NU 1979/80:31

Näringsutskottets betänkande
1979/80:31

med anledning av motion om förstatligande av bilindustrin, m. m.
Ärendet

I motionen 1979/80:173 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag för att genomföra ett i motionen
angivet elvapunktsprogram för bilindustrins och bilismens framtid i Sverige.

Motionen har hänvisats till näringsutskottet såvitt den avser bilindustrin. I
övrigt behandlas den av trafikutskottet.

Motionen

Motionärerna erinrar om bilindustrins betydelse för svensk samhällsekonomi
och anser att det vore naturligt om denna industri var statsägd. De
hävdar att utvecklingen går i motsatt riktning och att den svenska bilindustrin
blir alltmer beroende av utländskt kapital. Som exempel härpå nämns de
samarbetsavtal som har slutits mellan Volvo och Renault och mellan
Saab-Scania och Fiat/Lancia. Mot denna bakgrund bedömer motionärerna
det som icke osannolikt att samarbetet mellan de europeiska bilföretagen
kommer att ytterligare förstärkas och att det inom de närmaste decennierna
endast kommer att finnas ett eller ett par stora, överstatliga bilföretag i
Europa. Genom sin transnationella karaktär kommer dessa företag att vara
omöjliga att påverka för enskilda nationer, säger motionärerna. Hittills har,
uttalar de, den svenska staten inte gjort något för att motverka en sådan
utveckling. Den brist på framtida samhällsplanering som i dagens läge
utmärker den svenska industripolitiken kan inte accepteras av vänsterpartiet
kommunisterna.

Motionärernas elvapunktsprogram upptar följande åtgärder för den
svenska bilindustrin.

Samhället skall överta AB Volvo och Saab-Scania AB (1). I samarbete
med de fackliga organisationerna skall en samverkan mellan företagen
inledas. Den skall syfta till att företagen på sikt skall slås samman (2).
Sammanslagning och rationalisering bör ske i sådan takt att sysselsättningen
inte påverkas negativt. Planer för alternativ produktion inom den del av
bilindustrin som kan komma att drabbas av nedläggning bör utarbetas i
samråd med de fackliga organisationerna (3). Forskning och utveckling inom
företagen skall inriktas på att utveckla en liten, energisnål och miljösäker
personvagn (4). Bilindustrin bör i ökad utsträckning satsa på forskning,
utveckling och tillverkning av kollektiva transportmedel (11). Detta arbete

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 31

NU 1979/80:31

2

bör ske i samarbete med storstadskommunerna. Snarast möjligt bör det ske
en övergång till andra drivmedel än bensin, t. ex. metanol eller gas (7).

Övriga delar av elvapunktsprogrammet avser trafikfrågor, som inte
behandlas i detta betänkande.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Vid behandlingen hösten 1979 av förslag om förstatligande av bilindustrin
lämnade näringsutskottet (NU 1979/80:5) en utförlig redovisning för den
svenska bilindustrin och för de bedömningar av den framtida utvecklingen
inom denna som statens industriverk lagt fram i rapporten (SIND PM 1979:8)
Svensk personbilindustri - några utgångspunkter inför 1980-talet. Utskottet
redovisade även bilbranschrådets arbetsuppgifter och de synpunkter på
bilföretagens framtid som industriminister Erik Huss fört fram i en
interpellationsdebatt i mars 1978.

Vad avser bilindustrins forsknings- och utvecklingsarbete kan erinras om
att riksdagen våren 1979 på förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:59 s. 42,
rskr 1978/79:415) uttalade sig för att nationella utvecklingsbolag skulle
inrättas för områdena energi, miljövård och transportsystem. Härför
anvisades ett anslag om totalt 15 milj. kr. Regeringen har emellertid i årets
budgetproposition anslutit sig till ett uttalande av industriministern (prop.
1979/80:100 bil. 17 s. 260) att sådana nya nationella utvecklingsbolag inte bör
inrättas nu.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) genomför inom programmet
industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete bl .a. större,
konkret målinriktade insatser för utveckling av produkter, processer,
metoder eller system av betydelse för olika områden av näringsliv och
samhälle. Programmet är indelat i 13 insatsområden. Bland dessa ingår
insatser för kollektiva transporter och för trafiksäkerhet. Verksamheten
inom dessa områden påbörjades budgetåret 1978/79 och beräknas kunna
avslutas 1982/83. Totalkostnaden beräknas för insatsområdet Kollektiva
transporter till 24,7 milj. kr. och för insatsområdet Trafiksäkerhet till 21,9
milj. kr.

Beredningen om den kollektiva tätortstrafiken (K 1979:07; ordförande:
generaldirektör Claes-Eric Norrbom) har i uppdrag att finna vägar att
förbättra nuvarande kollektivtrafiksystem. I direktiven uttalas bl. a. följande: Under

senare år har många förslag till tekniska och organisatoriska
förbättringar av kollektivtrafiksystem och förslag till nya trafiklösningar och
trafiksystem lagts fram i forsknings- och utredningsrapporter. Åtskilliga av
dessa har också praktiskt prövats på olika håll, både i utlandet och i Sverige.
Även när det gäller transportmedel, framdrivningssystem m. m. pågår ett

NU 1979/80:31

3

omfattande utvecklingsarbete. En viktig uppgift för beredningen bör vara att
följa såväl den nationella som den internationella utvecklingen på dessa
områden och utvärdera olika försök med avseende på svenska förhållanden.
Med utgångspunkt häri bör beredningen också initiera och vid behov själv
genomföra försök med ny fordonsteknik, nya trafikformer och trafiklösningar
i samarbete med bl. a. trafikföretag och huvudmän för den kollektiva
tätortstrafiken. Även de praktiska problem som är förknippade med
samåkning i olika former bör i detta sammanhang studeras.

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01; ordförande generaldirektör Eric
Pettersson) har i uppdrag att mot bakgrund av förutsättningarna för ett ökat
utnyttjande av solvärme och bränslen som kan ersätta olja verka för
samordning av insatserna och föreslå erforderliga åtgärder för att dessa
snarast införs i det svenska energiförsörjningssystemet. Delegationen skall
bl. a. undersöka styrmedel, föreskrifter och introduktionsstrategi för syntetiska
drivmedel. En särskild arbetsgrupp för alternativa drivmedel har
nyligen tillsatts. Den planerar att under första halvåret 1980 utarbeta förslag
till strategier för införande av alternativa drivmedel.

Etanolutredningen (Jo 1979:05; särskild utredare: f. d. statssekreterare
Per Wramner) utreder de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för
tillverkning av etanol ur sockerbetor och andra produkter. Utredningen
beräknas redovisa resultatet av sitt arbete under första halvåret 1980.

Svar på frågor rörande införande av motorgas och produktion av etanol

Jordbruksminister Anders Dahlgren svarade den 27 november 1979 (RD
1979/80:38 s. 112) på en fråga (1979/80:102) av Per Westerberg (m) om
regeringen ville medverka till att underlätta ett införande av motorgasdrift.
Enligt frågeställaren skulle det främst vara bestämmelserna i bilavgaskungörelsen
(1972:596) som hindrar konvertering av äldre fordon för användning
av motorgas.

I sitt svar framhöll jordbruksministern att några formella hinder för
införande av gasdrift inte finns från miljösynpunkt. Bilavgaskungörelsen
innehåller bestämmelser om avgasutsläpp från bensindrivna bilar och
dieselbilar men inte från gasdrivna bilar. Gasdrift av bilar kan innebära
fördelar från miljösynpunkt. Gasen är blyfri och ger mindre utsläpp av de
flesta föroreningar än en bensinbil med den avgasrening vi har i dag.

I svaret påpekades även att regeringen har velat underlätta en introduktion
av motorgas genom att i propositionen 1979/80:30 föreslå ett ökat skattegap
mellan gasol och bensin.

Jordbruksministern anförde vidare följande. Det största problemet med
gasdrift av bilar torde f. n. vara att distributionen av motorgas inte är
utbyggd. Det finns bara några enstaka tankställen för gas och det bara i
storstadsområdena. Därför är det naturligt att många bilister även vill kunna
köra gasbilar på bensin. De förslag till tekniska lösningar som presenterats

NU 1979/80:31

4

innebär emellertid att delar av avgasreningsutrustningen monteras bort eller
ändras, varför utsläppen vid bensindrift av en gasbil blir större än vad som är
tillåtet enligt bilavgaskungörelsen. Det återstår således en rad praktiska
problem som måste lösas, innan gasdrift kan införas. Med hänsyn till de
miljöfördelar motorgas kan innebära är det viktigt att dessa tekniska
problem löses så snart som möjligt. Det är bil- och oljeindustrin som har
huvudansvaret för att finna sådana lösningar.

Statsrådet Carl Axel Petri besvarade den 11 januari 1980 en fråga
(1979/80:226) av Birger Olsson (c) om regeringen var beredd att som ett led i
en förbättrad energiberedskap medverka till finansieringsformer som
underlättar och stimulerar etableringen av etanolproduktionsariläggningar i
vårt land.

Statsrådet underströk att han ansåg det angeläget att det stora beroendet
av importerad olja inom transportsektorn minskar. Flera utredningar
studerar f. n. förutsättningarna för detta. Statsrådet nämnde oljeersättningsdelegationen
och dess särskilda arbetsgrupp för alternativa drivmedel samt
etanolutredningen (se s. 3). Enligt statsrådets mening borde resultatet av
dessa avvaktas innan närmare ställning tas till produktion och användning av
etanol som drivmedel i Sverige. Han sade sig därför inte vara beredd att nu
föreslå särskild stimulans till etablering av anläggningar för produktion av
etanol. I detta sammanhang pekade statsrådet på vad som anförts i
budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 9) om en fond för att
underlätta investeringar i teknik som snabbt kan minska beroendet av olja.
Förslag om att inrätta en sådan fond kommer att läggas fram senare i år.
Anläggningar av det slag som nämns i frågan borde kunna komma i fråga för
finansiering av denna fond.

Tidigare behandling av förslag om förstatligande av bilindustrin

Förslag om förstatligande av bilindustrin har behandlats av näringsutskottet
de två senaste åren (NU 1978/79:10, NU 1979/80:5). Utskottet avstyrkte
förslagen, som avslogs av riksdagen. Vid det senaste tillfället, hösten 1979,
uttalade utskottet att det är angeläget att ansvariga myndigheter tillsammans
med företrädare för branschen och de anställda noga följer och analyserar
utvecklingen och aktivt medverkar i en långsiktig planering av branschen.
Utskottet räknade med att så skulle komma att ske inom ramen för
bilbranschrådets verksamhet. I ett särskilt yttrande anförde de socialdemokratiska
ledamöterna bl. a. följande. Statsmakterna borde aktivt medverka
till att lösa bilindustrins problem. Bilbranschrådet borde utreda möjligheterna
till en samordning av resurserna inom branschen och ta initiativ i dessa
frågor. Rådet borde även undersöka förutsättningarna för att bilda ett
utvecklingsbolag för bilområdet.

NU 1979/80:31

5

Utskottet

I motionen presenteras ett omfattande program för bilindustrins utveckling.
Motionärerna vill att de båda biltillverkande företagen i Sverige - Volvo
AB och Saab-Scania AB - skall förstatligas och sedermera slås samman. De
vill att forsknings- och utvecklingsarbetet inom bilindustrin skall ta sikte
särskilt på tillverkning av små, energisnåla bilar och av kollektiva transportmedel.
Vidare rekommenderar de övergång till andra drivmedel än bensin,
t. ex. metanol. Motionärerna önskar att regeringen skall lägga fram förslag
som leder till att detta program blir genomfört.

Näringsutskottet har de två senaste åren avstyrkt förslag om förstatligande
av bilindustrin. Båda gångerna underströk utskottet bilindustrins stora
betydelse för näringslivet och sysselsättningen i Sverige. Utskottet konstaterade
också att bilindustrin står inför en rad svåra problem. Vid det senaste
tillfället, hösten 1979, framhöll utskottet (NU 1979/80:5) att nya bilmodeller
måste utvecklas som bl. a. tillgodoser skärpta bestämmelser om säkerhet,
bränsleekonomi och miljöhänsyn. Utskottet räknade med att en långsiktig
planering av branschen skulle komma att ske genom bilbranschrådets
verksamhet. I rådet ingår representanter för ansvariga myndigheter samt
företrädare för branschen och de anställda.

Frågor som rör behovet av och förutsättningarna för ett närmare
samarbete mellan de svenska bilföretagen faller enligt utskottets mening i
första hand under bilbranschrådets uppdrag. Utskottet vill även nämna att en
interdepartemental arbetsgrupp med anknytning till rådet nyligen har
tillsatts. Gruppens arbetsområde omfattar bl. a. miljöskydd, energibesparing,
trafiksäkerhet, handelshinder och teknisk utveckling. Med hänsyn till
vad som här angivits förutsätter utskottet att bilindustrins utveckling noga
följs och att alla möjligheter att trygga dess verksamhet tas till vara.

När det gäller motionärernas förslag att bilindustrin skall förstatligas
finner utskottet inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande. De
synpunkter och förslag i fråga om forskning och utveckling på bilområdet
som läggs fram i motionen överensstämmer i allt väsentligt med den
verksamhet som bedrivs såväl inom företagen som av statliga organ. Så ingår
Kollektiva transporter och Trafiksäkerhet bland de 13 olika insatsområden
som styrelsen för teknisk utveckling inriktar sig på. Av redovisningen i det
föregående framgår även att kollektivtrafikberedningen (K 1979:07) bl. a.
skall initiera och vid behov själv genomföra försök med ny fordonsteknik och
nya trafikformer i samarbete med bl. a. trafikföretag och huvudmän för den
kollektiva tätortstrafiken.

Motionärerna tar som en särskild punkt i sitt program upp övergång till
andra drivmedel än bensin, t. ex. metanol eller gas. Frågan om alternativa
drivmedel, som har aktualiserats i en rad motioner, kommer utskottet att
behandla i annat sammanhang.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.

NU 1979/80:31 6

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:173 i ifrågavarande del.

Stockholm den 19 februari 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta
Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson
(s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s),
Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).

Särskilt yttrande

av Ingvar Svanberg, Hu^o Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s):

Då näringsutskottet hösten 1979 behandlade förslag om förstatligande av
bilindustrin erinrade de socialdemokratiska representanterna i ett särskilt
yttrande om de problem som bilindustrin nu står inför. De ansåg bl. a. att
bilbranschrådet borde utreda möjligheterna till en samordning av resurserna
inom branschen och ta initiativ i dessa frågor. Rådet borde även undersöka
förutsättningarna för att bilda ett utvecklingsbolag för bilområdet.

Vi finner det angeläget att upprepa dessa synpunkter på bilbranschrådets
uppgifter. Vi vill även understryka att det nu är nödvändigt att regeringen
aktivt medverkar till framåtsyftande insatser för att stärka bilindustrins
konkurrenskraft.

I detta sammanhang vill vi peka på att socialdemokraterna i partimotionen
1979/80:1023 bl. a. kräver att de tre utvecklingsbolag, vilkas inrättande
riksdagen våren 1979 uttalade sig för, nu snarast skall komma till stånd. Ett
av dessa utvecklingsbolag skall syssla med transportsystem. Vi menar att det
är angeläget att detta bolag samordnar sitt arbete med kollektivtrafikberedningens
verksamhet.

GOTAB 64625 Stockholm 1980