NU 1979/80:26

Näringsutskottets betänkande
1979/80:26

med anledning av propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i
kärnkraftsfrågan jämte motion

Ärendet

I propositionen 1979/80:75 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen

dels att

1. antaga ett i propositionen framlagt förslag till lag om folkomröstning i
kärnkraftsfrågan,

dels att

2. godkänna att det i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under andra
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av
allmänna val får användas för att bestrida kostnader för folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

3. till Kampanj kostnader m. m. för folkomröstning i kärnkraftsfrågan på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 36 500 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas i det
följande (s. 4).

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1979/80:1 y) i ärendet
(bilaga, s. 10).

Propositionen

Enligt förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall
folkomröstningen äga rum den 23 mars 1980. Lagförslaget behandlar i övrigt
frågeställningen vid folkomröstningen och vissa valtekniska frågor i samband
med denna.

Förslagen rörande anslag i samband med folkomröstningen avser dels
kampanjkostnader m. m., beräknade till 36,5 milj. kr., dels kostnader för
särskild information till invandrare och för själva omröstningen, beräknade
till ca 36,7 milj. kr.

Lagförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Hr 26

NU 1979/80:26

Förslag till

Lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den 23 mars 1980 skall folkomröstning i hela riket äga rum om
kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.

De förslag folkomröstningen gäller är följande.

Förslag nr 1

Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl. a.
minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir
tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift,
färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall
förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken
reaktorerna tas ur drift.

Förslag nr 2

Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De
svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra
elkonsumtionen bl. a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny
permanentbebyggelse.

Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under
samhällets ledning.

Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs.
En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas
insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal
förankring.

Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.

Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av
elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion
av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.
Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.

Förslag nr 3

NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En
hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av

- fortsatt och intensifierad energibesparing

- kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor.

NU 1979/80:26

Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade
reaktorer tas aldrig i drift.

Uranbrytning tillåts inte i vårt land.

Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta
förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske.

Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen
upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.

Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare
energihushållning samt ökad förädling av råvaror.

2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369) med de
avvikelser som anges i 3 och 4 §§ samt med de ytterligare föreskrifter som
finns i 5-7 §§.

3 § Rösträtt vid folkomröstningen tillkommer också den som inte är svensk
medborgare, om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket den 1 november
vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars 1980 har
uppnått aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad av domstol har
dock inte rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt föreligger enligt första stycket avgörs på grundval
av den allmänna röstlängd som upprättades år 1979.

4 § Röstning på fartyg får börja tidigast den 22 februari 1980.

5 § Röstsedlarna skall vara försedda med rubriken ”Folkomröstning i
kärnkraftsfrågan”.

På varje röstsedel som innehåller en meningsyttring skall efter rubriken
återges följande text:

”1 Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra
reaktorer är färdiga och två är under arbete.

Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den
framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen
gäller tre olika förslag.”

Härefter skall anges vilket förslag röstsedeln avser och vad förslaget
innebär enligt 1 §.

På de blanka röstsedlarna skall förutom rubriken finnas orden ”Den som
inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”.

6 § En röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller skall sändas till
varje röstberättigad.

Efter beställning av sådan kommitté som har bildats för att verka för något
av de i 1 § angivna förslagen och som erhåller statsbidrag för sin verksamhet
tillhandahåller riksskatteverket röstsedlar för det förslag och till det antal
kommittén önskar. Staten svarar därvid för kostnaderna till ett antal som
motsvarar högst fyra gånger antalet röstberättigade i riket. Varje sådan
kommitté får dessutom på begäran kostnadsfritt inner- och ytterkuvert för
röstsedelsförsändelse i den utsträckning som riksskatteverket anser behövlig De

lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser bör medföra
röstsedlar för de tre förslagen och blanka röstsedlar.

NU 1979/80:26

7 § Riksskatteverket bestämmer den sista dag då beställning av röstsedlar
skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske 30 dagar före dagen för
omröstningen. I övrigt tillämpas 6 kap. 8 8 vallagen (1972:620).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionen

Yrkande

I motionen 1979/80:138 av Börje Hörnlund (c) hemställs att riksdagen i
anledning av propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan
beslutar att offentliga förhör med ansvariga för energiförsörjningen i stort,
ansvariga för kärnkraftsutbyggnaden, representanter för såväl de i motionen
berörda utredningarna som andra aktuella utredningar samt svenska och
utländska vetenskapsmän inom energiområdet skall anordnas i enlighet med
de riktlinjer som anges i motionen.

Motivering

Konsekvensutredningen och reaktorsäkerhetsutredningen (vilkas betänkanden
finns sammanfattade i propositionen) var avsedda att ge allsidigt
underlagsmaterial för folkomröstningsdebatten, säger motionären. Han
hävdar att utredningarnas sammansättning inte har speglat den spännvidd i
olika uppfattningar i kärnkraftsfrågan som finns bland tekniker och
vetenskapsmän och hos allmänheten. Allmänheten har, fortsätter motionären,
rätt att kräva att stora ansträngningar vidtas för att åstadkomma en
basinformation om kärnkraften som klart skiljer på vad som är fakta, åsikter
och ren propaganda. För att en plattform av basfakta i energifrågorna skall
skapas borde under ledning av kvalificerade jurister anordnas offentliga
förhör med bl. a. personer som ansvarar för kärnkraftsutbyggnaden eller
energiförsörjningen i stort och med vetenskapsmän inom energiområdet.
Sedan företrädare för de olika åsiktsriktningarna med inkallande av vittnen
fått ge uttryck för sin syn skulle följa s. k. vetenskaplig medling. Därvid
skulle de båda sidornas expertis under opartisk ledning sammanställa vad de
olika sidorna är eniga om resp. vad som skiljer i fråga om fakta, åsikter och
värderingar. Man kan, menar motionären, anta att sådana förhör skulle ges
stort utrymme i massmedia.

Utskottet

De fem riksdagspartierna enades våren 1979 om att en rådgivande
folkomröstning skall äga rum om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.
Denna överenskommelse redovisade och kommenterade

NU 1979/80:26

näringsutskottet i sitt betänkande NU 1978/79:60 om riktlinjer för energipolitiken.
Överläggningarna mellan partierna har fortsatt hösten 1979. Man
kom därvid först överens om att dagen för folkomröstningen borde vara den
23 mars 1980. Därefter diskuterades närmare vilka förslag som folkomröstningen
skulle gälla. Den slutliga uppgörelsen mellan partierna träffades den
17 december 1979. Propositionen 1979/80:75 är dagtecknad samma dag och
avlämnades till riksdagen den 19 december. Den innehåller dels förslag till
lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, dels förslag rörande anslag i
samband med folkomröstningen.

Lagförslaget

Sedan 1980 års början gäller folkomröstningslagen (1979:369), som
innehåller generella bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning. I
denna lag sägs avslutningsvis att inför rådgivande folkomröstning skall i
särskild lag anges den fråga som skall ställas till folket samt tidpunkten för
omröstningen. Så sker i det nu föreliggande lagförslaget. 1 detta finns också
vissa kompletterande bestämmelser av valteknisk natur, bl. a. om rösträtt för
invandrare.

De röstberättigade får enligt den nu föreslagna lagen välja mellan tre
förslag, av vilka två med olika motivering anger tolv kärnkraftsreaktorer som
maximum för kärnkraftsutbyggnaden i Sverige, medan det tredje sätter
maximum vid de sex reaktorer som nu är i drift och kräver avveckling av
dessa inom en bestämd tidrymd, nämligen högst tio år. Det ingår i
uppgörelsen mellan partierna att varje meningsriktning har fått utforma sitt
förslag. Till skillnad från vad som var fallet vid folkomröstningen år 1957 i
tjänstepensionsfrågan har regeringen alltså inte svarat för formuleringen av
de olika förslagen. De texter som har kommit fram vid partiöverläggningarna
har i oförändrad form tagits in i lagförslaget.

De nu redovisade omständigheterna har medfört att de tre förslag som
anges i 1 8 inte har underkastats samma formella bearbetning som
författningstexter i allmänhet. En granskning av förslagen ger vid handen att
vissa språkliga justeringar och andra redaktionella ingrepp i och för sig skulle
ha varit motiverade. Med hänsyn till att texterna i den form de har fått utgör
led i en förhandlingsuppgörelse har utskottet emellertid funnit det lämpligt
att inte föreslå några ändringar i dem. En redaktionell översyn skulle lätt ha
kunnat medföra att det blivit nödvändigt med förnyade partiöverläggningar
beträffande förslagens utformning.

Utskottet tillstyrker sålunda lagförslaget i vad avser dess viktigaste del,
1 §.

Enligt folkomröstningslagen tillkommer rösträtt vid folkomröstning den
som är röstberättigad vid val till riksdagen. I propositionen föreslås, som nyss
har antytts, att kåren av röstberättigade skall utvidgas i det nu aktuella fallet.

NU 1979/80:26

Rösträtt skall enligt 3 § lagförslaget tillkomma också andra än svenska
medborgare enligt grunder motsvarande dem som gäller vid kommunala val.
Detta innebär att invandrare som har varit kyrkobokförda i Sverige sedan
den 1 november 1976 får rösträtt vid folkomröstningen. Av en kommuniké
från partiöverläggningarna (bilaga 5 till propositionen) framgår att fyra av de
deltagande partierna har uttalat sig för en sådan utvidgning av rösträtten,
men att det femte, moderata samlingspartiet, har haft avvikande mening och
ansett att invandrare av principiella skäl inte bör ha rösträtt.

Konstitutionsutskottet konstaterar i yttrande till näringsutskottet att det
inte föreligger något konstitutionellt eller formellt hinder mot att rösträtten
vid den rådgivande folkomröstningen utsträcks på det sätt som föreslås i
propositionen. Näringsutskottet tillstyrker att så sker.

I folkomröstningslagen anges särskilt att den som inte önskar rösta för
något av de förslag som är föremål för folkomröstning får avlämna blank
röstsedel. De olika bestämmelser om blanka röstsedlar som finns i
folkomröstningslagen och i det nu aktuella lagförslaget refereras i konstitutionsutskottets
yttrande (s.ll). Bl. a. bör observeras att blank röstsedel
liksom röstsedel för något av de tre förslagen måste vara sådan som har
tillhandahållits av centrala valmyndigheten, dvs. riksskatteverket.

Enligt 5 § lagförslaget skulle på de blanka röstsedlarna finnas - förutom
den för alla röstsedlar gemensamma rubriken ”Folkomröstningen i kärnkraftsfrågan”
- orden ”Den som inte önskar rösta för något av förslagen får
avlämna denna röstsedel”. Det är enligt näringsutskottets mening mindre
lämpligt att denna anvisning lämnas på själva röstsedeln. Det bör vara till
fyllest att den finns i den broschyr med upplysningar om folkomröstningen
som riksskatteverket sänder ut till hushållen. Konstitutionsutskottet förklarar
att det från formell och lagteknisk synpunkt inte har någon erinran mot att
5 § ändras i överensstämmelse med näringsutskottets uppfattning. Därvid
förordar konstitutionsutskottet att orden ”Blank röstsedel” trycks på
röstsedlarna i stället för den citerade anvisningen. Näringsutskottet föreslår
att 5 § utformas i enlighet med vad nu sagts. Att röstsedlar förses med
påtrycket ”Blank röstsedel” kan visserligen te sig motsägelsefullt men är
välbefogat med hänsyn till att det kan förebygga missförstånd hos de
röstande om dessa röstsedlars funktion.

Enligt 6 § första stycket lagförslaget skall en röstsedel för varje förslag som
omröstningen gäller sändas till varje röstberättigad. Detta är en ny service
från statens sida som går utöver vad som krävs enligt folkomröstningslagen.
Blank röstsedel skall enligt lagförslaget inte sändas ut på detta sätt.

Näringsutskottet har uppmärksammat frågan huruvida den sistnämnda
inskränkningen skulle kunna anses olämplig med hänsyn till att en väljare
som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder röstar genom ombud
- enligt 11 kap. 3 § vallagen (1972:620) - inte utan särskild hjälp får tillgång
till en blank röstsedel och därför kan få svårt att vidmakthålla valhemlighe -

NU 1979/80:26

ten. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i denna fråga. Dess slutsats är att det
inte finns anledning att med hänsyn till valhemligheten föreskriva att också
blank röstsedel skall tillställas varje röstberättigad. Näringsutskottet hänvisar
till detta ställningstagande.

I övrigt föranleder lagförslaget ingen erinran från näringsutskottets
sida.

Anslagsfrågor

Folkomröstningen medför kostnader dels för genomförandet av själva
omröstningen, dels för den upplysnings- och kampanjverksamhet som skall
föregå denna. Partierna har enats om att kampanjmedlen bör uppgå till 36
milj. kr. Denna summa jämte ett belopp för vissa ytterligare kostnader
föreslås i propositionen skola anvisas i form av ett förslagsanslag under
fjortonde huvudtiteln (industridepartementet), benämnt Kampanjkostnader
m. m. för folkomröstning i kärnkraftsfrågan och beräknat till 36,5 milj.
kr. Kostnaderna för själva omröstningen har uppskattats till 35 730 000 kr.
Statens invandrarverk har avsetts få disponera 1,0 milj. kr. för valteknisk och
röstmotiverande information till invandrare. De båda sistnämnda utgiftsbehoven
skall enligt propositionen få tillgodoses genom merbelastning av
förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna val, vilket är
uppfört under andra huvudtiteln (justitiedepartementet) med ett belopp för
innevarande budgetår - då ju allmänna val har hållits - av ca 61,9 milj.
kr.

Utskottet finner det lämpligt att riksdagen särskilt anvisar medel även för
de kostnader som avser själva omröstningen. En ändamålsenlig lösning synes
då vara att såväl kampanjkostnader som övriga kostnader bestrids från
samma anslag. Detta bör enligt utskottets mening benämnas Kostnader för
folkomröstning i kärnkraftsfrågan och anvisas under fjortonde huvudtiteln
med ett belopp av 73 milj. kr.

Förslag om offentliga förhör

I den motion som har föranletts av propositionen föreslås att riksdagen
skall besluta om att offentliga förhör skall anordnas med personer som är
ansvariga för energiförsörjningen i stort eller för kärnkraftsutbyggnaden,
med representanter för aktuella utredningar på energiområdet och med
svenska och utländska vetenskapsmän på detta område. Förhören skulle
följas av s. k. vetenskaplig medling, varigenom skulle klargöras vad de olika
åsiktsriktningarnas företrädare är eniga om resp. vad som skiljer dem i fråga
om fakta, åsikter och värderingar.

Utskottet vill hänvisa till föredragande statsrådets uttalande i propositionen
att informationsåtgärder av detta slag får ankomma på de olika

NU 1979/80:26

kampanjkommittéerna. Dessutom vill utskottet nämna att forskningsrådsnämnden
förbereder utgivning under februari och mars månader av en serie
småskrifter i energifrågor, byggd på samma idé som de i motionen föreslagna
offentliga förhören, nämligen att företrädare för olika meningsriktningar
presenterar sin uppfattning och att deras framställningar kompletteras med
vetenskaplig medling. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:75
momentet 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, dock med ändrad
lydelse av 5 § enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §

Röstsedlarna skall enligt 1 §.

På de blanka röstsedlarna skall På de blanka röstsedlarna skall

förutom rubriken finnas orden "Den förutom rubriken finnas orden

som inte önskar rösta för något av ”Blank röstsedel”,

förslagen får avlämna denna röstsedel 2.

beträffande anslag

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:75
momenten 2 och 3 till Kostnader för folkomröstning i kärnkraftsfrågan
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 73 000 000 kr.,

3. beträffande offentliga förhör

att riksdagen avslår motionen 1979/80:138.

Stockholm den 10 januari 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg(s), Margaretha af
Ugglas (m), Ingvar Carlsson (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s),
Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Christer
Eirefelt (fp) och Lennart Blom (m).

NU 1979/80:26

Reservation

Offentliga förhör
Johan Olsson, Birgitta Hambraeus och Bengt Sjönell (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärens förslag välmotiverat och anser det angeläget
att offentliga förhör av den art som anges i motionen kommer till stånd i
statens regi. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att
föranstalta om sådana förhör. De kostnader som uppkommer bör belasta
anslaget Kostnader för folkomröstning i kärnkraftsfrågan.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande offentliga förhör

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:138 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Rösträtt vid folkomröstningen

Erik Hovhammar. Margaretha af Ugglas och Lennart Blom (alla m)
anför:

Vi delar den principiella uppfattning som moderata samlingspartiets
representanter i konstitutionsutskottet har givit uttryck åt som avvikande
mening.

NU 1979/80:26 10

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:1 y

över propositionen 1979/80:75 om folkomröstning i kärnkraftsfrågan i
vissa delar

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att
yttra sig över prop. 1979/80:75 i tre olika hänseenden. Den första
frågeställningen avser vilka som skall ha rösträtt vid folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan. De båda andra avser vissa valtekniska frågor i samband
med omröstningen, nämligen utformningen av blanka röstsedlar och
tillhandahållande av sådana röstsedlar. Med anledning härav får konstitutionsutskottet
avge följande yttrande.

Rösträtt vid folkomröstningen

I denna del begränsar sig utskottet till konstitutionella och lagtekniska
aspekter på frågeställningen. Utskottet tar alltså inte ställning i sakfrågorna.

Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen (1979:369) har den som är
röstberättigad vid val till riksdagen rösträtt vid folkomröstning. Enligt 3 §
förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall rösträtt vid
kärnkraftsomröstningen tillkomma också den som inte är svensk medborgare,
om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket den 1 november vart och
ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars 1980 har uppnått
aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad har inte rösträtt.
Röstberättigade vid folkomröstningen blir därmed de som enligt gällande
regler har rösträtt vid kommunala val.

I grundlag finns inga regler om rösträtt vid rådgivande folkomröstning.
Bestämmelser härom - liksom övriga föreskrifter - skall, när det gäller
rådgivande folkomröstning i hela riket, meddelas genom lag (8 kap. 4 §
RF).

I folkomröstningslagen (1979:369), som gäller för både rådgivande
folkomröstningar i hela riket och folkomröstningar i grundlagsfrågor enligt 8
kap. 15 § RF, föreskrivs som nämnts att rösträtt vid folkomröstning
tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.

Det finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att - som
föreslås i prop. 1979/80:75 - utsträcka rösträtten vid en viss rådgivande
folkomröstning också till den som inte är svensk medborgare men som har
rösträtt vid kommunala val. Lagtekniskt görs detta lämpligen - som föreslås i

NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)

prop. 1979/80:75 - genom en särskild bestämmelse härom i den lag som
behandlar den särskilda folkomröstningen i fråga.

Blanka röstsedlar

Enligt 7 § folkomröstningslagen (1979:369) får vid folkomröstning användas
endast röstsedlar som tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Detta
gäller även blanka röstsedlar. Sådan röstsedel får enligt 9 § folkomröstningslagen
avlämnas av den som inte önskar rösta för något av de i folkomröstningen
aktuella förslagen. Enligt 8 § skall i lokal där omröstning äger rum de
röstande ha tillgång till - bl. a. - blanka röstsedlar.

Enligt 5 § förslaget till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan skall
blanka röstsedlar för den folkomröstningen vara försedd med samma rubrik
som röstsedlarna för de olika förslagen och dessutom orden "Den som inte
önskar rösta för något av förslagen får avlämna denna röstsedel”. Till
komplettering av den nyss refererade 8 § folkomröstningslagen sägs i 6 §
tredje stycket lagförslaget att lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser
bör medföra - bl. a. - blanka röstsedlar.

Av det sagda och av 13 § folkomröstningslagen framgår att en i ordets
egentliga mening blank röstsedel inte räknas som "blank” utan som ogiltig.
Man kan inte själv tillverka en blank röstsedel.

Ill kap. 3 § vallagen (1972:620) föreskrivs att väljare som på grund av
sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i röstlängd får lämna valsedel genom bud.
Han skall då själv lägga in sin valsedel i ett innerkuvert och därefter i närvaro
av budet och ett vittne lägga in innerkuvertet i ett ytterkuvert för
valsedelsförsändelse.

Konstitutionsutskottet har från riksskatteverket inhämtat att en broschyr
med upplysningar om folkomröstningen i kärnkraftsfrågan avses skola
utsändas under februari 1980 till samtliga hushåll i landet. Broschyren
kommer att innehålla uppgifter om bl. a. blanka röstsedlar. Därvid kommer
att anges att den som inte önskar rösta för något av de i omröstningen
aktuella förslagen får avlämna blank röstsedel. En blank röstsedel kommer
att avbildas i broschyren. I broschyren kommer att anges var röstsedlar -inklusive blanka röstsedlar - tillhandahålles allmänheten.

a. Utformningen av blanka röstsedlar

Vid näringsutskottets behandling av 5 § förslaget till lag om folkomröstning
i kärnkraftsfrågan har enligt vad näringsutskottet meddelat utan

NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)

gensägelse framställts yrkande om att den enligt nämnda paragraf sista
stycket föreskrivna meningen på blank röstsedel: "Den som inte önskar rösta
för något av förslagen får avlämna denna röstsedel” skall antingen helt utgå
eller ersättas med orden ”Blank röstsedel” eller liknande.

Konstitutionsutskottet har ur formell och lagteknisk synvinkel ingen
erinran mot en sådan ändring av förslaget till 5 § i den särskilda lagen som
övervägs av näringsutskottet. Av praktiska skäl förordar utskottet att orden
”Blank röstsedel” i så fall trycks på de blanka röstsedlarna. 5 § sista stycket
lagförslaget bör då ges följande lydelse:

På de blanka röstsedlarna skall förutom rubriken finnas orden ”Blank
röstsedel”.

b. Tillhandahållande av blanka röstsedlar

I en till remissen till konstitutionsutskottet fogad promemoria som
upprättats inom näringsutskottets kansli, har anförts bl. a. följande:

En person som enligt 11 kap. 3 § vallagen får lämna sin röstsedel genom
bud får, liksom övriga röstberättigade, röstsedlar för de olika förslagen
genom statens försorg och i praktiken också via de olika kampanjkommittéerna.
För att kunna avlämna en ”giltig” blank röstsedel måste han utnyttja
hjälp. Myndigheterna är enligt propositionen (s. 19) inte skyldiga att sända
ut röstsedlar till enskilda röstberättigade. En sådan person som det här gäller
måste med andra ord för någon i sin omgivning röja sitt intresse för att få
tillgång till en blank röstsedel. Valhemligheten kommer sålunda i fara.

Vad gäller den nu aktuella frågeställningen begränsar konstitutionsutskottet
sitt yttrande till frågan om den föreslagna föreskriften i 6 § lagförslaget om
utsändande till de röstberättigade av en röstsedel för varje förslag som
omröstningen gäller - men ingen blank röstsedel - kan anses innebära att
valhemligheten kan komma i fara.

Som angetts i det föregående kommer den broschyr med uppgifter om
omröstningen i kärnkraftsfrågan som genom riksskatteverkets försorg skall
utsändas till varje hushåll i landet att innehålla uppgifter om blanka
röstsedlar. Därvid kommer bl. a. att upplysas var blanka röstsedlar finns
tillgängliga.

Den omständigheten att blanka röstsedlar enligt lagförslaget inte avses
skola medfölja utsändningen till de röstberättigade av röstsedlarna för de
förslag som omröstningen gäller kan enligt konstitutionsutskottets mening
inte innebära att valhemligheten sätts i fara. Den som för sin röstning måste
anlita bud enligt vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § vallagen måste visserligen -om han eller hon vill avlämna blank röstsedel - med hjälp av någon
utomstående införskaffa sådan röstsedel. Detta kan emellertid ske utan att
vederbörande behöver ange hur han eller hon ämnar rösta. Med hänsyn
härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning att med hänsyn till

NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y) 13

valhemligheten föreskriva att också blanka röstsedlar skall tillställas varje
röstberättigad.

Stockholm den 9 januari 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys (fp),
Kerstin Nilsson (s) och Sture Thun (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (samtliga m),
vilka ansett att utskottets yttrande under rubriken "Rösträtt vid folkomröstningen”
bort ha följande lydelse:

Enligt 5 § första stycket (= utskottet) röstberättigade vid val till

riksdagen.

Vid behandlingen av förslaget till folkomröstningslag (prop. 1978/79:195,
KU 1978/79:39) anförde konstitutionsutskottet som motivering till bestämmelsen
om rösträtt vid folkomröstning följande (bet. s. 21):

En rådgivande folkomröstning i hela riket torde undantagslöst avse en
fråga som riksdagen har att avgöra. Det synes därför naturligt och principiellt
riktigt att som allmän regel för rösträtt vid rådgivande folkomröstning
föreskriva rösträtt vid riksdagsval. De som avger sina röster i folkomröstningen
till ledning för riksdagens kommande avgörande blir då i princip
desamma som står bakom riksdagsledamöternas mandat.

Riksdagen godkände vad konstitutionsutskottet anfört.

Folkomröstningen i kärnkraftsfrågan tar sikte på frågor som riksdagen har
att avgöra. Med hänsyn härtill saknas det enligt utskottets mening anledning
att för denna omröstning föreskriva avvikelse från den allmänna princip för
rösträtt vid rådgivande folkomröstningar som riksdagen våren 1979 ställt sig
bakom genom antagandet av folkomröstningslagen.

En särregel om rösträtt vid folkomröstningen i kärnkraftsfrågan strider
även mot den allmänna princip som är grundläggande för bestämmelserna
om rösträtt vid riksdagsval. När det gäller frågor som avser hela landet bör
endast den få delta som är svensk medborgare. Utskottet erinrar om de
lättnader i möjligheterna att få svenskt medborgarskap som genomförts
under senare år.

NU 1979/80:26 (KU 1979/80:1 y)

På grund av det anförda förordar utskottet att rösträtt vid folkomröstningen
i kärnkraftsfrågan skall tillkomma endast den som är röstberättigad vid val
till riksdagen. Med hänsyn härtill bör 3 § i propositionens lagförslag utgå och
4-7 §§ i förslaget betecknas 3-6 §§. Som en konsekvens härav måste vidare
en viss förändring ske av 2 § i lagförslaget.