppfyller ett grundläggande kriterium
härför i form av omfattande friställningar till följd av strukturomvandling.
Utskottet godtar även vad som anförs i propositionen i detta hänseende.

För Landskronaregionens del föreslås i propositionen att riksdagen skall
besluta att kommunerna i regionen skall ingå i stödområde och att regeringen
skall få fullmakt att avgöra vilka kommuner det skall gälla liksom vilket eller
vilka stödområden som skall komma i fråga.

Mot detta förslag har Börje Hörnlund m. fl. (c) riktat kritik i motion 2018.
Motionärerna som gör en jämförelse med förhållandena i Norrland
ifrågasätter om inte andra lösningar än de regionalpolitiska i första hand skall
prövas för att klara sysselsättningsproblemen i Landskrona. I sammanhanget
nämns länets utvecklingsfond och investmentbolaget Malmöhusinvest. I
motionen vill man inte förorda en högre inplacering än i stödområde 1.

NU 1979/80:69

36

Dessutom yrkas att beslutet skall gälla endast för ett år i taget.

Utskottet är för sin del tveksamt till propositionens förslag på denna
punkt. För det första kan ifrågasättas om det regionalpolitiska stödet är en
lämplig stödform när det gäller varvsregionerna. De relativt stora belopp
som inte utnyttjats ger en fingervisning om att så inte är fallet. Utskottet
accepterar emellertid att man behåller stödformen som ett komplement till
andra åtgärder. Däremot är utskottet inte berett att utan vidare godta
förslaget om inplacering av Landskronaregionen i stödområde.

Utskottet har nyligen tagit ställning till ett stort antal motionsyrkanden om
förändringar i stödområdesindelning (AU 1979/80:23). Dessa berör olika
landsdelar och gäller i många fall kommuner med mycket svåra sysselsättningsproblem.
Motionerna har avstyrkts med hänvisning till riksdagens förra
året fattade beslut i frågan och till att indelningen bör vara långsiktig till sin
karaktär. Först nästa år i samband med regeringens förutskickade redovisning
av länsplanering 80 för riksdagen bör indelningsändringar övervägas.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslag som innebär ändring i den
nuvarande ordningen, nämligen att det är riksdagen som beslutar om
inplacering av rikets kommuner i stödområden.

Utskottet är medvetet om att det finns behov av särskilda insatser i
Landskronaregionen. Insatsernas omfattning blir beroende av ställningstagandet
till frågan om varvets framtid. Under alla omständigheter finns det
dock behov av att skapa nya arbetstillfällen. Det regionalpolitiska stödet bör
kunna vara ett användbart hjälpmedel i arbetet för att uppnå det målet. På
denna punkt finns det anledning att ha en generös inställning.

Om det visar sig finnas behov av mycket omfattande insatser bör det vara
möjligt att vid stödgivningen gå utöver de ramar som i dag tillämpas för stöd
utanför stödområdena. Regeringen bör i så fall inhämta erforderliga
bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör för Landskronaregionens del
kunna tillämpas samma principer som i allmänhet gäller för stöd utanför
stödområdena.

Med den redovisade utgångspunkten saknas skäl att formellt placera
kommuner i regionen i stödområde. Med hänsyn till det anförda är utskottet
inte berett att biträda propositionens förslag om en fullmakt för regeringen
på den punkten.

Näringsutskottet ansluter sig till arbetsmarknadsutskottets uppfattning
och tillstyrker sålunda propositionen såvitt angår förslaget om omdisponering
av 170 milj. kr. till den ordinarie ramen för regionalpolitiskt stöd.
Däremot avstyrks förslaget i propositionen om bemyndigande för regeringen
att placera in kommun i Landskronaregionen i stödområde. Sistnämnda
ställningstagande innebär att synpunkterna i motionen 1979/80:2018 tillgodoses
i betydande utsträckning.

NU 1979/80:69

37

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen i dess helhet

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2022 yrkandet 1,

2. beträffande grundläggande utgångspunkter för varvspolitiken
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1405 yrkandet 2, motionen
1979/80:1450 yrkandet a och motionen 1979/80:2022
yrkandet 2,

3. beträffande mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv
AB

att riksdagen

a) avslår motionen 1979/80:1405 yrkandet 1, motionen 1979/
80:1450 yrkandena b-d och motionen 1979/80:2022 yrkandena
3-6,

b) med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i
ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019
yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande Oresundsvarvet AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt
motionen 1979/80:2020 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande Skandiaverken i Lysekil

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande Kockums AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1979/80:2019
yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. beträffande Cityvarvet AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om beställning av militär bromateriel,

8. beträffande Götaverken Aluminium AB

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. beträffande rederiverksamheten inom Svenska Varv

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2019

NU 1979/80:69

38

yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. beträffande anslag för lån till mindre och medelstora varv

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

7 till Lån till mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.,

11. beträffande nyproduktion av fiskefartyg

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. beträffande AB Finnboda Varf

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2024 samt
med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande anslag för utvecklingsarbete inom det plastteknologiska
området

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

8 till Medelstillskott för Karlskronavarvet AB för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 75 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande marin beläggning vid Karlskronavarvet AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. beträffande riktlinjer för upphandling av isbrytarunderhåll
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
6 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. beträffande Götaverken Sölvesborg AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1979/80:2019 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. beträffande Lunde Varv och Verkstads AB

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2013 och
motionen 1979/80:2019 yrkandet 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande industripolitiska riktlinjer i övrigt beträffande
svensk varvsindustri

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

NU 1979/80:69

39

1 i ifrågavarande del godkänner de industripolitiska riktlinjer
beträffande svensk varvsindustri som anges i propositionen i
den mån de ej omfattas av utskottets hemställan under
momenten 1-17,

19. beträffande ändring av stöd till beställare av fartyg

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment

2 i ifrågavarande del godkänner de riktlinjer för stöd till svensk
varvsindustri som anges i propositionen,

20. beträffande garantier till svensk varvsindustri och till beställare
av fartyg hos svenska varv

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment
4 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången
av år 1983 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och
till beställare av fartyg hos svenska varv - inkl. tidigare lämnade
garantier - intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av
högst 23 665 000 000 kr.,

21. beträffande anslag för avskrivningslån till varvsindustrin,
m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:165
moment 9 och med avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet
15 till Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 830 000 000 kr.,

22. beträffande räntestöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment
10 till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
300 000 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. beträffande fartygsexport till utvecklingsländer
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 2 i
ifrågavarande del godkänner de riktlinjer för stöd till svensk
varvsindustri som anges i propositionen,

b) med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
inventering av utvecklingsländernas behov av varvsprodukter,

24. beträffande vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska
Varv AB

att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 5 medger
att tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garantier till Svenska Varv AB

NU 1979/80:69

40

avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion
om sammanlagt 3 350 000 000 kr. får utnyttjas till
utgången av år 1984,

b) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 6 och med
avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 14 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till
Svenska Varv AB på 606 000 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 11 och med
avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 16 till Medelstillskott
till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 844 000 000 kr.,

d) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 12 och med
avslag på motionen 1979/80:2019 yrkandet 17 till Bidrag till
Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 800 000 000 kr.,

25. beträffande flytande metanolfabriker

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1438 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

26. beträffande handläggning av varvsstöd m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment
3 godkänner den ändrade beslutsordning för handläggning av
ärenden rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av
fartyg som anges i propositionen,

27. beträffande anslag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 13 till
Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 26 000 000
kr.,

b) med bifall till propositionen 1979/80:165 moment 14 till
Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 240 000 000 kr.,

28. beträffande anställningsgaranti för personal vid Svenska Varv
AB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2019 yrkandena 19 och
20 samt 21 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:2020
yrkandet 2 samt med anledning av motionen 1979/80:1978 och
motionen 1979/80:2019 yrkandet 21 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1979/80:69

41

29. beträffande handlingsprogram för åtgärder i syfte att skapa ny
sysselsättning i varvsregionerna

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2017, motionen
1979/80:2019 yrkandena 22 och 23 samt motionen 1979/
80:2021 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

30. beträffande stöd till konkreta industriprojekt i varvsregionerna att

riksdagen

a) avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 24,

b) avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 25,

31. beträffande yrkesutbildning på varvsorterna

att riksdagen avslår motionen 1979/80:2019 yrkandet 18,

32. beträffande det regionalpolitiska stödet

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:165 moment
16 medger att under budgetåren 1979/80-1983/84 regionalpolitisk!
stöd får beviljas med ytterligare 170 000 000 kr. utöver de
7 400 000 000 kr. som riksdagen tidigare har medgivit för
nämnda budgetår,

33. beträffande inplacering av kommun inom Landskronaregionen
i stödområde

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2018 och med
avslag på propositionen 1979/80:165 moment 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 29 maj 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp) (mom. 10-33), Nils Erik Wååg (s) (mom. 1—26),
Margaretha af Ugglas (m), Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c) (mom.
1—26), Lennart Pettersson (s) (mom. 27-33), Carl Tham (fp) (mom. 1-9),
Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 27-33),
Wivi-Anne Radesjö (s) (mom. 1-26), Per Westerberg (m). Birgitta
Johansson (s), Sture Thun (s) (mom. 27-33), Ivar Franzén (c) och Christer
Eirefelt (fp).

NU 1979/80:69

42

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg (mom. 1-26), Thage
Peterson, Lennart Pettersson (mom. 27-33), Rune Jonsson, Wivi-Anne
Radesjö (mom. 1-26), Birgitta Johansson och Sture Thun (mom. 27-33) (alla

s)

1. Mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB (moment 3)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Liksom
regeringen” och slutar med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till kravet på att Svenska Varv måste visa lönsamhet i
framtiden. Detta lönsamhetskrav kan emellertid, som framhålls i motionen
1979/80:2019 (s), endast ställas om ägaren, dvs. staten, är beredd att ge
erforderliga resurser och erforderlig tid för den fortsatta omställning som
förestår. Enligt utskottets mening saknas det anledning för riksdagen att
redan nu fatta ett beslut som i realiteten innebär att återstående storvarv
avvecklas om inte lönsamhet är uppnådd år 1985. Frågan bör tas upp till
granskning när resultatet av nu pågående och beslutad strukturomvandling
bättre kan överblickas, dvs. i samband med den utvärdering som Svenska
Varv avser göra år 1984. Det finns anledning understryka att det vid detta
tillfälle kan komma att erfordras fortsatta kapacitetsneddragningar och/eller
nedläggningar av hela varvsenheter. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett
uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv
AB

att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och med avslag på propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Öresundsvarvet AB (moment 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att tillräckliga skäl inte finns för ett beslut att lägga ned ett
av de nuvarande storvarven. I stället bör samtliga fyra storvarv omstruktureras.

NU 1979/80:69

43

I likhet med vad som föreslås i motionerna 1979/80:2019 (s) och
1979/80:2020 motsätter sig utskottet en nedläggning av Öresundsvarvet. Den
plan för fortsatt verksamhet på en lägre kapacitetsnivå som har utarbetats
inom företaget har enligt utskottets mening rimliga möjligheter att visa sig
framgångsrik.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen - i enlighet med
förslagen i de båda här behandlade motionerna - uttalar sig för fortsatt
verksamhet vid Öresundsvarvet enligt den nyss nämnda planen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande Öresundsvarvet AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 1 i
ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen 1979/80:2020
yrkandet 1 och med avslag på propositionen 1979/80:165
moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Kockums AB (moment 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar på s. 17 med ”sin produktionsvolym (s. 11)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot Svenska Varvs strukturplan som
framförts av företrädare för Kockums AB och som utvecklas i motionen
1979/80:2019 (s). Kritiken går bl. a. ut på att strukturplanen innebär en
alltför låg kapacitetsnivå för att Kockums skall ha möjlighet att överleva och
utvecklas som nybyggnadsvarv. Om nybyggnadsvolymen snabbt skärs ned
till en så låg nivå som förutsätts i propositionen minskar påtagligt varvets
möjligheter till långsiktig överlevnad. Dessa synpunkter återfinns också i
motionen 1979/80:2020. Utskottet anser, i likhet med vad som föreslås i
motionen 1979/80:2019 (s), att riksdagen bör uttala sig för att Kockums ges
möjligheter till en sådan produktionsnivå att varvets framtida utveckling inte
sätts i fara.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande Kockums AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 3
och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

NU 1979/80:69

44

4. AB Finnboda Varf (moment 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Också
utskottet” och slutar på s. 21 med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Också utskottet finner det angeläget att de nu pågående förhandlingarna
mellan Svenska Varv AB och utomstående intressenter - bl. a. Stockholms
läns landsting och Stockholms och Nacka kommuner - leder till ett sådant
resultat att en fortsatt verksamhet vid Finnboda varv kan säkerställas.
Utskottet anser att regeringen aktivt bör verka för att Svenska Varv AB
under förhandlingarna intar en sådan position att detta mål kan uppnås. Ett
uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets mening göras av
riksdagen.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande AB Finnboda Varf

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 9
och med anledning av propositionen 1979/80:165 moment 1 i
ifrågavarande del och motionen 1979/80:2024 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Götaverken Sölvesborg AB (moment 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen 1979/80:2019 (s),
att kravet på lönsamhet för Sölvesborgsvarvet bör gälla först från år 1983.
Vidare bör Sölvesborgsvarvet kunna räkna med att vid behov ha tillgång till
de 27 milj. kr. som anges i motionen 1979/80:2019 (s). Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att i det föreslagna anslaget Bidrag till Svenska Varv
AB för vissa utvecklingskostnader ingår 440 milj. kr. för ”verksamhet inom
nya områden” där konkreta planer f. n. saknas (jfr s. 30).

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande Götaverken Sölvesborg AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 8
och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

NU 1979/80:69

45

6. Anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. (moment 21)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”budgetåret 1980/81” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1979/80:2019 (s) och förordar
sålunda ett anslag av 1 055 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri,
m. m. för budgetåret 1980/81.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande anslag för avskrivningslån till varvsindustrin,
m. m.

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2019 yrkandet
15 och med avslag på propositionen 1979/80:165 moment 9
till Avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 055 000 000 kr.

7. Vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB (moment
24)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Vidare
tillstyrker” och slutar på s. 31 med ”om Öresundsvarvet” bort ha följande
lydelse:

Vidare tillstyrker utskottet förslagen i motionen 1979/80:2019 (s) om
bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader med 900 milj. kr., om
medelstillskott till Svenska Varv med 212 milj. kr. och om ett bemyndigande
för riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv på 713 milj. kr.
Dessa belopp är avsedda att finansiera den lösning av Svenska Varvs
strukturfrågor som förordas i motionerna 1979/80:2019 (s) och 1979/80:2020.
Härvid bör särskilt observeras att i bidraget för vissa utvecklingskostnader
ingår 100 milj. kr. avsedda för Öresundsvarvet AB och 27 milj. kr. avsedda
för Götaverken Sölvesborg AB.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska
Varv AB
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 14 och med
avslag på propositionen 1979/80:165 moment 6 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till
Svenska Varv AB på 713 000 000 kr..

NU 1979/80:69

46

c) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 16 och med
avslag på propositionen 1979/80:165 moment 11 till Medelstillskott
till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
212 000 000 kr.,

d) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 17 och med
avslag på propositionen 1979/80:165 moment 12 till Bidrag till
Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 900 000 000 kr.

8. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionerna (momenten 28-30)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”1 fråga” och
slutar på s. 34 med ”för Landskronaregionen” bort ha följande lydelse:

I fråga om sysselsättningsproblemen anför de socialdemokratiska ledamöterna
i arbetsmarknadsutskottet följande:

Den fortsatta omstruktureringen av den svenska varvsindustrin kommer
att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i varvsregionerna.
Varvsorterna har redan i dag en besvärlig arbetsmarknad med vikande
industrisysselsättning. Både Göteborg och Malmö har under andra hälften av
1970-talet fått vidkännas en minskning av industrisysselsättningen med mer
än 10 %. Enligt länsstyrelsernas prognoser kommer den utvecklingen att
fortsätta även under den första hälften av 1980-talet. Mot den angivna
bakgrunden måste särskilda åtgärder sättas in såväl på dessa orter som på
övriga platser som drabbas av nedläggningarna.

Regeringen har uppgivit att den under hösten ämnar återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder på sysselsättningsområdet. Enligt
utskottets mening är detta helt otillfredsställande. Det kan inte vara rimligt
att riksdagen skulle fatta beslut om den svenska varvsindustrins storlek och
struktur utan att samtidigt få uppgift om vilka åtgärder regeringen föreslår
för att upprätthålla sysselsättningen och dämpa den sociala oron på de
berörda orterna.

Som tidigare nämnts införde riksdagen i samband med 1978 års beslut om
varvenens. k. anställningsgaranti. Garantin gällert, o. m. 1980 och omfattar
numera de anställda vid storvarven i Göteborg, Uddevalla, Malmö och
Landskrona. I Göteborg bildades en särskild organisation, Projekt 80, för att
ta hand om den övertaliga varvspersonalen där. Trots vissa problem är
bedömningarna av den s. k. P80-verksamheten övervägande positiva. Det
måste konstateras att organisationen inneburit stora fördelar från både
mänskliga och företagsekonomiska aspekter. Farhågorna att projektet skulle
verka hämmande på rörlighetsbenägenheten hos de anställda har inte
besannats.

Som väntat har det emellertid visat sig att en viss del av den övertaliga
personalen är svår att placera på den öppna arbetsmarknaden. Det finns flera
orsaker härtill. Varvsarbetet är till sin karaktär tungt och riskfyllt med

NU 1979/80:69

47

förslitningar och skador som resultat. Den snabba neddragningen av varven i
Göteborg under andra hälften av 1970-talet har vidare lett till en personalsammansättning
inom varven som markant avviker från sammansättningen
på arbetsmarknaden i stort.

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen är det också det
stora inslaget av äldre och begränsat arbetsföra som ligger bakom de relativt
höga kostnaderna för P80. Någon redovisning av hur kostnaderna fördelas på
olika ändamål ges inte i propositionen. Detta är beklagligt. Utan en analys av
verksamheten och kostnadernas fördelning är det inte möjligt att göra en
tillförlitlig bedömning av i vilken utsträckning kostnaderna för P80 i
realiteten ersätter andra kostnader, som skulle uppstå om verksamheten inte
kommit till stånd.

Från Göteborgs kommun har man pekat på att det redan med hänsyn till de
människor som i dag omfattas av P80 är motiverat att fortsätta verksamheten
efter utgången av 1980. Om verksamheten avbryts riskerar man att en del av
det anpassningsarbete som pågår inte kommer att leda till resultat. I
sammanhanget kan nämnas att åtskilliga av de nu anställda inom P80 av olika
skäl är svårplacerade på den öppna arbetsmarknaden. Eftersom de som
omfattas av P80 fortfarande formellt är anställda vid varven kommer de vid
ett avbrytande av P80-verksamheten att återgå dit. De kommer därmed att
ingå i den totala personalstyrka som till sin omfattning skall anpassas till en
väntad krympning av varvskapaciteten.

Mot bakgrund av de betydande personalreduceringar på varvsorterna som
man måste räkna med under de närmaste åren är det enligt utskottets
uppfattning motiverat att hålla en hög beredskap vid varven. Påfrestningarna
på varvsregionernas arbetsmarknader kan bli så stora, att särskilda insatser
för stöd till omställning för den övertaliga personalen av det skälet blir
motiverade. Dessutom ställs för enskilda varvsenheter långtgående krav på
omorientering av produktionen, och det kan finnas anledning att låta dessa
krav ge visst utslag i sammansättningen av den kvarvarande personalstyrkan.

Dessa skäl talar enligt utskottets uppfattning för att den anställningsgaranti,
som f. n. gäller för de anställda vid storvarven, bör bibehållas under
den kommande omstruktureringsperioden. Garantin bör dessutom utsträckas
till att omfatta även varven i Blekinge. Till denna anställningsgaranti bör
knytas möjligheter att på de enskilda varvsorterna utnyttja insatser av den
typ som omfattas av den nuvarande P80-organisationen. Insatserna bör
utformas i samråd med de lokala fackliga organisationerna och med
utgångspunkt i erfarenheterna från P80. Regeringen bör få i uppdrag att till
riksdagen återkomma med förslag om den närmare utformningen av
anställningsgarantin och därtill knutna insatser och i samband därmed
redovisa en utvärdering av P80. Vid den praktiska utformningen av garantin
bör självfallet varvsföretagen och de anställdas organisationer ha stort
inflytande.

Med det anförda har utskottet tillgodosett yrkandena om anställningsgaranti
i den socialdemokratiska partimotionen 2019 och motion 2020 av Åke
Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp). I den senare motionen har
dock Blekinge län undantagits från yrkandet om anställningsgaranti. Med
utgångspunkt i utskottets förslag finns det inte anledning föreslå någon
åtgärd på grund av motion 1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam
(c). I den motionen aktualiseras nämligen problemet som uppstår om
Projekt 80 skulle avvecklas.

NU 1979/80:69

48

När det gäller behovet av statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på
varvsorterna delar utskottet den kritiska inställningen mot propositionen
som redovisas i den socialdemokratiska motionen 2019. Regeringen bör
snarast utarbeta ett handlingsprogram med förslag till sådana insatser.
Insatserna bör vara av den omfattningen att de i väsentlig grad bidrar till att
kompensera det bortfall av arbetstillfällen som uppstår i samband med
omstruktureringen av varvsindustrin. I den mån utvecklingen vid varven
leder till betydande negativa effekter vid underleverantörsföretag, bör
åtgärder för dessa företag innefattas i programmet.

Inför behandlingen av varvsfrågorna har från olika håll, bl. a. berörda län
och kommuner samt de fackliga organisationerna, redovisats en rad tänkbara
projekt. De socialdemokratiska motionärerna framhåller i det sammanhanget
att dessa förslag bör bli föremål för en seriös prövning från
regeringens sida i samband med utarbetandet av förslag till statliga insatser
för att skapa ny produktion på varvsorterna. Utskottet delar denna
uppfattning. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Med det
anförda kan även motionen 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) sägas vara
besvarad. Motionärerna vill nämligen att riksdagen nu får ta ställning till
konkreta alternativ som tagits fram för Öresundsvarvet.

Från de berörda regionernas sida har framhållits att det är angeläget att
ytterligare resurser snabbt ställs till förfogande för den verksamhet som
pågår på regional nivå för att stödja industriella utvecklingsprojekt.
Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget understryka det värdefulla i att det på
regional och lokal nivå bedrivs en intensiv och praktiskt inriktad verksamhet
för att stödja konkreta industriprojekt. Utskottet är emellertid inte berett att
i dag, med det beslutsunderlag som föreligger, ta ställning till frågan om hur
stora resurser för här aktuellt ändamål, som skall tillföras olika samhällsorgan
i varvsregionerna. Det slutliga avgörandet på den punkten måste bli
beroende av de förslag som presenteras i det handlingsprogram för
varvsregionerna som utskottet med anledning av den socialdemokratiska
motionen begärt att regeringen skall lägga fram.

En uppbromsning av den pågående projektverksamheten på den regionala
nivån måste emellertid undvikas. Därför bör redan nu, i avvaktan på ett
slutligt ställningstagande, en viss förstärkning av resurserna på den regionala
nivån ske. Utskottet föreslår därför att det socialdemokratiska förslaget att
de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län
och Blekinge län skall tilldelas ett bidrag pä vardera 25 milj. kr. för stöd till
industriella utvecklingsprojekt i varvsregionerna skall bifallas. Det får
ankomma på utvecklingsfonderna att bedöma hur medlen skall användas.
Riksdagen bör anslå medel i enlighet med det anförda.

Näringsutskottet har samma uppfattning som de socialdemokratiska
ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet i de frågor som behandlas här.

Detta innebär att utskottet tillstyrker förslagen i motionerna 1979/80:2019
(s) och 1979/80:2020 om förlängning av anställningsgarantin för personal vid
Svenska Varv AB. Garantin bör vidare, som föreslås i motionen 1979/
80:2019 (s) utvidgas till att avse även de anställda vid varven i Blekinge län.
Utskottet föreslår ett riksdagsuttalande med här angiven innebörd. Utskottets
ställningstagande innebär att yrkandet i motionen 1979/80:1978 saknar

NU 1979/80:69

49

aktualitet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet den sistnämnda motionen.

Vidare innebär näringsutskottets ställningstagande att utskottet tillstyrker
att riksdagen ansluter sig till vad de socialdemokratiska ledamöterna i
arbetsmarknadsutskottet uttalat rörande ett handlingsprogram med förslag
till statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på varvsorterna.
Regeringen bör alltså vidta åtgärder i syfte att lösa de sysselsättningsproblem
som blir följden av en oundviklig neddragning av Öresundsvarvets kapacitet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad som anförs i propositionen
(s. 12) om att Svenska Varv ämnar vidta särskilda åtgärder som bidrar till att
öka industrisysselsättningen i Landskrona med lönsam och därmed varaktig
sysselsättning.

Näringsutskottet tillstyrker vidare förslagen i motionen 1979/80:2019 (s)
om omedelbara åtgärder till stöd för konkreta industriprojekt som pågår i
varvsregionerna. Sålunda tillstyrker utskottet att sammanlagt 75 milj. kr. nu
anvisas till projektverksamhet vid de regionala utvecklingsfonderna i
Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län och Blekinge län.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande anställningsgaranti för personal vid Svenska Varv
AB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1978 och med bifall till
motionen 1979/80:2019 yrkandena 19-21 och med bifall till
motionen 1979/80:2020 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande handlingsprogram för åtgärder i syfte att skapa ny
sysselsättning i varvsregionerna

(=utskottet),

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande stöd till konkreta industriprojekt i varvsregionerna att

riksdagen

a) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 25 till Projektverksamhet
vid de regionala utvecklingsfonderna under
fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 75 000 000 kr.

4 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 69

NU 1979/80:69

50

9. Yrkesutbildning på varvsorterna (moment 31)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med
”Arbetsmarknadsutskottet har” och slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande tagit upp denna fråga. De
socialdemokratiska ledamöterna anför härvid att de delar den uppfattning
som uttrycks i motionen och fortsätter:

Utbildningsavdelningarna vid dessa företag kan otvivelaktigt spela en
viktig roll för att klara och överbrygga följdverkningarna av den pågående
omstruktureringen av den svenska varvsindustrin. Regeringen bör därför ta
de initiativ i frågan som förordas i den socialdemokratiska motionen. Vad
utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

Näringsutskottet erinrar om vad utskottet år 1978 anförde om dessa
verkstadsskolors roll och ansluter sig även till vad de socialdemokratiska
ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet nu anför. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande yrkesutbildning pä varvsorterna

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2019 yrkandet 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Öresundsvarvet AB (moment 4)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anför:

I regeringens förslag förutsätts att kostnaderna för driften under avvecklingstiden
- vars omfattning inte preciseras - skall täckas av staten. Några
bedömningar av vilka belopp det kan komma att gälla görs inte i
propositionen; industriministern aviserar endast sin avsikt att begära
uppgifter från Svenska Varv avseende åren 1980-1982. Vi kan inte finna
annat än att dessa kostnader f. n. är omöjliga att beräkna, eftersom
Öresundsvarvets verksamhetsvolym under avvecklingstiden ej är känd.
Sannolikt måste varvet ha kvar en dyrbar fartygsproduktion i betydande
omfattning. Vidare torde principbeslutet om nedläggning få svårbedömbara
effekter på produktionskostnaderna.

NU 1979/80:69 51

Bilaga 1

Försvarsutskottets yttrande
1979/80:4 y

över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte
motionen 1979/80:2019, såvitt rör Karlskronavarvet AB

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslöt den 8 maj 1980 att bereda försvarsutskottet tillfälle
att avge yttrande över de delar av propositionen 1979/80:165 om vissa
varvsfrågor, m. m. jämte motioner som rör Karlskronavarvet AB.

Utskottet

I propositionen 1979/80:165 föreslår regeringen omfattande åtgärder som
syftar till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka sin
konkurrenskraft. Förslagen i propositionen grundas bl. a. på resultatet av en
av regeringen tillsatt kommission (1 1979:04) med uppdrag att utreda frågor
om de mindre och medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd.

I propositionen behandlas bl. a. den framtida verksamheten vid Karlskronavarvet
AB.

Karlskronavarvet tillkom, som framgår av redogörelsen i propositionen,
på 1600-talet för att tillgodose den svenska flottans behov av nybyggnader
och reparationer. Tyngdpunkten i verksamheten vid varvet har ända in i våra
dagar varit att tillgodose sådana marina behov. Vid 1970-talets början
svarade den svenska marinen för 75 % av beläggningen vid varvet.
Karlskronavarvet blev år 1960 aktiebolag och ingår numera i varvskoncernen
Svenska Varv AB.

Under 1970-talet har marinens beställningar vid varvet minskat. Mot
denna bakgrund har det gjorts flera försök att minska varvets starka
beroende av marinens beställningar. År 1977 övergick företaget till
produktion för den civila marknaden av mindre handelsfartyg och för
exportmarknaden av marina fartyg. Det ekonomiska utfallet av fartygsproduktionen
för civila ändamål har inte varit tillfredsställande.

Karlskronavarvet har också startat ett omfattande projekteringsarbete
inom vindkraftsområdet. Mot bakgrund av energisituationen både utomlands
och i Sverige anser industriministern att vindkraftsaggregat kan bli en
intressant marknad för varvet och ett komplement till dess fartygsprojekt.

Enligt de långsiktiga planer som i propositionen läggs fast för Karlskronavarvet
skall den civila fartygsproduktionen minskas. En betydande del av
varvets resurser avses i stället koncentreras på marin nybyggnad med speciell
inriktning på export och i viss mån på alternativ produktion.

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

52

I propositionen anges att Svenska Varv anser att vissa av den svenska
marinens beställningar måste tidigareläggas för att varvet skall lyckas med sin
exportsatsning beträffande marina fartyg. Industriministern konstaterar
dock att de ekonomiska möjligheterna för marinen att nu beställa ytterligare
fartyg saknas.

I motionen 1979/80:2019 (s) hävdar motionärerna, bl. a. med hänvisning
till nyssnämnda uttalande av industriministern, att den sammantagna
behandlingen av Karlskronavarvets framtid i regeringens förslag är närmast
cynisk.

I motionen berörs bl. a. regeringens ställningstagande beträffande isbrytarunderhållet.
Detta fullgörs med dispens från upphandlingskungörelsen
f. n. vid Finnboda Varf nära Stockholm. Muskövarvet, Karlskronavarvet
och Lunde Varv i Kramfors. Kommissionen för de mindre och medelstora
varven anser att det underhållsarbete som f. n. utförs vid varven i Göteborg
och vid Finnboda Varf bör överföras till Karlskrona och också omfatta
isbrytarunderhållet med undantag av det isbrytarunderhåll som avses
komma att ske vid Lunde Varv. Enligt propositionen bedömer industriministern
efter samråd med kommunikationsministern att det i fråga om
isbrytarunderhållet inte längre finns anledning att lämna dispens från
upphandlingskungörelsen. När nu gällande avtal avseende isbrytarunderhållet
upphör bör alltså, anser industriministern, sedvanligt anbudsförfarande
ske för kommande avtalsperiod. I motionen 2019 uttalar motionärerna att av
såväl beredskaps- som beläggningsskäl bör isbrytarunderhållet även fortsättningsvis
ske inom landet och då i enlighet med kommissionens förslag. De
anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Motionärerna framhåller vidare att den allvarliga beläggningssituationen
för Karlskronavarvet kommer att kvarstå om inga särskilda åtgärder vidtas.
Enligt deras mening måste regeringen därför ansvara för att Karlskronavarvet
beläggs i den omfattning som strukturplanen förutsätter. Varvet har,
framhåller de, genom sin marina inriktning begränsade möjligheter att
genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym. Till detta måste
självfallet, anser motionärerna, hänsyn tas när lönsamhetskrav ställs på
företaget. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen har anförts om beläggningen vid
Karlskronavarvet AB.

Försvarsutskottet vill särskilt understryka Karlskronavarvets betydelse för
den svenska marinen, inte minst vid mobilisering och i krig. För att den
inriktning av verksamheten vid varvet som anges i propositionen skall kunna
genomföras måste beställningarna vid varvet för den svenska marinen jämte
tillverkningen för export uppgå till viss nivå. För de närmaste åren är
situationen vid Karlskronavarvet i det avseendet bekymmersam.

Den svenska marinens beställningar av underhållsarbeten vid Karlskronavarvet
uppgår till ca 30 milj. kr. per år. Den marina nybyggnadsverksamhe -

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

53

ten är enligt gällande planer starkt begränsad under 1980-talets första del.
För nybyggnadsarbeten finns medel inplanerade för minfartyget Carlskrona,
som beräknas levereras under budgetåret 1981/82. Härutöver har marinen
endast planerat in vissa moderniseringsarbeten på ett antal torpedbåtar och
några smärre arbeten som kan ge sysselsättning vid Karlskronavarvet. Dessa
marina beställningar är otillräckliga för att vid Karlskronavarvet kunna
upprätthålla sysselsättningen och behålla varvets kompetens som marint
nybyggnads- och underhållsvarv. Någon omfördelning av medel som avses
för marinens materielanskaffning för att tidigarelägga marina beställningar
anses - som framgår av propositionen - inte vara möjlig.

Försvarsutskottet anser mot denna bakgrund att det föreslagna anslaget av
75 milj. kr. för vidareutveckling inom det plastteknologiska området för
marina ändamål är angeläget. För att satsningen skall ge största möjliga
effekt anser utskottet att stödet bör utnyttjas på sådant sätt att det också får
positiv betydelse för marinen. Avgörande för att lyckas med exportansträngningarna
är enligt uppgift att produkterna först har prövats av och bedömts
vara användbara inom den svenska marinen.

Ytterligare åtgärder är emellertid enligt försvarsutskottets mening angelägna
för att upprätthålla verksamheten vid Karlskronavarvet, särskilt när
det gäller sysselsättningen vid företagets plåtverkstad.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1980/81-1984/85 ett
tilläggsyrkande om medel för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbåtar.
Det återstår f. n. åtta motortorpedbåtar som är lämpade för sådan
ombyggnad. Fyra motortorpedbåtar har redan tidigare byggts om vid
Karlskronavarvet. Det finns därför vid varvet aktuellt konstruktionsunderlag
och en beställning kan läggas ut omgående. Erfarenheterna av de tidigare
ombyggda vedettbåtarna uppges vara goda. Sådana båtar kan bl. a. bidra till
övervakningen av landets utökade sjöterritorium. Kostnaderna för ombyggnad
inklusive vapenmateriel har beräknats till 4 milj. kr. per båt i prisläge
februari 1979. Ombyggnad av en båt beräknas ge 10 000 timmars sysselsättning
vid Karlskronavarvet.

Frågan om ombyggnad av ytterligare motortorpedbåtar till vedettbåtar har
berörts i försvarsutskottets yttrande 1978/79:3 y till näringsutskottet om
Finnboda Varfs betydelse för försvarsberedskapen, m. m. Försvarsutskottet
ansåg sig inte kunna tillstyrka att sysselsättningsmedel förskotterades till
försvarsramen för sådana objekt. Marinens planeringssituation är alltjämt
sådan att utskottet inte kan förorda att medel för materielobjekt förskotteras
för senare återbetalning. För att trygga kapaciteten och stödja sysselsättningen
inom andra delar av Karlskronavarvet än plastavdelningen har
försvarsutskottet därför övervägt också andra lösningar för att finansiera den
önskvärda ombyggnaden av motortorp'dbåtar till vedettbåtar.

Utskottet har inhämtat att ca 15 milj. kr. finns innestående hos förenade
fabriksverken av medel från försäljningen till republiken Chile av kryssaren
Göta Lejon. Ca 3 milj. kr. återstår för köparen att betala. Beloppen bör.

NU 1979/80:69 (FöU 1979/80:4 y)

54

jämte ca 15 milj. kr. av varvsstödet i sin helhet, enligt utskottets mening
kunna disponeras för ifrågavarande ombyggnad till vedettbåtar.

Beträffande isbrytarunderhållet vill utskottet understryka att det är viktigt
från beredskapssynpunkt att underhållet utförs vid varv inom landet. För att i
fred kunna upprätthålla kapacitet som behövs vid mobilisering och krig är det
angeläget att del av underhållet utförs vid Karlskronavarvet. Därigenom
förbättras också sysselsättningsläget vid varvet.

Stockholm den 20 maj 1980

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s),
Hans Lindblad (fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Ulla
Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg
(s), Anders Gernandt (c). Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Anita
Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

NU 1979/80:69 55

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1979/80:3 y

över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte
motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m. jämte motioner,
såvitt gäller sysselsättningsåtgärder och regionalpolitiska åtgärder (momenten
15 och 16 i propositionens hemställan).

Arbetsmarknadsutskottet avger följande yttrande.

Sammanfattning

I yttrandet redovisar utskottet bakgrunden till regeringens förslag samt
innebörden av de planerade neddragningarna inom varvssektorn. Utskottet
tar inte ställning till i vilken omfattning och takt detta bör ske men
konstaterar att det råder en bred enighet om att varvsindustrin måste
fortsätta att minska. Detta aktualiserar i sin tur sysselsättningspolitiska
insatser.

Utskottet accepterar propositionens uppläggning som innebär att regeringen
till hösten skall återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för
att dels personalavvecklingen skall kunna genomföras på ett socialt
acceptabelt sätt, dels sysselsättningen i varvsregionerna skall främjas. I det
sammanhanget avvisar utskottet motionskrav att riksdagen nu skall utfärda
anställningsgarantier för anställda vid storvarven. Detta ställningstagande
grundas bl. a. på att utskottet instämmer i ett socialdemokratiskt yrkande om
att riksdagen till hösten bör få en redovisning av Projekt 80. Inom ramen för
det projektet hanteras den nuvarande anställningsgarantin för anställda vid
Göteborgsvarven.

Socialdemokraterna reserverar sig och vill att riksdagen nu skall utfärda
anställningsgarantier i enlighet med deras motion. De vill också att riksdagen
skall ange riktlinjer för den proposition om sysselsättningsskapande insatser
som aviserats. Som omedelbar åtgärd vill de att totalt 75 milj. kr. skall anvisas
till utvecklingsfonderna i de berörda länen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att riksdagen skall anvisa
266 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den tidigare utfärdade anställningsgarantin.
Dessutom biträder utskottet ett förslag i propositionen att 170
milj. kr., som återstår av medel som tidigare anvisats för regionalpolitiska
insatser i varvsregionerna, skall förås över till den ordinarie regionalpolitiska
anslagsramen.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

56

Regionalpolitiska insatser på de villkor som gäller utanför stödområdena
förutses kunna komma till stånd i varvsregionerna även i framtiden. För
Landskronaregionens del föreslås i propositionen att regeringen skall få
fullmakt att placera in kommuner där i stödområde. Utskottet är inte berett
att biträda detta förslag utan föreslår en annan lösning när det gäller att
kanalisera erforderligt regionalpolitisk! stöd till området. Nivån på detta stöd
blir beroende av riksdagens ställningstagande beträffande Öresundsvarvets
framtid. Om det bedöms att regionen kommer att vara i behov av mera
omfattande regionalpolitisk! stöd bör regeringen i propositionen till hösten
begära erforderliga bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör det vara
möjligt att hantera stödfrågan enligt principen för regionalpolitisk! stöd
utanför stödområdena.

Bakgrund

Sedan några år har efterfrågan i världen på nya fartyg varit vikande. De
minskande leveranserna av fartyg har medfört att varvsindustrin dragits ned i
flera traditionellt viktiga länder på detta område. I Nederländerna, Danmark
och Sverige har under perioden 1975-1979 antalet varvsanställda minskat
med ca 40 %. Betydande neddragningar har också ägt rum i Storbritannien
och Västtyskland under samma tidsperiod. I Västeuropa är minskningen av
antalet anställda ca 25 %. I Japan är motsvarande tal ca 50 %.

För Sveriges vidkommande har den hittillsvarande reduceringen på 40 %
inneburit att antalet anställda vid storvarven gått ned från ca 22 000 år 1975
till drygt 13 000 år 1979. Dessa fördelar sig på Göteborg med ca 5 600,
Uddevalla med ca 600, Malmö med ca 1 300 och Landskrona med ca
500.

Trots vad hittills gjorts för att skära ned varvskapaciteten i världen bedöms
efterfrågan på fartyg under flera år framöver väsentligt understiga produktionskapaciteten.
Nya varvsnationer som Republiken Korea och Taiwan
fortsätter att bygga ut sina anläggningar för fartygsproduktion. Trots en svag
konkurrenssituation håller dessutom många traditionella varvsländer uppe
kapaciteten genom statliga stödåtgärder. Det finns emellertid strävanden
som går ut på att begränsa statliga subventioner och andra stödåtgärder till
varvsindustrin. Enligt en år 1976 träffad överenskommelse inom OECD skall
dessa länder skära ned varvsproduktionen varvid övergångsvis statliga
stödåtgärder accepteras. Under överläggningar inom organisationen år 1979
aktualiserades frågan om en slutpunkt för omställningsperioden och en
avveckling av det nu mycket omfattande varvsstödet. Länderna är ense om
att varvsstödets omfattning inte får öka och att en särskild procedur skall
tillämpas om något medlemsland anser att stödåtgärderna bör förlängas.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

57

Strukturförslaget

I propositionen föreslås en ytterligare neddragning av de svenska varvens
kapacitet. För storvarven överensstämmer förslaget i huvudsak med en inom
Svenska Varv utarbetad strukturplan.

Enligt propositionen bör varven inrikta sig på olika verksamheter. För
Uddevallavarvet föreslås en specialisering på bulk-, tank- och enhetslastfartyg,
för Götaverken Arendal AB på offshore (inkl. service) och prefabricerade
industrianläggningar, för Kockums AB på gas/kemikaliefartyg, prefabricerade
industrianläggningar, färjor, reparation samt verkstadsproduktion.

I antal producerade timmar beräknas för storvarvens del följande framtida
fördelning av affärsområden i genomsnitt per år.

Sammantaget innebär förslaget en produktionsvolym på 4,9 milj. produktionstimmar
några år in på 1980-talet. Detta innebär en halvering i
förhållande till nuläget.

I propositionen föreslås - på grundval av Svenska Varvs strukturplan - att
produktionsvolymen vid Uddevallavarvet i stort sett skall vara oförändrad
under perioden 1980-1985. För Götaverken Arendal och Kockums AB
innebär planen en väsentlig minskning av volymen. Svenska Varv AB
föreslår att det till Uddevallavarvet knutna Skandiaverken AB i Lysekil skall
avyttras snarast. En viktig punkt i propositionen är att de nämnda varven
skall avvecklas om de inte är lönsamma senast år 1985.

Enligt Svenska Varvs strukturplan bör Öresundsvarvet i Landskrona
läggas ned senast år 1983.1 propositionen ansluter sig regeringen till förslaget
med den modifieringen att avvecklingstakten bör bestämmas med hänsyn till
möjligheterna för de anställda att få nya arbeten. Svenska Varv föreslås
därför få i uppdrag att driva verksamheten på ekonomiskt minst förlustbringande
sätt och med en produktionsinriktning som inte får skada andra
enheter inom koncernen. Det framhålls dessutom att Svenska Varv planerar
att vidtaga särskilda åtgärder för ökad industrisysselsättning i Landskrona.

Propositionsförslaget innebär vidare att Götaverken Cityvarvet AB, som
är inriktat på reparationsverksamhet, under perioden 1981-1984 skall
reducera sin produktionsvolym med 30 % till ca 1,4 miljoner timmar. Målet
är att det varvet skall visa lönsamhet senast år 1982.

De mindre och medelstora varvens framtida utveckling har, enligt
riksdagens beslut i december 1978, utretts av en särskild kommission.

Tank/bulkfartyg i
Enhetslastfartyg I
Gas- och kemikaliefartyg
Offshoreanläggningar
Prefabricerade industrier

2,2 milj. prod.timmar per år

1,1 milj. prod.timmar per år
0,9 milj. prod.timmar per år
0,7 milj. prod.timmar per år

1* Riksdagen 1979180. 18 sami. Yttr. nr 3

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

58

Utredningen visar att den nuvarande kapaciteten vid dessa varv är väsentligt
större än vad som kan täckas genom beställningar från varvens traditionella
kunder. Regeringen föreslår på kommissionens förslag att verksamheten vid
AB Finnboda Varf skall läggas ned. Varvet har f. n. ca 440 anställda.
Stockholmsregionen anses ha bättre förutsättningar än flertalet andra
varvsorter att klara av de svårigheter som en minskning av varvskapaciteten
för med sig.

Karlskronavarvet AB föreslås få en primär inriktning som underhålls- och
nybyggnadsvarv för svenska marinen. Verksamhetens omfattning i antal
produktionstimmar kommer enligt förslaget att reduceras något. Varvet har i
dag ca 1 500 anställda. En förutsättning för lönsamhet år 1985 är enligt
Svenska Varv att vissa beställningar av svenska marinen tidigareläggs. I
propositionen konstateras emellertid att de ekonomiska möjligheterna för
marinen att nu beställda ytterligare fartyg saknas.

Götaverken Sölvesborg AB, som i dag har drygt 200 anställda, föreslås
upphöra som nybyggnadsvarv. Verksamheten bör läggas om och inriktas på
annan produktion. I propositionen anmäls att förberedelser pågår för att
möjliggöra beställningar på lämpliga produkter för vägverkets, sjöfartsverkets
och tullverkets räkning. Varvsverksamhetens totala omfattning beräknas
minska under de närmaste åren.

Sammanfattningsvis beräknas propositionens förslag få följande effekter
på utvecklingen av sysselsättningen vid de olika enheterna. I sammanställningen
medräknas även övrig verksamhet inom Svenska Varv (Götaverken
Motor, Calor-Celsius m. m.). Siffrorna har avrundats.

	1979	1980	1982	1984
Götaverken Arendal	3 500	3 000	1 950	1 950
Uddevallavarvet	2 900	2 600	2 550	2 550
Öresundsvarvet	2 850	i)	0	_ i
Kockums Varv	4 700	4 700	2 800	2 800
Götaverken Cityvarvet	2 250	1 600	1 350	1 350
Finnboda Varf	440	420	-	-
Karlskronavarvet	1550	1 500	1 250	1 250
Götaverken Sölvesborg	200	200	150	150
Övrigt	7 500	6 850	6 600	6 750

Totalt 26 000 20 9002) 16 7002) 16 8002)

*) Verksamheten avvecklas i takt med möjligheterna för de anställda att få nya
arbeten.

2) Exklusive Öresundsvarvct.

I propositionen framhålls dock att om lönsamheten blir tillfredsställande
kan produktionsvolymen vid varven i Göteborg och Malmö bli högre med
motsvarande positiva effekter på sysselsättningen.

Med anledning av propositionen har väckts ett tiotal motioner.
Socialdemokraterna redovisar i motionen 2019 en kritisk inställning till

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

59

underlaget för propositionens strukturförslag. Bl. a. efterlyser man en
djupgående analys av efterfrågan på produkter från varven och av varvens
konkurrenskraft. Socialdemokraterna delar emellertid uppfattningen att
omstruktureringen inom varvsindustrin måste ske genom att produktionsvolymen
dras ned. Varven måste dock få tid och resurser för nya satsningar.
Socialdemokraterna avvisar därför kravet på att man nu fattar beslut om att
varven skall läggas ned i de fall de inte är lönsamma år 1985. Beträffande
strukturförslagets konsekvenser för de olika varven förordar socialdemokraterna
en större nybyggnadskapacitet vid Kockums Varv än vad regeringens
förslag innebär. Motionärerna anser vidare att Öresundsvarvet är bättre
lämpat för reparationsverksamhet än Kockums.

När det gäller Öresundsvarvet avvisar socialdemokraterna propositionens
förslag. Redan metoden för avveckling inger betänkligheter, då den medför
risk för att de som har nyckelposter slutar först. Detta kan göra det omöjligt
att bedriva en normal verksamhet vid varvet. Socialdemokraterna förordar i
stället att riksdagen godtar varvets egen plan, som innebär en reducering med
drygt 1 000 anställda under de närmaste åren.

En liknande uppfattning framför Åke Persson (fp) och Hans Petersson i
Röstånga (fp) i motionen 2020. De anser att det är billigare med en fortsatt
reducerad drift än med avveckling enligt propositionens förslag.

Socialdemokraterna framhåller vidare att huvudsyftet med en försäljning
av Skandiaverken AB i Lysekil måste vara att skapa tryggad sysselsättning
för de anställda där.

När det gäller de mindre och medelstora varven efterlyser socialdemokraterna
konkreta förslag om hur strukturomvandlingen skall gå till. De anser
det angeläget att de pågående överläggningarna om Finnboda Varf leder till
att verksamheten kan fortsätta. Även Pär Granstedt (c) tar upp denna fråga.
I motionen 2024 framhåller han att Svenska Varv aktivt bör pröva
möjligheterna att finna en lösning som innebär att en industriverksamhet vid
varvet kan bevaras.

Socialdemokraterna tar även upp utvecklingen vid de båda Blekingevarven
i Karlskrona och Sölvesborg. Motionärerna framhåller att regeringen
måste se till att Karlskronavarvet beläggs i den omfattning som strukturplanen
förutsätter. För Sölvesborgsvarvet föreslås att tidsgränsen för lönsamhet
bör sättas till år 1983 i stället för 1981 som är Svenska Varvs förslag.

Slutligen kan nämnas att vpk i motionen 2022 föreslår riktlinjer för varvens
fortsatta verksamhet som innebär att inga nedskärningar eller nedläggningar
alls får ske.

Som framgår av det anförda finns det en principiell enighet bland
regeringspartierna och socialdemokraterna om att den svenska varvsindustrin
måste fortsätta att minska så att den anpassas till marknadens
förutsättningar. Även om det råder delade meningar på vilket sätt och i
vilken takt neddragningen skall ske är det uppenbart att varvsregionerna
kommer att utsättas för ytterligare påfrestningar på arbetsmarknaden.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

60

Utskottet anser sig mot denna bakgrund kunna behandla olika förslag till
åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget utan att i detalj ta ställning till
hur mycket och i vilken takt varven skall skäras ned. Den frågan ankommer
det på näringsutskottet att pröva.

Sysselsättningsmässiga konsekvenser i varvsregionerna

Uddevallaregionen

Uddevalla kommun har under 1970-talet haft en befolkningsminskning på
ca 1 500 personer. I kommunerna Munkedal, Lysekil och Orust har
befolkningsutvecklingen emellertid varit positiv. Arbetslösheten i regionen
var under år 1979 något lägre än i länet. I Uddevalla var dock ungdomsarbetslösheten
högre än i länet.

Enligt länsstyrelsens prognoser kommer industrisysselsättningen att minska
i regionen under perioden fram till år 1983. Bortfallet beräknas dock mer
än väl kompenseras genom en ökad sysselsättning inom servicesektorn.

Antalet anställda vid Uddevallavarvet kommer enligt strukturförslaget att
minska något under 1980-talet. Utgår man från planerad arbetsstyrka för år
1980 kan det bli aktuellt med viss ersättningsrekrytering vid varvet.

Mot den angivna bakgrunden anses det i propositionen inte vara
erforderligt med särskilda insatser i regionen för att upprätthålla sysselsättningen.

Göteborgsregionen

I regionen har Göteborgs kommun haft betydande svårigheter att hålla
befolkningssiffrorna uppe under 1970-talet. Under decenniet minskade
befolkningen med ca 30 000 personer eller med 7%. Detta uppvägs
emellertid av den ökning som kringliggande kommuner inom pendlingsavstånd
fått.

Arbetslösheten i Göteborgs kommun är av samma storlek som i landet i
övrigt. I kringliggande kommuner som Mölndal och Kungälv var arbetslösheten
under år 1979 betydligt lägre än i länet och i riket.

Enligt länsstyrelsens prognoser kommer sysselsättningen inom industrin
att minska under perioden fram till år 1983. En ökad sysselsättning inom
servicesektorn beräknas dock i stort sett kompensera bortfallet inom andra
sektorer.

I Göteborg ligger Götaverken Arendal AB, Götaverken Cityvarvet AB,
Götaverken Ångteknik AB samt Götaverken Motor AB. Sammanlagt hade
dessa enheter vid årsskiftet i runda tal 7 700 anställda. Förslaget till
strukturplan kan beräknas innebära en reducering av antalet anställda med
ca 2 400 under fem år. S. k. naturlig avgång till följd av pensioneringar m. m.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

61

kommer dock att i viss utsträckning minska antalet direkt berörda.

Sveriges Verkstadsförening har i anslutning till den av Svenska Varv
framlagda strukturplanen undersökt arbetskraftsbehovet under första halvåret
1980 hos medlemsföretagen i en tremilsradie runt bl. a. Göteborg. Enligt
undersökningen har verkstadsföretagen i Göteborgsregionen ett behov av ca
2 000 arbetare uppdelade på ca 550 yrkesarbetare och ca 1 450 tempoarbetare.
Yrkesmässigt föreligger störst behov av gruppen övriga yrkesarbetare.
Därnäst kommer plåtslagare och svetsare.

Malmöregionen

I regionen har Malmö kommun förlorat ca 11 % av sin befolkning under
1970-talet, vilket motsvarar ca 12 000 personer. I gengäld har kranskommunerna
ökat sin befolkning betydligt.

Arbetsmarknadsläget i Malmö var under hela år 1979 sämre än i riket som
helhet. Ungdomsarbetslösheten uppgick till mellan 5,5 och 6,0 %.

Enligt länsstyrelsens prognoser förutses en minskad industrisysselsättning
i regionen under de närmaste åren. En ökning inom servicesektorn beräknas
dock mer än väl kompensera bortfallet inom andra samhällssektorer.

Som tidigare redovisats planeras en fortsatt reducering av kapaciteten vid
Kockums varv. Antalet sysselsatta vid varvet kan enligt förslaget komma att
minska med drygt 1 800 under de närmaste åren, vilket motsvarar drygt 350
personer per år under fem år.

Enligt den tidigare nämnda undersökningen som Sveriges Verkstadsförening
gjort har verkstadsföretagen i Malmöregionen under första halvåret i år
ett behov av att rekrytera ca 400 personer, varav 200 yrkesarbetare, 170
kvalificerade tempoarbetare och 30 okvalificerade arbetare.

Länsarbetsnämnden i Malmöhus län har mot bakgrund av den förutsedda
utvecklingen vid varven i Malmö och Landskrona nyligen gjort en
genomgång av vilka lediga arbeten som finns i de båda regionerna. Enligt
uppgift från nämnden kan 600-700 personer direkt få arbete i Malmöregionen
utan att flytta, eftersom många verkstads- och byggföretag dras med en
nästan konstant brist på arbetskraft. Nämnden framhåller dock att det är
svårt att bedöma hur efterfrågan kommer att stå sig framöver med tanke på
konjunkturutvecklingen.

Landskronaregionen

I regionen har Landskrona kommun haft betydande problem på arbetsmarknaden
under andra hälften av 1970-talet. En viktig orsak härtill är
utvecklingen vid Öresundsvarvet, som har en avgörande betydelse för
arbetsmarknaden i kommunen. Även andra stora företag i kommunen har
gått tillbaka eller lagts ned.

I Landskrona är arbetslösheten högre än i länet som helhet. Under år 1979

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

62

uppgick andelen arbetslösa av befolkningen i arbetsför ålder till knappt 3 %
mot ca 2 % i riket. I grannkommunen Helsingborg var situationen väsentligt
bättre.

Länsstyrelsen räknar med en minskad industrisysselsättning i regionen
under perioden fram till år 1983. Förhoppningen är att servicesektorn skall
öka i minst motsvarande grad.

Som tidigare redovisats föreslås i propositionen att Öresundsvarvet på sikt
skall läggas ned och att detta skall ske i takt med att de anställda får annat
arbete. I två motioner, 2019 och 2020, föreslås att varvet skall finnas kvar
men att kapaciteten skall dras ned med ca 1 000 personer till år 1985. Antalet
anställda vid varvet uppgår f. n. till ca 2 840.

Enligt den tidigare nämnda studien som Sveriges Verkstadsförening tagit
fram har verkstadsföretagen i Landskronaregionen redovisat ett nyrekryteringsbehov
under första halvåret i år på 545 arbetare, varav ca 275
yrkesarbetare. Behovet gäller bl. a. montörer och plåtslagare.

Enligt länsarbetsnämndens genomgång, som redovisats ovan, finns f. n. i
Landskronaregionen ca 300 lediga platser som är tänkbara för eventuellt
friställda varvsarbetare.

Blekinge län

Länet har, som utskottet redovisat i sitt regionalpolitiska betänkande AU
1979/80:23, under den senaste 10-årsperioden haft en betydligt svagare
utveckling än riksgenomsnittet. Problemen är särskilt stora i Olofströms
kommun, men även länets primära centrum Karlskrona har haft svårigheter
att hålla befolkningssiffrorna uppe under senare år. Enligt länsstyrelsens
prognoser kommer svårigheterna i länet att kvarstå under de närmaste åren
med en negativ befolkningsutveckling och en nedgång i antalet industrisysselsatta.
Inom servicesektorn räknar man dock med en viss ökning i
sysselsättningen.

Arbetsmarknadsläget i länet överensstämmer i stort med situationen i
riket som helhet. Kommuner som Olofström och Sölvesborg hade emellertid
under år 1979 en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Propositionens förslag beträffande varven i Karlskrona och Sölvesborg
innebär en viss neddragning av kapaciteten. I runda tal 250 anställda i
Karlskrona och 60 i Sölvesborg kan komma att beröras under den aktuella
perioden som strukturplanen omfattar. Förslaget för Karlskronavarvets del
förutsätter att sysselsättningen hålls uppe med hjälp av statliga beställningar,
bl. a. från marinen.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

63

Regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser

Tidigare beslutade åtgärder

I december 1978, då riksdagen senast tog ställning till varvsnäringen (prop.
1978/79:49, NU 17, rskrll5), fattades beslut om vissa åtgärder för att
avhjälpa sysselsättningsproblemen i de berörda regionerna.

Åtgärderna bestod i

- Särskilt regionalpolitisk! stöd i varvsregionerna med 300 milj. kr.

- Medelstiilskott till regionala utvecklingsfonder inom varvsregionerna med
tillsammans 105 milj. kr.

- Stöd till alternativ produktion vid varven med 200 milj. kr.

- Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer med 125 milj. kr.

- Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna med 265 milj. kr.
Dessa medel skulle användas dels för att vid behov ytterligare förstärka
regionala utvecklingsfonder, dels för att ytterligare stödja alternativ
produktion vid varven och dels för att efter beslut av regeringen i särskilda
fall stödja projekt som är särskilt omfattande.

- Anställningsgaranti för de anställda vid storvarven.

Härutöver anmäldes att det fanns möjlighet att tidigarelägga statliga
investeringar inom främst kommunikationssektorn med drygt 1 200 milj.
kr.

Av det regionalpolitiska stödet hart. o. m. mars månadi år tagits i anspråk
2,6 milj. kr. i bidrag och 86,4 milj. kr. som lån. Sysselsättningseffekten har
beräknats till ca 500 personer.

Bidraget till fartygsexport har ännu inte utnyttjats, men det finns sju
ansökningar som skall prövas.

Av bidraget på 265 milj. kr. till sysselsättningsåtgärder har 150 milj. kr.
enligt riksdagsbeslut (prop. 1978/79:211, NU 58, rskr449) omfördelats för
avskrivningslån till beställare.

För att underlätta övergången till annan sysselsättning för vissa varvsanställda
i Göteborg uppdrog regeringen den 25 januari 1979 åt Svenska Varv
att, i enlighet med riksdagens beslut, i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna
träffa avtal med berörda fackliga organisationer om en
anställningsgaranti för den då anställda personalen. I maj 1979 träffades ett
sådant avtal som bl. a. innebar att ett aktiebolag. Projekt 80 AB (P80),
bildades.

Till detta bolag överförs den övertaliga personalen vid varven. Bolagets
uppgifter är att förbereda den överförda personalen för anställning utanför
varvsföretagen eller för pensionering. På länsarbetsnämndens initiativ har en
omställningsgrupp vid P80 bildats. I denna grupp ingår representanter för
företagsledning, de fackliga organisationerna vid Svenska Varv, arbetsmarknadsverket,
trygghetsrådet och Göteborgs kommuns näringslivssekretariat.
Dessutom har en särskild arbetsförmedlingsenhet upprättats vid P80.

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

64

I propositionen 1978/79:49 bedömdes att antalet anställda vid varven i
Göteborg översteg behovet med ca 2 300 personer. I september 1979 uppgick
motsvarande antal till drygt 1 600 personer. Ca 600 personer har sedan dess
slutat sin anställning antingen före eller efter inträde i P80. Ytterligare ca 100
personer har åter anställts i varvsföretagen. Drygt 200 genomgår f. n. sådan
utbildning eller praktik som bör kunna leda till anställning. Av resterande ca
500 är 225 långtidssjuka eller tjänstlediga och står därför f. n. inte till
arbetsmarknadens förfogande. Av de ursprungligen 1 600 övertaliga återstår
nu ca 500 personer som ännu inte har kunnat beredas nya arbeten. Härav är
240 personer 55 år och äldre, 75 personer villkorligt arbetsföra, och 100
personer kan betraktas som socialmedicinska fall (förutom de långtidssjuka).

Enligt företrädare för P80 har verksamheten haft positiva effekter. Den
har möjliggjort ett individuellt stöd, som inte kan ges inom ramen för gängse
arbetsmarknadspolitiska medel, till personer som slussats över till nya
arbeten. Genom utbildningsinsatser och socialmedicinska insatser har det
varit möjligt att ta hand om dem som har det svårast att klara omställningar.
Även om insatserna kostat betydande belopp anser man inom projektet att
alla tecken tyder på att satsningarna varit ekonomiskt riktiga i den meningen
att motsvarande kostnader annars skulle uppstått för olika samhällsorgan.

P80 har drivits i nära samarbete med arbetsförmedlingen och trygghetsrådet.

Kostnaden för P80 beräknas fram till årsskiftet 1980-1981, då det enligt
planerna skall upphöra, till 266 milj. kr. I propositionen hemställs att
riksdagen till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader
anvisar dels på tilläggsbudget III för innevarande budgetår 26 milj. kr., dels
för budgetåret 1980/81 240 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat har 115
milj. kr. av den totala summan använts till pensioner, 32 milj. kr. till
stimulansbidrag för särskilt svårplacerade, 26 milj. kr. till startande av nya
projekt, 22 milj. kr. till utbildning, 18 milj. kr. till egen produktion samt 12
milj. kr. till utvecklingsarbete.

Föreslagna åtgärder

Enligt propositionen får ett genomförande av strukturplanen ringa
effekter för sysselsättningen i Uddevalla. Effekterna i Göteborgs- och
Malmöregionerna anses mer osäkra. Arbetsmarknaderna där är så stora att
de sysselsättningseffekter som uppstår till följd av neddragningar vid varven
bör kunna bemästras med sedvanliga sysselsättningspolitiska medel. För
Landskronas del föreslås särskilda insatser för att mildra effekterna av den
planerade nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona.

I samband med varvsbeslutet hösten 1980 beslöt riksdagen som tidigare
sagts att de anställda skulle få en garanti om fortsatt anställning t. o. m. 1980.
Motsvarande garanti har sedan utfärdats även för de anställda vid Kockums

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

65

varv. Anställningsgarantin för de varvsanställda i Göteborg har hanterats
inom ramen för Projekt 80, som redovisats tidigare i yttrandet. För att täcka
kostnaderna för det projektet begärs nu sammanlagt 266 milj. kr. Utskottet
tillstyrker att dessa medel anvisas.

I propositionen läggs inte nu fram några specifika förslag för att lösa
sysselsättningsfrågorna på kortare sikt. I första hand hänvisas till det batteri
av åtgärder som arbetsmarknadspolitiken innehåller. När det gäller Landskrona
är det enligt statsrådet Åsling befogat med särskilda insatser. Han
nämner i sammanhanget någon form av avgångsvederlag till anställda som
lämnar varvet och säger vidare att han till hösten ämnar återkomma till denna
fråga, liksom till andra förslag om sysselsättningsskapande åtgärder. I det
sammanhanget uppges också att delegationen för etableringsfrågor fått till
särskild uppgift att verka för att företag etablerar verksamhet i Landskronaregionen.
Propositionen innehåller också förslag om det regionalpolitiska
stödet. Till den frågan återkommer utskottet i det följande.

Socialdemokraterna är i partimotionen 2019 starkt kritiska mot att
propositionen inte innehåller förslag om hur man skall lösa de sysselsättningsfrågor
som uppkommer när varven drar ned verksamheten. Motionärerna
anser också att regeringen gör en för optimistisk bedömning av
situationen i Göteborg och Malmö. Även svårigheterna i Blekinge underskattas.

I motionen föreslås att den anställningsgaranti som f. n. gäller för de
anställda vid storvarven skall bibehållas under den kommande omstruktureringsperioden.
Garantin bör dessutom utsträckas till att omfatta varven i
Blekinge. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med förslag om
den närmare utformningen av anställningsgarantin och därtill knutna
insatser. I samband därmed bör regeringen redovisa erfarenheterna av
Projekt 80.

Socialdemokraterna vill dessutom ha ytterligare insatser. De begär därför
att regeringen skall utarbeta ett handlingsprogram med konkreta projekt.
Som en omedelbar åtgärd föreslås vidare att de regionala utvecklingsfonderna
i de tre berörda varvslänen skall tillföras 25 milj. kr. vardera för att
stimulera den industriella utvecklingen.

Frågan om anställningsgaranti tas upp också av Åke Persson (fp) och Hans
Petersson i Röstånga (fp) i motion 2020. Även dessa motionärer anser att en
sådan garanti bör införas. Rune Torwald (c) och Christina Rogestam (c)
kommer i motion 1978 in på Projekt 80 och begär att det skall klaras ut hur
man skall förfara med de människor som finns kvar i projektet när detta
upphör vid slutet av innevarande år.

När det gäller att lösa sysselsättningsproblemen på varvsorterna bör enligt
utskottets uppfattning den självklara utgångspunkten vara att man i första
hand skall anlita de medel som samhället redan har till sitt förfogande. Inom
arbetsmarknadspolitikens ram finns olika typer av åtgärder som har
utvecklats under en följd av år och som man har erfarenheter av och därför

5 Riksdagen 1979180. 17 sami Nr 69

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

66

snabbt kan sätta in. Likaså finns det etablerade medel inom näringspolitikens
och regionalpolitikens områden. Utskottet vill emellertid inte förneka att det
kan finnas skäl till vissa särskilda insatser när det gäller varvsorterna med
hänsyn till de omfattande friställningar det gäller. Utskottet kan tänka sig att
man även prövar mera okonventionella lösningar för att på ett snabbt och
praktiskt sätt skaffa arbeten åt den övertaliga personalen. Ett närmare
samarbete bl. a. mellan arbetsmarknadsmyndigheterna, de anställdas organisationer
och näringslivet i Sydsverige bör komma till stånd. Regeringen har
uppgivit att den ämnar återkomma till dessa frågor med förslag till riksdagen
under hösten. Utskottet har inte något att erinra mot en sådan handläggningsordning.
Tvärtom finns det mycket som talar härför. Det främsta skälet
är att man då bättre kan bedöma vilka åtgärder mera i detalj som det nu
under våren fattade beslutet kan föranleda. Även socialdemokraterna begär
f. ö. att regeringen skall återkomma under hösten.

Med denna inställning finns det inte skäl att gå närmare in på yrkanden om
anställningsgaranti och olika detaljförslag för att hävda sysselsättningen. När
det gäller särskilda projekt så förutsätter utskottet att man på olika håll gör
vad som är möjligt, bl. a. med stöd av utvecklingsfonderna och de
regionalpolitiska medlen, för att förverkliga uppslag som bedöms vara
realistiska. Det är emellertid knappast möjligt för riksdagen att direkt ta
ställning till enskilda konkreta förslag. Med det anförda har utskottet
besvarat även motion 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c). Motionen bör inte
föranleda någon åtgärd.

Som tidigare sagts bör riksdagen under hösten avgöra om man inom ramen
för en anställningsgaranti eller på annat sätt bör se till att personalavvecklingen
vid varven sker i socialt acceptabla former. Det får förutsättas att den
kommande propositionen innehåller underlag för ett sådant ställningstagande.
Utskottet delar också de socialdemokratiska motionärernas uppfattning
att riksdagen bör få en redovisning av utfallet av Projekt 80. Denna
redovisning kan lämpligen lämnas i den aviserade propositionen. I det
sammanhanget kan det också vara lämpligt att ta upp det av Rune Torwald
(c) och Christina Rogestam (c) i motion 1978 aktualiserade problemet som
uppstår vid en avveckling av Projekt 80. Även dessa förhållanden talar för att
man inte nu bör binda sig i fråga om metoderna som skall användas för att
underlätta personalavvecklingen.

Beträffande anställningsgarantin vill utskottet utöver det anförda framhålla
att det finns starka principiella skäl mot att statsmakterna för enstaka
företag eller branscher gör åtaganden av det slaget. Utskottet gav uttryck för
samma uppfattning för ungefär ett år sedan i betänkandet AU 1978/79:21
s. 22, som på denna punkt var enhälligt och godtogs av riksdagen. Det finns
tecken som tyder på att anställningsgarantin som den hanterats genom
Projekt 80 inneburit vissa fördelar från både företagsekonomiska och sociala
utgångspunkter. Å andra sidan går det inte att förneka att garantier av detta
slag kan motverka vad som från alla utgångspunkter är önskvärt, nämligen

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

67

att arbetskraften går över till företag med goda utvecklingsmöjligheter. Man
kan inte heller komma ifrån rättvisesynpunkten som leder till att anställda i
andra branscher och företag med problem anser sig ha rätt till motsvarande
garantier.

Vid de kommande övervägandena om sysselsättningspolitiska insatser vid
varven får man alltså mot bakgrund av vad ovan anförts väga den
omständigheten att anställningsgarantin i dag finns vid vissa varv mot de
invändningar av praktisk och principiell innebörd som kan riktas mot
systemet. Som tidigare sagts bör ställningstagandet till de nu berörda
frågorna anstå till hösten, då det bör finnas ett betydligt bättre underlag än i
dag. När det gäller Projekt 80 vill utskottet - med hänsyn till att höstens
riksdagsbeslut kan väntas tämligen sent - tillfoga att utskottet inte har något
att erinra mot att regeringen får besluta om att projektet får fortsätta någon
tid in på 1981 om det bedöms lämpligt.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor
inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion.
Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som
varvet i fråga varit i behov av. Enligt den socialdemokratiska partimotionen
2019 är dessa skolors framtid hotad. Regeringen bör därför ta de initiativ
som krävs för att säkra att utbildningen får finnas kvar.

Utskottet har tidigare uttalat att utbildningen vid de stora varven kan vara
en tillgång för att klara och överbrygga den nuvarande varvskrisens
följdverkningar (AU 1978/79:1 y). Utskottet har samma inställning i dag.
Frågan får övervägas av myndigheterna på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena.
I sammanhanget vill utskottet peka på den proposition (1979/
80:145) om företagsanknuten gymnasieutbildning som f. n. behandlas i
utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten (UbU 1979/80:34 och AU 1979/
80:25).

Utskottet går härefter över till att behandla det regionalpolitiska stödet.
Som ovan redovisats har riksdagen tidigare anvisat 300 milj. kr. för
regionalpolitiskt stöd i varvsregionerna. Av detta belopp är ca 170 milj. kr.
inte utnyttjat. I propositionen föreslås nu att den ram om 7 400 milj. kr. för
regionalpolitiskt stöd som gäller för innevarande femårsperiod till budgeten
1984/85 skall utökas med det nämnda beloppet 170 milj. kr. och att det
således inte skall avdelas särskilda medel för stöd i varvsregionerna.
Utskottet delar denna uppfattning och godtar alltså den föreslagna omdispositionen
av anslagen. När det gäller stödgivningen sägs i propositionen att
stöd bör kunna ges på samma villkor som i dag gäller för stöd utanför
stödområdena. Varvsregionerna uppfyller ett grundläggande kriterium
härför i form av omfattande friställningar till följd av strukturomvandling.
Utskottet godtar även vad som anförs i propositionen i detta hänseende.

För Landskronaregionens del föreslås i propositionen att riksdagen skall
besluta att kommunerna i regionen skall ingå i stödområde och att regeringen
skall få fullmakt att avgöra vilka kommuner det skall gälla liksom vilket eller

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

68

vilka stödområden som skall komma i fråga.

Mot detta förslag har Börje Hörnlund m. fl. (c) riktat kritik i motion 2018.
Motionärerna som gör en jämförelse med förhållandena i Norrland
ifrågasätter om inte andra lösningar än de regionalpolitiska i första hand skall
prövas för att klara sysselsättningsproblemen i Landskrona. I sammanhanget
nämns länets utvecklingsfond och investmentbolaget Malmöhusinvest. I
motionen vill man inte förorda en högre inplacering än i stödområde 1.
Dessutom yrkas att beslutet skall gälla endast för ett år i taget.

Utskottet är för sin del tveksamt till propositionens förslag på denna
punkt. För det första kan ifrågasättas om det regionalpolitiska stödet är en
lämplig stödform när det gäller varvsregionerna. De relativt stora belopp
som inte utnyttjats ger en fingervisning om att så inte är fallet. Utskottet
accepterar emellertid att man behåller stödformen som ett komplement till
andra åtgärder. Däremot är utskottet inte berett att utan vidare godta
förslaget om inplacering av Landskronaregionen i stödområde.

Utskottet har nyligen tagit ställning till ett stort antal motionsyrkanden om
förändringar i stödområdesindelning (AU 1979/80:23). Dessa berör olika
landsdelar och gäller i många fall kommuner med mycket svåra sysselsättningsproblem.
Motionerna har avstyrkts med hänvisning till riksdagens förra
året fattade beslut i frågan och till att indelningen bör vara långsiktig till sin
karaktär. Först nästa år i samband med regeringens förutskickade redovisning
av länsplanering 80 för riksdagen bör indelningsändringar övervägas.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslag som innebär ändring i den
nuvarande ordningen, nämligen att det är riksdagen som beslutar om
inplacering av rikets kommuner i stödområden.

Utskottet är medvetet om att det finns behov av särskilda insatser i
Landskronaregionen. Insatsernas omfattning blir beroende av ställningstagandet
till frågan om varvets framtid. Under alla omständigheter finns det
dock behov av att skapa nya arbetstillfällen. Det regionalpolitiska stödet bör
kunna vara ett användbart hjälpmedel i arbetet för att uppnå det målet. På
denna punkt finns det anledning att ha en generös inställning.

Om det visar sig finnas behov av mycket omfattande insatser bör det vara
möjligt att vid stödgivningen gå utöver de ramar som i dag tillämpas för stöd
utanför stödområdena. Regeringen bör i så fall inhämta erforderliga
bemyndiganden av riksdagen. I annat fall bör för Landskronaregionens del
kunna tillämpas samma principer som i allmänhet gäller för stöd utanför
stödområdena.

Med den redovisade utgångspunkten saknas skäl att formellt placera
kommuner i regionen i stödområde. Med hänsyn till det anförda är utskottet
inte berett att biträda propositionens förslag om en fullmakt för regeringen
på den punkten.

Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att utskottet
biträder propositionen såvitt angår förslaget (16) om omdisponering av 170
milj. kr. till den ordinarie ramen för regionalpolitisk! stöd. Likaså tillstyrker

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

69

utskottet förslagen (13 och 14) om medel till Projekt 80. Däremot avstyrker
utskottet förslaget (15) om bemyndigande för regeringen att placera in
kommun i Landskronaregionen i stödområde.

De motionsyrkanden som utskottet tagit upp till behandling bör, utöver
vad som anförts, inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det gäller
alltså i aktuella delar motionerna 1978, 2017, 2018, 2019 och 2020.

Stockholm den 13 maj 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c).
Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s).
Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Hans Gustafsson (s), Margit Odelsparr
(c), Eva Winther (fp), Filip Fridolfsson (m). Lahja Exner (s) och Nils-Olof
Grönhagen (s).

Avvikande mening

Anställningsgaranti och åtgärder för att främja sysselsättningen

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Hans
Gustafsson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”När det” och på s. 13 slutar
”(UbU 1979/80:34 och AU 1979/80:25)” bort ha följande lydelse:

Den fortsatta omstruktureringen av den svenska varvsindustrin kommer
att få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i varvsregionerna.
Varvsorterna har redan i dag en besvärlig arbetsmarknad med vikande
industrisysselsättning. Både Göteborg och Malmö har under andra hälften av
1970-talet fått vidkännas en minskning av industrisysselsättningen med mer
än 10 %. Enligt länsstyrelsernas prognoser kommer den utvecklingen att
fortsätta även under den första hälften av 1980-talet. Mot den angivna
bakgrunden måste särskilda åtgärder sättas in såväl på dessa orter som på
övriga platser som drabbas av nedläggningarna.

Regeringen har uppgivit att den under hösten ämnar återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder på sysselsättningsområdet. Enligt
utskottets mening är detta helt otillfredsställande. Det kan inte vara rimligt
att riksdagen skulle fatta beslut om den svenska varvsindustrins storlek och
struktur utan att samtidigt få uppgift om vilka åtgärder regeringen föreslår
för att upprätthålla sysselsättningen och dämpa den sociala oron på de
berörda orterna.

Som tidigare nämnts införde riksdagen i samband med 1978 års beslut om

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

70

varvenens, k. anställningsgaranti. Garantin gällert, o. m. 1980 och omfattar
numera de anställda vid storvarven i Göteborg, Uddevalla, Malmö och
Landskrona. I Göteborg bildades en särskild organisation. Projekt 80, för att
ta hand om den övertaliga varvspersonalen där. Trots vissa problem är
bedömningarna av den s. k. P80-verksamheten övervägande positiva. Det
måste konstateras att organisationen inneburit stora fördelar från både
mänskliga och företagsekonomiska aspekter. Farhågorna att projektet skulle
verka hämmande på rörlighetsbenägenheten hos de anställda har inte
besannats.

Som väntat har det emellertid visat sig att en viss del av den övertaliga
personalen är svår att placera på den öppna arbetsmarknaden. Det finns flera
orsaker härtill. Varvsarbetet är till sin karaktär tungt och riskfyllt med
förslitningar och skador som resultat. Den snabba neddragningen av varven i
Göteborg under andra hälften av 1970-talet har vidare lett till en personalsammansättning
inom varven som markant avviker från sammansättningen
på arbetsmarknaden i stort.

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen är det också det
stora inslaget av äldre och begränsat arbetsföra som ligger bakom de relativt
höga kostnaderna för P80. Någon redovisning av hur kostnaderna fördelas på
olika ändamål ges inte i propositionen. Detta är beklagligt. Utan en analys av
verksamheten och kostnadernas fördelning är det inte möjligt att göra en
tillförlitlig bedömning av i vilken utsträckning kostnaderna för P80 i
realiteten ersätter andra kostnader, som skulle uppstått om verksamheten
inte kommit till stånd.

Från Göteborgs kommun har man pekat på att det redan med hänsyn till de
människor sorn i dag omfattas av P80 är motiverat att fortsätta verksamheten
efter utgången av 1980. Om verksamheten avbryts riskerar man att en del av
det anpassningsarbete som pågår inte kommer att leda till resultat. I
sammanhanget kan nämnas att åtskilliga av de nu anställda inom P80 av olika
skäl är svårplacerade på den öppna arbetsmarknaden. Eftersom de som
omfattas av P80 fortfarande formellt är anställda vid varven kommer de vid
ett avbrytande av P80-verksamheten att återgå dit. De kommer därmed att
ingå i den totala personalstyrka som till sin omfattning skall anpassas till en
väntad krympning av varvskapaciteten.

Mot bakgrund av de betydande personalreduceringar på varvsorterna som
man måste räkna med under de närmaste ären är det enligt utskottets
uppfattning motiverat att hålla en hög beredskap vid varven. Påfrestningarna
på varvsregionernas arbetsmarknader kan bii så stora, att särskilda insatser
för stöd till omställning för den övertaliga personalen av det skälet blir
motiverade, Dessutom ställs för enskilda varvsenheter långtgående krav på
omorientering av produktionen, och det kan finnas anledning att låta dessa
krav ge visst utslag i sammansättningen av den kvarvarande personalstyrkan.

Dessa skäl talar enligt utskottets uppfattning för att den anställningsga -

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

71

ranti, som f. n. gäller för de anställda vid storvarven, bör bibehållas under
den kommande omstruktureringsperioden. Garantin bör dessutom utsträckas
till att omfatta även varven i Blekinge. Till denna anställningsgaranti bör
knytas möjligheter att på de enskilda varvsorterna utnyttja insatser av den
typ som omfattas av den nuvarande P80-organisationen. Insatserna bör
utformas i samråd med de lokala fackliga organisationerna och med
utgångspunkt i erfarenheterna från P80. Regeringen bör få i uppdrag att till
riksdagen återkomma med förslag om den närmare utformningen av
anställningsgarantin och därtill knutna insatser och i samband därmed
redovisa en utvärdering av P80. Vid den praktiska utformningen av garantin
bör självfallet varvsföretagen och de anställdas organisationer ha stort
inflytande.

Med det anförda har utskottet tillgodosett yrkandena om anställningsgaranti
i den socialdemokratiska partimotionen 2019 och motion 2020 av Åke
Persson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp). I den senare motionen har
dock Blekinge län undantagits från yrkandet om anställningsgaranti. Med
utgångspunkt i utskottets förslag finns det inte anledning föreslå någon
åtgärd på grund av motion 1978 av Rune Torwald (c) och Christina Rogestam
(c). I den motionen aktualiseras nämligen problemet som uppstår om
Projekt 80 skulle avvecklas.

När det gäller behovet av statliga insatser för att skapa ny sysselsättning på
varvsorterna delar utskottet den kritiska inställningen mot propositionen
som redovisas i den socialdemokratiska motionen 2019. Regeringen bör
snarast utarbeta ett handlingsprogram med förslag till sådana insatser.
Insatserna bör vara av den omfattningen att de i väsentlig grad bidrar till att
kompensera det bortfall av arbetstillfällen som uppstår i samband med
omstruktureringen av varvsindustrin. I den mån utvecklingen vid varven
leder till betydande negativa effekter vid underleverantörsföretag, bör
åtgärder för dessa företag innefattas i programmet.

Inför behandlingen av varvsfrågorna har från olika håll, bl. a. berörda län
och kommuner samt de fackliga organisationerna, redovisats en rad tänkbara
projekt. De socialdemokratiska motionärerna framhåller i det sammanhanget
att dessa förslag bör bli föremål för en seriös prövning från
regeringens sida i samband med utarbetandet av förslag till statliga insatser
för att skapa ny produktion på varvsorterna. Utskottet delar denna
uppfattning. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Med det
anförda kan även motionen 2017 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) sägas vara
besvarad. Motionärerna vill nämligen att riksdagen nu får ta ställning till
konkreta alternativ som tagits fram för Öresundsvarvet.

Från de berörda regionernas sida har framhållits att det är angeläget att
ytterligare resurser snabbt ställs till förfogande för den verksamhet som
pågår på regional nivå för att stödja industriella utvecklingsprojekt.
Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill i sammanhanget understryka det värdefulla i att det på

NU 1979/80:69 (AU 1979/80:3 y)

72

regional och lokal nivå bedrivs en intensiv och praktiskt inriktad verksamhet
för att stödja konkreta industriprojekt. Utskottet är emellertid inte berett att
i dag, med det beslutsunderlag som föreligger, ta ställning till frågan om hur
stora resurser för här aktuellt ändamål, som skall tillföras olika samhällsorgan
i varvsregionerna. Det slutliga avgörandet på den punkten måste bli
beroende av de förslag som presenteras i det handlingsprogram för
varvsregionerna som utskottet med anledning av den socialdemokratiska
motionen begärt att regeringen skall lägga fram.

En uppbromsning av den pågående projektverksamheten på den regionala
nivån måste emellertid undvikas. Därför bör redan nu, i avvaktan på ett
slutligt ställningstagande, en viss förstärkning av resurserna på den regionala
nivån ske. Utskottet föreslår därför att det socialdemokratiska förslaget att
de regionala utvecklingsfonderna i Göteborgs och Bohus län, Malmöhus län
och Blekinge län skall tilldelas ett bidrag på vardera 25 milj. kr. för stöd till
industriella utvecklingsprojekt i varvsregionerna skall bifallas. Det får
ankomma på utvecklingsfonderna att bedöma hur medlen skall användas.
Riksdagen bör anslå medel i enlighet med det anförda.

En omfattande yrkesutbildning har under åren bedrivits vid verkstadsskolor
inom de stora varven med nära anknytning till pågående produktion.
Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda ungdomarna till yrken som
varvet i fråga varit i behov av. Enligt den socialdemokratiska partimotionen
2019 är dessa skolors framtid hotad. Regeringen bör därför ta de initiativ som
krävs för att säkra att utbildningen får finnas kvar. Utskottet delar denna
uppfattning. Utbildningsavdelningarna vid dessa företag kan otvivelaktigt
spela en viktig roll för att klara och överbrygga följdverkningarna av den
pågående omstruktureringen av den svenska varvsindustrin. Regeringen bör
därför ta de initiativ i frågan som förordas i den socialdemokratiska
motionen. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

NU 1979/80:69

73

Bilaga 3

INDUSTRIDEPARTEMENTET 1980-05-19

Statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979

Statens kostnader för varvsindustrin under åren 1977-1979 uppgår, enligt
specifikation i [under]bilaga. till drygt 12 000 milj. kr. I detta belopp ingår
inte de regionalpolitiska insatserna i varvsregionerna. Knappt 9 500 milj. kr.
har varit stöd i olika former till Svenska Varv-koncernen, knappt 2 600 milj.
kr. har utgjort generellt branschstöd och slutligen har knappt 300 milj. kr.
utgjort aktieförvärv i samband med bildandet av Svenska Varv AB.

Svenska Varv-koncernen

Stödet till Svenska Varv avser dels soliditetstillskott. dels förlusttäckning
och dels stöd till utveckling och omställning av koncernen. De redovisade
förlusterna åren 1977-1979 uppgår sammanlagt till 5 258 milj. kr., varav 874
milj. kr. avser Kockums Varvs förlust under år 1979. Därtill kommer
kostnader för nedläggningen av Eriksbergsvarvet om 859 milj. kr. och
omvärdering av övertagna tillgångar och skulder i Kockums om 1 500 milj.
kr. (värdegarantier). I realiteten har förlusterna varit avsevärt högre, men
stödet till beställare av fartyg har förbättrat resultatet med ca 1 000 milj. kr.
Förlusterna består av följande huvudposter:

- kundförluster och förluster på det egna fartygsengagemanget

- valutaförluster

- extra ordinära nedskrivningar

- nedläggning av Eriksbergsvarvet

- driftsförluster.

Förluster på kundfordringar och det egna fartygsengagemanget avser de
förluster som uppstått genom nedskrivningar av fordringar och egna fartyg.
Nedskrivningarna skedde huvudsakligen till följd av de vikande fartygsmarknaderna
och sjunkande priserna på andrahandsfartyg under åren 1977-1978.
För att täcka de förluster som uppstod genom nedskrivningarna har staten
utfärdat värdegarantier till ett sammanlagt belopp av 3 350 milj. kr. Härav
avser ovan nämnda 1 500 milj. kr. Kockums Varv.

Värdegarantier infrias (betalas ut) när slutlig förlust på kundfordringar
eller det egna fartygsengagemanget kan konstateras. Hittills har ca 650 milj.
kr. betalats ut. Resterande ca 2 700 milj. kr. beräknas enligt Svenska Varvs
strukturplan betalas ut huvudsakligen under de närmast kommande åren.

Valutaförlusterna uppstod huvudsakligen under åren 1977-1978 till följd
av valutautvecklingen på främst schweizerfrancs men i viss mån även dollar.
Den sammanlagda valutaförlusten uppgår till 1 065 milj. kr. under dessa
båda år. År 1979 balanserade förluster och vinster på valutorna i huvudsak
varandra.

NU 1979/80:69

74

För att anpassa kapitalkostnaderna vid de olika varven till den minskade
verksamhetsvolymen har extra ordinära nedskrivningar genomförts främst
under åren 1978-1979. Sammanlagt uppgår de under perioden 1977-1979 till
730 milj. kr.

Nedläggningen av Eriksbergsvarvet beräknas sammanlagt kosta drygt
1 000 milj. kr. Härav har 859 milj. kr. täckts genom ett särskilt anslag.

Resterande förluster är hänförliga till den löpande produktionen.

Branschstöd

Under åren 1977-1979 har sammanlagt 2 585 milj. kr. anvisats i generellt
branschstöd i form av subventioner. Härav avser 2 460 milj .kr. avskrivningslån
till beställare av fartyg och 125 milj. kr. stöd till u-länder för beställningar
av fartyg i Sverige. Stödet till beställare av fartyg har lämnats för fartyg som
beställts under perioden den 1 juli 1977-den 31 mars 1980.1 vissa fall har stöd
även lämnats för tidigare beställda fartyg. Stödet betalas ut i samband med
leveransen av fartygen. De sista leveranserna för vilka stöd lämnas sker
under år 1981.

Den 1 januari 1980 hade ca 1 000 milj. kr. i avskrivningslån betalats ut.
Resterande 1 460 milj. kr. betalas ut under år 1980-1981.

Stödet till u-länder har ännu inte tagits i anspråk.

Övrigt

Aktieförvärv m. m. avser kostnader för förvärv av aktier från Saléns,
Statsföretag och Kockums-koncernen.

Sammanfattningsvis har alltså statens kostnader, enligt normala periodiseringsprinciper,
uppgått till ca 12 000 milj. kr. under åren 1977-1979. Dessa
kostnader har i och för sig till stor del varit ofrånkomliga till följd av statens
ägar- och garantiengagemang i varvsindustrin. Beslut om kapacitetsanpassning
till marknadsförutsättningarna påverkar varvens kostnader med 1-2 års
eftersläpning till följd av bl. a. befintliga orderstockar.

NU 1979/80:69

75

Underbilaga

Statsbidrag till varv och fartygsbeställare, exkl. regionalpolitisk! stöd (milj.
kr.)

1977

Avskrivningslån till fartygsbeställare 1 300

Medelstillskott till Svenska Varv 775

Bidrag för alternativ produktion m. m. 60

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 800

Täckande av förluster vid Eriksberg 859

Aktieförvärv i samband med bildande av Svenska
Varv 245 4 039

1978

Avskrivningslån till fartygsbeställare 850

Medelstillskott till Svenska Varv 3 150

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 1 050

Bidrag till Svenska Varv för alternativ produktion 200

Bidrag till fartygsexport till u-länder 125 5 375

1979

Kockumsprop.

Garantier till Svenska Varv

(kan räknas som bidrag) 1 500

Eftergift av lån 340

Bidrag till Svenska Varv 735

Förvärv av aktier 20

Beställarstödsprop.

Avskrivningslån till beställare av fartyg 310 2 905

Totalt för perioden 1977-1979 12 319

NU 1979/80:69 76

Bilaga 4

Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna

Proposition/ motion 1979/80:	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan moment	Reservation nr
Proposition
165 mom. 1	11 f.	3 b, 4, 6, 9,12.	1, 2. 3. 4. 5 (s)
			15, 16, 18
	2	25 f.	19, 23 a
	3	31	26
	4	26	20
	5	30	24 a	8(s)
	6	30	24 b	7(s)
	7	19	10
	8	21	13
	9	27	21	6 (s)
	10	28	22
	11	30	24 c	7 (s)
	12	30	24 d	7 (s)
	13	32	27 a
	14	32	27 b
	15	35 f.	33
	16	35 f.	32
Motion
1405:1		12	3 a
2		13	2
1438:5		31	25
1450:a		13	2
b		12	3 a
c		12	3 a
d		12	3 a
1978		32 f.	28	8(s)
2013		25	17
2017:1		32 f.	29	9 (s)
2		32 f.	29	9 (s)
2018		35	33

NU 19

Proposi

motion

2019:1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

2020:1

2

2021

2022:1

2

3

4

5

6

2024

77

Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

moment

12, 14	3 a, 4	1. 2 (s)
14	4	2 (s)
16	6	3 (s)
15	5
21	14
23	15
17	7
24	16	5 (s)
20	12	4 (s)
18	9
29	23 b
20	11
24	17
30	24 b	7 (s)
27	21	6 (s)
30	24 c	7(s)
30	24 d	7 (s)
34	31	9 (s)
32 f.	28	8 (s)
32 f.	28	8 (s)
32 f.	28	8 (s)
32 f.	29	8 (s)
32 f.	29	8 (s)
32 f.	30 a	8 (s)
32 f.	30 b	8 (s)
14	4	2 (s)
32 f.	28	8 (s)
32 f.	29	8 (s)
12	1
13	2
12	3 a
12	3 a
12	3 a
12	3 a
20	12	4 (s)

NU 1979/80:69 78

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen 2

Förslag 2

Huvudsakligt innehåll 3

Motionerna 4

Yrkanden 4

Motivering 7

Vissa skrivelser till utskottet 9

Utskottet 11

Grundläggande utgångspunkter 11

Den svenska varvsindustrins struktur 12

Öresundsvarvet AB 14

Uddevallavarvet AB 15

Götaverken Arendal AB 16

Kockums AB 16

Götaverken. Cityvarvet AB 17

Industriföretagen inom Svenska Varv 17

Rederiverksamheten inom Svenska Varv 18

De mindre och medelstora varven 19

AB Finnboda Varf 20

Karlskronavarvet AB 21

Isbrytarunderhållet 23

Götaverken Sölvesborg AB 24

Lunde Varv och Verkstads AB 24

Stöd till varvsindustrin 25

Skäl för fortsatt stöd till varvsindustrin 25

Ändring av stöd till beställare av fartyg 26

Ändring av stöd till varven 26

Statligt stöd till fartygsexport 27

Finansiellt stöd till Svenska Varv AB m. m 29

Handläggning av varvsstöd m.m 31

Vissa sysselsättningsfrågor m. m 31

Anställningsgaranti, handlingsprogram för ny sysselsättning, stöd

till konkreta industriprojekt 31

Verkstadsskolor 34

Regionalpolitisk stöd 35

Hemställan 37

NU 1979/80:69 79

Reservationer 42

1. Mål för strukturförändringarna inom Svenska Varv AB (s) .... 42

2. Öresundsvarvet AB (s) 42

3. Kockums AB (s) 43

4. AB Finnboda Varf (s) 44

5. Götaverken Sölvesborg AB (s) 44

6. Anslag för avskrivningslån till varvsindustrin, m. m. (s) 45

7. Vissa anslag m. m. för finansiellt stöd till Svenska Varv AB (s) 45

8. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionerna (s) 46

9. Yrkesutbildning på varvsorterna (s) 50

Särskilt yttrande

Öresundsvarvet AB (s) 50

Bilagor

1. Försvarsutskottets yttrande FöU 1979/80:4 y 51

2. Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU 1979/80:3 y 55

3. Statens kostnader för varvsindustrin åren 1977-1979 (Industridepartementet
1980-05-19) 73

4. Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna
76

GOTAB 65051 Stockholm 1980