NU 1979/80:63

Näringsutskottets betänkande
1979/80:63

med anledning av propositionen 1979/80:115 om lån till Saab-Scania
AB och Volvo Flygmotor AB, m. m., jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:115 (industridepartementet) som innehåller
förslag om lån och bidrag om sammanlagt 520 milj. kr. till Saab-Scania AB
och Volvo Flygmotor AB för deltagande i vissa civila projekt.

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Trafikutskottet har avgivit yttrande (TU 1979/80:1 y) över ett motionsyrkande
om visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(bilaga, s. 13).

Företrädare för Volvo Flygmotor AB och för de fackliga organisationerna
vid företaget har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ett stödprogram som syftar till att
göra det möjligt för den svenska flygindustrin att delvis ställa om sin
tillverkning från militära till civila flygprodukter. Riksdagen föreslås anvisa
350 milj. kr. som lån till Saab-Scania AB för att ge företaget möjlighet att
delta i ett civilt flygprojekt i samarbete med det amerikanska företaget
Fairchild Industries Inc. Riksdagen föreslås vidare anvisa 160 milj. kr. som
lån till Volvo Flygmotor AB för deltagande i ett civilt flygmotorprojekt i
samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation.
Slutligen föreslås att 10 milj. kr. skall anvisas till Saab-Scania för studier av
lätta, obeväpnade skolflygplan.

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att

1. till Lån till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000 kr.,

2. till Lån till Volvo Flygmotor AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 160 000 000 kr..

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 63

NU 1979/80:63

3. till Bidrag till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:

1979/80:1949 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen utarbetar förslag till ytterligare statliga insatser för
att stödja utvecklingsverksamheten för civil produktion inom flygindustrin,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
sådana statliga stödinsatser,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling av
prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1980/81 under sjätte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

1979/80:1950 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen i
anledning av propositionen 1979/80:115 som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande en övergång från militär till civil
produktion.

Motivering

I motionen 1979/80:1949 anförs att behovet av civila projekt inom
flygindustrin ökar, eftersom den militära produktionen minskar. Alternativa
projekt är nödvändiga både av sysselsäjtningsskäl och för att ta till vara den
tekniska kompetens som byggts upp inom flygindustrin. Flygindustridelegationen
har i sitt betänkande (Ds 11980:2) pekat på en rad projekt, som enligt
motionärerna är intressanta och hade förtjänat en seriös behandling från
regeringens sida. I propositionen 1979/80:115 uttalas endast att företagen bör
fortsätta att bearbeta dessa projekt. Något särskilt statligt stöd för detta
föreslås emellertid inte.

Motionärerna har av sekretesskäl inte haft tillfälle att studera olika projekt
i detalj. De vill dock framhålla vissa projekt som av flvgindustridelegationen
bedömts som positiva och i vissa fall lämpliga för särskilda statliga
stödinsatser. De nämner projekt inom Saab-Scania. Volvo Flygmotor.
Telefon AB LM Ericsson och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI).

Saab-Scania har tre projekt som enligt flygindustridelegationen bör erhålla
statligt stöd. För ett projekt inom området datorstödd konstruktion föreslår
delegationen ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 8,5 milj. kr.

NU 1979/80:63

och ett bidrag på 6 milj. kr. Ett annat projekt gäller utvecklingen för civil
användning av fiberkompositer. Delegationen föreslår ett bidrag under tre år
med 4 milj. kr. per år. Inom undervattenstekniken utvecklar företaget en
undervattensfarkost (Saab-Sub), till vilken delegationen föreslår högst 5,5
milj. kr. i statligt stöd.

Inom Volvo Flygmotor finns projekt inom energiteknikområdet, t. ex.
industriella brännkammare, högtemperaturvärmeväxlare och värmepumpsystem.
Vidare finns inom området transmissionsteknik förslag till utvecklingsprogram
avseende transmissionssystem för i första hand bussar och
rälsfordon. Delegationen har föreslagit att ett mera preciserat underlag
utarbetas, så att man därefter kan ta ställning till ett eventuellt statligt
stöd.

Delegationen anser att även möjligheterna att lämna statligt stöd till LM
Ericssons projekt angående radar för flygtrafikledning bör prövas.

Motionärerna menar att de bedömningar som delegationen har gjort visar
att det finns skäl för regeringen att göra allvarliga ansträngningar för att i
samverkan med företagen utarbeta förslag till statliga åtgärder. Riksdagen
bör ge regeringen ett sådant uppdrag. Stödinsatserna bör i allt väsentligt
utformas i enlighet med flygindustridelegationens betänkande.

Motionärerna framhåller även att flygindustridelegationen diskuterat ett
projekt som initierats inom den s. k. SMHI-utredningen. Förslaget innebär
ett nytt systemtänkande och övergång till teknikintensiva rutiner för den
framtida vädertjänsten. Som ett led i utvecklingen föreslås att en prototyp till
regional vädercentral byggs upp och utprovas. Flygindustrin bör, enligt
delegationen, ges möjlighet att genom statligt bidrag genomföra en
definitionsfas beträffande utveckling av en prototyp till regional vädercentral.
Förutsättningen är att SMHI och berörda företag ställer sig positiva.
SMHI skulle bära det ekonomiska ansvaret och för definitionsfasen erhålla
ett bidrag om 2 milj. kr. Detta kan ses som en ny form av offentlig
teknikupphandling, vilken enligt motionärerna bör utnyttjas i ökad utsträckning
för att stimulera utvecklingen inom svensk industri.

Motionen 1979/80:1950 behandlar ägarförhållandena inom svensk flygindustri.
Motionärerna anser att Saab-Scania och Volvo Flygmotor är exempel
på en sådan typ av industrier som bör ägas av staten och att ansvaret för
sysselsättning och meningsfull produktion bör ligga på staten. Motionärerna
hävdar att den form av ”kompanjonskap" med företagen som staten
upprättar genom de i propositionen föreslagna avtalen inte medför någon
form av inflytande från statens sida. Statens roll bör, säger de, inte reduceras
till att vara långivande risktagare, utan dess ekonomiska engagemang och
inflytande bör prövas av riksdagen i ett helhetsperspektiv. Flygindustridelegationens
betänkande (Ds I 1980:2) visar, enligt motionärerna, på behovet
av ett aktivt arbete inom regeringen för att åstadkomma ett program för
övergång till civil produktion vid Saab-Scania och Volvo Flygmotor.

NU 1979/80:63

Riksdagen måste även, anför motionärerna vidare, pröva formerna för och
omfattningen av internationellt samarbete. De i propositionen föreslagna
lånen avser projekt som skall utvecklas tillsammans med olika amerikanska
bolag. Motionärerna anser att det civila programmet för flygindustrin måste
ha inhemsk utveckling och produktion oberoende av utländska samarbetspartner
som dominerande inslag.

Regeringen bör vidare, enligt motionen, låta utarbeta ett program för
omställning till civil produktion inom flygindustrin. I ett sådant program skall
även statens ekonomiska engagemang och inflytande över resp. företag
prövas, liksom formerna för och omfattningen av internationellt samarbete.

Kompletterande uppgifter
Flvgindustridelegationen

Flygindustridelegationen (I 1978:09) tillkallades i december 1978 för att
utreda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser. Bakgrunden
var att flygindustrikommittén i sitt betänkande del 1 (Ds Fö 1978:8) anfört att
ett minskat personalbehov främst på utvecklingssidan skulle komma att
uppstå inom flygindustrin till följd av ett minskat antal militära projekt. I
delegationens direktiv framhölls att anskaffningen av nästa generation
militära stridsflygplan kommer att medföra minskade insatser av främst
utvecklingspersonal i flygindustrin. Delegationen avlämnade sitt betänkande
(Ds I 1980:2) i januari 1980 och slutförde därmed sitt arbete.

Delegationen pekar i sitt betänkande på vissa problem vid omställning till
civil produktion och anför bl. a. följande:

Flygindustrins hela organisation är uppbyggd för en verksamhet med en
enda dominerande kund som har avsevärda tekniska och ekonomiska
resurser. Redan en civil utveckling av flygplan tillför verksamheten en helt ny
dimension. Behovet att analysera och bearbeta en marknad träder i
förgrunden, och utformningen av de tekniska kravspecifikationerna blir i
högre grad en balansakt mellan många och ofta osäkra faktorer än då aet
gäller militärmateriel. På den civila sidan har man i regel inga garantier för att
produkten kan få avsättning på marknaden ens sedan de tekniska specifikationerna
har lagts fast och utvecklingsarbetet har genomförts.

Förutom flygindustrins begränsade erfarenhet av att bearbeta en civil
marknad, har man också svårigheter på den tekniska sidan att anpassa sig till
en sådan marknad. Industrin har byggts upp för utveckling och produktion av
tekniskt avancerade och komplexa produkter. Detta innebär att man fått
etablera synnerligen kvalificerade personella och tekniska resurser. För att
man skall kunna vara konkurrenskraftig på en civil marknad krävs då i regel
att man får projekt av en sådan storlek att dessa resurser kommer till sin rätt,
dvs. i regel att man också där får utveckla avancerade och komplexa
produkter. I ett längre perspektiv har man också önskemålet att utvecklingsarbetet
skall leda till en tillverkning som motsvarar produktionsresursernas
inriktning.

NU 1979/80:63

Det finns visserligen många exempel på att man framgångsrikt har kunnat
driva små projekt i en stor utvecklingsorganisation, men i regel har det då
gällt projekt som dels har legat mycket nära organisationens normala
verksamhet i fråga om teknisk inriktning, dels har kompletterat en
verksamhet som byggts upp kring ”tunga projekt”.

Delegationen har dragit följande slutsatser beträffande projekt utanför
flyg- och rymdområdet, s. k. spin-off-projekt:

Delegationen har funnit att ”spin-off”-projekten, i bemärkelsen projekt
som direkt omsätter flygindustriellt kunnande till kommersiellt lönsamma
produkter för den civila marknaden, endast kan få en starkt begränsad
betydelse för flygindustrin så länge förutsättningarna på marknadssidan inte
förändras på ett markant sätt. Denna diskussion tas upp under punkt 4.4
nedan.

Det kan emellertid finnas anledning att ta upp ”spin-off'-projekten också
från en annan utgångspunkt. För att bevara och vidareutveckla flygindustrins
centrala kompetens, nämligen förmågan att utveckla flygplan, krävs att ett
avancerat tekniskt kunnande vidmakthålls inom en rad specialiteter. I den
mån sådana specialistfunktioner inte helt tas i anspråk av de centrala
uppgifterna, kan det finnas skäl att undersöka möjligheterna till ett
samutnyttjande för alternativa civila uppdrag.

Beträffande behovet av utländska partner anför delegationen följande:

En förutsättning för att en utveckling av flygplan för den civila marknadens
behov skall kunna lyckas, är enligt delegationens uppfattning att ett
organiserat samarbete kan etableras med utländska partners som redan har
en stark ställning på marknaden och på annat sätt kompletterar de svenska
företagen. Detta framstår som den enda realistiska vägen att inhämta
konkurrenternas försprång då det gäller branschkännedom och förtroendekapital
på marknaden, samt då det gäller att lösa de praktiska problemen
kring marknadsföring, service och underhåll av de produkter som saluförs.

Mot bakgrund av påverkan på sysselsättningen, företagens lönsamhet,
berörda kommuner och samhällsekonomin i stort har delegationen analyserat
motiv, villkor och förutsättningar för statliga insatser vid en övergång från
militär till civil produktion. Man har vidare gått igenom möjligheterna att
utnyttja flygindustriella utvecklingsresurser för civil verksamhet. Delegationen
sammanfattar sina förslag på följande sätt:

Det måste anses vara förenat med betydande risker att i stor omfattning
föra över flygindustriella utvecklingsresurser från militär till civil verksamhet.
Svårigheterna uppstår främst genom skillnaderna i marknadsstruktur
mellan den militära och den civila sidan. Detta gäller redan vid övergång från
militära till civila flygprojekt. Går flygindustrin till helt nya områden, ökar
svårigheterna, och därmed riskerna, kraftigt.

Enbart projekt inom områden som ligger nära flygindustrins nuvarande
tekniska inriktning kan ge ett väsentligt tillskott av utvecklingsarbete under
de närmaste åren. De civila marknader som från denna utgångspunkt
bedöms lämpligast är utveckling av civil flyg- och rymdmateriel. Projekt på
sådana områden dominerar också helt i delegationens förslag.

NU 1979/80:63

Kommersiellt intressanta projekt utanför flyg/rymd-området kan få
betydelse enbart på längre sikt. Förutsättningen är då att dessa får tillräcklig
—storlek-, så att flygindustrins styrka - att klara stora, komplexa projekt, att få
användning för systemkompetensen, och att effektivt utnyttja resurserna i en
stor organisation - kommer till sin rätt. Delegationens förslag på dessa
områden inskränker sig till arbeten av förberedande karaktär.

Delegationens förslag grundas på uppfattningen att staten under ett
övergångsskede bör gå långt i beredvillighet att stödja flygindustrins
ansträngningar att komma in på den civila marknaden. Det är emellertid
nödvändigt att man därvid förutser att en kommersiell lönsamhet på de civila
marknaderna kan uppnås i ett fortvarighetstillstånd. Det är vidare enligt
delegationens mening utomordentligt nödvändigt att särskilda statliga
åtgärder i samband med en omstrukturering på förhand klart begränsas i tid
och omfattning.

Frågedebatt i riksdagen

Den 8 maj 1980 besvarade industriminister Nils Åsling en fråga (1979/
80:426) av Hilding Johansson (s) om samordning av vissa flygprojekt.
Debatten gällde eventuella möjligheter att ställa som villkor för det stöd till
Saab-Scania AB (SAAB), som föreslås i propositionen 1979/80:115, att
SAAB-flygplanets motor skulle vara tillverkad av Volvo Flygmotor AB.
Beträffande en sådan åtgärd anförde industriministern bl. a. följande:

Det av SAAB och Fairchild tillverkade planet skall säljas kommersiellt på
världsmarknaden. Det är därför av yttersta vikt att planet verkligen får en
motor som är anpassad till flygplanets prestanda i övrigt. Detta är också
betydelsefullt för att den satsning som staten gjort på civil flygplansproduktion
vid Saab-Scania verkligen skall bli framgångsrik. Den kommersiella
avvägningen mellan pris, prestanda och övriga leveransvillkor för den
tilltänkta motorn måste göras av företagen själva.

Jag är inte villig, och jag har inte heller formella möjligheter, att påverka
detta tekniska och kommersiella beslut som andra än jag är mer kvalificerade
att fatta. Jag är naturligtvis intresserad av att den motor som med statlig
delfinansiering utvecklas i Trollhättan också blir en kommersiell framgång,
men den måste hävda sig på sina egna tekniska och kommersiella meriter. I
enlighet med bestämmelserna i avtalet mellan staten och Saab-Scania avser
jag att hålla mig informerad om motorvalet och de bedömningar som därvid
gjorts.

Hilding Johansson (s) anförde i debatten att det vore naturligt med en
samverkan för att det statliga stödet till Saab-Scania och Volvo Flygmotor
skulle få största sysselsättningsmässiga effekt.

Industriministern uttalade optimism beträffande Volvo Flygmotors möjligheter
att i konkurrens med andra motortillverkare kunna få leverera till
Saab-Scania. Han ansåg emellertid att en förutsättning för att svensk
flygindustri skall kunna utvecklas är att politiker inte träder i företagsledningarnas
ställe. Regeringen håller sig fortlöpande informerad om utveck -

NU 1979/80:63

lingen, sade industriministern, och har genom de i propositionen 1979/80:115
föreslagna åtgärderna ökat möjligheterna för Volvo Flygmotor att uppfylla
de tekniska krav som Saab-Scania ställt på flygplansmotorn.

Utskottet

I januari 1980 träffade Saab-Scania AB ett samarbetsavtal med det
amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. om deltagande i ett projekt
för utveckling, tillverkning och försäljning av ett nytt trafikflygplan.
Företrädare för staten och Saab-Scania har därefter förhandlat om villkoren
för statens medverkan i finansiering av Saab-Scanias deltagande i projektet. I
propositionen föreslås att staten lämnar företaget ett län om 350 milj. kr. för
dess medverkan i projektet på i propositionen närmare angivna villkor.

Volvo Flygmotor AB har i januari 1980 tecknat ett avtal med det
amerikanska företaget The Garrett Corporation Inc. om deltagande i ett
projekt för utveckling av flygmotorer samt tillverkning av vissa komponenter
och reservdelar till dessa. En förutsättning för avtalet är att staten lämnar
ekonomiskt stöd till Volvo Flygmotor. Även i detta fall har förhandlingar
förts om villkor för statens medverkan. Enligt propositionen skall staten
lämna Volvo Flygmotor ett lån om 160 milj. kr. för Volvo Flygmotors
deltagande i projektet på i propositionen närmare angivna villkor.

Det föreslås vidare i propositionen att Saab-Scania i enlighet med förslag
av flygindustridelegationen beviljas ett särskilt bidrag på 10 milj. kr. för
studier av lätta, obeväpnade skolflygplan.

Saab-Scanias och Volvo Flygmotors deltagande i de ovannämnda samarbetsprojekten
betecknas i propositionen som ett viktigt led i strävan att få till
stånd internationellt samarbete på flygomrädet och finna alternativ sysselsättning
för den svenska flygindustrin. Ytterligare ett betydelsefullt skäl för
statens ekonomiska engagemang i de båda samarbetsprojekten och i
Saab-Scanias studier av lätta, obeväpnade skolflygplan är. enligt propositionen.
att flygindustrin i dagens läge måste ställa om till en större andel civila
produkter. Det är enligt utskottets mening väl motiverat att samhället stödjer
företagens egna ansträngningar att vidareutveckla och ställa om sin
produktion på flygomrädet.

I samband med frågan om stöd till Saab-Scania för ett flygplansprojekt och
till Volvo Flygmotor för ett flygmotorprojekt har för utskottet den
synpunkten framförts, bl. a. av representanter för det senare företaget, att
man som villkor för lånet till Saab-Scania skulle uppställa att det projekterade
flygplanet skulle förses med en motor tillverkad vid Volvo Flygmotor.
Denna uppfattning har även framförts av Hilding Johansson (s) i en fråga
(1979/80:426), vilken besvarades av industriminister Nils Åsling den 8 maj
1980.

Beträffande en samordning av de båda projekten ansluter sig utskottet till
den uppfattning industriministern uttalade i ovannämnda frågedebatt. Han

NU 1979/80:63

framhöll då att lånet till Saab-Scania inte bör förutsätta att flygmotorn skall
levereras av Volvo Flygmotor. Utskottet delar industriministerns uppfattning
att det måste ankomma på företagsledningarna att bedöma olika
motorers tekniska prestanda. Utskottet delar industriministerns tilltro till
Volvo Flygmotors möjligheter att, i konkurrens med andra motortillverkare,
erhålla ordern från Saab-Scania. Detta vore, enligt utskottets mening,
mycket önskvärt med tanke på utvecklingen inom svensk flygindustri.

I motionen 1979/80:1949 berörs vissa andra projekt som har behandlats av
flygindustridelegationen i dess betänkande men för vilka regeringen inte nu
är beredd att föreslå några särskilda åtgärder. Det gäller bl. a. projekt hos
Saab-Scania, Volvo Flygmotor, Telefon AB LM Ericsson och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inom områdena datorstödd
konstruktion, material-, undervattens-, energi- och radarteknik.
Regeringen anser att dessa projekt bör beaktas ytterligare innan bidrag
lämnas. I propositionen anförs att Saab-Scania och Volvo Flygmotor, mot
bakgrund av det stöd som dessa företag enligt propositionen föreslås få, bör
ha möjligheter att på egen bekostnad finansiera åtminstone de inledande
skedena av sådana projekt. Den nytillskapade Fonden för industriellt
utvecklingsarbete (Industrifonden) har också möjlighet att inom ramen för
sin verksamhet lämna stöd till aktuella projekt.

Utskottet delar föredragandens uppfattning i propositionen beträffande
stöd till andra projekt än dem som föreslås i propositionen. Utskottet vill
även hänvisa till vad flygindustridelegationen har anfört i sitt betänkande
beträffande projekt utanför flyg- och rymdområdet. Delegationen framhåller
i sitt betänkande att projekt av denna typ är förknippade med betydande
vanskligheter och att de endast kan få en starkt begränsad betydelse för
flygindustrin så länge förutsättningarna på marknadssidan inte förändras på
ett markant sätt.

Vidare vill utskottet hänvisa till att de anförda projekten till sin
ekonomiska omfattning är betydligt mindre än de som behandlas i
propositionen. Åtminstone de inledande skedena bör enligt utskottets
mening ligga inom ramen för vad de berörda företagen själva kan
finansiera.

Utskottet vill även framhålla att Industrifonden i princip har möjligheter
Att lämna stöd just till projekt av aktuell art och storleksordning. Fonden har
vidare resurser för erforderlig projektbedömning. Ytterligare stödformer
förefaller därför inte nödvändiga. Utskottet avstyrker sålunda förslagen i
motionen 1979/80:1949 beträffande statliga stödinsatser.

Motionärerna föreslår också att en prototyp till regional vädercentral skall
utvecklas i Sverige. Utskottet har beträffande detta yrkande inhämtat
yttrande från trafikutskottet.

Frågan om en prototyp till regional vädercentral behandlas f. n. av
SMHI-utredningen. Ställningstagande till detta projekt måste göras mot

NU 1979/80:63

bakgrund av den bredare bedömning av SMHI:s framtida verksamhet som
utredningen skall genomföra till hösten 1980. Ett separat beslut om den
regionala vädercentralen är därför inte nu påkallat. Utskottet instämmer
således i trafikutskottets yttrande och avstyrker motionen 1979/80:1949 såvitt
den gäller detta projekt.

I motionen 1979/80:1950 framförs vissa allmänna synpunkter rörande en
övergång från militär till civil produktion inom flygindustrin. Motionärerna
anser att riksdagen bör utarbeta ett program för omställning till civil
produktion innefattande en prövning av statens engagemang och inflytande i
resp. företag och av formerna för och omfattningen av internationellt
samarbete. De tillmäter en övergång till ökad civil produktion vid
Saab-Scania och Volvo Flygmotor stor vikt, men anser att regeringen genom
att inte förorda stöd även till de andra projekt som flygindustridelegationen
nämner inte tar sitt fulla ansvar för övergången. Motionärerna menar att
staten inte borde nöja sig med att vara riskbärande partner utan också borde
skaffa sig ökat inflytande i företagen. Vidare är de tveksamma till beroendet
av utländska samarbetspartner i de två förordade projekten.

Frågan om övergången till civil produktion har grundligt behandlats av
flygindustridelegationen. Samhället kan medverka i denna omställning
genom de olika stödformer för utvecklingsprojekt som tillskapats under en
följd av år. Stöd utgår genom styrelsen för teknisk utveckling, de regionala
utvecklingsfonderna och den nyinrättade Industrifonden. Det statliga stödet
förknippas inte med ökat inflytande i de företag som får stöd utan endast med
insyn i de aktuella projekten. Företagen anförtros det fulla ansvaret för
genomförandet. Denna grundprincip anser utskottet böra följas också i
föreliggande fall.

Vad beträffar det utländska samarbetet framhåller flygindustridelegationen
att det är en förutsättning för att ett utvecklingsarbete för den civila
marknadens behov skall lyckas. Den enda realistiska vägen att inhämta
konkurrenternas försprång är att delta i ett organiserat samarbete med
utländska företag som redan har en stark ställning på marknaden och som
kompletterar de svenska företagen. Utskottet delar delegationens uppfattning
på denna punkt.

Utskottet hemställer

1. beträffande län och bidrag

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:115 för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar

a) till Lån till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av
350 000 000 kr.,

b) till Lån till Volvo Flygmotor AB ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.,

c) till Bidrag till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av
10 000 000 kr..

NU 1979/80:63

2. beträffande statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin att

riksdagen avslår motionen 1979/80:1949 yrkandena 1 och

3. beträffande visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1949 yrkandet 3,

4. beträffande uttalande om övergång till civil produktion inom
flygindustrin

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1950.

Stockholm den 28 maj 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Nils Erik Wååg (s). Lilly Hansson (s). Tage Adolfsson
(m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s). Karl
Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp). Ivar
Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson. Nils Erik Wååg, Lilly Hansson. Thage
Peterson. Lennart Pettersson och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. Lån och bidrag (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Beträffande
en" och slutar på s. 8 "svensk flygindustri" bort ha följande lydelse:
Beträffande en samordning av projekten finner utskottet att det vore
naturligt om Saab-Scania skulle förse sitt flygplan med en motor från Volvo
Flygmotor. Enligt utskottets mening bör regeringen aktivt verka för att så
sker, inte minst med tanke på att båda projekten föreslås få ett omfattande
statligt stöd. Utskottet förutsätter att Saab-Scania vid behandlingen av Volvo
Flygmotors alternativ inte enbart gör strängt kommersiella överväganden
utan även fäster vikt vid utvecklingen inom svensk flvgindustri.

NU 1979/80:63

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande lån och bidrag
att riksdagen

dels med bifall till propositionen 1979/80:115 för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar

a) till Lån till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av
350 000000 kr.,

b) till Lån till Volvo Flygmotor AB ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.,

c) till Bidrag till Saab-Scania AB ett reservationsanslag av
10 000 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande visst samarbete mellan Saab-Scania AB och
Volvo Flygmotor AB,

2. Statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin (mom. 2)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Utskottet
delar” och slutar med "statliga stödinsatser” bort ha följande lydelse:

De i motionen nämnda projekten utgör exempel på det utvecklingsarbete
för att finna ny, civil produktion som pågår inom svensk flygindustri.
Utskottet finner det angeläget att staten, såsom föreslås i motionen
1979/80:1949, lämnar stöd till dessa projekt, vilka flygindustridelegationen
har gjort en positiv bedömning av. Samhället har ett stort ansvar då det gäller
att stödja en övergång till civil produktion inom flygindustrin.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande statligt stöd till civil produktion inom flygindustrin att

riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1949 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (mom.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Frågan om"
och slutar på s. 9 med "detta projekt" bort ha följande lydelse:

Det i motionen berörda projektet har stor betydelse när det gäller att
utveckla vädertjänsten i Sverige. Utskottet finner i likhet med motionärerna

NU 1979/80:63

det väl motiverat att en definitionsfas av projektet nu genomförs. Utskottet
instämmer således i den mening som de socialdemokratiska ledamöterna i
trafikutskottet har givit uttryck åt.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande visst anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1949 yrkandet 3
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling
av prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1980/81
under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.

NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)

Bilaga

Trafikutskottets yttrande
1979/80:1 y

över motionen 1979/80:1949 yrkandet 3 om visst anslag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut

Till näringsutskottet

Genom beslut den 22 april 1980 har näringsutskottet berett trafikutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionen 1979/80:1949 yrkandet 3 (om visst
anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut - SMHI).

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

I motionen erinras om att flygindustridelegationen i sitt betänkande
diskuterat bl. a. ett projekt som initierats inom den s. k. SMHI-utredningen.
Projektet bygger på ett förslag om hur den framtida vädertjänsten bör vara
utformad med hänsyn till kraven på bättre vädertjänst och begränsningar i
ökningen av driftkostnaderna. Som ett led i utvecklingen av systemet föreslås
i det nämnda betänkandet att en prototyp till regional vädercentral byggs upp
och utprovas. Delegationen föreslår vidare att flygindustrin ges möjlighet att
genom ett statligt bidrag genomföra en definitionsfas beträffande utveckling
av en prototyp till regional vädercentral. SMHI skulle enligt delegationen
bära det ekonomiska ansvaret för projektet. Kostnaderna för definitionsfasen
uppskattas av delegationen till 2 milj. kr. Enligt motionen är det väl
motiverat att gå vidare med det aktuella projektet för att ytterligare
analysera den tekniska och ekonomiska förutsättningen. Motionärerna yrkar
därför att riksdagen beslutar att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Utveckling av prototyp till regional vädercentral för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om det arbete som
bedrivs inom SMHI-utredningen. I beslut vid regeringssammanträde den 27
januari 1977 bemyndigades dåvarande kommunikationsministern att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av SMHEs verksamhet
och organisation. Enligt direktiven för utredningen (Dir 1977:19) bör en
allmän utgångspunkt för översynsarbetet vara att samhället även i fortsättningen
genom SMHI måste ha tillgång till en institution som kan erbjuda en
kvalificerad meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk sakkunskap.
Verksamhetens inriktning och omfattning borde därvid prövas bl. a. utifrån
en bedömning av den framtida efterfrågan på institutets tjänster. Vidare
borde den framtida organisationen övervägas utifrån inriktningen och
omfattningen av SMHI:s verksamhet samt de resurser institutet bedöms
behöva. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1980.

NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)

Såsom framgår av motionen har det däri nämnda projektet aktualiserats
inom SMHI-utredningen. Frågan lär också komma att behandlas i utredningens
aviserade betänkande. Enligt vad utskottet vidare erfarit kommer ett
genomförande av projektet att kräva omfattande investeringar samt ta
betydande personalresurser i anspråk. Projektet är således i hög grad ägnat
att påverka inriktningen av SMHI:s verksamhet men kommer även att få stor
betydelse för observatörspersonalens arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill
och till det uppdrag som givits SMHI-utredningen bör enligt utskottets
mening resultatet av utredningens arbete avvaktas innan statsmakterna tar
ställning till det ifrågavarande projektet. Utskottet är därför för sin del inte
berett att biträda motionärernas yrkande och avstyrker således motionen i
här berörda del.

Stockholm den 30 april 1980

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

Närvarande: Rolf Clarkson (m). Nils Hjorth (s). Wiggo Komstedt (m). Kurt
Hugosson (s). Rune Torwald (c). Birger Rosqvist (s). Sixten Pettersson (m).
Olle Östrand (s). Anna Wohlin-Andersson (c). Ove Karlsson (s). Eric
Rejdnell (fp), Ivar Franzén (c). Margit Sandéhn (s). Erik Börjesson (fp) och
Sten-Ove Sundström (s).

Avvikande mening

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser att det
stycke i yttrandet som börjar med "Såsom framgår" och slutar med "berörda
del." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att det i motionen berörda projektet har
stor betydelse när det gäller att utveckla vädertjänsten i Sverige. Som anförs i
motionen innebär inrättandet av regionala vädercentraler att kraven på
bättre väderinformation kan tillgodoses. Vidare kan ökningen av driftkostnaderna
hållas nere. Vad beträffar väderinformationen torde möjligheten att
erhålla bättre lokala och regionala prognoser vara särskilt värdefull.
Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till vad utskottet i det av riksdagen
godkända betänkandet TU 1979/80:17 (rskr 1979/80:262) anfört om värdet av
väderinformation i lokalradion. Härutöver synes flygets speciella behov av
väderprognoser kunna mötas på ett bättre sätt än vad nu är tekniskt möjligt.
Utskottet finner det därför i likhet med motionärerna väl motiverat att gå
vidare med det aktuella projektet för att ytterligare analysera de tekniska och

NU 1979/80:63 (TU 1979/80:1 y)

ekonomiska förutsättningarna. Enligt vad utskottet inhämtat ställer man sig
från SMHEs sida positiv till projektet i fråga. Med hänsyn härtill och då nu
endast är fråga om att genomföra en definitionsfas av projektet saknas enligt
utskottets mening anledning att avvakta resultatet av SMHI-utredningens
arbete. På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet det här berörda
motionsyrkandet.