NU 1979/80:60

Näringsutskottets betänkande
1979/80:60

med anledning av propositionen 1979/80:112 om fortsatt giltighet av
lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa
aktiebolag och stiftelser, jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1979/80:112 (industridepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och
stiftelser.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet två motioner som har
väckts under allmänna motionstiden. Den ena av dessa gäller kommunal
styrelserepresentation i ortsdominerande företag, den andra statlig styrelserepresentation
i Esselte AB. Motionerna redovisas nedan.

Esselte AB har inkommit med en skrivelse med anledning av den motion
som berör företaget.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa
aktiebolag och stiftelser har regeringen rätt att utse en statlig ledamot
(offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för högst 30
förvaltningsaktiebolag och allmännyttiga stiftelser. Lagen gäller under en
försöksperiod, som ursprungligen löpte fr. o. m. den 1 juli 1976 t. o. m. den
30 juni 1979. Våren 1979 beslöt riksdagen att förlänga försöksperioden till
utgången av juni 1980. Det förutsattes därvid att en utvärdering av den
dittillsvarande verksamheten skulle ligga till grund för riksdagens slutliga
ställningstagande till systemet med offentliga styrelseledamöter.

I propositionen föreslås att lagens giltighetstid förlängs med ytterligare två
år, eftersom arbetet med utvärderingen kräver mera tid än beräknat.
Lagförslaget finns på s. 2 i propositionen.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1979/80:394 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
styrelserepresentation i företag.

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 60

NU 1979/80:60

2

1979/80:960 av Lena Hjelm-Wallén m. fl, (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
statlig styrelserepresentation i styrelsen för Esselte AB.

Motivering

I motionen 1979/80:394 framhålls att näringslivet i många kommuner
domineras av ett eller ett par företag och att utvecklingen av sysselsättning,
bostadsbyggande och andra samhällsinvesteringar då i avgörande grad
påverkas av förändringar i dessa företags verksamhet och planer. Motionärerna
anför att de möjligheter till information som finns är otillräckliga. För
att kommunernas behov av insyn skall tillgodoses måste kommunerna vara
representerade i ortsdominerande företags styrelser, hävdar motionärerna.
De vill därför att en lagstiftning härom kommer till stånd.

En utgångspunkt för motionen 1979/80:960 är Esseltekoncernens marknadsandel
inom läromedelsområdet. Enligt motionärerna svarade Esselte
AB ensamt för en tredjedel av den totala läromedelsmarknaden år 1976 och
de läromedelsföretag som i form av en särskild division ingår i Esseltekoncernen
för inemot hälften av den totala försäljningen. Med hänsyn till att
Esseltekoncernen har en marknadsdominerande ställning och till att
läromedel i huvudsak säljs till stat, kommun och landsting, vilka inte kan
påverka kostnadsutvecklingen, finns det enligt motionärerna starka skäl till
insyn i Esseltekoncernens verksamhet. Motionärerna hänvisar till att det
under 1970-talet ingick samhällsrepresentanter i styrelsen för Esselte AB. De
anser det angeläget att staten får insyn i detta företag, vilket är marknadsledande
på ett område som i det närmaste helt är inriktat på den offentliga
sektorn, och föreslår därför att den statliga styrelserepresentationen i Esselte
AB återinförs.

Skrivelse från Esselte AB

Skrivelsen från Esselte med anledning av motionen 1979/80:960 innehåller
- förutom uppgifter om marknadsandelar och lönsamhet - upplysningen att
dotterbolagen Esselte Studium AB och, efter år 1973, A & W Läromedel AB
hade en form av statlig styrelserepresentation under åren 1972-1976. Enligt
skrivelsen tillkom styrelserepresentationen år 1972 på initiativ av finansminister
Gunnar Sträng i anslutning till behandlingen av ett ärende om befrielse
från realisationsvinstskatt. Under den angivna tiden ingick i bolagens
styrelser Bo Jonas Sjönander åren 1972-1974 och Carl Johan Aberg åren
1974-1976, båda under respektive period verksamma inom finansdepartementet.

Esselte vitsordar uppgiften om att dess läromedelsdivision sammantaget
torde svara för inemot hälften av läromedelsförsäljningen i landet. I
skrivelsen anförs vidare att det statsägda Liber Läromedel har vuxit snabbt

NU 1979/80:60

3

under 1970-talet och nu är näst störst på läromedelsmarknaden med en andel
av ca 27 %. Det sägs också att de båda stora förlagsgrupperna Esselte och
Liber möter livlig konkurrens från olika, mera specialiserade förlag på nästan
varje område, eftersom konkurrensen i skoldistrikten sker bok för bok och
ämne för ämne. I skrivelsen nämns att de samlade läromedelskostnaderna
för samhället motsvarar ca 3 % av samhällets totala kostnader för skolan.
Vidare lämnas en del uppgifter om förutsättningar för läromedelsproduktionen.

Kompletterande uppgifter

Bakgrund

Ar 1972 antog riksdagen en lag (1972:827) om offentliga styrelseledamöter
i vissa aktiebolag och stiftelser (prop. 1972:116, NU 1972:62, rskr 1972:340).
Lagen, som gällde under en försöksperiod fr. o. m. den 1 april 1973 t. o. m.
den 30 juni 1976, gav regeringen rätt att utse en ledamot (offentlig
styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för samtidigt högst 30
förvaltningsaktiebolag eller allmännyttiga stiftelser. En förutsättning för
representation i stiftelse var att stiftelsen hade tillgångar som översteg 5 milj.
kr. Med stöd av lagen utsåg regeringen under försöksperioden styrelseledamöter
och suppleanter i 22 förvaltningsbolag och åtta stiftelser.

Lagstiftningen ingick som ett led i en försöksverksamhet som syftade dels
till att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan företagen och
samhället, dels till att bereda de anställda insyn och inflytande i företagen.
Förutom genom den nämnda lagen reglerades denna försöksverksamhet
genom lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor och
lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.

År 1976 förlängdes tiden för tillämpning av systemet med offentlig
styrelserepresentation med tre år (prop. 1975/76:166, NU 1975/76:68, rskr
1975/76:402). Samtidigt utvidgades lagens tillämpningsområde till att avse
även aktiebolag med egen produktion samt ekonomiska föreningar. Enligt
lagen fick offentlig styrelserepresentation omfatta högst 60 aktiebolag eller
föreningar och högst tio stiftelser.

Någon ökning av antalet offentliga styrelserepresentanter kom emellertid
inte till stånd i praktiken. Den trepartiregering som tillträdde efter 1976 års
riksdagsval anmälde nämligen i sin regeringsförklaring att den inte avsåg att
placera statliga representanter i industriföretagens styrelser. Som en följd
härav kom den offentliga styrelserepresentationen endast att omfatta de
förvaltningsbolag och stiftelser som tidigare hade sådan representation.

I detta sammanhang kan nämnas att de övriga två lagar som ingick i 1972
års försöksverksamhet ersattes av permanenta lagar på respektive områden,
nämligen lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor och

NU 1979/80:60

4

lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.

År 1979 - inför utgången av giltighetstiden för 1976 års lagstiftning om
offentlig styrelserepresentation - föreslogs i propositionen 1978/79:184 dels
att lagens tillämpningsområde skulle inskränkas till att motsvara representationen
enligt 1972 års lag, dels att giltighetstiden skulle förlängas med
ytterligare ett år till den 1 juli 1980.1 propositionen förutskickades också att
den hittillsvarande verksamheten med offentlig styrelserepresentation skulle
utvärderas.

Vid sin behandling av propositionen tillstyrkte näringsutskottet (NU
1978/79:59) en socialdemokratisk motion om att 1976 års lag skulle förlängas
att gälla i ytterligare fem år. Centerpartiets och folkpartiets representanter i
utskottet reserverade sig emellertid till förmån för propositionens förslag och
moderata samlingspartiets representanter för avslag på detta. Riksdagen
beslöt i enlighet med propositionen (rskr 1978/79:415).

Utredningsarbete

Utredningen (1 1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag
m. m. skall enligt sina direktiv göra en utvärdering av försöksverksamheten
med offentlig styrelserepresentation. Utvärderingen skall syfta till att belysa
dels principiella frågor om formen för kontakterna mellan staten och
näringslivet, dels praktiska för- och nackdelar med att ha offentliga
styrelseledamöter. Också frågan om syftet med representationen kan nås i
andra former skall belysas. Utvärderingen skall bedrivas i nära samråd med
de politiska partierna, berörda aktiebolag och stiftelser samt de offentliga
styrelseledamöterna. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1980.

Även lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor har varit
föremål för utvärdering. Denna har ägt rum inom utredningen (11979:06) om
informationssystemet företag-samhälle, m. m. (DIS-utredningen). Uppgiften
var att göra en förutsättningslös utvärdering av informationssystemet
företag-samhälle och därefter redovisa ett underlag för beslut om informationssystemets
framtid. Utredningen har i mars 1980 avlämnat betänkandet
(Ds 1 1980:5) En utvärdering av DIS-systemet, vilket f. n. remissbehandlas.
Enligt utredarens bedömning föreligger, mot bakgrund av resultatet av
utvärderingen, starka skäl för att lägga ned DIS-systemet. Samtidigt
presenteras i betänkandet fyra modeller för hur informationssystemet skulle
kunna utformas i framtiden.

NU 1979/80:60

5

Utskottet

Förslaget i propositionen 1979/80:112 om fortsatt giltighet av lagen
(1976:350) om styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag och
stiftelser har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet biträder
förslaget om att lagen skall gälla i ytterligare två år till utgången av juni
1982.

Den fråga om kommunal styrelserepresentation i ortsdominerande företag
som tas upp i motionen 1979/80:394 har tidigare behandlats av riksdagen. På
förslag av utskottet har riksdagen därvid avstyrkt motionsyrkanden med krav
på lagstiftning på området. Utskottet har bl. a. (NU 1975/76:68 s. 11,
1976/77:30 s. 50) hänvisat till att kommunernas behov av information i
väsentlig mån kunde tillgodoses genom informationssystemet företag-samhälle.
Som framgår av föregående avsnitt har detta system nyligen
utvärderats, varvid utredaren funnit starka skäl tala för att systemet bör
läggas ned. Såvitt gäller kommunernas informationsbehov framgår av
utvärderingen bl. a. att informationssystemet inte tycks ha så stor betydelse
för de flesta kommunerna, eftersom de arbetsställen som ingår i systemet är
stora och viktiga och inte fler än att kommunerna i allmänhet kan hålla
kontinuerliga kontakter med dem. Vidare framgår att kommunerna ofta har
direktkontakter med de större företagen som sin främsta informationskälla,
vilket leder till att de uppgifter som lämnas genom informationssystemets
försorg i stor utsträckning redan är kända.

När utskottet senast behandlade frågan om kommunal styrelserepresentation
erinrade utskottet (NU 1978/79:59 s. 63) bl. a. om möjligheten att
berörda kommuner och företag träffar frivilliga överenskommelser om
styrelserepresentation. Utskottet pekade också på två utredningsförslag år
1975 om försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation. Härvid
hänvisade utskottet till att det i samband med tillkomsten av 1976 års
lagstiftning hade konstaterats att remissutfallet varit sådant att det fanns skäl
att ytterligare överväga frågan. Ytterligare ett skäl var tillkomsten av den nya
arbetsrättsliga lagstiftningen, bl. a. lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet. Utskottet konstaterade att chefen för industridepartementet inte
vid denna tidpunkt var beredd att förorda lagstiftning om kommunal
styrelserepresentation. Enligt utskottets mening kvarstod alltjämt de sakskäl
som tidigare anförts från socialdemokratiskt regeringshåll och av riksdagen
mot införande av en lagstiftning om kommunal styrelserepresentation,
varför utskottet avstyrkte ett motionsyrkande med denna innebörd. Riksdagen
följde utskottet (rskr 1978/79:415).

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sin
tidigare uppfattning i frågan. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/
80:394.

I motionen 1979/80:960 begärs ett uttalande av riksdagen om att statlig

NU 1979/80:60

6

styrelserepresentation i Esselte AB skall återinföras. Med hänvisning till
företagets dominans på läromedelsområdet och till att försäljningen i
huvudsak sker till den offentliga sektorn hävdar motionärerna att staten på
detta sätt bör få insyn i företaget.

Av den skrivelse från Esselte som har refererats i det föregående (s. 2)
framgår att i skrivelsen angivna dotterbolag under åren 1972-1976 haft en
statlig styrelserepresentant. Det kan anmärkas att denna representation
tillkom innan lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa
aktiebolag och stiftelser trädde i kraft den 1 april 1973 och att representationen
inte heller senare grundades på lagstiftning om offentliga styrelseledamöter.

Som framgår av det föregående (s. 4) pågår f. n. en utvärdering av
försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation. Utvärderingen
skall bl. a. belysa såväl principiella frågor om hur kontakterna mellan staten
och näringslivet skall utformas som frågan huruvida syftet med representationen
kan nås i andra former. Utskottet anser att resultatet av denna
utvärdering bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågor om ändring
eller utvidgning av de nuvarande bestämmelserna om offentlig styrelserepresentation.
Utskottet avstyrker sålunda motionen 1979/80:960.

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:112 antar det
i propositionen 1979/80:112 framlagda förslaget till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1976:350) om styrelserepresentation
för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser,

2. beträffande kommunal styrelserepresentation i orts dominerande
företag

att riksdagen avslår motionen 1979/80:394,

3. beträffande statlig styrelserepresentation i Esselte AB
att riksdagen avslår motionen 1979/80:960.

Stockholm den 14 maj 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Rune
Jonsson (s). Ingegärd Oskarsson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Munke
(m) och Christer Eirefelt (fp).

NU 1979/80:60

7

Reservation

Statlig styrelserepresentation i Esselte AB

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage
Peterson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motionen 1979/80:960” bort ha följande lydelse: Såsom

motionärerna anför har Esseltekoncernen en marknadsdominerande
ställning inom läromedelsområdet, ett område som i huvudsak bekostas
av allmänna medel. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det
är angeläget att staten genom styrelserepresentation får insyn i Esselte AB.
Den utvärdering av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation
som pågår f. n. utgör enligt utskottets mening inte något hinder för att
riksdagen nu uttalar sig för en sådan representation i Esselte AB. Således bör
riksdagen med bifall till motionen 1979/80:960 ge regeringen till känna att
statlig styrelserepresentation skall införas i Esselte AB.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande statlig styrelserepresentation i Esselte AB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:960 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.