NU 1979/80:59

Näringsutskottets betänkande
1979/80:59

med anledning av motioner om ökad prisövervakning på boendeområdet
m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner rörande prisövervakningen på
boendeområdet. Den ena av dessa, motionen 1979/80:1507, som hänvisats
till civilutskottet, har av civilutskottet överlämnats till näringsutskottet jämte
eget yttrande (CU 1979/80:4 y). Yttrandet har fogats till detta betänkande
som bilaga (s. 11 f.).

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas är

1979/80:1507 av Essen Lindahl (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om behovet av
snara initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad
prisövervakning på boendeområdet, samordnad med annan prisövervakning
och skött av statens pris- och kartellnämnd,

1979/80:1555 av Lars Werner m. fl. (vpk) - med motivering i motionen
1979/80:1553 - vari föreslås att riksdagen uttalar

1. att prisstopp snarast bör införas på byggnadsmaterial och olja för
bostadsuppvärmning,

2. att överväganden och förslag snarast bör föreläggas riksdagen rörande
åtgärder som leder till sänkning av priserna på byggnadsmaterial och olja för
bostadsuppvärmning.

Motivering

I motionen 1979180:1507 erinras om att riksdagen under de senaste åren
vid flera tillfällen diskuterat behovet av en mer aktiv prisövervakning när det
gäller byggande och bostäder. Motionären anser att aktivare insatser av
statsmakterna på detta område är nödvändiga. Prisövervakningen på
boendeområdet bör ske efter samma principer som för övriga varu- och
tjänsteområden och därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten,
statens pris- och kartellnämnd (SPK). som därvid bör samarbeta med andra
myndigheter, främst med bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån
(SCB). Motionären anser att lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 59

NU 1979/80:59

rörande pris- och konkurrensförhållanden bör ändras så att den blir
tillämplig även för nyttjanderätt till fast egendom. En sådan ändring skulle ge
SPK möjlighet att infordra uppgifter från fastighetsägare om bl. a. kostnader
för förvaltning och drift av bostadshus.

I motionen 1979/80:1553 anförs som motivering till yrkandet i motionen
1979180:1555 bl. a. att de ständiga hyreshöjningarna urholkar levnadsstandarden
för många hushåll. Kostnaderna i nyproduktionen av bostäder bör
hållas nere genom prisstopp och prissänkningar på byggnadsmaterial, en
effektiv prisövervakning och ”billigare” pengar till bostadsbyggandet.
Motionärerna föreslår vidare att prisstopp och prissänkningar på olja för all
bostadsuppvärmning införs i förening med bl. a. en ökad statlig satsning på
en övergång till alternativa energiformer.

Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet

Priserna på nyproducerade lägenheter har under senare år ökat snabbare
än priserna i allmänhet. Prisökningarna har varit störst när det gäller
flerbostadshus. SCB:s byggnadsprisindex för bostäder, som visar prisutvecklingen
för nyproducerade hus av lika kvalitet, steg från andra kvartalet 1977
till andra kvartalet 1979 med 39,9 % för flerbostadshus. För småhus steg
indexet under samma period med 23,9 %. Priserna i allmänhet ökade under
denna tid med 17,7 %.

Den snabba prisutvecklingen har föranlett en rad åtgärder från samhällets
sida. Bl. a. har under senare tid prisstopp tillämpats för vissa grupper av
byggnadsmaterial med stöd av den allmänna prisregleringslagen (1965:236).
I enlighet härmed gäller f. n. att planerade prishöjningar beträffande allt
väsentligt byggnadsmaterial skall anmälas till SPK. Prisregleringslagstiftningen
tillämpas vidare i fråga om prissättningen på vissa petroleumprodukter,
bl. a. bensin, dieselbrännolja och eldningsolja. Regleringen såvitt avser
petroleumprodukter innebär att regeringen på basis av rapporter från bl. a.
SPK fastställer ett högstpris för de varugrupper som omfattas av prisregleringen.
Högstpriset gäller tills vidare och får inte överskridas om inte säljaren
erhållit tillstånd härtill av SPK. Den senaste höjningen av högstpriserna på
bensin och eldningsolja beslutades av regeringen den 7 februari i år.
Högstpriset på eldningsolja I har under tiden den 1 juli 1978-den 25 mars
1980 stigit med över 100 %.

I fråga om det statligt belånade bostadsbyggandet har under senare år en
rad olika åtgärder vidtagits för att mildra prisutvecklingens effekter på
boendekostnaderna. Tiden mellan de med hänsyn till kostnadsutvecklingen
återkommande justeringarna av låneunderlagsnivån för bostadslån, det s. k.
lånetaket, har kortats ner avsevärt. Lånetaksnivån justeras numera sex
gånger per år. Härigenom har en bättre anpassning av belåningen till
kostnadsutvecklingen kunnat uppnås. Även höjningar av lånetaket utöver
vad som har varit motiverat av kostnadsutvecklingen har tillgripits. Sådana

NU 1979/80:59

höjningar har skett vid fyra olika tillfällen sedan år 1977. Vidare har den
garanterade räntan för statligt belånade ny- och ombyggnader sänkts. I fråga
om hyres- och bostadsrättshus lämnas numera ett särskilt räntebidrag för
räntekostnader under tiden mellan husets färdigställande och bostadslånets
utbetalning i stället för de räntetillägg till låneunderlaget som tidigare
förekom.

Bland övriga åtgärder för att mildra prisutvecklingens effekter på
boendekostnaderna bör nämnas det i budgetpropositionen för budgetåret
1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16 punkten B 3, s. 54 f.) framförda och av
riksdagen godkända förslaget om införande av s. k. produktionskostnadsbelåning
i fråga om bostadslån för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus som
upphandlas i konkurrens. Systemet innebär i princip att de anbudsbaserade
kostnaderna läggs till grund för beräkning av låneunderlag och pantvärde.
Förhandlingsentreprenader och egenregibyggen faller alltså utanför systemet.
Reglerna träder i kraft den 1 juli 1980 och gäller låneärenden där huset
uppförs enligt entreprenadavtal grundat på anbud som antagits efter
utgången av år 1979 eller, om anbudet antagits före år 1980, där inflyttning
ännu inte skett (CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240).

Gällande ordning beträffande prisövervakning på boendeområdet

Flera statliga myndigheter har i uppgift att följa prisutvecklingen inom
bostadsbyggandet. Dessa är SPK och bostadsstyrelsen samt SCB, som svarar
för huvuddelen av den löpande statistiken.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning.
Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa
utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet.
År 1957, då SPK inrättades, rådde allmän hyresreglering i större delen
av landet. Mot denna bakgrund ansågs särskilda resurser för övervakning på
hyresområdet inte behöva ingå i SPK:s organisation. Något undantag för
hyresmarknaden gjordes dock inte i instruktionen. SPK:s verksamhet på
boendeområdet har hittills i första hand inriktats på byggmaterialområdet
och där koncentrerats till sektorer inom vilka olika former av konkurrensbegränsningar
har konstaterats. SPK har t. ex. undersökt marknaden för
isolermaterial, gipsskivor och armeringsstål. En undersökning av konkurrensförhållandena
inom byggmaterialhandeln har också gjorts år 1976 liksom
en beskrivning av konkurrensformer och prissättningsprinciper inom byggmaterialindustrins
olika delar.

Parallellt med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på
byggmaterialområdet. SPK har mot bakgrund bl. a. av de ökande byggnadskostnaderna
under senare år i samarbete med bostadsstyrelsen påbörjat en
utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet.
Denna utredning, som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpri 1*

Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 59

NU 1979/80:59

serna, beräknas föreligga i en preliminär rapport i maj 1980. SPK undersöker
även utformningen av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna.
Däremot har SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat
boendekostnaderna för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst,
bostadsrättshavare eller egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade
undersökningar på boendeområdet har varit av begränsad omfattning, bl. a.
därför att lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom (se
s. 5).

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande
sektoransvar för hela bostadssektorn. Enligt sin instruktion (1965:669) har
styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggande,
bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt att på
grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida bostadsbyggandets
omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå kommuner,
byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt främja sådant
utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat kan väntas
komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen. Fram t. o. m.
1973 följde styrelsen systematiskt upp produktionskostnadernas utveckling.
Regeringen har med anledning av den pågående prisutvecklingen inom
bostadsbyggandet gett styrelsen i uppdrag att med skärpt uppmärksamhet
följa kostnadsutvecklingen och till regeringen fortlöpande redovisa vissa
uppgifter om produktionskostnader ur inkomna ansökningar. Speciella
uppgifter har tillagts ett hos styrelsen sedan den 1 juli 1978 inrättat särskilt
råd för belånings- och värderingsmetoder. Rådet bistår styrelsen i frågor som
rör utvecklingen av byggnadspriser och byggnadskostnader och deras
inverkan på värderingen och belåningen av bostadsbyggnadsobjekt. I
sammanhanget kan också nämnas att bostadsstyrelsen har i uppdrag att
utvärdera den hittillsvarande tillämpningen av det mark- och konkurrensvillkor
som sedan år 1975 utgör en av förutsättningarna för bostadslån.

Styrelsen har i skrivelse till regeringen den 15 april 1980 hemställt att medel
ställs till styrelsens förfogande för utredning om formerna för en utvidgad
kostnadsuppföljning inom styrelsens verksamhetsområde. Utredningen
föreslås komma till stånd snarast. En kostnadsuppföljning i styrelsens regi
skulle, enligt vad som anförs i skrivelsen, kompletterad med den prisövervakning
som redan sker genom bl. a. SPK, komma att medföra betydligt
större möjligheter att i framtiden belysa och förklara kostnadsutvecklingen.

Vissa ytterligare uppgifter rörande prisövervakningen på bostadsområdet
lämnas i civilutskottets yttrande, som bilagts detta betänkande.

NU 1979/80:59

Uppgiftsskyldighetslagen

Lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
(uppgiftsskyldighetslagen) tillkom i samband med införandet av
den allmänna prisregleringslagen (1956:236) och samtidigt som SPK
inrättades. Förekomsten av en allmän uppgiftsskyldighet för näringsidkare
m. fl. i enlighet med lagen ansågs vara en nödvändig förutsättning för att
statens prisregistrerande, prisanalyserande och konsumentupplysande verksamhet
skulle kunna upprätthållas (prop. 1956:148 s. 54).

Enligt uppgiftsskyldighetslagen är i första hand företagare, men i vissa fall
även andra, skyldiga att till myndighet som regeringen bestämmer (SPK,
bankinspektionen eller försäkringsinspektionen) lämna de uppgifter angående
verksamheten som erfordras för att främja allmän kännedom om prisoch
konkurrensförhållanden inom näringslivet. Med företagare avses enligt
lagen den som yrkesmässigt (a) tillverkar, köper eller säljer viss förnödenhet,
(b) driver rörelse för utförande av tjänster åt annan, (c) utövar försäkringseller
bankrörelse, (d) överlåter eller upplåter immaterialrättigheter, (e)
upplåter nyttjanderätt till viss förnödenhet eller (f) driver hotell- eller
pensionatrörelse. Företagarbegreppet har definierats på ett sådant sätt att
bl. a. försäljning och upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom inte
omfattas av lagens bestämmelser. Utanför begreppet förnödenhet anses
nämligen falla bl. a. pengar och andra betalningsmedel samt fast egendom
och upplåtelse av nyttjanderätt till sådan egendom.

Det åligger enligt lagen en företagare att efter anmaning lämna upplysningar
om konkurrensbegränsande åtgärder som vidtagits i verksamheten
och som avser pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden
samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden
som inverkar på prisbildningen. Myndigheten kan förelägga företagaren att
tillhandahålla konkurrensbegränsande avtal, handelsböcker, korrespondens
m. m. Föreläggande kan meddelas vid vite.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågor om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser har
tidigare flera gånger behandlats av riksdagen. I detta avseende hänvisas till
vad som anförs i civilutskottets yttrande under rubriken Tidigare riksdagsbehandling.

Förslag till ny konkurrensbegränsningslag

Konkurrensutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag
föreslagit bl. a. att konkurrensbegränsningslagstiftningen
och uppgiftsskyldighetslagen ändras så att denna lagstiftning även
omfattar fast egendom. Utredningen framhåller bl. a. (s. 261) att den

NU 1979/80:59

nuvarande begränsningen i fråga om fast egendom har inneburit att
näringsfrihetsombudsmannen i vissa fall inte har kunnat ingripa mot
företeelser som han bedömt kunna vara skadliga. Ett exempel på åtgärder
som kan anses ha rubbat konkurrensförutsättningarna är att flera fastighetsägare
har kommit överens om att inte hyra ut butikslokaler under ett visst
lägsta pris. Enligt utredningen framstår det mot bakgrund av gjorda
erfarenheter som otillfredsställande att begränsningar av denna art är
undantagna från konkurrensbegränsningslagens tillämpningsområde.

Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f. n. i handelsdepartementet.

Promemorian Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2)

I april 1979 förordnade handelsministern en sakkunnig att utreda frågan
om prisövervakning på boendeområdet. Den sakkunnige har avgivit
promemorian (Ds H 1979:2) Prisövervakning på boendeområdet. I promemorian
föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdet - någon
förändring av det nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror
anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angeläget anses det vara att
bostadsstyrelsen, SPK och SCB samordnar prisövervakningen och därmed
effektiviserar resp. myndighets verksamhet på området. I promemorian görs
en genomgång av de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser.
Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdet främst
bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för
de slutliga boendekostnaderna samt att förse boende och myndigheter inom
den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig
bakom statistik på boendeområdet m. m.

En ökad prisövervakning på boendeområdet bör sålunda enligt promemorian
främst ägnas de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna vid
olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation, projektstorlek,
hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget vara
den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen på
boendeområdet. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.

Promemorian har remissbehandlats.

Utredning om prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker
m. m.

Regeringen har den 20 mars 1980 bemyndigat bostadsministern att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att utreda prisutvecklingen inom
bostadsbyggandet och dess orsaker m. m. Enligt direktiven (Dir. 1980:28)
skall utredaren kartlägga utvecklingen av byggnadspriserna under i första
hand senare hälften av 1970-talet, närmare analysera de faktorer som
påverkat prisbildningen samt med utgångspunkt i en sådan analys undersöka

NU 1979/80:59

möjligheterna att förhindra fortsatta snabba prisstegringar inom bostadsbyggandet.
Utredaren skall också studera priseffekterna av skilda normer och
anvisningar samt överväga huruvida produktionsapparaten är anpassad till
dagens förutsättningar, bl. a. till övergången till mindre projekt och
varierande hustyper. Vidare skall intresse ägnas fördelningen av plan- och
exploateringskostnader samt kommunala anslutningsavgifter av olika slag.
Utredaren skall särskilt söka klarlägga om orsakerna till spridningen av
byggnadspriserna för likartade projekt är att finna i konkurrenssituationen
eller i andra förhållanden samt, i fråga om det statliga bostadsfinansieringssystemet,
bl. a. belysa den inverkan som automatiska justeringar av
låneunderlag och pantvärde kan ha på prisutvecklingen. Arbetet skall
bedrivas skyndsamt.

Utskottet

I detta betänkande behandlas två motioner rörande prisförhållandena på
boendeområdet.

Som framgått av det föregående (s. 3 f.) har flera statliga myndigheter till
uppgift att följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Statens pris- och
kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande
prisövervakning. SPK:s uppgiftsinsamlande verksamhet baseras på bestämmelserna
i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden (uppgiftsskyldighetslagen). Enligt lagen är i första
hand företagare, men i vissa fall även andra, skyldiga att efter anmaning från
SPK lämna nämnden de uppgifter som erfordras för att främja allmän
kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. Lagen
omfattar med ett undantag (hotell- och pensionatrörelse) inte frågor rörande
försäljning och upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom. Frågor rörande
konsumenternas boendekostnader har SPK därför kunnat uppmärksamma
endast i begränsad omfattning. SPK:s verksamhet på boendeområdet har
hittills i första hand inriktats på byggnadsmaterialområdet och avsett
utredningar på sektorer där olika former av konkurrensbegränsningar har
konstaterats. Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett
övergripande ansvar för hela bostadssektorn. Styrelsen skall bl. a. belysa
utvecklingen i frågor om bostadsbyggande och bostadsmarknad. Den är
högsta myndighet när det gäller administrationen av statliga bostadslån.
Styrelsen har fram t. o. m. 1973 systematiskt följt upp produktionskostnadernas
utveckling inom bostadsbyggandet. Statistiska centralbyråns statistik
på boendeområdet omfattar uppgifter om bl. a. hyror, priser och kostnader
för nyuppförda hus samt priser för omsatta hus.

I motionen 1979/80:1507 hemställs om snara initiativ från regeringens sida
för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet,
samordnad med annan prisövervakning och administrerad av SPK. Motio -

NU 1979/80:59

närén föreslår bl. a. att uppgiftsskyldighetslagen ändras så att den blir
tillämplig även i fråga om nyttjanderätt till fast egendom.

Civilutskottet har i yttrande (CU 1979/80:4 y) till näringsutskottet avstyrkt
motionen från de utgångspunkter civilutskottet haft att beakta. Enligt dess
mening bör resultatet av det pågående utredningsarbetet på området (se
s. 6 f.) avvaktas innan riksdagen tar slutlig ställning till hur den framtida
prisövervakningen bör vara ordnad. Civilutskottet framhåller att det i
motionen berörda spörsmålet huruvida en intensifierad prisövervakning bör
administreras av SPK närmast faller under näringsutskottets beredning.
Enligt civilutskottet bör de bostadspolitiska organen hur än de organisatoriska
frågorna löses ha en betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Näringsutskottet vill först erinra om att riksdagen tidigare flera gånger
avslagit motionsyrkanden om ytterligare prisövervakning på boendeområdet,
vilka avstyrkts med hänvisning till pågående utredningsverksamhet.
Utskottet delar civilutskottets uppfattning att reslutatet av det inom SPK
pågående arbetet rörande entreprenadpriserna inom byggnadssektorn och
boendekostnaderna bör avvaktas. Det finns enligt utskottets mening också
skäl att avvakta resultatet av dels de överväganden som f. n. görs inom
regeringskansliet med anledning av innehållet i departementspromemorian
(Ds H 1979:2) Prisövervakning på boendeområdet, dels den utredning om
byggnadspriserna som nyligen har tillkallats av bostadsministern. Utskottet
anser sig med hänsyn härtill inte ha anledning att nu ta ställning i frågan
huruvida den intensifierade prisövervakningen bör administreras av SPK
eller av något annat organ. På grundval av det anförda avstyrker utskottet
motionen 1979/80:1507.

I motionen 1979/80:1555 (vpk) föreslås riksdagen begära dels att det
snarast införs prisstopp på byggnadsmaterial och olja för bostadsuppvärmning,
dels att förslag snarast framläggs för riksdagen om åtgärder som leder
till sänkning av priserna på dessa varugrupper.

Utskottet kan inte ställa sig bakom dessa motionskrav. Beträffande
förslaget om prisstopp på byggnadsvaror och eldningsolja vill utskottet erinra
om att prissättningen på såväl olja som flera grupper av byggnadsmaterial
redan är underkastad bestämmelserna i prisregleringslagstiftningen och att
samhället följaktligen har tillfredsställande kontroll över prisutvecklingen
såvitt gäller dessa varugrupper. När det gäller det andra motionsyrkandet
hänvisar utskottet till att den nyligen tillkallade utredningen om prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet och dess orsaker m. m. har till uppgift bl. a.
att skyndsamt belysa möjligheterna att förhindra fortsatta snabba prisstegringar
inom bostadsbyggandet. Utskottet avstyrker sålunda motionen
1979/80:1555.

Utskottet hemställer

1. beträffande intensifierad prisövervakning pä boendeområdet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1507,

NU 1979/80:59

2. beträffande prisstopp pä byggnadsmaterial och eldningsolja
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1555.

Stockholm den 14 maj 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg(s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c). Rune
Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Munke
(m) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Intensifierad prisövervakning på boendeområdet (mom. 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage
Peterson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Näringsutskottet
vill” och slutar med ”motionen 1979/80:1507” bort ha följande
lydelse:

Av utskottets redovisning i det föregående för prisutvecklingen på
byggnadsmarknaden framgår att byggnadspriserna har stigit starkt under de
senaste åren. Detta konstaterar även bostadsministern i årets budgetproposition
(prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 52). Utskottet finner det angeläget att
statsmakterna snarast vidtar åtgärder som är ägnade att dämpa kostnadsstegringarna.

I en avvikande mening till civilutskottets yttrande CU 1979/80:4 y med
anledning av motionen 1979/80:1507 uttalar civilutskottets socialdemokratiska
ledamöter att den redovisning av orsakerna till byggprisutvecklingen
som f. n. görs inom SPK snarast bör redovisas för riksdagen tillsammans med
regeringens bedömningar i frågan. Speciellt viktigt anges det därvid vara att
förslag presenteras som gör det möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisutvecklingen
på boendeområdet. Förslag bör, enligt vad som sägs i
den avvikande meningen, snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad
prisövervakning på boendeområdet skall organiseras. Sammanfattningsvis
anförs att det utifrån de synpunkter som civilutskottet har att beakta är
mycket angeläget att åtgärder snabbt vidtas enligt förslaget i motionen
1979/80:1507.

Näringsutskottet delar helt den uppfattning som kommer till uttryck i den

NU 1979/80:59

avvikande meningen till civilutskottets yttrande. Utskottet anser följaktligen
att riksdagen inte bör avvakta resultatet av de pågående utredningarna utan
bör begära de initiativ av regeringen som föreslås i motionen 1979/80:1507.
Bl. a. bör uppgiftsskyldighetslagen ändras så att den framdeles även kommer
att omfatta uppgifter rörande nyttjanderätt till fast egendom. Detta skulle ge
SPK ökade möjligheter att övervaka t. ex. kostnaderna på hyresområdet.
Utskottet finner det naturligt att den intensifierade prisövervakningen på
området sköts av SPK i nära samarbete med de bostadspolitiska organen.
Utskottets uppfattning i frågan bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening. Det nu anförda innebär att motionen 1979/80:1507 tillstyrks av
utskottet.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande intensifierad prisövervakning på boendeområdet
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1507 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1979/80:59

Bilaga

Civilutskottets yttrande
1979/80:4y

med anledning av motion om en ökad prisövervakning på boendeområdet Till

näringsutskottet

1 Motionsyrkandet m. m.

Till civilutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1507 av Essen Lindahl
(s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om behovet av snara initiativ från regeringens sida för att
möjliggöra en intensifierad prisövervakning på boendeområdet samordnad
med annan prisövervakning och skött av statens pris- och kartellnämnd
(SPK).

Motionären anser att en mer aktiv prisövervakning när det gäller byggande
och bostäder behövs och att privsövervakningen på boendeområdet bör ske
efter samma principer som för övriga varu- och tjänsteområden. Verksamheten
bör därför anförtros åt den prisövervakande myndigheten, SPK, som
därvid bör samarbeta med andra myndigheter, främst med bostadsstyrelsen
och statistiska centralbyrån (SCB).

Civilutskottet har i syfte att åstadkomma en enhetlig och samordnad
behandling beslutat att, under förutsättning av näringsutskottets medgivande,
överlämna motionen till näringsutskottets fortsatta beredning. Yttrandet
utgår från de bedömningar som kan falla inom civilutskottets beredning.
Civilutskottet avger följande yttrande.

2 Uppgifter i anslutning till motionsförslaget

2.1 Nuvarande övervakning av priser på boendeområdet m. m.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning.
Nämnden har sålunda enligt sin instruktion (1973:609) till uppgift att följa
utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet.
SPK:s verksamhet på boendeområdet har hittills i första hand inriktats
på byggmaterialområdet och där koncentrerats till sektorer där olika former
av konkurrensbegränsningar har konstaterats. Inom SPK har t. ex. undersökts
marknaden för isolermaterial, gipsskivor och armeringsstål. En
undersökning av konkurrensförhållandena inom byggmaterialhandeln har
också gjorts år 1976 liksom en beskrivning av konkurrensformer och
prissättningsprinciper inom byggmaterialindustrins olika delar. Parallellt
med utredningsverksamheten bedriver SPK prisövervakning på byggmate -

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

rialområdet. SPK har bl. a. mot bakgrund av de ökande byggnadskostnaderna
under senare år i samarbete med bostadsstyrelsen påbörjat en
utredning av pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet.
Denna utredning som bl. a. omfattar en undersökning av entreprenadpriserna
beräknas föreligga i en preliminär rapport under våren 1980.
Utredningsarbetet har försenats, bl. a. beroende på att statistiska centralbyrån
(SCB) inte ansett det möjligt att till SPK lämna ut visst utredningsmaterial
som av SCB bedömts vara sekretessbelagt. Regeringen har den 13
december 1979 beslutat att SCB skall till SPK lämna ut det för SPK:s
undersökning nödvändiga materialet. SPK undersöker även utformningen
av vissa taxor och avgifter av betydelse för boendekostnaderna. Däremot har
SPK endast i begränsad omfattning uppmärksammat boendekostnaderna för
konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller
egnahemsägare. Hittills genomförda eller planerade undersökningar på
boendeområdet har begränsats, bl. a. därför att lagen (1956:245) (ändrad
senast 1975:705) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
inte omfattar nyttjanderätt till fast egendom.

Bostadsstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande
sektoransvar som avser hela bostadssektorn. Enligt sin instruktion
(1965:669) har styrelsen bl. a. att undersöka och belysa utvecklingen i fråga
om bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadssociala förhållanden samt
att på grundval härav ge underlag för beslut som avser det framtida
bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Vidare skall styrelsen bistå
kommuner, byggherrar och andra som medverkar i bostadsbyggandet samt
främja sådant utvecklingsarbete inom styrelsens arbetsområde, vars resultat
kan väntas komma till praktisk användning inom bostadsförsörjningen.
Bostadsstyrelsen och de 23 länsbostadsnämnderna samt länsstyrelsen i
Gotlands län, som där fullgör uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd,
får i ansökningar om statliga bostadslån vissa uppgifter avseende
boendekostnaderna. Sålunda skall i ansökan av sökanden lämnas uppgifter
bl. a. om produktionskostnadernas storlek och hur de skall finansieras.
Styrelsen beräknar dessutom årligen driftkostnaderna för en typfastighet,
som förutsätts bli färdigställd inom exploateringsområde respektive år.
Beräkningarna av driftkostnaderna baseras bl. a. på medelvärden från 16
kommuner för produktionskostnader, skatter och taxor samt kollektivavtal
för fastighetsarbete. I ansökan om statligt bostadslån skall vidare uppgift om
driftkostnaderna det första året ingå liksom uppgift om erforderliga hyror
och årsavgifter för det första året. Styrelsen har ingen egen insamling av
uppgifter om hyrornas storlek.

Den som söker ett bostadslån har att lämna länsbostadsnämnden en
fullständig kostnadsredovisning om nämnden så begär. Uppgiftsskyldigheten
gäller sålunda lånesökanden. Inom styrelsen analyseras även det material
om boendekostnaderna som SCB samlar in.

SCB.s statistik på boendeområdet omfattar uppgifter om hyror, drift- och

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

kapitalkostnader, om priser och kostnader i nyuppförda hus, samt om priser
för omsatta hus.

2.1.1 Hyror, drift- och kapitalkostnader

Hyrorna mäts löpande i konsumentprisindex och i särskilda bostads- och
hyresundersökningar (BHU). Bostadsposten i konsumentprisindex är hyror
i hyreshus, egnahemskostnader samt kostnader för bränsle och lyse. BHU
ger en bild av boendekostnaderna för olika kategorier i lägenheter i
flerbostadshus. Med hyra avses boendekostnaden inklusive alla obligatoriska
tillägg såsom bränsle och varmvatten. I statistiken över bostadshyror i
statsbelånade flerbostadshus ges uppgifter om totalhyra och insatser för olika
lägenhetsstorlekar inom nyproduktionen i olika delar av landet. I statistiken
över intäkter och kostnader för flerbostadshus mäts bl. a. inbetalda
hyresbelopp och hyresförluster samt driftkostnader.

2.1.2 Priser och kostnader i nyuppförda hus

Byggnadsprisindex mäter förändringar i de priser byggherren faktiskt får
betala för nybyggda hus, medan faktorprisindex mäter förändringarna i
faktorpriserna (materialpriser, löner m. m.). Ur beräkningsunderlag för
byggnadsprisindex görs beräkningar av funktionsprisindex och kvalitetsindex.
Funktionsprisindex visar förändringen mellan två tidpunkter av
egentliga prisförändringar och värdet av inträffade kvalitetsförändringar.
Kvalitetsindex visar utvecklingen av de sammantagna kvalitetsförändringarna
mellan jämförelseperioderna. Låneobjektsstatistiken, som bygger på
ansökningshandlingarna för statliga bostadslån, används bl. a. av bostadsstyrelsen
som underlag för förslag till regeringen om tids- och ortskoefficienternas
storlek.

2.1.3 Priser för omsatta hus (fastighetsprisstatistiken)

Denna statistik redovisar köp, köpeskillingar och taxeringsvärden samt
förhållandet mellan köpeskilling och taxeringsvärde för omsatta hus.

SCB:s kostnader för att producera statistik med anknytning till boendeområdet
uppgick till ca 14 milj. kr. i 1979 års prisläge.

2.2 Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på
byggnadsområdet har tidigare behandlats av civilutskottet (se CU 1977/78:3,
CU 1977/78:27, CU 1978/79:1 y, CU 1978/79:26 och CU 1979/80: 3 y) med
anledning av motioner (s) i vilka bl. a. yrkats att åtgärder skulle vidtas för att
öka kunskapen om orsakerna till kostnadsutvecklingen inom bostadsbygg -

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

nadssektorn samt att undersökningar om skärpt kontroll av entreprenadpriserna
på byggnadsområdet skulle göras.

Utskottets majoritet (c, m, fp) anförde i november 1977 (CU 1977/78:3) att
SPK borde kunna utföra nödvändiga undersökningar i fråga om anbudsnivåerna
på byggnadsområdet. Reservanter (s) underströk behovet av aktiva
åtgärder på området. En redovisning till riksdagen i förening med
regeringens bedömningar borde enligt reservanternas mening göras, och
konkreta förslag om prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av
bostadssektorn borde lämnas.

Vid de följande behandlingarna av frågan i civilutskottet har majoriteten
(c, m, fp) i huvudsak ansett att resultatet av SPK:s arbete angående bl. a.
entreprenadpriserna borde avvaktas innan ställning togs till ytterligare
åtgärder beträffande prisfrågorna på byggmaterialområdet och om prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet. Reservanter (s) har hävdat att SPK:s
arbete snabbt borde färdigställas, och de förutsatte vid den senaste
behandlingen av frågan i civilutskottet i november 1979 att regeringen i
budgetpropositionen 1980 skulle lämna riksdagen en redovisning om hur
prisövervakningen på boendeområdet skall utformas och organiseras.
Speciellt angeläget ansågs det vara att förslag lämnades som gör det möjligt
att studera entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet.

Vid samtliga tillfällen har riksdagen beslutat i enlighet med utskottsmajoritetens
förslag.

2.3 Promemorian Prisövervakning på boendeområdet m. m.

I april 1979 förordnade dåvarande handelsministern en sakkunnig att
utreda frågan om prisövervakning på boendeområdet. Den sakkunnige har
avgivit promemorian Prisövervakning på boendeområdet (Ds H 1979:2). I
promemorian föreslås en ökad prisövervakning på boendeområdet - någon
förändring av det nuvarande förhandlingssystemet för fastställande av hyror
anses inte kunna komma i fråga. Särskilt angeläget anses det vara att
bostadsstyreisen, SPK och SCB samordnar och därmed effektiviserar resp.
myndighets verksamhet på området. I promemorian görs en genomgång av
de områden som anses lämpa sig för prispolitiska insatser på boendeområdet.
Bl. a. anförs (s. 79) att en ökad prisövervakning på boendeområdet främst
bör sikta på att påverka prissättningen inom områden med stor betydelse för
de slutliga boendekostnaderna samt att förse boende och myndigheter inom
den bostadspolitiska organisationen med kunskaper om vad som döljer sig
bakom statistik på boendeområdet m. m.

Systemet för bestämmande av hyror mellan parter på hyresmarknaden
innebär emellertid att prisövervakning på boendeområdet inte skall omfatta
hur bostäder finansieras, hur boendekostnaderna betalas eller hur höga
hyror eller årsavgifter som är acceptabla. Kapitalkostnaderna bestäms ytterst
genom statsmakternas beslut, och de faktiska hyrorna konkretiseras vid

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

förhandlingar mellan hyresmarknadens parter.

En ökad prisövervakning på boendeområdet bör sålunda enligt promemorian
främst ägnas bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna
vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation,
projektstorlek, hustyp och region m. m. SPK bör enligt promemorieförslaget
vara den myndighet som bedriver den föreslagna utvidgade prisövervakningen
på boendeområdet. Ett nära samarbete med bostadsstyrelsen
förordas.

Som ovan (s. 2) nämnts omfattar inte lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden nyttjanderätt till fast
egendom. Ett förslag till ändring av lagen så att den skulle omfatta även
denna fråga bereds enligt promemorian inom handelsdepartementet.

Promemorian har remissbehandlats. SPK hänvisar i sitt remissvar till att
nämnden i sin anslagsframställning för innevarande budgetår föreslagit att en
särskild enhet för pris- och konkurrensövervakning av byggande och
boendekostnader inrättas samt att nämnden tilldelas ökade personella
resurser för verksamheten.

I årets budgetproposition (bil. 16 s. 3 och 52) anmäler bostadsministern att
en särskild utredare kommer att få i uppgift att pröva frågor om
byggnadspriserna och utvecklingen av byggkostnaderna inom bostadsbyggandet.

3 Utskottet

Som framgått ovan (s. 3^1) har civilutskottet vid flera tidigare tillfällen
behandlat motioner om ytterligare prisövervakning på byggnadsområdet
med särskild betoning på kostnadsutveckligen inom bostadsbyggnadssektorn.
Utskottet framhöll i november 1977 att statens pris- och kartellnämnd
(SPK) borde kunna utföra undersökningar bl. a. beträffande anbudsnivåerna
på byggnadsområdet. En undersökning om pris- och konkurrensförhållandena
inom bostadsbyggandet görs f. n. av SPK i samarbete med
bostadsstyrelsen. Undersökningen som tidigare beräknades vara klar under
år 1979 kommer nu enligt vad som erfarits att föreligga i en preliminär
rapport våren 1980. En bidragande orsak till förseningen är att statistiska
centralbyrån (SCB) i mars 1979 avslagit en framställning från SPK om att få
ta del av visst statistiskt material avseende bostadsproduktionen 1974-1978.
Regeringen har emellertid genom beslut den 13 december 1979 förordnat att
materialet skall lämnas ut till SPK.

1 den nu behandlade motionen 1979/80:1507 (s) hemställs om snara
initiativ från regeringens sida för att möjliggöra en intensifierad prisövervakning
på boendeområdet samordnad med annan prisövervakning och
administrerad av SPK.

I en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria Prisövervakning
på boendeområdet (Ds H 1979:2) behandlas frågan om prisövervakning av

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

boendekostnaderna. Ovan (s. 4-5) har sammanfattningsvis redogjorts för
promemorians innehåll. I promemorian förordas en ökad prisövervakning på
boendeområdet, varvid bl. a. de faktiska entreprenad- eller byggnadskostnaderna
vid olika slag av upphandling med avseende på konkurrenssituation,
projektstorlek, hustyp och region m. m. bör uppmärksammas. SPK bör
enligt promemorieförslaget bedriva den utvidgade prisövervakningen på
boendeområdet, varvid ett nära samarbete med bostadsstyrelsen förordas.
En ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden så att lagen omfattar även nyttjanderätt till fast
egendom anses önskvärd. Promemorian som har remissbehandlats bereds i
regeringens kansli.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 3 och 52) anmäler
bostadsministern sin avsikt att begära regeringens bemyndigande att bl. a.
låta utreda orsakerna till den snabba utvecklingen av byggnadspriserna inom
bostadsbyggandet. Därvid bör det enligt bostadsministerns mening vara
möjligt för utredaren att nyttja och vidareutveckla resultatet av det arbete
som redan gjorts eller som pågår i olika sammanhang.

Utskottet vidhåller sin tidigare - och senast i november 1979 - redovisade
uppfattning att det inom SPK pågående arbetet om entreprenadpriserna
avseende byggande och boendekostnaderna bör avvaktas. Även resultatet av
de pågående övervägandena inom regeringens kansli om hur en ytterligare
prisövervakning på boendeområdet skall utformas bör slutföras före ett
ställningstagande i frågan. Vidare kan det finnas anledning att vid dessa
överväganden även beakta den utredning om byggnadsprisernas utveckling
som enligt bostadsministern bör tillkallas.

Från de utgångspunkter civilutskottet har att beakta avstyrker utskottet
sålunda bifall till motionen 1979/80:1507 (s). Frågan i motionen om en
eventuell intensifierad prisövervakning bör administreras av SPK faller
närmast under näringsutskottets beredning. Emellertid bör - oavsett den
närmare organisatoriska utformningen - de bostadspolitiska organen ha en
betydelsefull uppgift i sammanhanget.

Stockholm den 21 februari 1980

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars
Henrikson (s), Knut Billing (m), Elvy Olsson (c), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus
Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Margareta
Palmqvist (s) och Kerstin Ekman (fp).

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att
den del av utskottets yttrande på s. [16] som börjar ”Utskottet vidhåller” och
slutar ”i sammanhanget" bort lyda:

Byggpriserna har stigit starkt under de senaste åren. Detta konstaterar
även bostadsministern i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s.
52). Större delen av prisstegringen beror enligt hennes uppfattning på andra
faktorer än standardförändringar.

Den redovisning av orsakerna till byggprisutvecklingen som f. n. görs
inom SPK bör i förening med regeringens bedömningar snarast redovisas för
riksdagen. Speciellt viktigt är det därvid att förslag presenteras som gör det
möjligt att få bättre kunskap om entreprenadprisutvecklingen på boendeområdet.
Förslag bör även snabbt lämnas riksdagen om hur en ökad
prisövervakning på boendeområdet skall organiseras. Utan att här ta
ställning till om en ökad prisövervakning skall administreras av SPK - en
fråga som närmast faller under näringsutskottets bedömning - bör erinras om
att såväl utskottsmajoriteten (m, c, fp) som reservanter (s) ansett (CU
1977/78:3 s. 14 och 18) att SPK torde - beträffande anbudsnivåerna inom
bostadsbyggandet - ha möjligheter att utföra vissa undersökningar.

I den ovan (s. 4-5) redovisade promemorian ges exempel på inriktningen
av ytterligare prisövervakning inom boendeområdet. Bl. a. bör enligt
promemorian ökad uppmärksamhet ägnas de faktiska entreprenad- eller
byggnadskostnaderna vid olika slag av upphandling med avseende på
konkurrenssituation, projektstorlek m. m. Vidare bör undersökningar
utföras som gör det möjligt att bättre än f. n. analysera boendekostnaderna
för konsumenten i dennes egenskap av hyresgäst, bostadsrättshavare eller
egnahemsägare. Den ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden som erfordras för att lagen skall
omfatta även nyttjanderätt till fast egendom bör genomföras. Härigenom blir
det sålunda möjligt att i framtiden få ökad kunskap om boendekostnaderna
för bostadskonsumenterna.

Sammanfattningsvis finner utskottet det mycket angeläget att åtgärder
snabbt vidtas enligt förslaget i motionen 1979/80:1507 (s) så att en
intensifierad prisövervakning på boendeområdet kommer till stånd. Den
även i motionen upptagna frågan om att denna prisövervakning skall skötas
av SPK faller närmast inom näringsutskottets beredning. Civilutskottet har
dock tidigare uttalat att SPK bör kunna utföra vissa undersökningar
beträffande anbudsnivåerna m. m. SPK bör göra dessa undersökningar
tillsammans med de bostadspolitiska organen. Från de utgångspunkter
civilutskottet har att beakta tillstyrker utskottet motionen.

Slutligen bör erinras om att i den socialdemokratiska partimotionen
1979/80:1833 förordats en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på

NU 1979/80:59 (CU 1979/80:4 y)

bostadsmarknaden och att SPK.s arbete intensifieras. Den av bostadsministern
i årets budgetproposition aviserade enmansutredningen är inte tillräcklig.
I stället bör enligt motionärerna en parlamentarisk utredning tillsättas.
Den socialdemokratiska partimotionen kommer att behandlas av civilutskottet
senare under våren i samband med frågor om anslag till bostadsbyggandet
m. m.