NU 1979/80:65
Näringsutskottets betänkande
1979/80:65
med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser Datasaab AB
och propositionen 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB
jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1979/80:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna
F 17 och F 18 (Datasaab AB),
dels propositionen 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab AB,
dels tre motioner som har väckts under allmänna motionstiden,
dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen
1979/80:156.
Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats dels av
företrädare för industridepartementet och statens representant i Datasaab
AB:s styrelse, dels av företrädare för Svenska metallindustriarbetareförbundet
och Svenska industritjänstemannaförbundet samt löntagarkonsult vid
Datasaab AB, dels av ordföranden i styrelsen för Datasaab AB direktör
Hans Werthén, dels av revisorerna i Datasaab AB.
Datasaab Sverige AB har inkommit med en skrivelse.
Propositionerna
Under angivna punkter i propositionen 1979180:100 bilaga 17 föreslås
följande:
F 17. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB (s. 311)
att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 32 500 000 kr.
F 18. M e d e 1 s t i 11 s k o 11 till Datasaab AB (s. 312)
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.
I propositionen 1979180:156 föreslås (s. 5)
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 37 000 000 kr.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 65
NU 1979/80:65
2
Motionerna
Yrkanden
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1979/80:1787
av Alf Wennerfors (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att utbetalningen av ytterligare bidrag till Datasaab
innehålls tills slutgiltigt bokslut för 1979 års resultat redovisats,
1979/80:1844 av Göthe Knutson (m), vari - med motivering i motionen
1979/80:1840 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om önskvärdheten dels av att undvika
ytterligare förluster inom Datasaab AB, dels av en uppdelning av bolaget på
mindre företag enligt principen ett företag per produkttyp och att regeringen
för dessa syften genomför lämplig förhandling med Saab-Scania AB,
1979/80:1856 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med motivering i
motionen 1979/80:1855 - hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag till förstatligande av befintlig inhemsk
datorindustri,
2. hos regeringen hemställer om att utredningen om datateknikens och
elektronikens effekter på näringslivets utveckling ges i uppdrag att skyndsamt
ta fram förslag, som främjar en utveckling av produktion på
elektronikområdet inom Sverige och att därvid utgå från förutsättningen att
produktionen skall vara samhällsägd.
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:156
är följande:
1979/80:2005 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
regeringens ansvar för att åtgärder vidtas för att effektivisera verksamheten
vid Datasaab AB och att sanera företagets finanser,
2. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts om beräkningen av
medelstillskott till Datasaab AB,
1979/80:2006 av Alf Wennerfors (m), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1979/80:156 om medelstillskott till Datasaab
AB beaktar vad i motionen anförts,
1979/80:2007 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen hemställer om en plan för Datasaabs utveckling,
2. hos regeringen hemställer om förslag rörande förstatligande av
Datasaab.
NU 1979/80:65
3
Motivering
I motionen 1979/80:1787 ifrågasätts om de ca 200 milj. kr. som staten
hittills satsat på Datasaab har fått största möjliga effekt. Motionären erinrar
om att industriminister Åsling i en interpellationsdebatt den 14 januari i år
angav att Datasaabs förlust år 1979 beräknades uppgå till ca 200 milj. kr.
Enligt en uppgift i Veckans Affärer skulle, säger motionären, förlusten bli
större, ca 230-240 milj. kr. I motionen påpekas att förlusten för år 1978 enligt
propositionen 1978/79:189 beräknades till 222 milj. kr. Det verkliga utfallet
blev ett ca 50 milj. kr. högre belopp, dvs. 270 milj. kr. Motionären säger att
”de olika uppgifterna beträffande 1978 års förlust belyser en oroande
osäkerhet i företagets bedömningar”. I detta sammanhang kräver han att
företaget upprättar delårsbokslut.
Sammanfattningsvis förordas att staten, bl. a. med hänsyn till uppgifter om
att Saab-Scanias intresse för Datasaab har minskat, skall öka sin handlingsberedskap.
Företagets aktuella situation bör omgående bli föremål för en
noggrann granskning. Innan bolagsledningen genom ett preliminärt bokslut
kan visa att förlusten för år 1979 inte kommer att överstiga de prognostiserade
200 milj. kr. bör ytterligare bidrag inte betalas ut, förordar motionären.
Samme motionär återkommer i motionen 1979/80:2006 med en rad
synpunkter på Datasaabs ekonomiska redovisning. Han understryker dock
att han inte ifrågasätter det av regeringen föreslagna bidraget för att täcka
Datasaabs förluster. Han säger sig kunna tillstyrka ett större belopp om
företaget därmed skulle nollställas. En sådan radikal lösning förutsätter dock
att riksdagen får en tillfredsställande redovisning av företagets nuvarande
ställning, säger motionären. Ytterligare ett krav är en förstärkning av
företagsledningens resurser bl. a. med avseende på affärsmässig och
finansiell kompetens. Motionären efterlyser vissa ytterligare uppgifter. Den
preliminära resultaträkning för moderbolaget som lämnas i propositionen
bör kompletteras med en balans- och resultaträkning för hela koncernen.
Härvid bör företagets lagersituation ingående redovisas liksom ställda panter
och andra ansvarsförbindelser.
I motionen 1979/80:2005 framhåller motionärerna att de står bakom de av
statsmakterna angivna målen för Datasaabs verksamhet. De menar dock att
det i olika sammanhang, bl. a. i arbetet inom näringsutskottet, kommit fram
uppgifter som visar att det är nödvändigt att regeringen mer noggrant följer
utvecklingen i Datasaab och vidtar erforderliga åtgärder. Regeringens
uppgift måste enligt motionärerna vara att under de närmaste åren sätta in
åtgärder för att effektivisera verksamheten vid Datasaab och sanera
företagets finanser. Dess balansräkning bör vara rensad från förluster i och
med utgången av år 1981.
Motionärerna granskar även den beräkning som ligger till grund för
regeringens förslag om bidrag till förlusttäckning. De anser att regeringen
NU 1979/80:65
4
tolkat avtalet med Saab-Scania felaktigt genom att endast räkna in
förlusterna för moderbolaget. En sådan tolkning skulle innebära att
Datasaab genom internprissättning skulle kunna bestämma förlustbidragen.
Det bör ankomma på näringsutskottet att klarlägga det rätta förhållandet,
säger motionärerna.
I den motivering till yrkandet i motionen 1979/80:1844 som lämnas i
motionen 1979/80:1840 anförs att det halvstatliga företaget Datasaab enligt
industridepartementets uppfattning är lika med svensk dataindustri. Man
förbiser därmed, säger motionären, att de ”verkligt livsglada dataföretagen”
börjar i liten skala. Även i denna motion erinras om att Datasaabs
verksamhet hittills har gått med stora förluster. Motionären föreslår att
staten skall ta upp förhandlingar med Saab-Scania om den fortsatta
verksamheten med sikte på att företaget snarast möjligt skall delas upp enligt
principen ett bolag för varje produkt. Den svenska dataindustrins utveckling
kännetecknas, sägs det, av att ”tekniker och marknadsförare varit kompetenta,
produkttiderna rimliga och finansieringen någorlunda. Det är
väsentligen företagsledarna som inte motsvarat förväntningarna.” Orsaken
härtill skulle vara att Sverige har för få små dataföretag av tillverkningstyp,
där yngre ledarämnen kunnat träna upp sig.
I motionen 1979/80:1855, som innehåller motivering till förslaget i
motionen 1979/80:1856, uttalas att de stora multinationella företagen helt
dominerar forskning och utveckling inom datatekniken. Motionärerna
framhåller att Sverige i fråga om stora generella datorer är helt beroende av
import.
På detta område domineras marknaden helt av IBM. För övrig datorindustri
föreligger inte samma totala dominans från ett företag, sägs det.
Motionärerna anser att Sveriges extrema utlandsberoende på datorindustrins
område måste brytas. Svenskt teknologiskt kunnande skulle kunna tas
till vara om dataindustrin förstatligades och om man planmässigt satsade på
den nya teknologin. Denna satsning måste enligt motionärerna innefatta en
kraftig förstärkning och samordning av forskningsresurser vid högskoleinstitutionerna
och den statliga datorindustrin. En självständig statlig produktion
av mini- och mikrodatorkomponenter bör byggas upp liksom på sikt en
inhemsk produktion av stora generella datorer.
Motionärerna framhåller vidare att en satsning på produktion av
komponenter är speciellt angelägen eftersom viktiga delar av svensk
verkstadsindustri baseras på elektromekaniska system. Där kan den nya
teknologin ge stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar. De
anser därför att den utredning som analyserar förutsättningar för inhemsk
produktion av automatiseringsutrustning skyndsamt måste bli färdig med sitt
arbete. Den bör i tilläggsdirektiv få i uppdrag att bedriva detta med
utgångspunkt i att produktioren av utrustningen skall vara samhällsägd.
NU 1979/80:65
5
I motionen 1979/80:2007 berörs Datasaabs utveckling. Motionärerna
anför bl. a. följande.
Det samarbete mellan staten och Saab-Scania på dataområdet som
etablerades för ett par år sedan har framför allt två allvarliga brister. För det
första saknas en målmedveten politik för statens medverkan. För det andra
styrs utvecklingen av privata kapitalintressen. Detta i förening med
ledningsproblem har medverkat till att Datasaab, som blev resultatet av
denna samverkan, inte förmått hävda sig på marknaden.
De pekar vidare på de svårigheter som företaget haft med export av
flygtrafikledningssystem till Sovjetunionen genom Förenta staternas embargopolitik.
Ägande- och ledningsproblemen har enligt motionärerna hindrat
en positiv utveckling. De kritiserar även företagets ekonomiska redovisning
och understryker att samtliga riksdagens ledamöter måste ha tillgång till det
material som ligger till grund för regeringens förslag för att kunna bedöma
dem.
Motionärerna efterlyser en målmedveten satsning från statsmakternas sida
på Datasaab. De menar att riksdagen inte enbart bör bevilja begärda medel
utan också kräva åtgärder som tryggar utvecklingen framöver. De anför
vidare att ett första steg i denna utveckling måste vara att samhället tar över
hela ansvaret för Datasaab och att en utvecklingsplan tas fram för företaget.
En förutsättning för utvecklingsplanen måste vara att skapa trygghet i
anställningen för den berörda personalen, en annan att minska vårt beroende
av utländska tillverkare på området.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Vid sin behandling av motioner om dataindustrin åren 1977 och 1978
lämnade utskottet (NU 1976/77:27, 1977/78:58) vissa uppgifter om elektronikindustrin.
Statens industriverk har i rapporten (SIND 1979:7) Elektronikindustrin
i Sverige, komponenter och utbildning givit en översikt av svensk
elektronikindustri. Av denna framgår bl. a. följande.
Den svenska elektronikindustrin utgjordes år 1978 av 325 företag helt eller
delvis verksamma inom elektronikområdet. Dessa företag sysselsatte totalt
123 000 personer, varav ca 48 000 i elektronikverksamhet. Företagens totala
försäljning av elektronikprodukter uppgick till 14,5 miljarder kronor. Häri
ingår dock även produkter som enbart är återförsäljning från dessa
företag.
Elektronikindustrin sysselsätter totalt ca 14 % av de industrianställda i
Sverige. I dessa företags elektronikverksamhet sysselsätts ca 5 % av landets
industrianställda.
Jämförelser bakåt i tiden kan endast göras med stora reservationer. Enligt
uppskattningar gjorda i en studie vid industridepartementet år 1968 skulle
detta år ca 220 företag i landet ha svarat för en elektronikproduktion om ca 3
miljarder kronor och en total sysselsättning i elektronikverksamheten om ca
1* Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 65
NU 1979/80:65
6
44 000 personer. Samtidigt som produktionsvärdet ökat kraftigt - ca 17 %
per år - har emellertid antalet arbetstillfällen i den direkta elektronikverksamheten
vuxit mera obetydligt. Antalet elektronikanställda motsvarade år
1968 ca 4 % och år 1978 ca 5 % av den totala industrisysselsättningen.
Elektronikverksamhetens andel av tillverkningsindustrins omsättning ökade
kraftigare, från ca 3 1/2 % till ca 6 %.
Elektronikverksamheten har ett stort inslag av småföretag. Över 50 % av
företagen har färre än 20 anställda. Koncentrationen inom branschen är
emellertid betydligt större än inom andra industrier. De större företagen (200
anställda) svarar för 90 % av sysselsättning och försäljning. Inom den
samlade verkstadsindustrin svarar dessa större företag för endast 2/3 av
sysselsättningen.
Många företag ägnar sig åt fler än en sektor av elektronikområdet.
Industriell elektronik är det dominerande produktområdet, inom vilket ca
hälften av elektronikföretagen är verksamma. I övrigt är företagen väl
spridda över alla elektronikområden. Det minsta antalet verksamheter
återfinns inom områdena medicinsk elektronik resp. konsumentelektronik.
Kommunikationselektroniken dominerar kraftigt försäljningen, med ca
40 % av den totala omsättningen. Därutöver märks särskilt datorverksamhet
med 27 % av branschens försäljning. Storföretagens dominans varierar
avsevärt mellan delbranscher. Inom de två nu nämnda delsektorerna, liksom
inom medicinsk elektronik och konsumentelektronik, svarar dessa företag
för 90-95 % av omsättningen. I övriga delar av elektronikindustrin utgör de
större företagens andel endast 65-70 % av omsättningen.
Elektronikindustrin är starkt koncentrerad till storstadsregionerna. Inemot
60 % av företagen är belägna inom Storstockholmsområdet. I
Göteborgs- och Malmöområdena ligger sammanlagt ytterligare ca 15 % av
verksamheterna. Sysselsättningsmässigt är koncentrationen till Stockholmsområdet
än högre, i det att 70 % av alla elektroniksysselsatta finns i detta
område. Andelen mycket små företag (högst 20 anställda) är väsentligt större
inom Göteborgsområdet än inom övriga områden.
Företag och anställda
Storleksklass (anställda) |
|
1-20 21-50 51-200 200- |
Samtliga |
Elektronikindustrin |
166 |
50 |
52 |
57 |
325 |
Elektroniksysselsatta, |
0.9 |
1.0 |
3.4 |
42.9 |
48.2 |
% |
2 |
2 |
7 |
89 |
100 |
Verkstadsindustrin |
6 |
8 |
19 |
66 |
100 |
NU 1979/80:65
Försäljning per elektronikområde och storleksklass, milj. kr.
7
Storleksklass (anställda) |
|
1-20 21-50 51-200 200- |
Samtliga |
Komponenter |
50 |
39 |
179 |
614 |
882 |
Instrument |
25 |
33 |
145 |
377 |
580 |
Data |
56 |
38 |
324 |
3 490 |
3 908 |
Kommunikation |
29 |
39 |
152 |
5 225 |
/5 445 |
Medicinsk |
24 |
18 |
40 |
643 |
725 |
Industriell |
97 |
136 |
253 |
1085 |
1 571 |
Konsument |
14 |
18 |
32 |
1 313 |
1 377 |
Samtliga |
295 |
321 |
1 125 |
12 747 |
14 488 |
Pågående utredningsarbete
Data- och elektronikkommittén (I 1978:04; ordförande tf. professor Nils
Mårtensson) har i uppdrag att utreda datateknikens och elektronikens
effekter på näringslivets utveckling.
I direktiven anges att kommittén först bör kartlägga i vilken utsträckning
näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för
avancerad automation. I en andra fas bör kommittén söka bedöma på vilka
områden och i vilket tidsperspektiv ett utnyttjande av ny teknik bedöms vara
tekniskt möjligt och ekonomiskt fördelaktigt.
Vidare anförs följande.
Med detta material som bakgrund bör kommittén söka bedöma vilka
effekter på administration, produktion och produktivitet inom olika
branscher och inom olika regioner som ett ökat utnyttjande av de aktuella
teknikerna kan få på fem, tio och femton års sikt. Effekterna på
investeringsbehovet och energiefterfrågan bör beräknas. Olika faktorer som
verkar hindrande eller stimulerande på denna utveckling bör belysas. Bl. a.
bör behovet av forskning och utveckling i olika former och behovet av
speciella utbildningsinsatser särskilt bedömas. Det sistnämnda bör ske i nära
samarbete med en kommitté som arbetsmarknadsministern har fått bemyndigande
att tillkalla (se s. 8). Kommittén bör också kartlägga vilken
produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analysera
vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas
ha.
Kommittén bör mot bakgrund av detta utredningsmaterial också överväga
om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida antingen i
syfte att stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller i
syfte att förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar
som kan behöva ske. Vidare bör övervägas om åtgärder bör sättas in för att
underlätta utvecklingen av nya och effektivare produktionsmetoder liksom
användningen av nya material och ny utrustning. Här kan även material- och
energibesparingseffekter vara av intresse att studera.
NU 1979/80:65
8
Sveriges stora beroende av omvärlden måste särskilt beaktas. Kommittén
bör därför i samarbete med samrådsgruppen för datafrågor också behandla
möjligheterna att genom samordnade initiativ i internationella organisationer
eller i redan inlett samarbete inom exempelvis OECD påverka
utvecklingen.
Dataeffektutredningen (A 1978:05; ordförande: riksdagsman Bernt
Ekinge) skall utreda datateknikens effekter på produktion och arbetsliv.
Enligt direktiven måste en utgångspunkt för kommitténs överväganden vara
en kunskap om datorernas användning i olika delar av förvaltning och
näringsliv och var det finns långt framskridna planer på att vidga utnyttjandet
av sådan utrustning. Kommittén bör kunna redovisa en uppskattning av den
framtida användningen av dessa hjälpmedel. I direktiven anförs bl. a.
följande.
Kommittén bör analysera datateknikens effekter på sysselsättningen vid
olika tänkbara förlopp av den framtida tekniska och ekonomiska utvecklingen.
Såväl den totala sysselsättningen som utvecklingen för olika yrkesgrupper,
i olika näringsgrenar och i olika delar av landet bör belysas. Kommittén bör
diskutera i vad mån skilda utvecklingsförlopp i fråga om elektronikens
användning har önskvärda eller skadliga effekter på sysselsättningen och i
vad mån det går att påverka denna utveckling i önskvärd riktning.
Kommittén bör överväga i vad mån staten bör vidta särskilda åtgärder för
att underlätta omställningar i samband med införande av datorer och
automation eller för att styra denna utveckling på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till de sysselsatta. Särskilt bör behovet av utbildning för olika
yrkesgrupper och behovet av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder belysas.
Vidare bör kommittén analysera de olika effekter på arbetsmiljön som
datorer och automation kan ha. Såväl direkta ergonomiska problem som
kontaktproblem på arbetsplatser, ökad kontroll av anställda och risk för
bristande arbetstillfredsställelse i vid mening bör belysas. Likaså bör
kommittén bedöma de förbättringar som kan göras t. ex. genom att ensidiga
och farliga arbetsmoment röjs undan. Kommittén bör vidare diskutera
datateknikens effekter på informationsflödet inom företag och förvaltningar
samt de anställdas möjligheter att hävda sitt medbestämmande. Kommittén
bör mot bakgrund av detta överväga behovet av åtgärder från statens sida för
att främja arbetsmiljön.
Kommittén bör i sitt arbete kunna ta upp även andra frågor än dem jag nu
har nämnt med anknytning till datateknikens effekter på arbetslivet. Det är
lämpligt att kommittén under sitt arbete samråder med övriga pågående
utredningar inom dataområdet.
Statens industriverk har i uppdrag att i samarbete med styrelsen för teknisk
utveckling utreda nuläge och utvecklingsmöjligheter för svensk elektronikindustri.
Utredningsarbetet kommer att redovisas i ett antal delrapporter. De
första delrapporterna (SIND 1979:6 och 7) Elektronikindustrin i Sverige
behandlar den svenska komponentverksamheten med särskild tonvikt på
halvledarkomponenter samt utbildnings- och forskningsfrågor. De följande
NU 1979/80:65
utredningsrapporterna avses ta upp dels de mindre och medelstora elektronikföretagens
situation, dels förhållanden som sammanhänger med enskilda
företags övergång från mekanisk eller elektromekanisk verksamhet till mer
elektronikinriktade produkter, dels förhållanden inom en elier två ännu inte
preciserade delbranscher inom elektronikindustrin.
Interpellationsdebatt om situationen för Datasaab AB
Industriminister Nils Åsling besvarade den 14 januari 1980 (RD 1979/
80:62 s. 85) en interpellation (1979:90) av Alf Wennerfors (m). Interpellanten
hade frågat vilka åtgärder industriministern avsåg att vidta tillsammans
med Saab-Scania AB för att lösa den aktuella krisen inom Datasaab och när
han avsåg att vidta dessa åtgärder. I sitt svar anförde industriministern bl. a.
följande.
Databranschen domineras såväl utvecklingsmässigt som kommersiellt av
några få företag, de flesta amerikanska. Den är utvecklingsintensiv och
därför mycket resurskrävande samtidigt som konkurrensen är mycket
hård.
De flesta industriländer har bedömt det som nödvändigt att ha en inhemsk
dataindustri med hänsyn till den industriella betydelse databranschen har och
till datateknikens ökande allmänna betydelse inom snart sagt alla områden.
Detta har lett till att många länder, bl. a. Storbritannien, Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, har satsat miljardbelopp på att
bygga upp inhemska dataindustrier.
I Sverige fann vi det, bl. a. av dessa skäl, rationellt att slå samman
dåvarande Stansaab AB med Saab-Scanias verksamhet inom Datasaabdivisionen
till ett bolag, med tillräcklig strukturell styrka för att kunna verka i det
internationella konkurrensklimatet. Riksdagen beslöt hösten 1977 om
förutsedda tillskott av ägarkapital m. m. till bolaget för åren 1978-1981.
Redan från början förutsågs att de avtalade bidragen skulle kunna visa sig
vara otillräckliga, och ägarna åtog sig därför att med lika delar täcka de
ytterligare underskott som trots bidragen kunde tänkas uppstå.
Datasaabs förlust år 1978 blev större än väntat. Det belopp Alf
Wennerfors har uppgivit, ca 270 milj. kr., är riktigt. För år 1979 förutses en
förbättring av resultatet med ca 70 milj. kr., och 1980 års resultat beräknas bli
ytterligare bättre. Det ursprungliga målet att uppnå lönsamhet år 1982 bör
kunna nås.
Bolagets volymutveckling är tillfredsställande. Faktureringen år 1978
uppgick till 696 milj. kr. För år 1979 beräknas den ha varit ca 850 milj. kr. och
för 1980 förutses över 1 000 milj. kr. Orderingången har varit god. och
efterfrågan på vissa produkter har tidvis överstigit tillgänglig kapacitet.
Företaget har nyligen bl. a. fått en order på bankterminaler till Förenta
staternas näst största bank värd 75 milj. kr.
Bolagets styrelse och ledning har givetvis till uppgift att göra företaget
lönsamt men jag vill understryka att den kortsiktiga lönsamheten måste
vägas mot behovet att bygga upp en svensk dataindustri som har viss bredd i
verksamheten. En nedläggning av stora delar av verksamheten hade
sannolikt varit en snabbare väg till lönsamhet än den som styrelsen nu har valt
men det är tveksamt om det i så fall hade blivit en tillräckligt bred bas kvar för
NU 1979/80:65
10
att kunna tjäna som grund för en svensk dataindustri.
Datasaab har under åren 1978 och 1979 investerat sammanlagt ca 200 milj.
kr. i utvecklingsarbete för att förnya produktsortimentet. Detta kommer att
kraftigt påverka lönsamheten i positiv riktning.
En sammanslagning av två företagsenheter leder normalt till ett överskott
av personal. Krav på förbättrad lönsamhet innebär att ett sådant överskott
snabbt måste minskas, vilket naturligt nog kan leda till missnöje inom de
drabbade personalkategorierna. Sedan sammanslagningen den 1 januari
1978 av de två ursprungliga organisationerna har närmare 300 tjänstemannabefattningar
inom bolaget dragits in. Detta har kunnat ske utan
uppsägningar.
Datasaab har nu trots svåra förutsättningar och initialproblem kommit
över de största svårigheterna och är på god väg att uppnå det ursprungliga
målet, lönsamhet år 1982. Den bild av problem som Alf Wennerfors tecknar i
sin interpellation är enligt min uppfattning grundad på ofullständig
information om bolagets situation.
För ordförandeposten i bolagets styrelse gäller att staten och Saab-Scania
har rätt att växelvis besätta denna. Vi har från statens sida inte funnit skäl att
omedelbart utnyttja vår avtalsenliga rätt till byte på ordförandeposten. Jag
tror inte att styrelsens styrka och målmedvetenhet har blivit lidande av
detta.
Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat ser jag inget behov av att ägarna
nu vidtar några särskilda åtgärder utöver vad som görs av Datasaabs styrelse
och verkställande ledning. Jag följer dock uppmärksamt utvecklingen i
företaget och kommer att om så behövs vidta de åtgärder som utvecklingen
kan påkalla.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor rörande dataindustrin
Förslag om förstatligande av elektronikindustrin har näringsutskottet
behandlat år 1972 samt vart och ett av åren 1976-1979. De har avstyrkts av
utskottet och avslagits av riksdagen. Vid behandlingen våren 1979 erinrade
utskottet (NU 1978/79:55) om sitt uttalande år 1978, nämligen att tillkomsten
av Datasaab innebär att samhällets inflytande på och kontroll över branschen
har utökats väsentligt. Det bidrag som skulle utgå till Datasaab avsågs skapa
förutsättningar för ett omfattande utvecklingsarbete. Det påpekades vidare
att det statliga utvecklingsstödet kunde förknippas med villkor angående
insyn och tillhandahållande av information. Med hänvisning härtill fann
utskottet år 1979 inte skäl att förorda ett starkare statligt ägarengagemang
inom dataindustrin.
År 1979 behandlade utskottet även motionsförslag som direkt tog sikte på
Datasaabs utveckling. I en motion av Erik Hovhammar m. fl. (m) betonades
det önskvärda i att den pågående översynen av Datasaabs verksamhet skulle
leda till en normalisering, så att rörelsen kan drivas utan förluster och så att
utrymme skapas för nya satsningar inom dataindustrin. I detta sammanhang
framhöll utskottet att det är angeläget att företagsledningen skyndsamt söker
att fullt ut genomföra en utveckling enligt de riktlinjer som riksdagen har
fastställt vid beslutet om företagets bildande. Utskottet sade sig förvänta att
detta sker i nära samverkan med personalorganisationerna och att man, för
NU 1979/80:65
11
att tillgodose anspråken på en omstrukturering i socialt acceptabla former,
eftersträvar att bibehålla de produktionsresurser som finns hos företaget.
När det gäller att skapa en framtid för företaget spelar dess organisation för
forskning och utveckling en nyckelroll. Utskottet fann det därför angeläget
att företagets styrelse och ledning tillvaratar alla möjligheter att främja
forskning och utveckling vid företaget. Vidare fann utskottet det önskvärt att
man tar till vara de möjligheter som kan föreligga att bredda företagets
produktion genom samverkan med andra företag på den internationella
marknaden. I ett uttalande till regeringen anslöt sig riksdagen till vad
utskottet anfört.
Utskottet
Datasaab AB bildades år 1977 genom att det statliga företaget Stansaab
Elektronik AB gick samman med huvuddelen av Datasaabdivisionen i
Saab-Scania AB (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31. rskr 1977/78:98).
Datasaab ägs till lika delar av staten och Saab-Scania. Verksamheten regleras
genom ett huvudavtal om samarbete på datorområdet som staten och
Saab-Scania har ingått. Enligt detta skall de båda delägarna under åren
1978-1981 var för sig årligen skjuta till 37,5 milj. kr. till Datasaab. För att
säkerställa bolagets forsknings- och utvecklingsarbete har staten åtagit sig att
under samma period årligen bidra med 32.5 milj. kr. Vidare skall förluster
som inte täcks av tillskotten ersättas av delägarna till lika stora delar.
I Datasaabkoncernen ingår moderbolaget Datasaab. det inhemska dotterbolaget
Datasaab Sverige AB samt försäljningsbolag i elva länder. Ett annat
dotterbolag i Sverige, Närdata AB, har i år överlåtits till Svenska
Elektroniska Data AB (SEDAB). Totalt 3 240 är anställda inom koncernen
(exkl. Närdata). Härav är 930 sysselsatta vid dotterbolag i utlandet.
Datasaabs verksamhet har hittills visat underskott. För att täcka förlusten år
1978 har ägarna vardera lämnat ett tillskott av 57 milj. kr.
I överensstämmelse med statens åtagande föreslås i budgetpropositionen
att Datasaab för budgetåret 1980/81 får ett utvecklingsbidrag av 32,5 milj.
kr.
I propositionen 1979/80:156 anmäls att bolagets preliminära bokslut för år
1979 visar på en förlust av ca 73 milj. kr. sedan avtalat ägartillskott har
frånräknats. Staten är därför enligt avtalet skyldig att täcka denna förlust
med 37 milj. kr. Det meddelas att Saab-Scania i sitt bokslut för år 1979 bar
avsatt samma belopp för bidrag till Datasaab.
Förslagen om medelstillskott till Datasaab och grunderna för beräkningen
härav granskas i flera motioner.
I motionen 1979/80:1787, som väcktes under allmänna motionstiden 1980.
kritiserar Alf Wennerfors (m) Datasaabs redovisning av företagets ekonomi
och resultat. Han önskar att utbetalningen av ytterligare bidrag till Datasaab
skall uppskjutas tills slutgiltigt bokslut för 1979 års resultat har redovisats.
NU 1979/80:65
12
Samme motionär framför i motionen 1979/80:2006, som har väckts i
anslutning till propositionen 1979/80:156, en råd synpunkter och förslag
rörande Datasaabs verksamhet. Han uttalar därvid bl. a. att det inte är
förlustbidragets storlek han vill ifrågasätta utan främst vissa oklarheter i
fråga om företagets ekonomiska ställning.
Några invändningar mot regeringens förslag beträffande anslag till
medelstillskott och förlusttäckningsbidrag föreligger inte. Utskottet tillstyrker
förslagen såvitt gäller de tre anslagen till Datasaab.
Invändningarna i motionen 1979/80:2006 mot grunderna för beräkningen
av Datasaabs förlusttäckningsbidrag går ut på att propositionens redovisning
utgörs av en preliminär resultaträkning för moderbolaget. Motionären anser
att denna bör kompletteras med en fullständig redogörelse för hela
koncernens ställning. Han uttalar att riksdagen som ägare bör få en
heltäckande redovisning av företagets aktuella läge. Enligt hemställan bör
riksdagen beakta dessa synpunkter vid behandlingen av propositionen
1979/80:156.
Grunderna för beräkningen av förlusttäckningsbidraget ifrågasätts i den
socialdemokratiska motionen 1979/80:2005. Motionärerna anför att regeringen
synes ha räknat in endast förlusterna i moderbolaget. En sådan
tolkning skulle innebära att Datasaab genom internprissättning kan bestämma
förlustbidragen. De hävdar att avtalet mellan staten och Saab-Scania
innebär att parterna har åtagit sig att täcka den samlade förlusten i
Datasaabkoncernen. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd om grunderna för beräkningen av medelstillskott
till Datasaab.
Vidare vill motionärerna att Datasaabs finanser skall saneras. Härmed
avses att företagets balansräkning bör vara rensad från förluster vid utgången
av år 1981, dvs. då den nu gällande avtalsperioden upphör. Riksdagen bör
enligt motionärerna göra en framställning härom.
Även vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i motionen 1979/80:2007
den redovisning av Datasaabs ekonomi som lämnas i propositionen.
Enligt motionen 1979/80:1844 bör riksdagen uttala att det är önskvärt att
ytterligare förluster i Datasaab kan undvikas.
Två principiellt viktiga frågor aktualiseras i motionerna. Den första rör
tolkningen av avtalet på en punkt, nämligen om ägarnas åtagande att täcka
förlusterna i bolaget avser moderbolaget eller hela koncernen. Den andra
frågan, som är nära förbunden härmed, gäller den totala förlustens
storlek.
Av propositionen och de upplysningar som utskottet inhämtat framgår att
det är förlusterna i moderbolaget som ägarna hittills har täckt. Från flera håll.
främst i motionen 1979/80:2005, har invändningar rests mot den tolkning av
avtalet som detta eventuellt kan förutsättas innebära. Utskottet finner
liksom motionärerna att det inför avtalsperiodens utgång är nödvändigt att
det råder full klarhet om avtalets omfattning och innebörd i detta avseende.
NU 1979/80:65
13
Utskottet förutsätter att regeringen snarast vidtar åtgärder för att åstadkomma
detta.
Beräkningen av företagets förlust och därmed av behovet av förlusttäckningsbidrag
har för åren 1978 och 1979 utgått från ett preliminärt bokslut.
Det har senare i den definitiva ekonomiska redovisningen visat sig att
bidraget inte har täckt hela förlusten. Hur stor denna är beror till viss del på
tolkningen av avtalets innebörd. Det framstår dock som klart nu att det efter
de avtalade ägartillskotten finns en ackumulerad förlust i moderbolaget på 21
milj. kr. vilken ägarna måste täcka. Koncernens ansamlade förlust för åren
1978 och 1979 uppgår totalt till drygt 89 milj. kr.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att föredraganden i
propositionen 1979/80:156 framhåller att det vid beräkningen av återstående
behov av förlusttäckningsbidrag måste beaktas att någon balanserad förlust
inte skall kvarstå för perioden 1978-1981. Utskottet är av samma mening.
Det är viktigt att även dotterbolagens ekonomi rensas från förluster - att de
nollställs inför avtalsperiodens utgång år 1981.
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet här har anfört rörande beräkningen av medelstillskott till
Datasaab.
Verksamheten vid Datasaab berörs också i motionerna. Motionärerna tar
upp frågor om företagets styrning, samarbetsformer inom företaget och
inriktningen av företagets produktion.
Enligt motionen 1979/80:2005 vilar det övergripande ansvaret för dessa
förhållanden på regeringen, som borde noggrannare följa utvecklingen i
Datasaab och vidta erforderliga åtgärder. Motionärerna vill att riksdagen
genom ett uttalande instämmer i denna uppfattning. En plan för Datasaabs
utveckling begärs i motionen 1979/80:2007. I motionen 1979/80:1844
förordas att Datasaab delas upp på mindre företag enligt principen ett företag
för varje produkttyp. För att uppnå detta bör regeringen genomföra en
förhandling med Saab-Scania AB. Motionären föreslår att riksdagen gör en
framställning till regeringen av denna innebörd.
I propositionen 1979/80:156 påpekar föredraganden att det finns flera
orsaker till företagets dåliga resultat. Bl. a. nämns att de möjligheter till
rationalisering som skapades i det nya bolaget inte har kunnat utnyttjas i den
takt som hade förutsetts. Föredraganden framhåller emellertid att åtgärder
kontinuerligt har vidtagits för att lösa företagets olika problem. Så har
företagets ledningsfunktioner stärkts. Företaget sägs nu arbeta mer kundanpassat
än det har gjort tidigare. Med hjälp av utländska konsulter har
företagets olika affärsområden analyserats. Med utgångspunkt i dessa
analyser har en plan utarbetats med sikte på att Datasaab skall uppnå
nollresultat år 1982. Utskottet noterar att företagets resultat för år 1979 i
förhållande till år 1978 synes innebära en förbättring. Utskottet kan ansluta
sig till industriministerns bedömning att den plan som företaget nu arbetar
efter innebär en rimlig balans mellan kravet på snabb lönsamhet och det
NU 1979/80:65
14
långsiktiga målet att bygga upp en livskraftig svensk dataindustri. Denna
positiva utveckling utesluter inte att det synes kvarstå en rad problem, bl. a.
sådana som gäller företagets styrning och verksamhetsformer. Utskottet
utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vidtar nödvändiga
åtgärder. Syftet med samgåendet i Datasaab var att åstadkomma en
konkurrenskraftig svensk dataindustri. Utvecklingen inom databranschen,
som domineras av multinationella företag, ställer stora krav på finansiella
resurser och på marknadsföringen av de system och den programvara som
företagen tillhandahåller. Datatekniken expanderar snabbt inom många
branscher och samhällsfunktioner. Att Datasaab blir framgångsrikt är därför
av vitalt nationellt intresse. Utskottet är medvetet om att en positiv
utveckling av Datasaab förutsätter både en långsiktig ekonomisk satsning
och klara riktlinjer för verksamheten. Staten som ägare har här ett stort
ansvar. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter
sig till vad här anförts. Något uttalande enligt motionen 1979/80:1844 om att
Datasaab bör delas upp på mindre företag är utskottet inte berett att
tillstyrka.
I motionen 1979/80:2007 föreslås att en plan för Datasaabs utveckling skall
läggas fram. Vidare vill motionärerna att Datasaab skall förstatligas.
Det förra önskemålet tillgodoses i väsentlig utsträckning genom vad
utskottet har föreslagit ovan.
Vad avser önskemålet om förstatligande av Datasaab finner utskottet inte
skäl att nu förorda ett starkare statligt ägarengagemang. Motionärernas
förslag ligger i linje med förslaget i motionen 1979/80:1856 att den svenska
datorindustrin skall förstatligas. Liknande motionsyrkanden har framförts
vart och ett av åren 1976-1978 och avslagits av riksdagen. Enligt ytterligare
ett yrkande i samma motion bör data- och elektronikkommittén (I 1978:04)
få i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag som främjar en utveckling av
produkter på elektronikområdet inom Sverige. Kommittén skulle därvid
utgå från förutsättningen att produktionen skall vara samhällsägd. Av
redovisningen i det föregående framgår att frågan om produktutveckling på
elektronikområdet omfattas av kommitténs uppdrag. Utskottet avstyrker
motionen 1979/80:1856.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag
att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1979/80:156 till Medelstillskott
till Datasaab AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 37 000 000 kr.,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten
F 17 till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 32 500 000 kr.,
NU 1979/80:65
15
c) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten
F 18 och med avslag på motionen 1979/80:1787 till Medelstillskott
till Datasaab AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.,
2. beträffande beräkning av medelstillskott till Datasaab m. m.
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2005 yrkandet
1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen
1979/80:2006 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. beträffande verksamheten vid Datasaab
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2005 yrkandet
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1979/80:1844 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. beträffande plan för Datasaabs utveckling m. m.
att riksdagen avslår motionen 1979/80:2007 och motionen
1979/80:1856 yrkandet 1,
5. beträffande produktutveckling på elektronikområdet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1856 yrkandet 2.
Stockholm den 29 maj 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s).
Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af Ugglas (m), Lilly
Hansson (s), Tage Adolfsson (m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c).
Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Birgitta Johansson (s). Ivar
Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).
NU 1979/80:65
16
Bilaga
Datasaab AB
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
(1 000 kr.)
1979 |
1978 |
|||
Rörelsens intäkter |
872 174 |
695 897 |
||
Rörelseresultat före avskrivningar |
47 942-98 225- |
144 242-78 091- |
||
Rörelseresultat efter avskrivningar |
44 5 003 726- |
146 167-46 407- |
SS 3 621 |
222 333-28 689- |
Resultat efter finansiella intäkter och Extraordinära intäkter och Utvecklings- och rörelsebidrag från ägarna Övrigt |
181 500 |
192 574-167 509 |
221 500 |
251 022-211 477 |
Resultat före bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner |
25 065-475- |
39 545-6 135- |
||
Resultat före skatt |
25 540-1 376- |
45 680-798- |
||
ÅRETS RESULTAT |
26 9 lö- |
46 478- |
NU 1979/80:65
17
KONCERNENS BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER
(1 100 kr.)
Tillgångar |
1979 |
1978 |
||
Omsättningstillgångar |
||||
Kassa och bank |
45 394 |
33 313 |
||
Växelfordringar |
313 |
1 266 |
||
Kundfordringar |
226 802 |
214811 |
||
Skattefordringar |
2 098 |
2 387 |
||
Förutbetalda kostnader och upp- |
||||
lupna intäkter |
98 109 |
131 828 |
||
Andra fordringar |
22 294 |
15 571 |
||
Förskott till leverantörer |
14 068 |
13 537 |
||
Varulager |
535 953 |
945 031 |
405 940 |
818 653 |
Anläggningstillgångar |
||||
Aktier och andelar i andra bolag |
2 785 |
1 147 |
||
Andra långfristiga fordringar |
11 902 |
14 023 |
||
Förskott till leverantörer |
83 |
- |
||
Goodwill |
- |
3 892 |
||
Balanserade kostnader för utv. |
||||
arbete |
2 086 |
3 185 |
||
Hyreslager |
123 521 |
94 195 |
||
Maskiner och inventarier |
87 428 |
92 465 |
||
Byggnader |
37 617 |
57 227 |
||
Mark och övrig fast egendom |
7 241 |
272 663 |
10 373 |
276 507 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
1 217 694 |
1 095 160 |
NU 1979/80:65
18
Skulder och eget kapital |
1979 |
1978 |
||
Kortfristiga skulder |
744 93 368 |
639 350 |
4 534 115 886 73 541 |
509 627 |
Långfristiga skulder |
212 386 |
299 894 |
193 365 |
280 706 |
Obeskattade reserver |
6610 |
6 135 |
||
Minoritetsandel i eget kapital |
64 |
- |
||
Eget kapital |
360 000 |
360 000 |
||
361 140 |
361 140 |
|||
Fritt eget kapital |
62 448-26 916- |
15 970-46 478- |
||
89 364- |
271 776 |
62 448- |
298 692 |
|
SUMMA SKULDER OCH EGET |
KAPITAL |
1 217 694 |
1 095 160 |
|
Ställda panter Fastighetsinteckningar |
40 000 |
275 055 |
45 000 |
225 578 |
Ansvarsförbindelser |
3 772 |
13 005 |
4 890 5 782 |
10 672 |
NU 1979/80:65
19
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING
(1 000 kr.)
1979 |
1978 |
|||
Rörelsens intäkter |
||||
Fakturering |
584 911 |
568 590 |
||
Övriga intäkter |
10 669 |
- |
||
595 580 |
568 590 |
|||
Rörelsens kostnader |
||||
Tillverknings-, försäljnings- och |
||||
administrationskostnader |
704 451- |
734 947- |
||
Rörelseresultat före avskrivningar |
108 871- |
166 357- |
||
Avskrivningar enligt plan |
17 924- |
27 938- |
||
Rörelseresultat efter avskrivningar |
126 795- |
194 295- |
||
Finansiella intäkter och kostnader |
||||
Utdelning på aktier och andelar i |
||||
andra bolag |
44 |
38 |
||
Intäktsräntor från koncernbolag |
4 832 |
3 956 |
||
Intäktsräntor övriga |
2 858 |
2 484 |
||
Kostnadsräntor till koncernbolag |
73- |
- |
||
Kostnadsräntor övriga |
44 315- |
33 000- |
||
Andra finansiella intäkter |
||||
och kostnader |
1 348 |
35 306- |
1 232 |
25 290- |
Resultat efter finansiella intäkter |
||||
och kostnader |
162 101- |
219 585- |
||
Extraordinära intäkter och |
||||
kostnader |
||||
Utvecklings- och rörelsebidrag |
||||
från ägarna |
181 500 |
221 500 |
||
Övrigt |
27 885- |
153615 |
11 298- |
210 202 |
Resultat före bokslutsdispositioner |
||||
och skatt |
8 486- |
9 383- |
||
Koncernbidrag |
9 205 |
- |
||
Skatt |
156- |
201- |
||
ÅRETS RESULTAT |
563 |
9 584- |
NU 1979/80:65
20
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER
(1 000 kr.)
Tillgångar |
1979 |
1978 |
||
Omsättningstillgångar |
||||
Kassa och bank |
4 356 |
5 876 |
||
Kundfordringar |
65 285 |
91 702 |
||
Fordringar hos dotterbolag |
375 317 |
303 399 |
||
Förutbetalda kostnader och |
||||
upplupna intäkter |
88 510 |
126 997 |
||
Andra fordringar |
13 360 |
8 793 |
||
Förskott till leverantörer |
13 471 |
13 147 |
||
Varulager |
348 985 |
909 284 |
266 290 |
816 204 |
Anläggningstillgångar |
||||
Aktier och andelar i dotterbolag |
86 964 |
62 620 |
||
Aktier och andelar i andra bolag |
2 785 |
1 147 |
||
Långfristiga fordringar hos |
||||
dotterbolag |
51 686 |
23 546 |
||
Förskott till leverantörer |
83 |
- |
||
Andra långfristiga fordringar |
5 595 |
7 295 |
||
Hyreslager |
344 |
805 |
||
Maskiner och inventarier |
46 317 |
49 357 |
||
Byggnader |
37 617 |
57 227 |
||
Mark och övrig fast egendom |
7 241 |
238 632 |
10 373 |
212 370 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
1 147 916 |
1 028 574 |
NU 1979/80:65
21
Skulder och eget kapital |
1979 |
1978 |
||
Kortfristiga skulder |
251 851 47 437 |
537 157 |
206 126 43 293 |
444 005 |
Långfristiga skulder |
187 394 |
270 913 |
160 762 |
245 286 |
Eget kapital Bundet eget kapital |
360 000 |
360 000 |
||
360 984 |
360 984 |
|||
Fritt eget kapital |
21 701-563 |
12 117-9 584- |
||
21 138- |
339 846 |
21 701- |
339 283 |
|
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL |
1 147 916 |
1 028 574 |
||
Ställda panter Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar |
40 000 |
200 500 |
45 000 |
220 500 |
Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser övriga |
131 114 |
138 868 |
52 082 |
59 179 |