NU 1979/80:46

Näringsutskottets betänkande
1979/80:46

med anledning av motioner om domänverket
Ärendet

I detta betänkande behandlas sju motioner med förslag rörande

inriktningen av domänverkets och domänkoncernens verksamhet,

domänverkets skogsbruk,

kompletteringsköp av skog från domänverket,

domänverkets förvaltning av de s. k. lappfondsskogarna,

domänverkets markpolitik,

domänverkets upplåtelser av fiskerätt.

Motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av t. f. generaldirektör
Stig Johansson och fastighetsdirektör Harald Jansson, domänverket.

Motionsyrkandena

Följande motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1979
behandlas här:

1978/79:385 av Ove Karlsson m. fl. (s), såvitt avser hemställan att
riksdagen hos regeringen begär

1. att omfattningen av domänverkets skyldighet att inleverera vinstmedel
redan fr. o. m. 1979 ändras i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att domänverkets arrendeavgäld för renbetesfondens skogar förs över
på riksstatsanslag,

3. att statens skogar får samma bidrag för skogsvårdande åtgärder inom
det inre stödområdet sogi det privata skogsbruket erhåller,

4. att avverkningskvantiteterna på statens skogar inom det inre stödområdet
fastställs till sådan storlek att långvarig och jämn sysselsättning
garanteras,

1978/79:1023 av Bertil Måbrink (vpk) och Eivor Marklund (vpk), vari
hemställs att riksdagen

1. hemställer hos regeringen om ändrade riktlinjer för domänverkets
verksamhet, så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall vara
gällande,

2. hemställer hos regeringen om att erforderliga medel till domänverket
för att förhindra planerade personalminskningar upptas på Tilläggsbudget I
för budgetåret 1979/80.

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 46

NU 1979/80:46

Motionen 1978/79:385 har i övrigt (yrkandet 5) behandlats i betänkandet
NU 1978/79:54 (punkten 9).

Vidare behandlas följande motioner som har väckts under allmänna
motionstiden år 1980:

1979/80:252 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hemställer hos regeringen om ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet,
så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall vara
gällande,

1979/80:718 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till ny målsättning för domänverkets
verksamhet i enlighet med vad i motionen framförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna att Domänkoncernens
flerårsplan 1980-1984, i avvaktan på att sådant förslag till ny målsättning för
domänverkets verksamhet föreligger, inte skall utgöra beslutsunderlag vid
regeringens fastställande av räntabilitetsmål för ifrågavarande period,

1979/80:1452 av Rune Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen föreslår
regeringen att, där så är lämpligt från arronderingssynpunkt, enskilda
jordbrukare i Norrlands inland och fjällbygd ges möjlighet att kompletteringsköpa
skog från domänverket,

1979/80:1781 av Per Petersson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att domänverket och andra bör genom
användande av offertprincipen stimulera[s] till ökat skogsuttag och ökad
skogsförnyelse i Norrlands inland vid den s. k. skogsodlingsgränsen samt att
om så erfordras reglerna för offertprincipens nyttjande bör jämkas så att
avsett resultat uppnås,

1979/80:1898 av Åke Wictorsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om förbättrade förutsättningar för ett aktivt
fritidsfiske genom att instruktionen för domänverket ändras så att sociala
skäl blir avgörande för upplåtelser av fiskerätt till allmänheten.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1979/80:1898 finns i motionen
1979/80:1897, vilken har hänvisats till jordbruksutskottet.

Allmänt om domänverket

Domänverkets huvuduppgift är - enligt förordningen (1975:1021) med
instruktion för domänverket - att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande
verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de andra
tillgångar som hör till domänverkets fond (domänfonden). Under denna
fond redovisar domänverket det statskapital som verket förvaltar. För

NU 1979/80:46

fonden gäller krav på inbetalning av vinst till staten enligt vad regeringen
bestämmer. Målet för verksamheten vid domänverket anges vara att
gemensamt med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikt åstadkomma
bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från
företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Statens avkastningskrav på domänverket fastställs för en period om fem år
på grundval av en av verket utarbetad flerårsplan. Enligt bestämmelser som
lades fast år 1975 skulle domänverket som avkastning på domänfonden för
vart och ett av åren 1975-1979 till statsverket inleverera dels en fast del av 20
milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 % av den redovisade årsvinsten.
Den sammanlagda inleveransen skulle för varje år vara lägst 35 milj. kr.

Efter medgivande av regeringen har domänverket rätt att bilda aktiebolag
eller förvärva aktier i redan befintligt bolag. Verket får även besluta om
försäljning av aktier som innehas av verket. Härför krävs dock med få
undantag regeringens medgivande. Domänverket skall årligen lämna en
redogörelse till industridepartementet för de förvärv och försäljningar av fast
egendom eller aktier som verket har genomfört under närmast föregående
kalenderår. Domänverket skall även lämna industridepartementet fortlöpande
uppgifter för bedömning av den framtida avkastningen av domänfonden
och andra uppgifter som departementet kan begära.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 316 f.) lämnas en
redogörelse för domänverkets uppgifter, för dess utveckling under perioden
1975-1979 och förverkets ekonomi. Det påpekas bl. a. att uppläggningen av
domänverkets finansiering av drift- och kapitalutgifter medför att endast
anslag till verket av speciell natur redovisas på statsbudgeten.

Domänverkets styrelse har i november 1979 fastställt en flerårsplan för
perioden 1980-1984. Denna plan skall utgöra underlag för bedömning av
avkastningen från domänfonden.

I flerårsplanen redovisas att domänverket inför 1970-talets senare hälft
utvecklade en strategi som bl. a. omfattade både hög intensitet i skogsbruket
och utveckling av ny rörelse. Det påpekas att nya verksamhetsgrenar i de
flesta fall har organiserats i dotterbolag. För verket och dotterbolagen har
benämningen domänkoncernen introducerats.

Tillväxten under 1970-talet har bl. a. resulterat i att andra verksamheter än
skogsbruk och upplåtande av nyttjanderätter ökat från 4 % år 1974 till 34 %
år 1979. Det största av de nya verksamhetsområdena är virkesförädling i
medelstora sågverk, av vilka de flesta ingår i Såginvest AB. Fram till år 1979
har ASSI varit hälftenägare till detta företag.

En utförlig redovisning för domänverkets markpolitik har lämnats i
näringsutskottets betänkande 1978/79:7.

1* Riksdagen 1979IS0. 17 sami Nr 46

NU 1979/80:46

Domänverkets och domänkoncernens verksamhet
Motioner

Den nyorientering av domänverkets verksamhet som skett under senare
delen av 1970-talet kritiseras i motionen 1979/80:718. Motionärerna anser att
domänverkets förvärv av olika företag och uppbyggnaden av det koncernliknande
företaget Domänföretagen AB är diskutabla. Utvecklingen innebär,
säger de, att staten som företagare etablerar sig som konkurrent till
enskild företagsamhet i en rad branscher. Verksamheten bör närmare
granskas ur konkurrensneutralitetssynpunkt, menar motionärerna. De
förordar därför att formerna och villkoren för kapitaltillskott till moderbolaget
liksom moderbolagets kapitalflöde till dotterbolagen och dotterbolagens
egen kapitalanskaffning skall undersökas. Denna undersökning bör
även omfatta principerna för konsolidering och kraven på inleverans till
statskassan av eventuella vinstmedel. I fråga om inleverans till staten av
vinstmedel påpekar motionärerna att det hävdas att denna motsvarar vad
andra företag betalar i statlig skatt och utdelning till ägarna. I detta
sammanhang anförs bl. a. följande:

Till denna bild hör att den absoluta nivån för räntabiliteten i domänverket
anses vara direkt kopplad till det historiska värdet på fastighetsinnehavet.
Detta resonemang är inte helt invändningsfritt bl. a. beroende på vilka
värden som skall anses vara fastigheternas ingångsvärde, kapitalmassan i
domänfonden och tveksamhet huruvida ett s. k. historiskt värde bör utgöra
grund för värdering av domänverkets samlade tillgångar. Vidare kvarstår
onekligen faktorn att domänverket endast betalar kommunalskatt. En
allsidig belysning av dessa förhållanden liksom prövning om det inte är
välmotiverat att låta domänverket betala skatt efter samma regler som andra
företag bör ske. Nu rådande förhållanden innebär att domänverket tillämpar
en princip i skattehänseende när det gäller själva verket och en annan då det
gäller Domänföretagen med dotterbolag.

Sammanfattningsvis uttalar motionärerna att en återgång till den
ursprungliga förvaltningsuppgiften för domänverket och ett särskiljande och
en begränsning av vissa affärsdrivande verksamheter kan vara riktig.

Även i motionen 1978/79:385 behandlas frågan om domänverkets skyldighet
att inleverera vinstmedel. Motionärerna hävdar att domänverket under
många år har upprätthållit skogsbruket i inlandsskogarna i en omfattning
som ingen privat skogsägare skulle ha gjort under motsvarande ekonomiska
villkor. Detta har varit möjligt då domänverket har kunnat täcka förlusterna
genom bättre resultat från sydligare belägna skogar. Framtidsutsikterna för
skogsbruket i allmänhet är dock sådana att det kommer att bli svårare för
domänverket att bära den ekonomiska belastning som inlandsskogarna
utgör, anser motionärerna. Enligt deras mening är det samhällsekonomiskt
viktigt att domänverket kan bedriva skogsbruk i inlandet på en oförändrad
nivå. Verket bör därför avlastas ekonomiskt. Motionärerna förordar att

NU 1979/80:46

kravet på inleverans av vinstmedel justeras bl. a. så att minimibeloppet för
inleverans om 35 milj. kr. tas bort.

I två motioner kritiseras att företagsekonomiska principer skall styra
inriktningen av domänverkets verksamhet. Motionärerna tar särskilt upp
rationaliseringen inom domänverkets skogsbruk, vilken innebär att ett
betydande antal arbetstillfällen kommer att försvinna.

Enligt motionen 1979/80:252 finns det anledning att kritiskt granska
utvecklingen och se till andra faktorer och nya möjligheter för att behålla
sysselsättningsgraden och öka densamma. Motionärerna anför bl. a. följande: Den

snabba mekaniseringen har lett till att nödvändiga arbeten inom
skogsvården eftersatts. Skogsvårdsarbetena måste ske med manuella metoder,
och beroende på bortrationaliseringen av arbetare räcker de som finns
kvar inte till för att klara den skogsvård som borde vara önskvärd. Nyligen
publicerad statistik från skogsstyrelsen visar också en mycket stor eftersläpning
när det t. ex. gäller röjningen. Här skulle extra insatser kunna sättas in;
det vore en riktig investering på lång sikt för att trygga den framtida
råvarutillgången. Det skulle också skapa sysselsättning i de regioner som i
dag brottas med stor arbetslöshet .

Vidare bör det statliga domänverket kunna användas för en planerad
utveckling t. ex. inom energiområdet.

Motionärerna hävdar att det finns stora möjligheter att använda domänverket
som ett viktigt regionalpolitisk! instrument, om man släpper kravet på
ett strikt företagsekonomiskt tänkande. De anser det nödvändigt att
domänverket drivs efter samhällsekonomiska riktlinjer.

I huvudsak likartade synpunkter förs fram i motionen 1978/79:1023.

Vissa uppgifter om domänverket och domänkoncernen

I flerårsplanen för perioden fram till 1984 påpekar domänverket att ingen
tvekan råder om inriktningen mot god lönsamhet. Verket anför bl. a.
följande:

Den naturliga, för att inte säga självklara motiveringen för detta är verkets
position i skogsnäringen. Som producent av virke är verket engagerat i en
bransch, vars enheter ofta står och faller med förmågan att konkurrera på
världsmarknaden. Kraven att kunna samarbeta med virkeskunderna och
leverera bra och billigt virke har kraftigt stegrats under den brydsamma tid
som branschen nu upplever. Kravet på effektivitet i skogsbruket är med
andra ord starkt och ökande.

Men mot bakgrund bl. a. av just skogsbrukets aktuella, generella
svårigheter har verket under 70-talet också utnyttjat sina möjligheter att
driva verksamhet utanför det traditionella skogsbruket. Huvudsakligen
genom att tillämpa den i instruktionen inskrivna möjligheten att ”bilda
aktiebolag för särskilt ändamål eller förvärva aktier i redan befintligt bolag"
har en rad nya verksamheter i anslutning till statens position som en stor
markägare tillkommit.

NU 1979/80:46

Den ekonomiska utvecklingen inom domänverket och domänkoncernen
presenteras enligt följande tabell.

Omsättning och resultat 1975-1979 (utfall) och 1980-1984 (plan). Mkr/år i genomsnitt.

	Domänkoncernen	Domänverket
	1975-79	1980-84	1975-79	1980-84
	(utfall)	(plan)	(utfall)	(plan)
Omsättning	1 348	2 400	1 182	1 490
Resultat före
kostnadsräntor
- normalalternativ	196	270	170	120
- minimialternativ	-	158	-	26

Den beräknade omsättningsökningen från perioden 1975-1979 till perioden
1980-1984 innebär en årlig ökningstakt i koncernen på ca 12 % och i
domänverket på ca 5 %.

Räntabiliteten på totalkapitalet har under perioden 1970-1978 i genomsnitt
varit 12 %. Under år 1974 var räntabiliteten högst eller 24 %. Därefter
har den sjunkit och beräknas bli ca 9 % år 1979.

Under perioden 1980-1984 kommer räntabiliteten på totalkapitalet enligt
beräkningarna att sjunka och i genomsnitt uppgå till ca 6 %. Anledningen
härtill är främst en minskning av vinstmarginalen.

Domänföretagen AB. som bildades vid årsskiftet 1975-1976, förvaltar
aktierna i domänverksägda rörelsedrivande företag och bedriver skogsbruk
och jordbruk.

Beträffande domänkoncernens verksamhet lämnas i flerårsplanen bl. a.
följande uppgifter.

Domänkoncernens verksamhet är indelad i ett 40-tal affärsenheter. För
var och en av affärsenheterna har inriktningen angivits och planer upprättats.
Affärsenheterna är dessutom grupperade i verksamhetsområden. Under
åren 1975-1979 har totalt 28 företag förvärvats. Verksamheten belyses av
följande tabell.

NU 1979/80:46

Omsättningen för domänkoncernens olika verksamhetsområden i genomsnitt under
perioderna 1975-1979 och 1980-1984.

	1975-1979 Mkr	%	1980-1984 Mkr	%
Skogsbruk	1 109	77	1 330	51
Virkesförädling	102	7	510	20
Energi	-	-	10	-
Skogstillbehör	20	1	50	2
Konsulttjänster	11	1	30	1
Jakt och fiske	12	1	20	1
Jordbruk	25	2	40	2
Bostäder, m. m.	20	1	30	1
Turism, tomtförsäljning	26	2	110	4
Materialtäkter m. m.	38	3	150	6
Övriga verksamheter	79	5	170	6
Ej specificerat			150	6
Elimineringar av intern-
leveranser	- 94		- 200
Totalt	1 348	100	2 400	100

Sedan Såginvest AB under år 1979 helt övergått i domänverkets ägo är
virkesförädlingen i egen regi det näst största verksamhetsområdet inom
koncernen.

Det meddelas att omsättningsökningen beräknas i huvudsak ske inom
verksamhetsområdena virkesförädling, energi, skogstillbehör, konsulttjänster,
turism, tomtförsäljning och materialtäkter m. m. Fördelningen mellan
de olika områdena blir beroende av händelseutvecklingen och är därmed
oklar.

I bilaga (s. 25 f.) lämnas uppgifter om beräknat kapitalbehov för
domänverket och domänkoncernen under perioden 1980-1984, om domänkoncernens
organisation och om dotterbolagen, grupperade efter branscher.

Domänverkets skogsbruk
Motioner

I motionen 1979/80:1781 erinras om att domänverket förvaltar ca 600 000
ha produktiv skogsmark kring och ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen.
Motionärerna hävdar att domänverket underlåter att bedriva aktivt skogsbruk
i detta område. Andra skogsägare däremot skulle bedriva skogshuggning
och skogsvård vid och ovan skogsodlingsgränsen med acceptabelt
ekonomiskt utbyte. I nuvarande läge, som kännetecknas av brist på
skogsråvara, är det samhällsekonomiskt riktigt att skapa fler arbetstillfällen i
Norrlands inland genom insatser för skogsförnyelse i skogar vid den s. k.
skogsodlingsgränsen, anser motionärerna.

1** Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 46

NU 1979/80:46

I motionen 1978/79:385 uttalas att domänverket under många år har
bedrivit skogsbruk i norra Dalarna och Norrland i en omfattning som ingen
privat markägare skulle ha gjort under motsvarande ekonomiska villkor.
Detta har varit möjligt genom att verket har kunnat täcka förlusterna på
inlandsskogarna i norra Sverige genom resultaten från sydligare belägna
skogar. Framtidsutsikterna för skogsbruket är sådana att det kommer att bli
svårare för verket att bära förlusterna på inlandsskogarna, hävdar motionärerna.
De menar att det ligger i samhällets intresse att domänverkets
skogsbruk upprätthålls på oförändrad nivå. För att detta skall vara möjligt
bör verket avlastas ekonomiskt. I motionen föreslås därför en rad åtgärder i
detta syfte. Så bör reglerna för inleverans av vinstmedel ändras och
skyldigheten att erlägga en arrendeavgift för ”renbetesfondens” skogar
slopas.

Skogsvårdslagen m. m.

Riksdagen fastställde våren 1979 nya riktlinjer för skogspolitiken (prop.
1978/79:110, JoU 1978/79:30, rskr 1978/79:387).De innebär att skogen skall
skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid
skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen.
Dessa riktlinjer fastslås i skogsvårdslagen (1979:429). Denna gäller för all
skogsmark i landet, alltså även för statens och kyrkans skogar. Lagen innebär
att kraven på anläggning av ny skog i viss mån har skärpts. Avverkning får ske
endast i form av röjning eller gallring som främjar skogens utveckling eller i
form av slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog. Den
växande skogen skyddas genom att slutavverkning tillåts först när skogen har
nått en viss ålder. Slutavverkning skall vidare ske så att en viss åldersfördelning
främjas. Skogsägare skall anmäla planerad slutavverkning till
skogsvårdsstyrelsen. För avverkning av svårföryngrad skog och skyddsskog
krävs tillstånd.

Översiktliga skogsinventeringar skall enligt 1979 ås beslut rörande
skogspolitiken utföras i hela landet. Dessa skall bekostas av staten och
upprättas av skogsvårdsstyrelserna inom länen.

Något detaljerat skogsproduktionsprogram har statsmakterna inte angivit.
Utgångspunkten skall dock vara att en skogsproduktion på ca 75 miljoner
skogskubikmeter per år skall åstadkommas.

De av riksdagen beslutade riktlinjerna innebär även en kraftig ökning av
det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket. Detta stöd är främst inriktat
på långsiktiga åtgärder. En väsentlig del därav skall utgå inom ett särskilt
skogligt stödområde i norra Sverige.

NU 1979/80:46

Domänverkets skogsvårdsprogram

I flerårsplanen påpekar domänverket att statsskogarna i likhet med övriga
skogar karakteriseras av brist på medelålders skog och överskott på överårig
skog samt ungskog och kalmark. I följande uppställning visas skogarnas areal
fördelad på fyra åldersklasser.

Skogsmarkens relativa åldersfördelning 1978. Fördelningen är grundad pä
varje bestånds ålder i förhållande till den normala växttiden.

% av
arealen

20 -

% av normal växttid

Kalmark och
ungskog

<33% -

Medelålders skog
34-66%

_31_

Äldre skog
67-100%

normal fördelning

Överårig skog
<100%

I detta sammanhang anförs bl. a. följande:

Den stora tillgången på avverkningsmogen skog möjliggör i och för sig en
mycket hög avverkningsnivå i nuet. Å andra sidan skulle den efterföljas av en
kraftig minskning när den nu medelålders skogen blir avverkningsmogen En
alltför stor variation i uttaget skapar emellertid problem och tillåts ej heller
enligt skogsvårdslagen. Vid val av avverkningspolitik gör domänverket
därför en avvägning mellan önskemålet att skörda avverkningsmogen skog
med låg förräntning och ersätta den med högproduktiva ungskogar och
önskemålet att med hänsyn till anställda, industrins behov av virke och
samhället i övrigt begränsa variationerna i det totala uttaget.

I strävan att kompensera bristen på medelålders skog och därmed minska
behovet av att i snabb takt minska avverkningarna, påbörjade domänverket

NU 1979/80:46

under 70-talet ett omfattande åtgärdsprogram, som verket nu avser att
fullfölja under 80-talet.

Domänverket erinrar om att en mycket stor andel av domänverkets skogar
är lokaliserade till norra Sveriges inland. Skogarna i detta område
karakteriseras av att de har de sämsta produktionsförutsättningarna, högsta
awerkningskostnaderna och längsta transportavstånden. Förutsättningarna
för att bedriva ett lönsamt skogsbruk är sämre här än i landet i övrigt.

Enligt prognoserna inför perioden 1980-1984 försämras lönsamheten i
skogsbruket. Situationens allvar i framför allt norra Sverige framgår, säger
domänverket, av förändringen i skogsvårdskostnadernas relativa andel av
avverkningsnettot. En sådan analys redovisas i följande tabell.

Skogsvårdskostnadernas relativa andel (%) av avverkningsnettot inom Luleå region och
södra regionen samt domänverket totalt

År	Luleå region	Södra regionen	Domänverket totalt
1977	26	16	20
1980	48	26	33
1984	54	29	40

Avverkningsplanerna har under 1970-talet och i den här redovisade planen
baserats på att all skog nedanför skogsodlingsgränsen i princip är tillgänglig.
Ur ekonomisk synvinkel är emellertid detta inte fallet, framhåller domänverket.
Vissa skogar ger alltid ett positivt bidrag, andra skogar ger ett positivt
bidrag under år med höga virkespriser, medan en del avlägset belägna skogar
på magra marker aldrig ger ett positivt bidrag. Trots att man strävar att
genom en flexibel avverkningsplanering i viss utsträckning utnyttja svängningarna
i virkespriserna kommer skogarna inom Luleå och Umeå regioner
att uppvisa ett underskott under planeringsperioden.

Domänverket anser dock att det är viktigt från bl. a. regionalpolitiska
synpunkter att man t. v. håller uppe avverkningarna och investeringarna i
skogsvård på den föreslagna nivån. Om de bedömningar som gjorts
beträffande pris-, kostnads- och effektivitetsutvecklingen visar sig riktiga bör
domänkoncernen ändå kunna genomföra sina planer och lämna en
acceptabel utdelning till ägaren.

I samband med att den nya skogsvårdslagen antogs av riksdagen under
1979 beslutades om att bidrag skall utgå till samtliga skogsägare för vissa
skogsvårdsåtgärder i norra Sverige. Storleken på bidraget blir emellertid
beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anslår medel för ändamålet,
säger domänverket. I planen inkluderas inte dessa nytillkommande
bidrag.

NU 1979/80:46

Domänverkets skogsodlingsgräns

Domänverkets skogsbrukspolitik för höglägesskogar i Norrlands inland
har varit föremål för en omfattande översyn. Denna har resulterat i nya
direktiv för verksamheten. Av dessa framgår bl. a. följande.

Skogsodlingsgränsen tillkom på 1950-talet i samband med att domänverket
tog itu med att restaurera de hårt genomhuggna restskogar som då fanns i
Norrlands inland. Gränsen drogs mot fjällkanten. Ovanför denna bedömdes
det inte som möjligt att inom rimlig tid och till rimliga kostnader få tillbaka ny
skog sedan den gamla avverkats.

Områdena ovanför skogsodlingsgränsen omfattar ca 630 000 ha produktiv
skogsmark. Genom finjustering har verket fått fram att 73 000 ha av denna
areal nu bedöms som möjlig att föryngra efter en eventuell avverkning.

Den nya gränsdragningen bygger dels på en omfattande genomgång av
markerna ovan skogsodlingsgränsen som gjordes under åren 1976-1978, dels
på en översyn som gjordes under år 1979. De nya direktiven innebär att den
ursprungliga skogsodlingsgränspolitiken behålls. Sättet att beskriva gränsen
förändras så att den blir en biologisk gräns. De ekonomiska möjligheterna att
utnyttja aktuella områden nedanför gränsen avgörs från fall till fall och
påverkas inte av det ändrade synsättet.

Sammanfattningsvis anser domänverket att för områden ovanför den nya
skogsodlingsgränsen gäller

- att hyggesupptagning inte får förekomma,

- att möjligheter till beståndsföryngring av skiktade bestånd får utnyttjas, då
förutsättningar härför finns,

- att skogsvårdande gallringar i övrigt får göras då behov och förutsättningar
finns,

- att skogsodlingsgränsen även i fortsättningen är provisorisk i den
meningen att ändrade kunskaper och förutsättningar kan motivera uppeller
nedflyttningar.

Domänverkets förvaltning av de s. k. lappfondsskogarna
Motion

I motionen 1978/79:385 uttalas att domänverket bör bedriva skogsbruk i
Norrlands inland i samma omfattning som f. n. De krav i ekonomiskt
hänseende som ställs på verket bör därför sänkas. Motionärerna förordar att
domänverket skall befrias från skyldigheten att betala arrende för "renbetesfondens”
skogar. De synes mena att medel motsvarande denna arrendeavgift
skall tillföras samefonden genom ett anslag i statsbudgeten. Vidare
påpekar de att arrendeavgiften nu uppgår till ca 500 000 kr. och anför att
detta är orimligt med hänsyn till att skogsbruket på dessa skogar är
förlustbringande.

NU 1979/80:46

Uppgifter i anslutning till motionen

Med ”renbetesfondens” skogar avses vad som annars brukar kallas
lappfondsskogarna. Dessa utgörs av skogsmarken på dels de år 1841 avsatta
renbetestrakterna i Jämtlands län (renbetesfjällen), dels ett hundratal
fastigheter som inköptes för att utvidga renbetesfjällen i samband med
tillkomsten av 1886 års renbeteslag, dels vissa fastigheter i Västerbottens län
och lappmarkerna som tillkom år 1951. Fram till år 1962 ålåg det
domänstyrelsen att tillföra statens lappfond den behållna avkastningen.

Genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962:39, JoU 1962:8, rskr
1962:237) blev lappfondsskogarna för en tid av 50 år helt integrerade med
domänverkets skogsförvaltning. Med hänsyn till att statens lappfond dittills
uppburit nettoavkastningen från lappfondsskogarna bestämdes att en
indexreglerad ”arrendeavgift” årligen skulle erläggas till dåvarande lappfonden
(numera samefonden). Denna avgift uppgår numera till ca 500 000
kr.

Domänverket har år 1979 i skrivelse till jordbruksdepartementet hemställt
att verket skall befrias från fortsatt inleverans till samefonden med anledning
av uppdraget att förvalta lappfondsskogarna. Vidare förordar verket att
anslag, i den mån så erfordras, anvisas rennäringen över riksstaten. I
motiveringen till sin framställning uttalar verket bl. a. att det alltjämt
föreligger och i ökad omfattning har uppstått uppenbart orimliga disproportioner
mellan beloppet för inleverans till samefonden, 409 649 kr. år 1978,
och lappfondsskogarnas långsiktiga värde. Lappfondsskogarnas taxeringsvärde
sattes år 1970 till drygt 6 milj. kr.

Domänverkets markpolitik
Motioner

I motionen 1979/80:718 kritiseras domänverkets markpolitik. Motionärerna
påpekar att en icke obetydlig nettoöverföring av mark från enskilda och
bolag till staten har skett under de senaste åren. De anser att betydande
fördelar från regionalpolitisk synpunkt kunde ha vunnits om den av bolagen
ägda mark som försålts hade kunnat förvärvas av enskilda lantbrukare. Det
skulle då ha varit möjligt för dessa att förstärka sina fastigheter med
skogsmark för att vidmakthålla fastigheterna som rationella och bärkraftiga
enheter. Härigenom skulle man enligt motionärerna ha kunnat tillgodose
dels regionalpolitiska och jordbrukspolitiska mål, dels principen att mark i
största möjliga utsträckning bör ägas av brukarna.

Kombinationen jord- och skogsbruk är en nödvändig förutsättning för ett
livskraftigt jordbruk i Norrlands inland och fjällbygden, sägs det i motionen
1979/80:1452. Skogsarealerna på sådana jordbruksfastigheter är dock ofta
för små för att ge ägarna en rimlig försörjning. Motionären menar därför att
det är viktigt att jordbrukare i de angivna områdena får möjligheter att

NU 1979/80:46

kompletteringsköpa skog. Detta skulle kunna ske från de skogar som
domänverket inte betraktar som lönsamma när det gäller att driva rationellt
skogsbruk.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Näringsutskottet lämnade i sitt betänkande 1978/79:7 en utförlig redogörelse
för domänverkets jord- och skogsinnehav samt för verkets köp och
försäljningar av jordbruks- och skogsmark.

I samma betänkande behandlade utskottet bl. a. ett yrkande om att
reglerna för domänfonden och domänverket skulle ändras så att domänverkets
jordbruks- och skogsmark inte ökades. Utskottet hänvisade till att
riksdagen inom en nära framtid skulle få pröva frågan om en ny
jordförvärvslag och fann det naturligt att den markpolitiska principfråga som
tagits upp i motionen aktualiserades i detta sammanhang. Utskottet
avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

I samband med ett regeringsförslag om ett investeringsanslag av 500 milj.
kr. till domänverket behandlade utskottet våren 1979 (NU 1978/79:54) ett
motionsyrkande av samma innebörd som det nyss nämnda. Utskottet
avstyrkte motionen och uttalade som sin mening att det var uteslutet att
riksdagen på detta sätt skulle begränsa möjligheterna till en rationell
fördelning av landets skogstillgångar. Centerpartiets och moderata samlingspartiets
företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet.
Riksdagen följde utskottet.

Interpellationssvar om domänverkets markinnehav

Industriminister Nils Åsling besvarade den 17 januari 1980 (RD 1979/
80:65) en interpellation (1979/80:98) av Arne Andersson i Ljung (m) om
domänverkets markinnehav. Interpellanten hade frågat jordbruksministern
om denne var beredd att redogöra för vilka åtgärder som regeringen vidtagit i
syfte att förhindra att domänverket ökar sitt markinnehav. I interpellationen
togs även upp frågan om regeringens planer för att främja enskilda
lantbrukares möjlighet att förvärva tillskottsmark av den mark som nu
utbjuds av bolag till försäljning. Ytterligare en fråga gällde vilka åtgärder
regeringen avsåg att vidta för att låta pröva förutsättningarna för de
lantbrukare som anmält sitt intresse att inträda som köpare i de fall där bolag
och domänverket träffat preliminära överenskommelser om marköverlåtelser.

Industriministern erinrade om att de senaste årens svaga konjunkturer
medfört bl. a. att de skogsindustriella företagen bjudit ut betydande arealer
mark till försäljning. Han anförde bl. a. följande:

NU 1979/80:46

I denna situation är det mycket angeläget att i enlighet med riksdagsbesluten
om ny jordbrukspolitik och ny jordförvärvslag ta till vara de
möjligheter som erbjuds att förbättra ägostrukturen i skogsbruket och
förstärka de kombinerade jord- och skogsbruksföretagen med skogsmark.

Med hänsyn till skogsindustrins finansiella svårigheter har det varit
angeläget att underlätta dessa markförsäljningar.

I detta sammanhang påminde industriministern om att riksdagen år 1979
ställt en rörlig kredit om 200 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för
förvärv av mark från skogsbolagen. Samma år lämnades domänverket ett
särskilt förlagslån av 500 milj. kr. för köp av mark. Lantbruksstyrelsen har
hittills förvärvat 46 000 ha mark och domänverket under åren 1977 och 1978
37 000 ha.

Regeringen har i samband med att förvärvstiilstånd lämnats för de olika
markområdena föreskrivit att domänverket skall ta upp förhandlingar med
lantbruksstyrelsen om överföring av delar av den förvärvade marken från
domänfonden till jordfonden. Industriministern sade sig räkna med att
betydande arealer kommer att överföras.

I interpellationssvaret påpekades också att förhandlingar sedan år 1978 har
pågått mellan lantbruksstyrelsen och domänverket om överföring till
jordfonden från domänverkets markinnehav av sådana områden som
bedöms vara lämpliga för lantbruksnämndernas rationaliseringsverksamhet.
Överenskommelse har hittills träffats om överföring av drygt 20 000 ha mark
belägen på olika håll i landet. Denna marköverföring har påbörjats.

Industriministern framhöll att mycket betydande markområden kommer
att stå till lantbruksnämndernas förfogande för jord- och skogsbrukets
rationalisering. Det kommer att ta tid att avyttra denna mark till enskilda
markägare. Avyttringarna försvåras, sade han, av att det på grund av det
kärva kreditmarknadsläget föreligger svårigheter för markköparna att få lån i
tillräcklig omfattning för förvärv av tillskottsmark. Han underströk att
merparten av domänverkets köp från skogsindustrin avser mark med sådan
belägenhet och av sådan omfattning att den inte är lämplig för en
förstärkning av de aktiva jord- och skogsbrukarnas företag. Därför har
domänverkets markinnehav ökat i viss utsträckning. Detta förhållande
beaktas vid de överläggningar som pågår om överföring av mark från
domänfonden till jordfonden.

I sitt svar på interpellantens tredje fråga framhöll industriministern att
enskilda jordbrukares intresse att förvärva mark i samband med överlåtelser
mellan bolag och domänverket beaktas vid den prövning av förvärven som
sker enligt jordförvärvslagen. Några särskilda åtgärder ansåg han därför inte
behövas i nämnda hänseende. Regeringens principiella mål är att enskilda
skogsägare skall prioriteras.

NU 1979/80:46

Domänverkets upplåtelser av fiskerätt
Motion

I den motivering till yrkandet i motionen 1979/80:1898 som lämnas i
motionen 1979/80:1897 uttalas bl. a. att det är en angelägen uppgift för
samhället att medverka till att fritidsfiskets förutsättningar förbättras. Så
många människor som möjligt bör kunna erbjudas ett rikt och varierat utbud
av tillfällen till fritidsfiske. Detta får dock inte ske på ett sådant sätt att
fiskevården åsidosätts, säger motionärerna. De tar bl. a. upp förvaltningen
av domänverkets fiskevatten. I detta sammanhang uttalas att den ekonomiska
grundsyn som hittills präglat förvaltningen av domänverkets fiskevatten
måste ändras. Motionärerna anför att staten genom att tillämpa en social
grundsyn bör vara vägledande för hur samhällets vatten skall skötas. Så bör
domänverket ta initiativ till att fler fiskevårdsområden inrättas. Frivilliga
organistioner bör aktiveras och engageras för att på sikt få allt större
arbetsuppgifter som fiskevårdare och upplåtare av samhällets fiskevatten,
säger motionärerna.

Uppgifter i anslutning till motionen

I kungörelsen (1951:395) om förvaltningen av kronans fiske anges att
statens fiskevatten skall upplåtas mot avgift. Enligt kungörelsens tillämpningsföreskrifter
(1951:396) bör emellertid det statsekonomiska intresset
inte vara ensamt utslagsgivande vid bestämmandet av avgiftens storlek.
Hänsyn bör således även tas till vikten av att möjligheten till fiske står
medborgarna till buds på rimliga villkor. Prissättningen skall således baseras
på en sammanvägning av å ena sidan företagsekonomiska principer och å
andra sidan sociala värderingar, där den ena eller den andra huvudfaktorn
kan ta över alltefter ändamålet med upplåtelsen. Enligt tillämpningskungörelsen
väger den sociala faktorn särskilt tungt vid upplåtelser till husbehovsfiskare.

1973 års fiskevattensutredning har i sitt slutbetänkande Fiska på fritid
(SOU 1978:75) bl. a. behandlat frågan om fiske i statens vatten. Utredningen
betonar det riktiga i att allt fiske i statens vatten kommer det allmänna till
godo i någon form. Ett brett och varierat fiskeutbud till rimliga kostnader
sägs vara väsentligt för en fortsatt positiv utveckling av fritidsfisket.
Utredningen föreslår bl. a. att upplåtelser till fiskeklubbar o. d. av fiske i
statens vatten skall ske utan ersättning till staten i den mån klubben upplåter
eller har för avsikt att upplåta fiske åt allmänheten på skäliga villkor.

NU 1979/80:46

Utskottet

Inledning

Domänverkets huvuduppgift är att förvalta statens skogar och jordbruksmark
samt att driva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet.
Enligt riktlinjer som riksdagen drog upp år 1968 (prop. 1968:103, JoU
1968:32. rskr 1968:269) skall domänverket ha till mål för sin verksamhet att
gemensamt med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikt åstadkomma
bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från
företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat. Fr. o. m. år 1969 får verket
efter regeringens prövning i varje särskilt fall bilda aktiebolag eller förvärva
aktier i redan befintliga bolag. Nya verksamhetsgrenar har i de flesta fall
organiserats som dotterbolag. Domänverket förvaltar aktierna i ett förvaltningsbolag,
Domänföretagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar
dotterbolagens verksamhet. Den samlade benämningen för verket och
dotterbolagen är domänkoncernen. Verket skall årligen inleverera en viss
del av sin vinst till statsverket. På grundval av en femårsplan som verket
upprättade år 1975 har regeringen bestämt att verket för vart och ett av åren
1975-1979 skulle inleverera dels en fast del av 20 milj. kr., dels en rörlig del
motsvarande 30 % av varje års överskott efter skatt, dock minst 35 milj. kr.
Under den gångna femårsperioden har verket i genomsnitt årligen inlevererat
45 milj. kr.

Domänverket har i december 1979 presenterat en flerårsplan för perioden
1980-1984. Av denna framgår bl. a. att verket bedömer det möjligt att
utdelningen (inleveransen) bibehålls på samma nivå som under den
föregående femårsperioden. Vidare anser verket att planerade investeringar
kan genomföras. Dessa kommer dock att i allt större utsträckning finansieras
med lånat kapital, vilket medför att skuldsättningsgraden ökar. Den
intensiva skogsvården kan enligt verket fortsätta liksom det icke lönsamma
skogsbruket i inlandet. En förutsättning för detta handlingsprogram är att en
förväntad räntabilitet på eget kapital om ca 6 % uppnås.

Olika förslag om och synpunkter på verksamheten inom domänverket och
domänkoncernen förs fram i de nio motioner som behandlas i detta
betänkande. En av motionerna anknyter direkt till domänverkets flerårsplan.

Allmänna riktlinjer för verksamheten

Utskottet tar i det följande först upp förslag som mer principiellt rör
riktlinjerna för domänverkets och domänkoncernens verksamhet. Det krav
på företagsekonomisk lönsamhet som statsmakterna har ställt upp som ett
mål för verksamheten kritiseras i motionerna 1978/79:1023 och 1979/80:252.
Enligt dessa motioner bör riktlinjerna för domänverkets verksamhet ändras
så att samhällsekonomiska bedömningar i första hand skall gälla. Utskottet

NU 1979/80:46

vill erinra om att riksdagen år 1968, då de nuvarande riktlinjerna lades fast,
uttalade att den nödvändiga effektiviseringen av domänverkets drift
självfallet måste ske under beaktande av de anställdas intressen och i nära
samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna. Dessutom underströks
vikten av att statens skogar kan utnyttjas i sysselsättningsfrämjande syfte.
Riktlinjerna innebär alltså att domänverket i sitt agerande är skyldigt att ta
regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn. Så sker också. Domänverket
påpekar att huvuddelen - ca 67 % - av statens skogar ligger inom de inre
regionalpolitiska stödområdena. Av verkets flerårsplan framgår att verket
avser att upprätthålla skogsbruk i norra Sveriges inland trots de påfrestningar
detta innebär för verkets ekonomi. Verket påpekar att om lönsamhetsprinciperna
hade fått råda väsentliga delar av särskilt inlandets skogsbruk skulle
ha fått läggas ner.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att domänverket även i
fortsättningen noga beaktar de samhällsekonomiska konsekvenserna av
olika rationaliseringsåtgärder. Domänverket är en av landets största
virkesproducenter. Verkets möjligheter att leverera bra och billigt virke är av
stor betydelse för den svenska skogsindustrin. Den ändring av riktlinjerna
som motionärerna föreslår skulle kunna medföra att domänverket fick
svårigheter att tillgodose industrins råvarubehov. Utskottet anser bl. a. av
detta skäl att riksdagen inte bör företa någon särskild åtgärd med anledning
av de båda nämnda motionsyrkandena.

Motionen 1979/80:718 anknyter direkt till domänverkets flerårsplan.
Motionärerna framställer en rad förslag rörande domänverkets och domänkoncernens
verksamhet. De önskar att regeringen skall lägga fram förslag till
ny målsättning för domänverket i enlighet härmed. Domänverkets inriktning
mot nya verksamheter och rätt att bilda aktiebolag kritiseras. Motionärerna
anser att instruktionen för domänverket bör ändras så att verksamheten
begränsas till att omfatta den ursprungliga förvaltningsuppgiften och att
dotterbolagen bör skiljas från verket. Vidare bör formerna och villkoren för
kapitaltillskott till moderbolaget närmare granskas. Denna granskning bör
även omfatta moderbolagets kapitalflöde till dotterbolagen och dessas
kapitalanskaffning.

Vad avser de ekonomiska relationerna inom domänkoncernen vill
utskottet påpeka att denna inte i egentlig mening är en koncern. Domänverket
resp. Domänföretagen AB med dotterföretag utgör skilda finansiella
enheter. Det är enligt gällande regler inte möjligt att fritt överföra pengar
mellan verket och Domänföretagen AB. Domänverket kan heller inte gå i
borgen eller på annat sätt ställa säkerhet för upplåning i dotterföretagen.

Utskottet vill erinra om att verket endast med regeringens medgivande kan
bilda aktiebolag eller köpa aktier i redan befintliga bolag. Verket skall även
årligen till industridepartementet redovisa de förvärv och försäljningar av
fast egendom eller aktier som verket har genomfört under närmast
föregående kalenderår.

NU 1979/80:46

Utskottet anser inte att en särskild granskning enligt motionärernas
önskemål är motiverad. Motionen 1979/80:718 i denna del avstyrks
sålunda.

Domänverkets strävan att vidareutveckla nuvarande verksamhetsgrenar
och utveckla nya produktlinjer har bl. a. lett till att andelen andra
verksamheter än skogsbruk och upplåtande av nyttjanderätter har ökat från
4 % år 1974 till 34 % år 1979. Det största av de nya verksamhetsområdena är
virkesförädling i medelstora sågverk. Ett annat fält där enligt flerårsplanen
betydande insatser planeras under den kommande perioden är energiområdet.
Så har Domänföretagen AB tillsammans med AB Nynäs Petroleum
startat ett gemensamägt handelsföretag för marknadsföring av såväl skogsråvara
som torv.

Domänverkets expansion har motiverats av en ambition att komma bort
från det stora beroendet av en verksamhetsgren - skogsbruket. Expansionen
har också, t. ex. på sågverkssidan, syftat till att få en bättre samordning
mellan råvaruproduktion och förädling. Samtidigt måste utskottet konstatera
att verkets expansion och de därmed sammanhängande uppköpen av en
rad små och medelstora företag innebär att den statliga företagsamheten har
byggts ut i betydande utsträckning.

Det är enligt utskottets mening naturligt att domänverkets utveckling noga
utvärderas utifrån allmänna närings- och industripolitiska målsättningar.
Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen
och tar erforderliga initiativ. Utskottet är dock f. n. inte berett att förorda
ändrade riktlinjer för domänverket, varför motionen 1979/80:718 även i
denna del avstyrks.

Domänverkets skyldighet att till staten inleverera en viss del av vinsten tas
upp i två motioner.

Enligt motionen 1979/80:718 bör principerna för konsolidering och kraven
på inleverans av vinstmedel allsidigt belysas. I denna undersökning bör även
prövas om verket inte borde betala skatt efter samma regler som andra
företag. Motionärerna vänder sig emot att domänverket, som endast
erlägger kommunalskatt, och Domänföretagen AB betalar skatt efter olika
principer. Ytterligare ett yrkande i motionen är att riksdagen skall uttala att, i
avvaktan på att regeringen har lagt fram förslag till nya riktlinjer för
domänverkets verksamhet, domänkoncernens flerårsplan för åren
1980-1984 inte skall utgöra beslutsunderlag då regeringen fastställer
räntabilitetsmål för denna period.

I motionen 1978/79:385 förordas att kravet på inleverans av vinstmedel
skall sänkas genom att bestämmelsen om ett visst minimibelopp för
inleverans, f. n. 35 milj. kr., tas bort.

Utskottet vill först erinra om att staten enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är befriad från skattskyldighet för all inkomst. Domänverket
skall alltså endast betala kommunalskatt.

Den inbetalning av vinst till staten som domänverket årligen skall fullgöra

NU 1979/80:46

fastställs av regeringen på grundval av en beräkning av verkets inkomster och
behovet av medel för drift- och kapitalutgifter. Domänverket för ett
resonemang som går ut på att den rörliga delen av inleveransen skulle
motsvara statsskatten medan den fasta delen. 20 milj. kr. per år. motsvarar
utdelningen i ett aktiebolag. Om hänsyn tas till det underskott som
olönsamma skogsbruk i Norrlands inland svarar för kan utdelningen från
domänverket anses ligga i nivå med genomsnittet för skogsbranschen i
övrigt.

Domänverket bedömer det som möjligt att bibehålla inleveransen på
oförändrad nivå. En förutsättning härför är dock att det inte inträffar
händelser som negativt påverkar resultat och kapitalbehov, exempelvis
.ändrade bestämmelser för skogsbruket.

Utskottet utgår från att regeringen i sin bedömning av den lämpliga nivån
för inbetalning av vinst till staten kommer att följa de regler som gällt under
perioden 1975-1979.

Med vad här sagts avstyrker utskottet motionerna 1979/80:718 och
1978/79:385 i nu kommenterade delar.

Skogsbruk

Förslag som rör domänverkets skogsbruk förs fram i motionerna
1978/79:385 och 1979/80:1781.

1 den förstnämnda motionen yrkas att statens skogar skall få samma bidrag
för skogsvårdande uppgifter inom det inre stödområdet som det privata
skogsbruket erhåller. Sedan motionen väcktes har riksdagen våren 1979
antagit nya riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110. JoU 1978/79:30.
rskr 1978/79:387). Riktlinjerna läggs delvis fast i skogsvårdslagen (1979:429).
Denna gäller för all skogsmark i landet, alltså även för statens skogar.
Riktlinjerna innefattar också att det statliga stödet till skogsbruket ökas
kraftigt. En väsentlig del av stödet skall utgå inom ett särskilt skogligt
stödområde i norra Sverige. Utskottet konstaterar alltså att motionärernas
önskemål är tillgodosett och inte ger anledning till någon åtgärd från
riksdagens sida.

I samma motion önskas att riksdagen skall uttala sig för att avverkningskvantiteterna
på statens skogar inom det inre stödområdet fastställs till en
sådan storlek att långvarig och jämn sysselsättning garanteras. Det framgår
klart av redovisningen i flerårsplanen att domänverkets avverkningspolitiK
syftar till att begränsa variationerna i det totala uttaget. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen även i denna del.

I motionen 1979/80:1781 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna att domänverket och andra bör genom användande av offertprincipen
stimuleras till ökat skogsuttag och ökad skogsförnvelse vid den s. k.
skogsodlingsgränsen. Uttalandet skulle även innefatta att reglerna för
utnyttjande av offertprincipen bör jämkas så att det av motionärerna

NU 1979/80:46

önskade resultatet kan uppnås.

Av redovisningen i det föregående (s. 11 f.) framgår att domänverket
under de senaste åren har genomfört undersökningar av höglägesskogarna i
Norrlands inland. På grundval av dessa undersökningar har nya direktiv
utfärdats för verksamheten i områdena ovanför den s. k. skogsodlingsgränsen,
som tillkom på 1950-talet. Kalavverkning ovanför denna gräns har
inskränkts, då verket varit osäkert om möjligheterna att återbeskoga
marken. Beståndsvårdande gallringar har emellertid utförts i viss omfattning.
De nya direktiven innebär bl. a. att hyggesupptagning inte får
förekomma, att skogsvårdande gallringar får göras då behov och förutsättningar
finns samt att möjligheter till beståndsföryngring av skiktade bestånd
får utnyttjas om det finns förutsättningar härför. Skogsodlingsgränsen är inte
definitivt fastslagen, utan nya erfarenheter och forskningsresultat skall
kunna medföra justeringar.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1979 avslög en motion med i
huvudsak samma önskemål. Jordbruksutskottet (JoU 1978/79:30), som
avstyrkte motionen, menade att regeringens förslag om riktlinjer för
skogspolitiken i allt väsentligt tillgodosåg syftet med motionen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionen
1979/80:1781.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett förslag i motionen 1978/79:385
vars innebörd är att domänverkets arrendeavgäld för de s. k. lappfondsskogarna
skall föras över på riksstatsanslag. Domänverket har under år 1979 hos
jordbruksdepartementet hemställt om att verket skall befrias från skyldigheten
att till samefonden inleverera ett belopp som skall anses motsvara
nettoavkastningen från skogsdriften på de s. k. lappfondsskogarna. Beloppet
uppgår till ca 500 000 kr. per år. Domänverkets framställning har
remissbehandlats. Ärendet bereds f. n. i regeringskansliet. Utskottet anser
därför inte att riksdagen bör göra någon särskild framställning till regeringen
med anledning av motionsyrkandet.

Markpolitik

Domänverkets markpolitik granskas i två motioner.

De önskemål om en ny målsättning för domänverkets verksamhet som förs
fram i motionen 1979/80:718 innefattar även att domänverkets inköp av
skogsmark borde begränsas. Motionärerna anför att en nettominskning av
den statligt ägda marken vore att föredra i stället för att en nettoökning tillåts
ske.

Näringsutskottet behandlade under år 1979 vid två tillfällen (NU
1978/79:7. NU 1978/79:54) förslag som i huvudsak överensstämmer med det
nu föreliggande. Vid det senare tillfället tillstyrkte utskottet regeringens
förslag (prop. 1978/79:125) om att ett investeringsanslag av 500 milj. kr.
skulle tillföras domänverket för inköp av skogsmark från vissa skogsföretag.

NU 1979/80:46

Utskottet erinrade då om att försäljningarna vanligen rörde så stora arealer
att bara staten kunde uppträda som köpare. Vidare framhöll utskottet att det
är naturligt att domänverket kvarstår som ägare och förvaltare när det gäller
stora sammanhängande skogskomplex, från vilka skogsindustriföretagen
behöver få fortsatta virkesleveranser. Det var, ansåg utskottet, uteslutet att
riksdagen genom ett principuttalande om domänverkets markförvärv skulle
begränsa möjligheterna till en rationell fördelning av landets skogstillgångar.
Frågan har senare behandlats i en interpellationsdebatt den 17 januari i år (se
s. 13 f.). Industriministern uttalade därvid att betydande arealer skulle
komma att överföras från domänfonden till jordfonden. Enligt en överenskommelse
som hade träffats mellan lantbruksstyrelsen och domänverket
skulle drygt 20 000 ha mark föras över till jordfonden för att stå till
lantbruksnämndernas förfogande. Industriministern framhöll att det kommer
att ta tid att avyttra denna mark till enskilda markägare, eftersom det
kärva kreditmarknadsläget försvårar för markägarna att få lån i tillräcklig
omfattning för förvärv av tillskottsmark.

Utskottet delar motionärernas principiella uppfattning att markpolitiken
bör syfta till att förstärka sambandet mellan enskilt markägande och
brukande. Om enskilda lantbrukare i större utsträckning hade kunnat
förvärva den bolagsmark som varit utbjuden till försäljning under senare år
skulle betydande regionalpolitiska fördelar ha vunnits. Detta skulle nämligen
har inneburit ökade möjligheter för många enskilda markägare att
vidmakthålla sina fastigheter som rationella och under överskådlig tid
bärkraftiga enheter. Liksom motionärerna anser utskottet att inriktningen av
den statliga markpolitiken bör vara att mark i största möjliga utsträckning
bör ägas av brukaren som personligt ägd egendom. En strävan bör vara att
staten inte netto ökar sitt markinnehav. Vad nu angivits bör åstadkommas
främst genom en sådan utformning av finansiella och andra åtgärder av
statsmakterna att enskilda jord- och skogsbrukares förvärv underlättas.

Som utskottet nyss anfört har regeringen tagit initiativ som ger lantbruksstyrelsen
ökade möjligheter att tillgodose några av de syften som motionärerna
eftersträvar.

Utskottet förutsätter att överenskommelser även fortsättningsvis kan
träffas mellan domänverket och lantbruksstyrelsen för förstärkning av
enskilda fastigheters markinnehav där behov föreligger. Med hänsyn härtill
torde någon särskild framställning frän riksdagen inte nu vara erforderlig för
att motionärernas önskemål skall tillgodoses. Motionen 1979/80:718
avstyrks därför i nu berörd del.

I motionen 1979/80:1452 hemställs att riksdagen skall föreslå att. där så är
lämpligt ur arronderingssynpunkt. enskilda jordbrukare i Norrlands inland
och fjällbygd ges möjlighet att kompletteringsköpa skog från domänverket.
Denna fråga aktualiserades även i den ovan nämnda interpellationsdebatt en.
Industriministern erinrade om att merparten av domänverkets köp från
skogsindustrin avser mark med sådan belägenhet och av sådan omfattning att

NU 1979/80:46

den inte är lämplig för att förstärka de aktiva jord- och skogsbrukarnas
företag. I svaret framhölls också att enskilda jordbrukares intresse av att
förvärva mark i samband med överlåtelser mellan bolag och domänverket
beaktas vid den prövning av förvärven som sker enligt jordförvärvslagen.
Regeringens principiella målsättning är, sade industriministern, att enskilda
skogsägare skall prioriteras.

Mot denna bakgrund räknar utskottet med att motionärernas önskemål
noga beaktas av berörda myndigheter. Någon särskild framställning till
regeringen synes inte påkallad. Motionen 1979/80:1452 avstyrks alltså.

Upplåtelse av fiskerätt

Domänverkets upplåtelser av fiskerätt tas upp i motionen 1979/80:1898.
Motionärerna hemställer att riksdagen skall begära förslag om förbättrade
förutsättningar för ett aktivt fritidsfiske genom att instruktionen för
domänverket ändras så att sociala skäl blir avgörande för upplåtelser av
fiskerätt till allmänheten.

Av domänverkets flerårsplan framgår att dess verksamhet inom fiskeområdet
inriktas på att i förening med god fiskevård och fiskeutövning bereda
många fiskare tillfälle till fiske samt att vid upplåtelse av fiskerätt tillämpa
sådana marknadspriser som inte kan bedömas som prisledande eller
subventionerade. Motionen bygger på förslag som har lagts fram i
betänkandet (SOU 1978:75) Fiske på fritid. Betänkandet har remissbehandlats.
Med hänsyn bl. a. till att frågan f. n. är föremål för överväganden inom
regeringskansliet avstyrker utskottet motionärernas yrkande om en framställning
till regeringen i detta ämne.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade riktlinjer för domänverkets verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1023 och 1979/
80:252,

2. beträffande granskning av formerna för kapitaltillskott m. m.
inom domänverket och domänkoncernen

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande
del,

3. beträffande begränsning av domänkoncernens verksamhet

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande
del,

4. beträffande inleverans av vinstmedel
att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande del och
yrkandet 2,

NU 1979/80:46

b) motionen 1978/79:385 yrkandet 1,

5. beträffande bidrag till skogsvårdande åtgärder

att riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 3,

6. beträffande avverkningen i statens skogar inom det inre
stödområdet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 4,

7. beträffande ökat skogsuttag m. m. i Norrlands inland
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1781,

8. beträffande domänverkets inleverans av medel till samefonden att

riksdagen avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 2,

9. beträffande principer för domänverkets markförvärv

att riksdagen avslår motionen 1979/80:718 yrkandet 1 i ifrågavarande
del,

10. beträffande kompletteringsköp av skog från domänverket
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1452,

11. beträffande upplåtelse av fiskerätt

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1898.

Stockholm den 15 april 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m),
Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m), Wivi-Anne
Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c),
Christer Eirefelt (fp) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Wivi-Anne Radesjö,
Sivert Andersson, Birgitta Johansson och Sylvia Pettersson (alla s)

1. Begränsning av domänkoncernens verksamhet (mom. 3)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar
med "Domänverkets expansion” och slutar med "del avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar inte motionärernas kritiska inställning till domänverkets
utvidgning av sin affärsverksamhet till områden utanför det egentliga
skogsbruket. Expansionen har lett till att domänverkets stora beroende av en

NU 1979/80:46

verksamhetsgren, skogsbruket, har minskat. Verket pekar också i sin
flerårsplan på att expansionen i nya verksamhetsgrenar torde ha haft en
positiv effekt på sysselsättningen och att den bidragit till att vitalisera hela
organisationen.

Domänkoncernens förvärv av sågverksföretag, vilka särskilt kommenteras
i motionen, har bl. a. syftat till att genom integration skapa förutsättningar
för bättre samordning mellan råvaruproduktion och förädling. De har vidare
inneburit ökade möjligheter att genomföra regionalpolitiska insatser.

Utskottet anser att nu gällande riktlinjer för domänkoncernens verksamhet
är väl avvägda och att det alltså inte finns anledning att begära förslag till
ny målsättning för domänverkets verksamhet. Motionen 1979/80:718
avstyrks alltså även i nu berörd del.

2. Principer för domänverkets markförvärv (mom. 9)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar
med ”Utskottet delar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Motionen 1979/80:718 avstyrks alltså i nu berörd del.

NU 1979/80:46

Bilaga

Vissa uppgifter om domänverket och domankoncernen

Beräknat kapitalbehov, normalalternativet, domänverket. Mkr.

	1978 1979 Utfall Prognos	1980 Budget	1981	1982	1983	1984	1980-84 Summa
Tillförda medel Internt tillförda medel
Rörelseresultat före av-
skrivningar Finansiellt netto och	222	231	248	223	246	244	239	1 200
skatter	- 47	- 55	- 23	- 38	- 36	- 30	- 23	- 150
Inleverans	- 44	- 41	- 49	- 38	- 39	- 40	- 36	- 202
Internt tillförda medel Externt tillförda medel Förlagslån	131	135 217	176 180	147 103	171	174	180	848 283
Övriga externa medel	62	73	20	34	30	23	25	132
Summa tillförda medel	193	425	376	284	201	197	205	1 263
Använda medel
Investeringar i aktier Investeringar i maskiner	5	43	30	30	30	30	30	150
och inventarier Investeringar i mark, markanläggningar och	82	67	110	149	152	160	170	741
byggnader Försäljning av anläggnings-	191	262	270	166	44	46	46	572
tillgångar	- 54	- 110	- 140	- 28	- 25	- 23	- 22	- 238
Övriga använda medel1	22	- 4	77	- 25	11	12	16	91
Summa använda medel	246	258	347	292	212	225	240	1 316
Summa tillförda medel	193	425	376	284	201	197	205	1 263
Summa använda medel	- 246	- 258	- 347	- 292	- 212	- 225	- 240	- 1 316
Kapitalbehov (-) Över-
skott ( + )	- 52	+ 167	+ 29	- 8	- 11	-28	- 35	- 53
Upplåning i riksgäldskon-
toret	196	29	-	8	19	47	82

1 Inkl. förändring av kassa

NU 1979/80:46 26

Beräknat kapitalbehov, normalalternativet, Domänföretagen AB. Mkr.

	1978 1979 Utfall Prognos	1980 Budget	1981	1982	1983	1984	1980-84 Summa
Tillförda medel Internt tillförda medel
Rörelseresultat före av-
skrivningar	22	33	73	101	120	144	173	611
Finansiellt netto m. m.	-4	-3	- 10	- 11	- lil	- 13	- 12	- 56
Skatter	-4	- 1(1	- 17	- 31	- 38	- 44	- 55	- 185
Internt tillförda medel	14	20	46	59	72	87	106	370
Externt tillförda medel	24	69	14	45	40	41	35	175
Summa tillförda medel Använda medel	38	89	60	104	112	128	141	545
Investeringar i aktier
m. m. Investeringar i maskiner	—	2 '23	6	2	2	4	—	14
och inventarier Investeringar i markan-	12 i	'41 6	29	84	62	75	58	308
läggningar och byggnader Försäljning av anläggnings-	12	'50	7	93	59	66	53	278
tillgångar Ökning av omsättningstill-	-8	-3	—	—	—	—	~
gångar Ökning av långfristiga	35	162	19	68	76	80	69	312
fordringar	4	76	24	38	42	35	37	176
Summa använda medel	55	327	85	285	241	260	217	1 088
Summa tillförda medel	38	89	60	104	112	128	141	545
Summa använda medel	- 55	- 327	- 85	- 285	-241	- 260	- 217	- 1 088
Behov av ytterligare kapi-
tal	- 17	- 238	- 25	- 181	- 129	- 132	- 76	- 543
Finansiering
Nyemission	-	54	25	30	30	30	30	145
Långfristig upplåning	17	124	-	151	99	102	46	398
	0	0	0	0	0	0	0	543

1 1979 års siffror påverkas starkt av att förvärvet av Såginvest m. fl. per 1979-12-31 här redovisas brutto.
29 Mkr avser investeringar inom Domänföretagen AB och 93 Mkr anläggningstillgångar i samband med
förvärvet 1979-12-31.

NU 1979/80:46

J 0) o c o C •cd E o Q -

C/D

2 c

_ o <u

5^0

^ 22

va Cu .h
^ -o

<u —

T3 'P ra

W. d)

< Q O

C/3

OJ)

C/D

! 5

■ ^-C/D

< E
; j= . =8
P< .2 a

1 E-Sl

P|«S

w —

CQ <

D OJD d)

*U "O

> >

rä M

OJ CO

— £2
> .£
.OX) C/D

«- T3

. =o

:P :P

^ ”O OX) ij _o

c c o b- j—

ra ra jz •— o

J J C/D Q b

OX)

•o =3
2 -o'

tu ra
OX) ,

c c

p o
"U ^

ra c
~ X

<u > >
x a*

O E c

C 2
22 m

:0 o

CO m

•ii :Q

= £
o i

<s> —

-O

ra bx
ra

o E

r- d)

5 .2? ^

;o V) M

-2 ^ ;o
o :o x
•- Z ■*
2 « S
« •- ^

0=0 Eo

CO C/D

5 •

"O O

O Q.
OX) ^E

.2 £

•x O

E ox)

=ra co

I 2 03
Q S <

X o

:C0 ÖX)
> 22

a; o
E öx)
D 22

C/D

- M

I c
12

‘a

U E et

3 C C

H H u

OJ) t 2

-S

OJ ~

d) “

fe12
E C
:2,-a
X ^

C CQ

Q <

<u CQ
op <£

ax c
> o

CO *X

c/d 02

T3 C/3
0) C
£ O
co O

22 CQ RJ C

o OX) o

o te

-“g1

c c ^ i:

q c

co -22 co LU

s* f -

f— X

f- OJ

Q .

Z £f

CQ c
I U

< £
< Cl

OX)	bl
c	CTj
	3
"ö>	•o
CQ	C
CQ	’E

<	CO

OX)

* E

CO CO

S CO

c 1<

C ►— <U

E.A. Sandströms Swedforest Magnus Idar Bröderna Nilssons AB Lanna

Trävaru AB GmbH AB Grus AB Bruk

Gästrikehus Delins AB Getinge Be- Latorps AB

AB Fastighets AB tongvarufabrik

NU 1979/80:46

7 S
2.

Sjjj <u
co u

< o

ca
- <

■g 3

°C3 U

"5 eo
z <

c EC

a <

= 2

3 ra

•n 0,1
■P M

£ 2

OJ JZ	.5	c <u
oo	"C CO	>	t— O
tn CO OL	oö	CQ	C
<	<	<L> C/i

u 00
<

C “>

°C0

C/D

•O			CQ
c/T			<
>>		C/i "O	= t—
X	o >	>* ka	CO >
CQ <	oo °C0 C/D	O Um O	:C0 t— H

<u 2
oo C

c/i CO g

ll 1

3 E

-J 01

: <u
: oo

C/D

-a

W 02
^ <

CQ
oo <f

<=co ^
C/D -g
eo w

E >

C/D X

GOTAB 64915 Stockholm 1980

Horndalsträ