NU 1979/80:25

Näringsutskottets betänkande
1979/80:25

med anledning av propositionen 1979/80:33 om vissa frågor inom
industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1979/80:33 om vissa frågor
inom industridepartementets område och fyra motioner som väckts med
anledning av propositionen. Propositionen avser främst kapitaltillskott till
Svenska Petroleum AB och vissa frågor rörande statens vattenfallsverk.
Motionerna avser förseningskostnader för Oskarshamns kraftstation, den
fortsatta utbyggnaden av Forsmarks kraftstation samt viss raffinaderiverksamhet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De förslag som läggs fram i propositionen avser åtgärder inom industridepartementets
område vilka förutsätter beslut av riksdagen före årsskiftet
1979-1980. Svenska Petroleum AB föreslås få ett kapitaltillskott av totalt
300 milj.kr., fördelat med hälften på vardera av statens vattenfallsverk och
Statsföretag AB. Tillskottet hänför sig till den betydande ökning av Svenska
Petroleums rörelse som har skett under året och de avtal som bolaget har
träffat för att säkra tillgång till raffineringskapacitet. Vidare föreslås en tjänst
som generaldirektör bli inrättad för chefen för statens kärnkraftinspektion.
Ett antal frågor inom vattenfallsverkets område anmäls också, nämligen en
överenskommelse mellan verket och Mellansvensk Kraftgrupp AB om
utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation, teckning av borgen för lån
som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands, en av Oskarshamnsverkets
Kraftgrupp AB gjord framställning om ersättning för förseningskostnader
för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk, godkännande av ett konsortialavtal
mellan vattenfallsverket och Bodens kommun om samverkan i fråga
om energiförsörjning samt slutligen utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid
Vietas kraftstation.

FJORTONDE HUVUDTITELN

E. Energihushållning

1. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1979/80:33 under punkten 1 (s. 2 f.) framlagda
förslag och hemställer

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 25

NU 1979/80:25

att riksdagen bemyndigar regeringen att tor chefen för statens
kärnkraftinspektion inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen
p.

2. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB. Regeringen har i propositionen
1979/80:33 under punkten 2 (s. 3-12) föreslagit riksdagen att till
Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000
kr.

I motionen 1979/80:134 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) hemställs att
regeringen allvarligt prövar förutsättningarna att förstärka den svenska
oljeberedskapen genom byggandet av en s. k. katalytisk kracker för att inom
landet kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till de ur försörjningssynpunkt
mera känsliga lätta oljeprodukterna.

Motionen

Motionärerna anser inte att de åtgärder som regeringen föreslår för att öka
raffinaderikapaciteten i Sverige är tillräckliga. Förädlingsgraden och flexibiliteten
måste ökas inom ramen för den befintliga raffinaderikapaciteten om
oljeberedskapen skall bli effektiv, säger de. Staten bör därför ekonomiskt
medverka till att en konverteringsanläggning för katalytisk krackning
uppförs i anslutning till Scanraff i Lysekil. Följande skäl härför lämnas i
motionen. I framtiden kommer de råoljor som finns att tillgå alltmer att
utgöras av tyngre kvaliteter, medan konsumtionen i Europa inriktas mot
lättare produkter som bensin, flygbränsle och petrokemisk råvara. För
Sveriges del innebär detta att den obalans mellan produktion och konsumtion
som föreligger ytterligare förstärks. Vidare kommer vi att ha en begränsad
rörelsefrihet då det gäller att täcka behovet av olja om det inte finns
tillräckliga möjligheter i raffinaderiledet att omvandla tunga oljor till lätta
produkter.

Motionärerna anför att en anläggning för katalytisk krackning bedöms som
intressant även ur lönsamhetssynpunkt. Kostnaderna för uppförande av
anläggningen har beräknats till ca 900 milj.kr.

Utskottet

De störningar på den internationella oljemarknaden som uppstod under
det första halvåret 1979 ledde bl. a. till kraftiga prishöjningar på den s. k.
spotmarknaden för såväl råolja som produkter. Flera av de internationella
oljebolagen reducerade leveranserna till sina svenska dotterbolag under
åberopande av minskad oljetillgång. Följderna för svenskt vidkommande
blev att flera av de mindre oljeföretagen, som köpte på spotmarknaden,
tvingades att begränsa eller inställa sina leveranser till kunderna. Åtskilliga av

NU 1979/80:25

dessa vände sig till Svenska Petroleum AB. Bolaget har därför expanderat
kraftigt. Volymmässigt hårdess rörelse under år 1979 ökat med ca fyra gånger
jämfört med år 1978. Den värdemässiga ökningen beräknas bli drygt sju
gånger. För att tillgodose den ökade efterfrågan har Svenska Petroleum sökt
att bredda sin försörjning. Detta har skett dels genom att kontrakt om
leveranser av råolja har tecknats med en rad oljeproducerande länder, dels
genom att avtal om raffinaderitjänster har ingåtts. Expansionen ställer krav
såväl på en ökning av rörelsekapitalet som på vissa investeringar.

I propositionen redovisas att Svenska Petroleum har träffat ett preliminärt
avtal med Svenska BP AB om förvärv av 22 % av BP:s raffinaderi i Göteborg.
I uppgörelsen med BP ingick även bl. a. förvärv av en andel på 20 % av BP:s
svenska distributionsrörelse och leveranser från BP av betydande kvantiteter
lågsvavlig råolja under en tioårsperiod.

Vidare har Oljekonsumenternas förbund (OK) och Texaco Oil AB tecknat
ett avtal som innebär att Svenska Petroleum förvärvar 17 % av kapaciteten i
Skandinaviska Raffinaderi AB, Scanraff, som ägs gemensamt av Texaco och
OK.

Avtalen utgör enligt föredragande statsrådets bedömning ett viktigt steg
mot att stärka strukturen i den svenska oljebranschen. De är viktiga från
försörjningssynpunkt, då de innebär att raffmeringskapaciteten i landet
kommer att utnyttjas bättre. De medför också bättre förutsättningar för att
driften vid anläggningarna kan upprätthållas även under perioder då det
ekonomiska utbytet av raffinering är litet.

Enligt ytterligare ett avtal skall de tre svenskägda raffinaderiföretagen -OK, AB Nynäs Petroleum och Svenska Petroleum - samordna sitt uppträdande
gentemot leverantörer i oljeproducerande länder. De tre företagen
avser att bilda ett särskilt inköpsråd för informationsutbyte och samordning
av inköp.

Svenska Petroleums expansion och finansiella åtaganden i samband med
avtalen gör det enligt de båda aktieägarna, statens vattens fal lsverk och
Statsföretag AB, nödvändigt att bolaget får ett tillskott av kapital. Föredragande
statsrådet beräknar det sammanlagda behovet av kapitaltillskott till
300 milj. kr., varav vattenfallsverket och Statsföretag förutsätts svara för
vardera 150 milj. kr. I propositionen föreslås att staten skall lämna
Statsföretag ett ägartillskott i form av dels lån på 90 milj. kr., dels ett
kapitaltillskott på 60 milj.kr. För lånet skall i princip förräntningsplikt gälla så
snart utdelning lämnas på aktierna i Svenska Petroleum. För vattenfallsverkets
del föreslås att medel skall ställas till förfogande från investeringsanslaget
Kraftstationer m.m. Av dessa medel skall 60 milj. kr. vara ett rent
ägartillskott, medan 90 milj. kr. i princip skall vara förräntningspliktiga. Krav
på omedelbar förräntning ställs dock inte.

1 motionen 1979/80:134 begärs att regeringen allvarligt skall pröva
förutsättningarna för förstärkning av den svenska oljeberedskapen genom
byggandet av en s.k. katalytisk kracker för att tunga eldningsoljor inom

1* Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 25

NU 1979/80:25

landet skall kunna vidareförädlas till lätta oljeprodukter, en från försörjningssynpunkt
mera känslig kategori.

I de riktlinjer för energipolitiken som regeringen presenterade våren 1979
(prop. 1978/79:115) lämnades en redogörelse för den svenska oljemarknaden.
Därvid redovisades de överläggningar som förts mellan industridepartementet
och olika oljeföretag och de fyra avtal som dessa överläggningar lett fram
till. Ett av dessa avtal gick ut på att OK och Texaco skulle genomföra en
gemensam projektstudie för konverteringsanläggningar bl. a. för katalytisk
krackning och undersöka olika former för att finansiera ett sådant projekt. En
studie av en krackningsanläggning i Scanraff har genomförts av Svenska
Petroleum, OK och Texaco. I ett pressmedelande från de tre parterna i mitten
av oktober 1979 meddelas att denna studie har presenterats för parterna.
Dessa har funnit att det fortsatta utredningsarbetet bör anstå till dess att
slutligt avtal har träffats om Svenska Petroleums inträde som ny delägare i
Scanraff.

De riktlinjer förden statliga oljepolitiken som lades fast våren 1979 innebär
att den statliga oljepolitiken bör syfta till att öka säkerheten i den svenska
oljeförsörjningen på både lång och kort sikt. Detta skall åstadkommas genom
ett nära samarbete mellan oljeföretagen och andra parter på marknaden.
Strukturproblemen inom branschen måste därvid angripas. Svenska Petroleums
verksamhet är ett väsentligt led i strävandena att fullfölja de
energipolitiska målen. Inte minst från försörjningssynpunkt är det viktigt att
den råolja som levereras till Svenska Petroleum kan raffineras i Sverige eller i
Norden. Utskottet tillstyrker därför förslagen om att bolaget tillförs ett
kapitaltillskott om 300 milj. kr.

Förslaget i motionen 1979/80:134 syftar till att flexibiliteten i försörjningen
med oljeprodukter skall ökas. Frågan om en utbyggnad av Scanraffs
anläggning för katalytisk krackning undersöks f. n. gemensamt av de båda
ägarna-OK och Texaco-samt Svenska Petroleum. Med hänsyn härtill anser
sig utskottet inte böra förorda ett sådant uttalande från riksdagen som
motionärerna önskar.

I enlighet med de energipolitiska målen bör regeringen pröva alla
möjligheter att åstadkomma ökad säkerhet i oljeförsöijningen och minska
den svenska marknadens beroende av den internationella s. k. spotmarknadcn
för fardiga produkter. Ett led i en sådan politik kunde vara att en
krackeranläggning byggs. Detta är, som motionärerna påpekar, ett omfattande
projekt som kräver stora kapitalinsatser, vilka delägarna i Scanraff bör
delta i. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och aktivt
bidrar till en lösning i överensstämmelse med de energipolitiska riktlinjerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 punkten 2
till Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 60 000 000 kr.,

NU 1979/80:25

2. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:134 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
raffinaderiverksamhet.

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

3. Kraftstationer m.m. Regeringen har i propositionen 1979/80:33 under
punkten 3 (s. 12-22) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelse mellan statens
vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3
vid Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska
förpliktelser,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter hemställan av
regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp
AB tar upp utomlands inom den av riksdagen fastställda ramen för
borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar
statens aktier,

3. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens
vattenfallsverk och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjningen
inom kommunen i vad staten därigenom åtager sig att bilda bolag,
teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

4. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om utbyggnad av
en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation,

5. bemyndiga regeringen att från investeringsanslaget Kraftstationer m.m.
ställa 150 000 000 kr. till förfogande för teckning av aktier i och ägartillskott
till Svenska Petroleum AB i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat.

Regeringen har vidare (6) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört med anledning av Oskarshamnsverkets
Kraftgrupp Aktiebolags framställning om ersättning för förseningskostnader
för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk.

I samband härmed behandlas följande motioner:

1979/80:132 av Lennart Blom(m), vari hemställs att riksdagen i anledning
av propositionen 1979/80:33 uttalar att OKG skall tillerkännas ersättning för
förseningskostnader för det tredje blocket i Oskarshamnsverket,

1979/80:133 av Birger Rosqvist (s)och Eric Rejdnell (fp), vari hemställs att
riksdagen i anledning av propositionen 1979/80:33 uttalar att staten ikläder
sig ersättningsskyldighet även gentemot Oskarshamnsverkets Kraftgrupp för
förseningskostnader för dess block 3,

1979/80:135 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
med ändring av propositionen 1979/80:33 avslår förslaget om godkännande

NU 1979/80:25

av överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk
Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation och
därmed också kravet på ekonomiska förpliktelser innan större klarhet
vunnits om kostnaderna.

Motionerna

1 motionen 1979/80:135 uttalas att alla investeringar i en fortsatt kärnkraftsutbyggnad
borde stoppas till dess folkomröstningen i kärnkraftsfrågan
har genomförts. Motionärerna anser inte att skälen för att utbyggnaden av
Forsmark 3 skall fortsätta är övertygande. Om det blir ett nej i folkomröstningen
är pengarna bortkastade, säger de. Sysselsättningen för byggnadsarbetarna
kan ordnas på annat sätt, då det f. n. Finns stora behov inom
byggnadssektorn i Uppsala län och Gävleborgs län. Vidare uttalar motionärerna
att inga ytterligare pengar bör satsas på Forsmark 3 före folkomröstningen
utöver vad som oundgängligen behövs för att hindra materielförstöring
och skador på redan uppförda komponenter. De menar att det är
Otillfredsställande att det så som sker i propositionen begärs att ”riksdagen
skall ta ställning till ekonomiska åtaganden utan att veta någonting om vad
notan kommer att sluta på”.

I motionen 1979/80:132 erinras om att Oskarshamnsverkets Kraftgrupp
AB (OKG) hos regeringen har hemställt om ersättning för förseningskostnader
för det tredje blocket i Oskarshamnsverket. Motionären redovisar de skäl
som OKG har anfört och påpekar att OKG har eftersträvat att bibehålla
handlingsfriheten i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. OKG har
även sökt att minimera eventuella avbrottskostnader. De icke obetydliga
kostnader som OKG åsamkats är av samma slag som de vilka drabbar
Forsmarks Kraftgrupp AB, säger motionären. Då de båda bolagen skulle ha
behandlats lika vid prövning enligt villkorslagen i fråga om eventuella
avbrottskostnader bör de enligt hans mening behandlas lika även i fråga om
förseningskostnader. Motionären anför att en motsatt inställning ter sig
starkt stötande ur rättvisesynpunkt och innebär att OKG:s förseningskostnader
kommer att drabba OKG-delägarnas elabonnenter, medan andra
konsumenter genom statliga insatser befrias från motsvarande belastning.

1 huvudsak samma argument för att OKG skall tillerkännas ersättning för
förseningskostnader förs fram i motionen 1979/80:133.

Utskottet

Riksdagen beslöt våren 1979 att den fortsatta utbyggnaden av kärnkraftsanläggningarna
skulle begränsas med hänsyn till den förestående folkomröstningen
om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Full
handlingsfrihet borde bevaras i avvaktan på resultatet av folkomröstningen.
Begränsningen omfattar endast block 3 i Forsmarks kraftstation, vilket skall

NU 1979/80:25

fullföljas i en reducerad byggnadstakt. En förutsättning för riksdagens beslut
var att en överenskommelse om reducerad byggnadstakt skulle ingås mellan
delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB. I propositionen redovisas nu huvuddragen
av den överenskommelse som i augusti 1979 har ingåtts mellan
statens vattenfallsverk och de privata intressenterna i Forsmark - Mellansvensk
Kraftgrupp AB. För vattenfallsverkets del blir överenskommelsen
bindande först genom regeringens godkännande. Enligt överenskommelsen
skall utbyggnaden av block 3 fortgå på sådant sätt att sysselsättningen tryggas
för dem som var anställda hos vattenfallsverket vid Forsmarksbygget vid
månadsskiftet maj/juni 1979. Underentreprenörer får anlitas endast för att
fullgöra begränsade insatser som krävs för en rationell verksamhet eller för att
undvika uppsägning av vattenfallsverkets anställda. Erforderliga resurser får
disponeras för den planering inom projektet som krävs för att bibehålla
handlingsfriheten efter utgången av budgetåret 1979/80. Ett villkor för att
arbetena i Forsmark skall dras ner under innevarande budgetår är att staten
ikläder sig en ersättningsskyldighet gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB för
de merkostnader som orsakas av den neddragna arbetstakten. Ersättning
skall utgå för ökade anläggningskostnader och för ökade kostnader för att
producera elektricitet på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättningskraft.
Av flera olika skäl har det enligt propositionen hitintills varit omöjligt att i
detalj beräkna de merkostnader som omläggningen av arbetstakten har
medfört. Något belopp för ersättningen till Forsmarks Kraftgrupp AB anges
alltså inte. Föredraganden aviserar att han skall återkomma med förslag
härom i sådan tid att ersättning kan utgå under budgetåret 1980/81. I
propositionen föreslås att riksdagen skall ge regeringen bemyndigande att
godkänna överenskommelsen mellan vattenfallsverket och Mellansvensk
Kraftgrupp AB om utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad
staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

Motionen 1979/80:135 går ut på att riksdagen skall avslå detta förslag i
propositionen och att kravet på ekonomiska förpliktelser skall avvisas innan
större klarhet har vunnits om kostnaderna. Utskottet vill framhålla att
överenskommelsen innebär att riksdagens energipolitiska beslut nu fullföljs.
Detta innebär att statsmakterna är bundna att lämna ersättning för förseningskostnader
till Forsmarks Kraftgrupp AB. Utskottet erinrar om att
riksdagen senare kommer att få ta ställning till de definitiva förseningskostnaderna.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen
1979/80:135.

Motionerna 1979/80:132 och 1979/80:133 tarupp frågan om Oskarshamns
Kraftgrupp AB (OKG) bör erhålla ersättning för förseningskostnader för det
tredje blocket i Oskarshamnsverket. Motionärerna föreslår att riksdagen skall
uttala sig härför. OKG har i skrivelse till regeringen hemställt att ersättning
för det tredje blocket i Oskarshamns kraftverk skall ges på samma grunder
som regeringen har godkänt i fråga om Forsmark 3. OKG åberopar följande
skäl. Förseningskostnaderna har åsamkats OKG till följd av osäkerheten om

NU 1979/80:25

kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Vidare har förseningskostnaderna
uppstått då man drivit projektet så att kostnaderna vid ett
eventuellt avbrytande skall bli så låga som möjligt. Härmed anser OKG sig ha
följt andemeningen i de bestämmelser i lagen (1977:140) om särskilt tillstånd
att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m. (villkorslagen) som gäller ersättning
för åtgärder före respektive efter lagens ikraftträdande. I propositionen
avvisas OKG:s framställning. Föredragande statsrådet understryker att
staten via vattenfallsverket är delägare i Forsmarksbolaget och som sådan
bunden av det konsortialavtal i vilket bl. a. utbyggnaden av Forsmark 3
regleras. Han menar att den nu träffade överenskommelsen därför måste ses
som en affärsmässig uppgörelse mellan ägarna till Forsmarks Kraftgrupp AB.
Den har inte något samband med de ersättningar som reaktorinnehavare i
vissa andra situationer är berättigade till enligt villkorslagen eller lagen
(1979:335) om förbud att under viss tid tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m.
(rådrumslagen). Föredraganden förklarar att han avser att föreslå regeringen
att OKG:s framställning skall lämnas utan åtgärd.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet liksom föredraganden att
det inte föreligger någon rättslig grund för OKG:s ersättningsanspråk och att
därför en jämförelse med situationen i fråga om Forsmarksbolaget inte är
relevant.

Med hänsyn till att folkomröstningen om kärnkraftens roll i den framtida
energiförsörjningen avses äga rum inom några månader finner utskottet det
inte rimligt att OKG:s framställning behandlas nu. Utskottet anser att beslut i
frågan huruvida ersättning bör utgå till OKG för förseningskostnader bör
anstå i avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Riksdagen bör göra ett
uttalande till regeringen av denna innebörd.

I propositionen förordas en ändring av formerna för statens borgensteckning
för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB kan komma att ta upp på den
internationella kapitalmarknaden. Förslaget innebär att fullmäktige i riksgäldskontoret
skall teckna borgen för lån som Forsmarksbolaget tar upp
utomlands. Hittills har statens borgen utställts av vattenfallsverket efter
medgivande av regeringen i varje särskilt fall. Två ytterligare förslag i
propositionen går ut på att ett aktiebolag för energiförsörjning inom Bodens
kommun skall bildas och att en tilloppstunnel vid Vietas kraftstation i
Luleälven skall byggas. Vad som anförs och föreslås i propositionen under
dessa punkter föranleder inte utskottet att göra något särskilt uttalande.
Frågan om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB har utskottet behandlat
i närmast föregående avsnitt. 1 enlighet med sitt tidigare ställningstagande
tillstyrker utskottet förslaget i propositionen beträffande anslaget Kraftstationer
m. m.

Utskottet hemställer

1. beträffande överenskommelse mellan vattenfallsverket och Mellansvensk
Kraftgrupp AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

NU 1979/80:25

3.1 och med avslag på motionen 1979/80:135 bemyndigar
regeringen att godkänna överenskommelsen mellan statens
vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden
av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad staten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. beträffande ersättning till Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag att

riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:33
momentet 3.6 samt motionerna 1979/80:132 och 1979/80:133
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande bemyndigande flir fullmäktige i riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.2 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att, inom den av
riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till
bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier, efter
hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för
lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands,

4. beträffande konsortialavtal mellan vattenfallsverket och Bodens
kommun

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.3 bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan
statens vattenfallsverk och Bodens kommun om samverkan
i fråga om energiförsörjningen inom kommunen i vad staten
därigenom åtager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

5. beträffande utbyggnad av Vietas kraftstation

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.4 godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om
utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation,

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:33 momentet

3.5 bemyndigar regeringen att från investeringsanslaget Kraftstationer
m.m. ställa 150 000 000 kr. till förfogande för teckning
av aktier i och ägartillskott till Svenska Petroleum AB i enlighet
med vad föredragande statsrådet har förordat.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

4. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1979/80:33 under punkten 4 (s. 22 f.) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB på

NU 1979/80:25

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisar
ett investeringsanslag av 90 000 000 kr.

Stockholm den 11 december 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Nänarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s), Sven
Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s). Tage Adolfsson
(m) (p. 1), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp), Karl
Björzén(m). Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson(s). Birgitta Johansson
(s), Ivar Franzén (c) och Lennart Blom (m) (p. 2-4).

GOTAB 64130 St