NU 1979/80:36

Näringsutskottets betänkande
1979/80:36

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser vissa anslag
inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1979/80:100 bilaga 17
(industridepartementet) punkterna A 1-5 och A 7, B 6, B 9-11, B 17-21,
E 2, E 5, E 8, F 4, F 8-12, G 1, G 3 och G 4 samt motioner med anknytning
till dessa punkter. Motionerna gäller statens elektriska inspektion, främjande
av landsbygdens elektrifiering samt Vanäsverken i Karlsborg, som ingår i
förenade fabriksverken.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 1 (s. 14) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 27 743 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 14 f.) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 436 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 3 (s. 15-17) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 43 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4
(s. 17) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 447 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 36

NU 1979/80:36

regeringens förslag under punkten A 5 (s. 17) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 312 000 kr.

6. Försöksverksamhet med teknikimport. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten A 7 (s. 18) och hemställer

att riksdagen till Försöksverksamhet med teknikimport för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

INDUSTRI M. M.

7. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 6 (s. 36-38) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 3 087 000 kr.

8. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier til) företag inom vissa
industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 9 (s. 45 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

9. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och
konfektionsindustrierna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 10 (s. 46-49) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1980/81 behovsprövad räntebefrielse
vid särskild strukturgaranti för textil- och konfektionsindustrierna
beviljas inom en ram av 4 000 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81 ikläda
staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för
textil- och konfektionsindustrierna, som inberäknat tidigare
utställda garantier innebär åtaganden om högst 239 500 000
kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

NU 1979/80:36

10. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 11 (s. 49 f.) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till
vissa företag för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

11. Främjande av hemslöjden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 17 (s. 59 f.) och hemställer

att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 2 752 000 kr.

12. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 18 (s. 60) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

13. Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 19 (s. 61) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid lånegarantier till
skogsindustrin för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

14. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 20 (s.

61-63) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

15. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringshank AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 21 (s. 63) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringshank AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.

NU 1979/80:36

ENERGI M. M.

16. Statens elektriska inspektion. Regeringen har under punkten E 2 (s.
176-178) föreslagit riksdagen att till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5 817 000 kr.

I motionen 1979/80:952 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar om ett förslagsanslag till statens elektriska inspektion med
6 776 000 kr. för budgetåret 1980/81 i enlighet med statens industriverks
förslag.

Propositionen

Den medelsberäkning som gjorts under förevarande anslag innebär att
statens elektriska inspektions resurser i stort sett behålls på nuvarande
nivå.

Motionen

Motionärerna anför att möjligheterna för statens elektriska inspektion att
fullgöra sina viktiga tillsynsuppgifter begränsas av att tillräckliga medel inte
ställs till förfogande. De stöder anslagsframställningen för budgetåret
1980/81 från statens industriverk, som är chefsmyndighet för inspektionen.
Liksom verket förespråkar motionärerna sålunda bl. a. att ytterligare tre
inspektörstjänster inrättas och att anslagsposten för resor räknas upp.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om anslag till statens elektriska
inspektion, m. m.

I samband med att riksdagen hade att ta ställning till frågan om anslag till
statens elektriska inspektion väcktes åren 1978 och 1979 motioner med krav
på högre anslagsnivå än regeringen hade föreslagit. När frågan senast
behandlades anförde utskottet (NU 1978/79:28 s. 10) att det är väsentligt att
statens elektriska inspektion förfogar över tillräckliga resurser för att kunna
fullfölja sina uppgifter på elsäkerhetsområdet. Utskottet fortsatte:

En betydelsefull del av dessa uppgifter går ut på att inspektera
anläggningar på olika platser i landet. En förutsättning för detta' arbete är
givetvis att myndigheten förfogar över tillräckliga medel för inspektionsre sor.

Industriverket har pekat på behovet av medel för detta ändamål.

Detta har dock endast i begränsad utsträckning beaktats vid regeringens
medelsberäkning under förslagsanslaget Statens elektriska inspektion.
Utskottet är inte berett att gå ifrån denna medelsberäkning men anser att
regeringen bör kunna medge sådana överskridanden av anslaget som
motiveras av nödvändiga inspektionsresor.

På förslag av utskottet gjorde riksdagen ett särskilt uttalande av denna
innebörd (rskr 1978/79:207).

NU 1979/80:36

Enligt regleringsbrev för anslaget Statens elektriska inspektion finns
innevarande budgetår 381 000 kr. tillgängliga för reseersättningar. Den
bokförda belastningen på denna anslagspost uppgick per den 1 mars 1980 till
ca 215 000 kr. Enligt uppgift från industriverket har medelsförbrukningen
innevarande budgetår varit lägre än beräknat på grund av vakanser och
långtidsfrånvaro inom inspektionen.

Anslagsframställning av statens industriverk för budgetåret 1980181

Av den i propositionen (s. 176 f.) intagna redogörelsen för industriverkets
anslagsframställning framgår att verket föreslår att anslaget Statens elektriska
inspektion för budgetåret 1980/81 skall föras upp med 6 772 000 kr. I
beloppet ingår bl. a. medel för ytterligare tre tjänster för handläggare samt
ytterligare medel för reseersättningar. Som motivering anför verket sammanfattningsvis
följande.

Ett ökat behov av insatser från inspektionens sida har märkts de senaste
åren. Personalstyrkan vid inspektionen har under ca 15 år i stort sett varit
konstant. Trots olika rationaliseringsåtgärder och omfördelning av arbetet
har ökningen av fältarbetet inte blivit av den storlek som vore önskvärd.
Anledningen till detta är begränsade personalresurser och bristande
reseanslag.

Ett viktigt krav på inspektionens verksamhet är att tillämpningen av
ellagstiftningen sker så likformigt som möjligt inom hela landet. Detta
medför behov av samarbete på olika nivåer inom inspektionen och med
industriverket. Inspektionens ökade engagemang i föreskrifts- och standardiseringsarbetet
medför även ökade behov av samråd med utomstående
organisationer och företag. En alltmer ökad satsning på fältinspektioner
framstår som helt nödvändig.

Den nya arbetsmiljölagen (1977:1160) ställer större krav på resurser hos
elinspektionen för att den skall kunna beakta säkerhetsfrågor på arbetsplatser
inom ramen för speciallagstiftningen om elektriska anläggningar. Särskilt
viktigt är att kunna genomföra inspektioner av tillfälliga anläggningar på
byggarbetsplatser.

Möjligheterna att genomföra en ökad tillsyn begränsas f. n. dels av antalet
tjänster, dels av reseanslaget.

Vissa utredningar om statens elektriska inspektion

I budgetpropositionen 1978 redovisades resultatet av en översyn av statens
elektriska inspektion som statskontoret hade företagit (prop. 1977/78:100
bil. 17 s. 158 f.). Föredragande statsrådet uttalade därvid (s. 162) att det
ankom på statens industriverk att efter samråd med inspektionen bl. a.
utnyttja möjligheterna att rationalisera verksamheten i syfte att friställa
resurser för ökad tillsynsverksamhet.

NU 1979/80:36

Riksrevisionsverket har utrett frågan hur en avgiftsfinansiering av delar av
bl. a. statens elektriska inspektion skulle kunna ske. Verket fann det mindre
ändamålsenligt att avgifter infördes innan ett mer principiellt ställningstagande
till inspektionens roll och ambitionsnivå, bedömda utifrån behovet av
tillsyn, hade gjorts. En översyn av inspektionens uppgifter och styrningen av
dess verksamhet förordades av riksrevisionsverket. Med hänvisning härtill
avvisar föredragande statsrådet i budgetpropositionen 1980 (bil. 17 s. 178)
tanken på en avgiftsfinansiering. I detta sammanhang anför han att det
närmast ankommer på statens industriverk att utföra en sådan översyn som
riksrevisionsverket uttalat sig för och komma med förslag till åtgärder.

Utskottet

Statens elektriska inspektion är den lokala statliga organisationen för
ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed
sammanhängande frågor. Inspektionen är en särskild myndighet med
myndighetsansvar och egen budget. Statens industriverk är chefsmyndighet
för inspektionen, vilket innebär bl. a. att verket till regeringen avger förslag
till anslagsframställning för inspektionens verksamhet. Det totala antalet
tjänster vid inspektionen utgör innevarande budgetår 37.

Statens industriverk har föreslagit att anslaget till inspektionen skall för
budgetåret 1980/81 räknas upp med ett belopp som möjliggör bl. a. dels att
ytterligare tre tjänster som handläggare kan inrättas vid elektriska inspektionen,
dels att reseverksamheten kan utökas väsentligt. Regeringens
medelsberäkning utgår från att inspektionens resurser behålls på i stort sett
nuvarande nivå.

Enligt motionen 1979/80:952 bör anslaget för nästa budgetår räknas upp
till den nivå som industriverket har föreslagit.

Utskottet har samma syn som motionärerna på betydelsen av att
inspektionen har möjlighet att fullgöra sina viktiga tillsynsuppgifter. I
budgetpropositionen (s. 178) redovisas vilka åtgärder som regeringen har
övervägt i syfte att skapa ekonomiska resurser för inspektionens verksamhet.
Bl. a. har frågan om avgiftsfinansiering prövats. Denna möjlighet har
emellertid avvisats med hänvisning till att industriverket först bör utföra en
översyn av inspektionens arbetsuppgifter och komma med förslag till
åtgärder.

Utskottet avstyrkte förra året ett motionsyrkande om personalförstärkning
till statens elektriska inspektion. Riksdagen följde utskottet och gjorde
samtidigt ett uttalande - också enligt utskottets förslag - av innebörd att
regeringen borde kunna medge sådana överskridanden av anslaget som
motiverades av nödvändiga inspektionsresor.

I likhet med regeringen är utskottet inte f. n. berett att föreslå någon
personell förstärkning av inspektionen. När det gäller resekostnader vill
utskottet peka på att enligt regleringsbrev för innevarande budgetår 381 000

NU 1979/80:36

kr. finns tillgängliga för ändamålet. Anslagsbelastningen per den 1 mars 1980
utgjorde ca 215 000 kr. Detta tyder inte på behov av ytterligare medel utöver
vad regeringen föreslagit för budgetåret 1980/81. Motionen avstyrks
således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1979/80:952 till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 5 817 000 kr.

17. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 5 (s. 182 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 165 000 kr.

18. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Regeringen har under punkten
E 8 (s. 221-224) föreslagit riksdagen att till Främjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
4 500 000 kr.

I motionen 1979/80:702 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 10 milj. kr. och att ökningen med
5,5 milj. kr. tas ur anslaget för energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m.

Motionen

Motionärerna erinrar om att riksdagen våren 1979 lade fast riktlinjer för
det statliga stödet till upprustning av eldistributionen på landsbygden. De
påpekar att det enligt de utredningar som utförts alltjämt föreligger behov av
stödinsatser. Ett stort antal landsbygdsdistributörer har inte ekonomiska
resurser för att göra erforderliga avsättningar för underhåll och förnyelse av
elnäten. Motionärerna anför vidare att energiförlusterna i nedslitna och
underdimensionerade eldistributionsanläggningar ofta kan uppgå till ca
20 %, vilket är mer än dubbelt så högt som för en normal anläggning. De
anser därför att det även ur energihushållningssynpunkt är angeläget att
erforderliga nätupprustningar genomförs. Dessa torde enligt motionärerna i
de flesta fall endast komma till stånd med statligt stöd.

Vissa uppgifter med anledning av motionen

Det statliga stödet till landsbygdens elektrifiering är av två slag,
nyelektrifieringsbidrag och upprustningsbidrag. Den senare stödformen tar

NU 1979/80:36

sikte enbart på upprustning av nedslitna och underdimensionerade landsbygdsnät
i samband med att ekonomiskt svagare enheter uppgår i bärkraftigare
distributionsföretag. Stödet till nyelektrifiering kan utgå till att förse av
hävd helårsbebodda fastigheter på landsbygden med elkraft. Bestämmelserna
för bidragsverksamheten lämnas i förordningen (1959:369) om statligt
stöd åt landsbygdens elförsörjning (omtryckt 1977:348).

På grundval av en utredning (SIND PM 1978:6) Eldistributionen - en
ekonomisk analys beräknar statens industriverk att ca 60 företag kan bli
aktuella för statsbidrag i samband med att de övertas av bärkraftiga företag
eller fusioneras till lämpliga distributionsenheter. I dessa företag finns totalt
ca 27 000 abonnenter. Kostnaden härför beräknas totalt till ca 200 milj. kr.,
varav hälften faller på den kommunala sektorn.

Industriverket bedömer att medelsbehovet uppgår till 10 milj. kr. per år
för den närmaste femårsperioden, om verket skall kunna följa de riktlinjer
som statsmakterna lagt fast för landsbygdens elförsörjning.

I samband med att näringsutskottet (NU 1978/79:60 s. 53 f.) våren 1979
behandlade regeringens förslag om riktlinjer för det statliga stödet till
landsbygdens elektrifiering avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att ett
belopp av 10 milj. kr. skulle utgå för budgetåret 1979/80 och att riksdagen
skulle uttala sig för att denna anslagsnivå skulle upprätthållas under en
femårsperiod. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till
förmån för yrkandet om ett anslag av 10 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Riksdagen lade våren 1979 (prop. 1978/79:115 bil. 1 s. 245 f., NU
1978/79:60 s. 53 f., rskr 1978/79:429) fast nya riktlinjer för det statliga stödet
till landsbygdens elektrifiering. Stödet till nyelektrifiering av helårsbebodda
fastigheter i glesbygd utvidgades till att omfatta även nyetableringar. Bidrag
till upprustning av nedslitna och oräntabla elnät - upprustningsstöd - skall
kunna utgå i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och
där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga distributionsföretag är verksamma.
Stödet är avsett för svaga lokala och kommunala företag som har
tagit över eller står i begrepp att ta över dåliga företag. Det förutsattes att de
stora och bärkraftiga distributionsföretagen i fortsättningen aktivt skulle
medverka till en rationell utveckling på området, bl. a. genom att ta över
olönsam och dålig distribution.

Stödverksamheten har sedan år 1977 bedrivits inom en ram av totalt
25 milj. kr. Programmet löper ut med budgetåret 1979/80. I propositionen
föreslås nu en ram för stöd till nyelektrifieringar om totalt 25 milj. kr. för en
tioårsperiod, varav 2,5 milj. kr. skall utgå för varje budgetår. Medelsbehovet
till upprustningsbidrag beräknas till totalt 10 milj. kr. under en femårsperiod.
Detta anslag skall fördelas med 2 milj. kr. per budgetår. Totalt föreslås

NU 1979/80:36

därför ett anslag om 4,5 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 1979/80:702 önskas att anslaget för budgetåret 1979/80 skall
ökas med 5,5 milj. kr. till totalt 10 milj. kr. Motionärerna föreslår att denna
ökning skall finansieras över anslaget till Energibesparande åtgärder inom
näringslivet på industridepartementets huvudtitel. Det anslagsbelopp som
motionärerna föreslår överensstämmer med industriverkets beräkning av
medelsbehovet för bidragsverksamheten.

Utskottet finner det värdefullt att en totalram för bidragsverksamheten för
en flerårsperiod nu anges. Härigenom underlättas industriverkets möjligheter
att planera nödvändiga rationaliseringar och att föra meningsfulla
förhandlingar med berörda kommuner, företag och andra intressenter.

Regeringens förslag till medelsram för stödverksamheten kan utskottet
godta.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Främjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 4 500 000 kr.,

2. avslår motionen 1979/80:702.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

19. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 4 (s. 263-270) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser
inom rymd- och fjärranalysområdet som, inberäknat gjorda
åtaganden, sammanlagt innebär åtaganden om högst
384 000 000 kr..

2. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 118 000 000 kr.

20. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 8 (s. 284-286) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

21. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 9 (s. 286) och hemställer

NU 1979/80:36

att riksdagen till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 4 454 000
kr.

22. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 10 (s. 287) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 100 000
kr.

23. Bidrag till Ingenjörvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 11 (s. 287 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 2 100 000 kr.

24. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 12 (s. 289 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för
budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 7 685 000 kr.

STATSÄGDA FÖRETAG

25. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 319) och
hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1979 skall ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 75 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
67 000 kr.

26. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Regeringen har
under punkten G 3 (s. 321-326) föreslagit riksdagen att till Förenade
fabriksverken: Byggnader och utrustning för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 65 700 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1979/80:251 av Paul
Jansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs beträffande det långsiktiga tryggandet av sysselsättningen
vid Vanäsverken i Karlsborg.

NU 1979/80:36

Motionen

Motionärerna uttrycker oro för den framtida sysselsättningen vid Vanäsverken
i Karlsborgs kommun. De hänvisar till ett brev som företrädare för de
fackliga organisationerna vid Vanäsverken sände till försvars- och industriministrarna
i november 1979. I detta brev begärde personalorganisationerna
att statsmakterna skulle vidta åtgärder för att motverka de friställningar som
bedömdes bli följden av de starkt minskade beställningar av finkalibrig
ammunition som försvarsmyndigheterna hade aviserat i juni 1979. Det är
nödvändigt, uttalar motionärerna, att en samlad strukturplan snarast
upprättas för Vanäsverken, syftande till en komplettering av tillverkningen
med nya produkter som kan inordnas i den nuvarande organisationen vid
företaget.

Vanäsverken

Vanäsverken i Karlsborgs kommun är en produktenhet inom sektor
Försvarsmateriel vid förenade fabriksverken (FFV). Tillverkningen utgörs
främst av finkalibrig ammunition för försvarets räkning. Antalet anställda
uppgår till ca 300.

Beläggningssituationen inom FFV.s sektor Försvarsmateriel

FFV anger i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 (prop.
1979/80:100 bilaga 17 s. 323) att beläggningssituationen inom sektor
Försvarsmateriel bedöms som otillfredsställande under de närmaste åren. En
betydande minskning av order från det svenska försvaret har genomförts
oväntat snabbt. En ”drastisk nedskärning” av personalstyrkan kan enligt
FFV bli oundviklig.

FFV:s uttalande skall ses mot bakgrund av att försvarets materielverk i
juni 1979 aviserade betydande minskningar fr. o. m. budgetåret 1980/81 av
försvarets beställningar av bl. a. finkalibrig ammunition.

Uttalanden av försvars- och industriministrarna rörande Vanäsverken

Försvarsminister Eric Kronmark besvarade den 23 oktober 1979 i
riksdagen en fråga (1979/80:16) om sysselsättningen vid Vanäsverken. Han
meddelade därvid (RD 1979/80:16 s. 36 f.) att en arbetsgrupp hade tillsatts
inom regeringskansliet med uppgift att mot bakgrund av sysselsättningsläget
i Karlsborgsområdet överväga åtgärder för Vanäsverken på kort sikt.

Den 12 november 1979 besvarade industriminister Nils Åsling i riksdagen
en interpellation (1979/80:10) och en fråga (1979/80:44) om sysselsättningen i
Karlsborgs kommun, varvid bl. a. situationen vid Vanäsverken kommenterades
(RD 1979/80:26 s. 108 f.). Han erinrade om nedgången i försvarets

NU 1979/80:36

beställningar och meddelade att effekten kan bli att 150 personer vid
Vanäsverken blir övertaliga. I detta sammanhang omtalade industriministern
att frågan om en tidigareläggning av beställningar från försvaret till
Vanäsverken bereddes inom regeringskansliet. Under debatten sade han
också att det behövs ”mer än en tidigareläggning” av försvarets beställningar
för att säkerställa en framtida utveckling för Vanäsverken.

Det i motionen åsyftade brevet från personalorganisationerna vid Vanäsverken
besvarades av industriministern den 13 mars 1980. Av svaret framgår
att Vanäsverken av sysselsättningsskäl nyligen har fått en order på 12
milj. kr. avseende ammunition för försvarets behov. Enligt industriministern
medger inte medelssituationen att detta förfarande upprepas. Han fortsatte: Den

situation jag redogjort för medför att beläggningen på Vanäsverken
med de traditionella produkterna kommer att minska. Enligt den proposition
om FFV som antogs av riksdagen våren 1976 skall FFV:s resurser
dimensioneras med hänsyn till försvarets behov. Produktion för export av
försvarsmateriel och viss kompletterande civil produktion kan ske under
förutsättning att det bidrar till lönsamheten. Riksdagens beslut om FFV:s
verksamhetsinriktning medför enligt min mening att om försvarets order
faller bort bör kompletterande civilproduktion tillföras under förutsättning
att den är lönsam och att resurserna vid behov kan användas för produktion
av militära produkter. Den civila produktionen inom FFV måste alltid ses
som ett komplement och kan inte bli ett huvudinslag i FFV:s produktion. Om
de militära orderna minskar bör FFV medverka till att lönsam civil
tillverkning etableras inom verket eller om detta inte är möjligt att den
eventuellt övertaliga personalen erbjuds annan anställning inom FFV eller
om möjligt inom annat företag på orten.

Minskningar av försvarets beställningar som nu ägt rum kan påverka
verksamhetens omfattning vid Vanäsverken. Det ankommer på FFV att
efter förhandlingar med personalorganisationerna vidta erforderliga åtgärder.

Regeringsbeslut om viss order hos Vanäsverken

Regeringen beslöt den 22 november 1979 att uppdra åt arbetsmarknadsstyrelsen
att i samråd med försvarets materielverk lägga ut en industribeställning
hos Vanäsverken av viss ammunition inom en kostnadsram av
12 milj. kr. Kostnaderna belastar det under tolfte huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet)
uppförda anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

Sysselsättningsläget vid Vanäsverken

FFV Vanäsverken meddelade den 7 mars 1980 de anställda att varsel om
personalminskningar skulle läggas inom kort. Enligt meddelandet skall
minskningen "vara genomförd omkring årsskiftet 1980-1981 och omfatta ett
färre antal än det 50-tal tjänstemän som tidigare aviserats”. I brev till
personalorganisationerna den 12 mars 1980 har varsel lagts om uppsägning

NU 1979/80:36

"med anledning av den arbetsbrist som beräknas uppstå vid Vanäsverken i
samband med årsskiftet 1980/81”.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag nästa budgetår för
investeringar i byggnader och utrustning vid förenade fabriksverken
(FFV).

I motionen 1979/80:251 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen
låter utarbeta en samlad strukturplan för Vanäsverken. Syftet med en sådan
strukturplan anges vara att få fram alternativ produktion som komplement
till den nuvarande tillverkningen av finkalibrig ammunition, en tillverkning
som måste dras ner på grund av minskade försvarsbeställningar. Motionärerna
knyter an till krav som företrädare för de anställda har fört fram i brev
till försvars- och industriministrarna i november 1979.

I det föregående har lämnats en redogörelse för regeringens hittillsvarande
åtgärder med anledning av de minskade försvarsbeställningarna hos Vanäsverken.
FFV har nyligen beslutat varsla om viss uppsägning. Enligt ett
meddelande till de anställda behöver personalen reduceras med ”ett färre
antal än det 50-tal tjänstemän som tidigare aviserats”.

Redogörelsen för regeringens åtgärder visar enligt utskottets uppfattning
att stora ansträngningar redan har gjorts från regeringens sida för att
motverka effekterna hos Vanäsverken av de minskade försvarsbeställningarna.
Den order på ammunition till ett värde av 12 milj. kr. som Vanäsverken
nyligen har fått grundas på ett regeringsbeslut i november 1979.
Härigenom har det akuta hotet mot sysselsättningen vid Vanäsverken
tillfälligt avvärjts. De nyligen utfärdade varslen omfattar därför färre
personer och avser en tidpunkt längre fram än vad som ursprungligen
bedömdes vara möjligt.

Det ankommer nu närmast på FFV att vidta erforderliga åtgärder.
Utskottet har erfarit att FFV arbetar med planer i syfte att på längre sikt
säkerställa Vanäsverkens framtid och utgår från att detta arbete sker i
samråd med berörda personalorganisationer.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att göra ett sådant uttalande som föreslås i motionen 1979/80:251.
Motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till förenade fabriksverken

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Förenade
fabriksverken: Byggnader och utrustning för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 65 700 000 kr.,

2. beträffande strukturplan för Vanäsverken
att riksdagen avslår motionen 1979/80:251.

NU 1979/80:36

27. Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 4 (s. 327)
och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av garantier till den
statliga varvskoncernen för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 27 mars 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m). Birgitta
Hambraeus (c). Lilly Hansson (s). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson (s)
(p. 17-27), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s) (p. 1-16), Wivi-Anne
Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Sven Munke (m) och Christer Eirefelt
(fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson (punkten 26), Rune Jonsson (punkten 16) och Birgitta
Johansson (alla s)

I. Statens elektriska inspektion (punkten 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 7 med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att motionärerna, som bygger sitt förslag på industriverkets
anslagsframställning, har redovisat övertygande skäl för att statens
elektriska inspektion bör tillföras ökade resurser trots det ansträngda
statsfinansiella läget. I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt
uttalande i betänkandet NU 1978/79:28 (s. 10) att det är väsentligt att
inspektionen förfogar över tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina
uppgifter på elsäkerhetsområdet.

NU 1979/80:36

till förslaget om personalförstärkning grundades på att statens industriverk
inte hade fört fram önskemål i denna riktning. Samtidigt konstaterade
utskottet att det ankom på verket att i samband med den årliga anslagsframställningen
bedöma inspektionens personalbehov på längre sikt.

Ett sådant underlagsmaterial föreligger nu. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen anslår medel så att ytterligare tre tjänster som
handläggare vid inspektionen kan inrättas. Vidare bör ytterligare medel
anvisas för inspektionsresor. Genom dessa uppräkningar av anslaget
tillgodoses önskemålet i motionen 1979/80:952 i det väsentliga.

Kostnaderna för tre nya tjänster som handläggare uppgår enligt industriverkets
anslagsframställning för budgetåret 1980/81 (del 5 s. 70) till 354 000
kr. (lönekostnader) + 108 000 kr. (övriga kostnader). För en utvidgad
reseverksamhet har verket angett ett behov av ytterligare 393 000 kr.
(anslagsframställningen del 5 s. 63). Utskottet föreslår att anslaget Statens
elektriska inspektion räknas upp med 500 000 kr. utöver regeringens förslag.
Anslaget för budgetåret 1980/81 bör alltså uppgå till (5 817 000 + 500 000 =)
6 317 000 kr.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1979/80:952 till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 6 317 000 kr.

2. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning (punkten 26)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med
”Redogörelsen för” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

Redogörelsen för regeringens åtgärder vittnar enligt utskottets uppfattning
om en anmärkningsvärd passivitet. Ett regeringsbeslut har visserligen
fattats som möjliggjort att beställningar av finkalibrig ammunition för
försvarets räkning har kunnat göras. Härigenom har det akuta hotet mot
sysselsättningen vid Vanäsverken undanröjts. På längre sikt är emellertid
framtiden osäker för de anställda.

Utskottet finner det beklagligt att industriministerns svar till personalorganisationerna
- efter mer än tre månaders väntan - endast innehåller
beskedet att ”det ankommer på FFV att efter förhandlingar med personalorganisationerna
vidta erforderliga åtgärder”.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör - som föreslås i
motionen 1979/80:251 - i ett uttalande uppmana regeringen att i samverkan
med de anställdas organisationer låta utarbeta en strukturplan för Vanäsverken.
Arbetet bör syfta till att få fram alternativ som komplement till den
nuvarande tillverkningen, så att Vanäsverkens fortlevnad kan säkerställas på

NU 1979/80:36

längre sikt. I detta sammanhang finner utskottet anledning erinra om att
arbetsmarknadsutskottet våren 1979 anförde att det kan finnas skäl för
samhället att stödja projekt som ger varaktig sysselsättning i bl. a. Karlsborgs
kommun (AU 1978/79:23 s. 138). Näringsutskottet föreslår sålunda att
riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet bort hemställa

1. (=utskottet)

2. beträffande strukturplan för Vanäsverken

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:251 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB Stockholm 1980