NU 1979/80:29

Näringsutskottets betänkande
1979/80:29

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser bidrag till
Interamerikanska utvecklingsbanken jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1979/80:100 bilaga 14 (handelsdepartementet) har regeringen
under punkten B 7 (s. 53-62) föreslagit riksdagen att till Interamerikanska
utvecklingsbanken [IDB] förbudgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag
av 11 400 000 kr.

Yrkanden rörande IDB har framställts i två motioner, som redovisas i det
följande (s. 2).

Propositionen

I propositionen redogörs för bakgrunden till Sveriges inträde som medlem
i IDB. för bankens kapital och Sveriges andel däri, för Sveriges röstetal och
representation i banken samt för bankens utlåningsverksamhet under åren
1978 och 1979 - vad beträffar andra halvåret 1979 enligt plan. Sverige har
hittills erlagt ca 21 milj. kr. kontant till IDB, varav ca 2 milj. kr. har
återbetalats till följd av en värdesäkringsklausul. Under år 1980 skall Sverige
kontant betala ca 11,4 milj. kr. Detta belopp avser inlösen av skuldbevis vilka
har utställts åren 1977, 1978 och 1979 såsom likvid för en del av den insats
under dessa år som Sverige tecknade sig för vid sitt inträde i IDB. Sveriges
röstetal motsvarar 0,11% av det totala röstetalet i banken. I bankens
direktion företräds Sverige tillsammans med sju andra västeuropeiska länder
av en brittisk exekutivdirektör. Denne har sedan hösten 1978 en svensk
assistent för en tvåårsperiod. I fråga om utlåningsverksamheten redovisas i
propositionen statistiska uppgifter bl. a. om fördelningen på olika iändergrupper
och verksamhetssektorer. Exempel lämnas på projekt för vilka lån
har beviljats under år 1979. Planerna för verksamhetsinriktningen under
perioden 1979-1982 anges i stora drag.

1 enlighet med beslut av riksdagen våren 1979 har Sverige tecknat sig för
deltagande i den femte kapitalpåfyllnaden inom IDB. Härav följer förpliktelse
att kontant inbetala ca 13,5 milj. dollar. Dessa betalningar beräknas
komma att belasta statsbudgeten under budgetåren 1981/82-1987/88.

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 29

NU 1979/80:29

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1979/80:217 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för utträde ur IDB,

2. avslår förslaget om anslag med 11 400 000 kr. till IDB,

1979/80:1782 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utträde ur IDB.

Motivering

I motionen 1979/80:217 anförs - med hänvisning till tidigare argumentation
från vänsterpartiet kommunisternas sida - tre skäl för att Sveriges
medlemskap i IDB bör sägas upp. Det främsta av dem är att Sverige genom
detta medlemskap stödjer reaktionära och folkfientliga regimer i Latinamerika.
För det andra anmärks att IDB genom dominerande inflytande för USA
är odemokratiskt uppbyggt. För det tredje hävdar motionärerna att det är ett
felaktigt påstående att medlemskapet skulle positivt påverka sysselsättningen
i Sverige.

Även i den socialdemokratiska motionen 1979/80:1782 åberopas uttalanden
i motioner under tidigare år. Som avgörande skäl för utträde ur IDB
anges "medlemskapets uppenbara motsatsställning till de värderingar som
hittills varit vägledande för svensk utrikes- och biståndspolitik". Sveriges
medverkan i IDB sägs innebära indirekt stöd åt regimer som har visat
synnerligen liten respekt för mänskliga rättigheter. Av bankens resurser går
huvuddelen till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer och en
dominerande del till de rikare länderna i Latinamerika, uttalar motionärerna.
De hävdar vidare att den hittillsvarande utvecklingen har bekräftat deras
farhågor för att medlemskapet skulle få mycket begränsad exportfrämjande
effekt. De kostnader som det medför betecknas som höga i förhållande till
exportökningen.

Pågående utredning

Enligt bemyndigande av regeringen har handelsministern - såsom
redovisas i propositionen - hösten 1979 tillkallat en kommitté (H 1979:06)
med uppdrag att utreda frågan om Sveriges medlemskap i IDB. Ordförande i
kommittén är f. d. ambassadören K.-G. Lagerfelt. De övriga ledamöterna
företräder de fyra största riksdagspartierna. De är riksdagsmännen Carl
Bildt (m). Ivar Franzén (c). Mats Hellström (s) och Carl Lidbom (s) samt
förutvarande statsrådet Hadar Cars (fp) (från den 14 februari 1980;

NU 1979/80:29

dessförinnan statssekreterare Margareta Hegardt). Kommittén skall enligt
utredningsdirektiven ta fram underlag för en bedömning av IDB:s utlåningspolitik
och inriktning i övrigt. Den skall därvid göra en jämförelse med andra
regionala utvecklingsbankers resp. utvecklingsfonders verksamhet. Tonvikten
i kommitténs arbete skall läggas vid en bedömning av effekterna för
svenskt vidkommande av medlemskapet i IDB samt följderna av ett svenskt
utträde ur IDB från handels- och utrikespolitisk synpunkt och för sysselsättningen
i landet. En liknande bedömning skall om möjligt göras med
utgångspunkt i antagandet att Sverige med bibehållet medlemskap avstår
från att delta i framtida kapitalpåfyllnader. Utredningsarbetet bör enligt
direktiven bedrivas skyndsamt.

Anförande från svensk sida vid IDB:s årsmöte 1979

Vid IDB:s årsmöte 1979 på Jamaica höll statssekreterare Margareta
Hegardt ett anförande i egenskap av ordförande i den svenska delegationen
vid årsmötet. Anförandet finns i sin helhet återgivet - på engelska - i
tidskriften Aktuellt i handelspolitiken 1979:5 (s. 37). Följande utdrag - i
översättning - kan ha intresse i detta sammanhang.

Vi noterar att lejonparten av lånen fortfarande går till medel- och

höginkomstländer. Vi är bekymrade över att de delar av bankens utlåning
som går till sådana betydelsefulla sektorer som jordbruk och social
infrastruktur faktiskt har minskat under det senaste året. Min regering anser
att banken bör göra ökade ansträngningar att styra sin utlåning till de
fattigare länderna och till de lägre inkomstgrupperna inom regionen. Vi har
därför lagt och lägger även fortsättningsvis stor vikt vid förhandlingarna om

bankens femte kapitalpåfyllnad och vid de villkor som har överenskom mits

för denna kapitalpåfyllnad. Den ökade tonvikten på bistånd till
låginkomstgrupperna i regionen och den högre prioritet som ges åt
investeringar i landsbygds- och stadsutveckling var viktiga grundvillkor för
den svenska regeringens beslut att delta i den femte kapitalpåfyllnaden.

Banken och dess medlemmar har nu ett stort ansvar: vi måste se till att
överenskommelsen om kapitalpåfyllnaden snabbt och effektivt blir uppfylld
och att de ökade resurser som ställs till bankens förfogande används på bästa
möjliga sätt, till fromma för verklig utveckling.

Vi har också ett ansvar gentemot våra egna skattebetalare att försäkra oss
om att de resurser som ställs till förfogande på mjuka villkor verkligen når de
mest behövande och bidrar till att främja socialt och ekonomiskt framåtskridande.
Vi får inte undandra oss detta ansvar. Det utgör själva grunden för
vårt fortsatta stöd till de internationella utvecklingssträvandena.

Mot denna bakgrund lägger Sverige stor vikt vid det pågående arbetet
rörande IDB:s fortsatta uppgifter och riktlinjer. Många frågor som är
avgörande för bankens framtid är under diskussion. Hur skall man t. ex.
definiera låginkomstgrupper på ett meningsfullt sätt och kvalitativt förbättra
bankens förmåga att bistå dem? Hur kan IDB under 1980-talet påverka
utvecklingen i Latinamerika och på de Karibiska öarna i så hög grad som
möjligt?

NU 1979/80:29

Vårt medlemskap är inte okontroversiellt i Sverige. En del politiska partier
och riksdagsledamöter riktar invändningar mot vårt medlemskap. De hävdar
att bankens utlåningspolitik inte står i överensstämmelse med Sveriges
inställning till utvecklingssamarbete och att Sverige genom sitt medlemskap
stödjer regimer som kritiseras för att visa bristande respekt för allmänt
erkända mänskliga rättigheter. Enligt min regerings uppfattning måste
skyddet för de mänskliga rättigheterna vara en angelägenhet för hela den
internationella gemenskapen.

Det intresse som IDB tilldrar sig i Sverige kommer till uttryck genom den
svenska riksdagens beslut nyligen att tillsätta en utredning för att studera

bankens utlåningspolitik. [Detta beslut] har givit min regering än större

anledning att ingående följa bankens aktiviteter och särskilt dess strävanden
att förbättra de latinamerikanska och karibiska folkens sociala och ekonomiska
utveckling.

Mitt anförande i dag har återspeglat det förhållandet att den svenska
regeringen och riksdagen likaväl som massmedierna nära följer IDB:s
aktiviteter. Det är min uppriktiga förhoppning att de beslut som fattas vid
detta möte och annorstädes skall bidra till välstånd för hela regionen och
särskilt för dess fattigaste delar.

Utskottet

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) har till uppgift att bidra till
ökad ekonomisk och social utveckling i de latinamerikanska medlemsländerna.
Den inrättades år 1959. Sverige anslöt sig till IDB år 1977 och
tecknade sig därvid för en insats om sammanlagt 21,9 milj. dollar, varav 12,7
milj. dollar skulle betalas in och återstoden utgöra garantikapital. Av
inbetalningarna har en del gjorts kontant och en del i form av icke
räntebärande skuldbevis i svenska kronor. Skuldbevisen skall lösas in under
en fyraårsperiod. De kontanta betalningar som föranleds av överenskommelsen
vid inträdet i IDB fördelar sig till följd av dessa arrangemang på åren
1977-1983. Beloppet för år 1980 uppgår till ca 11,4 milj. kr. och avser i sin
helhet inlösen av skuldbevis. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
riksdagen skall anvisa denna summa i form av ett förslagsanslag för
budgetåret 1980/81. I detta sammanhang kan noteras att svenska företag
enligt uppgift i propositionen erhållit order på 260 milj. kr. till IDBfinansierade
projekt.

Våren 1979 godkände riksdagen att Sverige skulle delta i den femte
kapitalpåfyllnaden inom IDB. Den nya insatsen uppgår till 22,2 milj. dollar,
varav 13,5 milj. dollar skall betalas in under perioden 1980-1983 och resten
utgöra garantikapital. Betalningsarrangemangen beräknas komma att motsvara
de nyss nämnda. Perioden för kontanta betalningar blir då åren
1981-1987. Anslag för detta ändamål erfordras första gången budgetåret
1981/82.

Frågan om Sveriges medverkan i IDB har hela tiden varit kontroversiell.
En betydande minoritet inom riksdagen har motsatt sig förslagen om
anslutning till banken och om deltagande i den femte kapitalpåfyllnaden och

NU 1979/80:29

dessutom de båda senaste åren krävt att Sverige omedelbart skulle utträda ur
IDB. Argumentationen har därvid förts på två plan. Som primärt skäl för att
Sverige borde stå utanför IDB har angetts att medlemskapet innebär ett stöd
för förtryckarregimer i Latinamerika och därigenom strider mot gängse
utrikes- och biståndspolitiska värderingar. I diskussionen härom har
utrikesutskottet vid tre tillfällen deltagit genom yttranden till näringsutskottet,
präglade av motsättningen mellan anhängare av och motståndare till
medlemskapet. En andra invändning mot medlemskapet har varit att de
exportmöjligheter som detta kan ge inte svarar mot de ekonomiska
uppoffringar som det medför.

I anslutning till förslag i en motion uttalade riksdagen våren 1979 (NU
1978/79:37) att det, då bedömningsunderlaget var begränsat och uppfattningarna
i frågan blivit starkt delade, kunde finnas skäl för att IDB och dess
utlåningspolitik närmare granskades från svensk sida. Detta borde då ske
genom en kommitté med parlamentarisk sammansättning. Som framgår av
propositionen och som ytterligare redovisas i det föregående har en sådan
kommitté tillsatts hösten 1979 med åläggande att fullgöra sitt uppdrag
skyndsamt.

I två motioner har i år åter förts fram förslag av innebörd att Sverige
omedelbart bör utträda ur IDB. Motiveringen är densamma som tidigare år -i första hand utrikespolitiska argument men också ett underkännande av
uppfattningen att medlemskapet är förmånligt från samhällsekonomisk
synpunkt. Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motionen 1979/
80:217 även regeringens begäran om anslag för betalning till IDB.

I anslagsfrågan vill utskottet framhålla att den av regeringen föreslagna
summan är avsedd för inlösen av en del av de skuldsedlar varmed Sverige
under åren 1977-1979 partiellt har fullgjort den betalningsskyldighet som det
åtog sig vid inträdet i IDB. Riksdagen kan inte undandra sig att anvisa
erforderliga medel för detta ändamål. Det yrkande i motionen 1979/80:217
som gäller anslagsfrågan avstyrks sålunda. Om Sverige skulle komma att
anmäla sitt utträde ur IDB får förhandlingar föras mellan parterna om en
ekonomisk uppgörelse, avseende bl. a. vårt åtagande att - med kontant
betalning första gången under budgetåret 1981/82 - delta i den femte
kapitalpåfyllnaden.

Utskottet tar så upp yrkandena om utträde ur IDB.

På grundval av dokument från IDB lämnas i propositionen en rad
statistiska och andra uppgifter som kan ligga till grund för en bedömning av
om Sverige bör bibehålla sitt medlemskap i IDB. Regeringen menar att
Sverige har fått god insyn i banken och påpekar att man från svenskt håll vid
olika tillfällen, bl. a. vid bankens årsmöten, har framfört synpunkter på
låneinriktningen. Redogörelsen för bankens aktuella utlåningsverksamhet
syftar till att ge belägg för att låneinriktningen både geografiskt och med
hänsyn till projektens art har styrts på ett sätt som i huvudsak överensstämmer
med svenska önskemål. Det framhålls emellertid att projektens

NU 1979/80:29

fördelning på olika sektorer i väsentlig mån påverkas av de lånesökande
ländernas egna önskemål. Den kategoriindelning av låntagarländerna som
tillämpas vid redovisningen är baserad på huvudsakligen ekonomiska
kriterier.

Som förut sagts håller en parlamentarisk kommitté - i vilken bl. a. två av
de socialdemokratiska motionärerna ingår - nu på att granska IDB och dess
utlåningspolitik från svensk utgångspunkt. Därvid blir inte minst jämförelser
med andra regionala utvecklingsinstitutioner och med Världsbanken av
intresse. Utskottet finner i detta läge inte skäl att i egen regi söka göra någon
ingående prövning av IDB:s verksamhet. Det synes självklart att statsmakterna
nu bör avvakta resultatet av utredningen, vilket beräknas föreligga i
slutet av detta år. Vid IDB:s senaste årsmöte redogjorde den svenska
delegationens ordförande för meningsmotsättningarna inom riksdagen i
IDB-frågan och för riksdagens beslut om utredning. Om riksdagen nu, innan
utredningen har slutförts, skulle ta ställning för utträde ur IDB skulle detta
uppenbarligen inverka menligt på trovärdigheten i Sveriges internationella
åtaganden. Även från motionärernas utgångspunkt borde det vara naturligt
att inte föregripa utredningens resultat. Motionärerna förutsätter rimligen
att detta skall ge vid handen att Sverige inte bör kvarstå i IDB. Om ett utträde
baseras på en genomförd och redovisad utredning torde det göra ett betydligt
starkare intryck på den internationella opinionen än om det, som motionärerna
föreslår, sker nu och utredningsarbetet alltså avbryts i förtid.

Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena om utträde ur IDB. Som
utskottet uttalade förra året bör resultatet av den nämnda utredningen så
snart som möjligt presenteras för riksdagen för att kunna ligga till grund för
ett långsiktigt ställningstagande i frågan om Sveriges medverkan i IDB.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 14
punkten B 7 och med avslag på motionen 1979/80:217 yrkandet
2 till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1980/
81 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
11 400 000 kr.,

2. beträffande utträde ur IDB

att riksdagen avslår motionen 1979/80:217 yrkandet 1 och
motionen 1979/80:1782.

Stockholm den 14 februari 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1979/80:29

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Sven Andersson (fp),
Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s). Tage
Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s),
Ingegärd Oskarsson (c), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Sven
Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Ingvar Svanberg, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”På grundval”
och slutar på s. 6 med ”medverkan i IDB” bort ha följande lydelse:

Sveriges anslutning till IDB motiverades av sina förespråkare främst med
att medlemskapet skulle föra med sig betydande exportmöjligheter. Från
socialdemokratiskt håll genmäldes att de positiva verkningarna på nettoexporten
måste bedömas bli begränsade och att kostnaderna för medlemskapet
alltså skulle bli höga i förhållande till det ekonomiska utbytet. Av de
uppgifter som lämnas i propositionen kan man dra slutsatsen att denna
bedömning var riktig.

Nu som tidigare är emellertid de ekonomiska aspekterna helt sekundära.
Det är biståndspolitiska och allmänt utrikespolitiska synpunkter som måste
bli avgörande när frågan om fortsatt medlemskap i IDB prövas. Slutsatsen
kan bara bli en. Medlemskapet står, som konstateras i motionen 1979/
80:1782, i uppenbar motsatsställning till de värderingar som hittills har varit
vägledande för svensk utrikes- och biståndspolitik. Huvuddelen av bankens
resurser går till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer. Symptomatiskt
är att IDB tycks planera och redovisa sin verksamhet utan hänsyn till
arten av den regim som råder i de olika låntagarländerna. Det är
huvudsakligen de rikare länderna och de mera besuttna befolkningslagren
som drar nytta av bankens resurser.

Det utredningsarbete rörande IDB som riksdagsmajoriteten genomdrev
och som nu pågår ter sig som ett uppehållande försvar för en ohållbar
position. När riksdagen nu har tillfälle att ompröva medlemskapet i IDB ter
sig liksom tidigare bara en slutsats försvarbar, nämligen att Sverige icke bör
upprätthålla detta medlemskap utan så snart som möjligt utträda ur
organisationen. Riksdagen bör, som påyrkas i de båda motionerna, rikta ett
uttalande av denna innebörd till regeringen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande utträde ur IDB

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:217 yrkandet 1
och motionen 1979/80:1782 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

GOTAB Stockholm 19K0