NU 1979/80:32

Näringsutskottets betänkande
1979/80:32

med anledning av propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 i vad avser anslag
inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1979/80:101 bilaga 8 (industridepartementet)
och två motioner med anknytning därtill. Motionerna
gäller de regionala utvecklingsfondernas garantigivning och behovet av
medel för energibesparande åtgärder.

FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.

1. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. Regeringen har under
punkten 1 (s. 39 f.) föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande
statsrådet förordade riktlinjer för garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna.

I motionen 1979/80:1023 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs bl. a. (23) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående verksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna. Detta
yrkande behandlas här såvitt det gäller garantigivning. I övrigt kommer det
att behandlas i ett senare betänkande.

Propositionen

Förslaget i propositionen läggs fram mot bakgrund av att riksdagen våren
1979 bemyndigade regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten
garantierför lån till de regionala utvecklingsfonderna med högst 300 milj. kr.
(NU 1978/79:59. rskr 1978/79:415). Enligt industriministern tillgodoses syftet
med riksdagens beslut - att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter - bäst
om fonderna själva får teckna garantier för lån som lämnas till företagen av
ordinarie kreditinstitut. Innebörden av det system som skisseras i propositionen
är bl. a. att fondernas sammanlagda möjligheter till garantigivning
t. o. m. budgetåret 1980/81 kommer att uppgå till ca 300 milj. kr.

Risken för förlust på fondernas garantigivning skall enligt propositionen
delas lika mellan fonderna och staten. Fonder som tvingas infria garantier
skulle därför årligen i efterskott från staten få ersättning som motsvarar
hälften av det infriade beloppet. I detta sammanhang bör nämnas att

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 32

NU 1979/80:32

regeringen i budgetpropositionen 1980 har föreslagit att ett särskilt anslag
förs upp på statsbudgeten 1980/81 för detta ändamål (prop. 1979/80:100
bilaga 17 punkten B 14).

Motionen

I motionen kritiseras de riktlinjer för garantigivning som föreslås i
propositionen. Motionärerna anför att detta garantisystem skiljer sig från
vad riksdagen beslöt våren 1979. Regeringsförslaget innebär nämligen,
framhåller de, att de regionala utvecklingsfonderna ges möjligheter att själva
teckna lånegarantier, medan det ursprungliga förslaget syftade till ett system
med statlig garantigivning för lån som utvecklingsfonderna tar upp, främst i
Sveriges Investeringsbank AB men också exempelvis i allmänna pensionsfonden.
Enligt motionärerna skulle man med ett system av det sistnämnda
slaget uppnå att dessa instituts utlåningsverksamhet dels regionaliseras, dels
förskjuts mot de mindre och medelstora företagen. Motionärerna menar att
regeringens förslag sannolikt inte kommer att få en sådan effekt och uttalar
sitt beklagande av regeringens ”bristande intresse för de mindre och
medelstora företagen”. De förklarar sig emellertid vara beredda att i
avvaktan på erfarenheter av det föreslagna systemet tills vidare acceptera
detta.

Riksdagens beslut våren 1979 om garantier för län till de regionala
utvecklingsfonderna

Vid behandlingen våren 1979 av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer
för industripolitiken beslöt riksdagen på förslag av näringsutskottet bl. a. att
bemyndiga regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för
lån till de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 milj. kr.
(NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Syftet var att ge fonderna vidgade
utlåningsmöjligheter. Utskottet anförde härvid bl. a. följande (s. 28):

I motionen 1978/79:2427 (s) skisseras ett system enligt vilket riksgäldskontoret
skulle utfärda garantin. Vidare skulle utvecklingsfonderna i första hand
vända sig till Investeringsbanken och till allmänna pensionsfonden vid sin
kapitalanskaffning. Utskottet anser att den tekniska lösningen av ett
garantisystem bör analyseras ytterligare av regeringen. Av propositionen
1978/79:123 framgår (s. 84) att frågan om den fortsatta finansieringen av
fondernas utlåningsverksamhet bereds inom regeringskansliet. Samtidigt är
det angeläget att fonderna snabbt får utökade resurser. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret
1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna
med sammanlagt högst 300 milj. kr. Regeringen bör i lämpligt sammanhang
återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur garantisystemet för
budgetåret 1979/80 har utformats samt med förslag om hur detsamma skall
utformas i fortsättningen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande
av denna innebörd.

NU 1979/80:32

Utskottet

Riksdagen beslöt våren 1979 att bemyndiga regeringen att för budgetåret
1979/80 ikläda staten garantier för lån till de regionala utvecklingsfonderna
med högst 300 milj. kr. (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Härvid uttalades
att regeringen borde återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur
garantisystemet för budgetåret 1979/80 hade utformats samt med förslag om
hur detsamma skulle utformas i fortsättningen.

Ett förslag till riktlinjer för garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna
läggs nu fram i propositionen 1979/80:101. Dessa riktlinjer innebär
att fonderna själva får teckna garantier för lån som lämnas till företagen av
ordinarie kreditinstitut. Enligt industriministern kommer fondernas sammanlagda
möjligheter till garantigivning t. o. m. budgetåret 1980/81 att
uppgå till ca 300 milj. kr. Någon ändring av sättet att fastställa fondernas
möjligheter till garantigivning kommer enligt propositionen inte att bli
aktuell under de närmaste åren. Fonder som tvingas infria garantier skall
enligt förslaget årligen i efterskott från staten få ersättning som motsvarar
hälften av det infriade beloppet.

I den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1023 uttalas tveksamhet
inför den av regeringen valda lösningen. Motionärerna menar att de
riktlinjer som föreslås i propositionen sannolikt inte kommer att medföra en
önskvärd regionalisering av Sveriges Investeringsbank AB:s och allmänna
pensionsfondens utlåningsverksamhet. De föreslår att riksdagen i ett
uttalande skall anföra kritik mot det föreslagna garantisystemet men
förklarar samtidigt att de är beredda att tills vidare acceptera detta.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till riktlinjer för garantigivning
innebär att regeringen endast delvis utnyttjar det ovan nämnda
bemyndigandet att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för lån till
de regionala utvecklingsfonderna.

Det förslag som nu läggs fram tillgodoser emellertid syftet med riksdagens
beslut, nämligen att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter. Utskottet
tillstyrker detta förslag. Särskilt värdefullt är att det föreslagna systemet
underlättar möjligheterna för företagen att ha sina krediter samlade hos en
långivare. Betydelsen härav har påpekats i bl. a. propositionen 1977/78:40
om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling
(bilaga 1 s. 155 f.). Vidare underlättas samverkan mellan utvecklingsfonderna
och de banker som arbetar inom resp. fonds verksamhetsområde. Härtill
kommer att utvecklingsfondernas administration av det föreslagna garantisystemet
kan göras jämförelsevis enkel genom att de inte själva behöver
upprätta lånehandlingar och ta in säkerheter. Något uttalande enligt
motionärernas förslag är utskottet inte berett att ställa sig bakom. Motionen
avstyrks sålunda.

NU 1979/80:32

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8 punkten 1
godkänner där angivna riktlinjer för garantigivning hos de
regionala utvecklingsfonderna,

2. avslår motionen 1979/80:1023 yrkandet 23 i ifrågavarande
del.

E. Energihushållning

2. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Regeringen har
under punkten 2 (s. 40 f.) föreslagit riksdagen att godkänna en av
föredragande statsrådet förordad ändring av grunderna för bidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet.

I motionen 1979/80:957 av Birgitta Hambraeus (c) och Ivar Franzén (c)
föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att
satsningen på energisparande åtgärder inom näringslivet och prototyper och
demonstrationsanläggningar kan fortsätta utan förminskning så att alla ur
energihushållningssynpunkt välmotiverade projekt kan genomföras.

Motionen

Motionärerna anknyter till att statens industriverk den 16 november 1979
anmälde till regeringen att behovet av sådana bidrag som utgår över anslaget
Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. innevarande budgetår
uppgick till ca 140 milj. kr. utöver tillgängliga medel. Enligt motionärerna är
erfarenheterna av bidragsgivningen till åtgärder i företagens byggnader och
processer mycket positiva. Dessa bidrag borde emellertid i stället delvis utgå i
form av specialdestinerade lån. Motionärerna betecknar det statliga stödet
till prototyper och demonstrationsanläggningar - vilket också utgår i form av
bidrag - som ”en framåtsyftande och god investering från samhällets sida,
inte en utgift” och uttalar att tillräckliga resurser måste ställas till
förfogande.

Statens industriverk

Den i motionen omnämnda skrivelsen från statens industriverk i november
1979 innehöll bl. a. en begäran att regeringen skulle ställa ytterligare medel
under förevarande anslag till industriverkets förfogande under budgetåret
1979/80.

Något förslag i denna riktning har inte lagts fram av regeringen i
propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II för innevarande
budgetår. Regeringens förslag avseende anslaget Energibesparande åtgärder

NU 1979/80:32

inom näringslivet m. m. för budgetåret 1980/81 återfinns i propositionen
1979/80:100 bilaga 17 under punkten E 6. Förslaget innebär en lägre
anslagsnivå än vad industriverket föreslagit i sin anslagsframställning.

Mot denna bakgrund har industriverket i skrivelse till regeringen den 8
februari 1980 redovisat belastningen på anslaget, redogjort för sin bedömning
av konsekvenser av en medelsbrist på anslaget samt föreslagit åtgärder,
bl. a. av innebörd att ytterligare medel skall tillföras under budgetåret
1979/80. Enligt verket inträder under våren 1980 en akut medelsbrist på detta
anslag. Verket betecknar det som synnerligen angeläget att ytterligare medel
ställs till förfogande. Industriverkets framställning bereds f. n. inom
regeringskansliet.

Utskottet

En ändring av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet föreslås i propositionen. Innebörden av ändringen är att
statsbidrag skall kunna utgå till demonstrationsåtgärder som avser införande
av energiråvaror som ersätter olja eller oljeprodukter inom industrin,
transport och samfärdsel eller övrigt näringsliv. Genom den föreslagna
ändringen skulle det bli möjligt att lämna stöd bl. a. till visst utrednings- och
utvecklingsarbete rörande användningen av metanol som drivmedel. Utskottet
tillstyrker denna ändring.

I motionen 1979/80:957 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
”åtgärder vidtas för att satsningen på energisparande åtgärder inom
näringslivet och prototyper och demonstrationsanläggningar kan fortsätta
utan förminskning så att alla ur energihushållningssynpunkt välmotiverade
projekt kan genomföras”. Motionen har väckts mot bakgrund bl. a. av att
regeringen inte har tillmötesgått en framställning i november 1979 av statens
industriverk om ytterligare medel för energibesparande åtgärder under
innevarande budgetår.

Statens industriverk har nyligen ånyo hos regeringen begärt att ökade
resurser skall tillföras anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. under budgetåret 1979/80. Verkets framställning bereds f. n. inom
regeringskansliet.

Utskottet fäster stor vikt vid att satsningen på energibesparande åtgärder
inom näringslivet och på prototyper och demonstrationsanläggningar kan
fortsätta i sådan omfattning att välmotiverade projekt på energihushållningsområdet
kan genomföras. Det finns enligt utskottets uppfattning starka skäl
för regeringen att i positiv anda pröva industriverkets förnyade framställning
i ärendet. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna
innebörd. Härigenom tillgodoses önskemålet i motionen 1979/80:957 i allt
väsentligt.

NU 1979/80:32

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8 punkten 2
godkänner där angiven ändring av grunderna för bidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. med anledning av motionen 1979/80:957 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet
tillstyrker regeringens under punkten 3 (s. 42) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 2 667 000
kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

4. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten 4 (s. 42—44) föreslagit riksdagen att godkänna
av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för stöd till utvecklingsarbete
som initieras av de anställda i företagen.

Propositionen

Förslaget innebär att STU skall kunna stödja idéer som har kommit fram
inom företagen på ett annat sätt än i deras normala utvecklingsarbete.
Centralt för stödformen är enligt propositionen att möjlighet skapas för
idégivaren att bli frikopplad från den löpande verksamheten i företaget.
Stödet förutsätts utgå till företaget med högst två tredjedelar av projektkostnaden.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:101 bilaga 8
punkten 4 godkänner där angivna riktlinjer för stöd till
utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen.

Stockholm den 26 februari 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1979/80:32

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m>), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Tage Adolfsson (m),
Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s). Rune Jonsson
(s) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder (punkten 1)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage
Peterson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Det förslag”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I stället föreslås nu att fonderna skall vara garantigivare i första hand och
att staten endast skall svara för hälften av de riskerade förlusterna på
fondernas garantigivning. I avvaktan på närmare erfarenheter av hur
systemet fungerar är utskottet emellertid berett att tills vidare acceptera
detta.

Av propositionen framgår att industriministern räknar med att någon
ändring av sättet att fastställa fondernas möjligheter till garantigivning inte
kommer att bli aktuell under de närmaste åren. Utskottet vill understryka
betydelsen av att regeringen noga följer hur det nu föreslagna systemet
fungerar i praktiken.

Härvid bör särskilt uppmärksammas i vad mån allmänna kreditpolitiska
åtstramningar får till effekt att bankerna inte kan låna ut medel trots att
långivarens krav på säkerhet uppfylls genom utvecklingsfondernas garantigivning.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att
regeringen i propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre
och medelstora företagens utveckling (bilaga 1 s. 162 f.) pekade på
möjligheten till viss särbehandling av de statliga industrigarantilånen vid
kreditrestriktioner.

En första redovisning bör lämnas till riksdagen senast i budgetpropositionen
1981. Som utgångspunkt för eventuella förslag till ändringar hänvisar
utskottet till det system som skisserades i den socialdemokratiska partimotionen
1978/79:2427, vilken låg till grund för riksdagens beslut våren 1979 (jfr
NU 1978/79:59 s. 28). Ett sådant system skulle innebära att Investeringsbankens
och allmänna pensionsfondens utlåningsverksamhet regionaliseras och
att de lånemedel som finns hos dessa institutioner kommer de mindre
företagen till del i ökad utsträckning.

NU 1979/80:32

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen

1. (= utskottet)

2. med anledning av motionen 1979/80:1023 yrkandet 23 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

GOTAB 64651 Stockholm 19»)