NU 1979/80:10

Näringsutskottets betänkande
1979/80:10

med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:165 om den
svenska kapitalmarknaden jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:165 om den svenska
kapitalmarknaden (ekonomidepartementet), såvitt den har hänvisats till
näringsutskottet, dvs. i vad avser dels förslag till ändringar i banklagstiftningen,
lagarna om försäkringsrörelse och om understödsföreningar samt
reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning, dels förslag till
åtgärder avseende AB Industrikredit och vissa andra s. k. mellanhandsinstitut.

Vidare behandlas - helt eller delvis - fyra motioner som har väckts med
anledning av propositionen.

Berörda delar av propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Övriga delar av propositionen behandlas av finansutskottet (FiU 1979/
80:8) och skatteutskottet (SkU 1979/80:10). Näringsutskottet har till finansutskottet
avgivit yttrande (NU 1979/80:1 y) över propositionen - jämte
motioner - i vad avser avsnittet Företagens finansiering (s.. 62-81).

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har - genom ordföranden
f. d. landshövding Bengt Lyberg, vice ordföranden generaldirektör Gunnar
Söder och verkställande direktören Sten Wikander - inför utskottet lämnat
upplysningar om fondstyrelsens verksamhet. Därvid har även skriftligt
material överlämnats. Allmänna pensionsfondens första, andra och tredje
fondstyrelser har överlämnat en promemoria angående räntesatsen för
refinansieringslån. Vidare har skrivelser inkommit från Svenska bankföreningen
och från Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund.

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I propositionen dras riktlinjer upp för hur den svenska kapitalmarknaden
bör fungera. Även de allmänna riktlinjerna för statsskuldspolitiken behandlas.
Denna del av propositionen, som har hänvisats till finansutskottet,
refereras inte här.

De delar av propositionen som har hänvisats till näringsutskottet avser
främst förslag till ändringar i placeringsregler för institut som uppträder på
kapitalmarknaden.

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

I fråga om allmänna pensionsfondens verksamhet behandlas bl. a. de s. k.
återlånen. Den möjlighet företagen nu har att återlåna hälften av vad de
närmast föregående år har betalat i ATP-avgifter behålls. En ny möjlighet
öppnas, närmast avsedd för mindre företag, att intill ett belopp av 500 000 kr.
återlåna avgifter för de fem föregående åren. Räntan på de lån genom vilka
bankerna hos allmänna pensionsfonden får refinansiera lämnade återlån
knyts till statsobligationsräntan i stället för som nu till bankernas inlåningsränta.

En 10-procentsgräns för allmänna pensionsfondens innehav av aktier i ett
och samma bolag föreslås. Fonden behöver dock inte avyttra några aktier i de
fall där innehavet redan nu överstiger 10-procentsgränsen. Fjärde fondstyrelsen,
som svarar för fondens placeringar i aktier och i skuldebrev som kan
omvandlas till aktier, har f. n. - till skillnad från de övriga fondstyrelserna -ingen skyldighet att delta i pensionsutbetalningarna. Fjärde fondstyrelsen
föreslås få en sådan skyldighet såvitt gäller 4/5 av avkastningen av de medel
styrelsen förvaltar. Samtidigt införs skattefrihet för fjärde fondstyrelsen i
samma utsträckning som gäller för de övriga styrelserna.

I propositionen anförs att det är motiverat att inrätta en femte delfond inom
allmänna pensionsfonden. Avsikten är att frågan skall utredas inom
regeringskansliet så att regeringen skall kunna återkomma med ett konkret
förslag till riksdagen. Inrättande av en femte delfond hindrar inte att
kapitaltillskott till fjärde delfonden senare kan övervägas.

Försäkringsbolagens möjligheter att välja placeringar ökas genom att den
s. k. fria sektorn inom försäkringsfonden för livförsäkringar utvidgas från 10
till 20 % av fonden. Inom den bundna sektorn ersätts taxeringsvärdet för fast
egendom med ett uppskattningsvärde. Någon ändring av reglerna om
försäkringsbolagens rätt att placera i aktier föreslås däremot inte. I stort sett
motsvarande ändringar görs i placeringsreglerna för understödsföreningarna.
Vidare höjs det högsta medgivna kapitalförsäkringsbeloppet för dem.

För bankernas del införs möjlighet att ge ut s. k. bankcertifikat - dvs.
kortfristiga obligationer med en löptid av högst ett år-och andra obligationer.
I samband därmed slopas emissionsstämpeln på alla obligationer och
liknande skuldebrev liksom fondstämpeln i sin helhet. Nu gällande förbud
för bankerna att förvärva förlagsbevis avskaffas praktiskt taget helt.

Verksamheten i de halvstatliga kreditaktiebolagen AB Industrikredit och
AB Företagskredit slås samman och skall i fortsättningen bedrivas endast av
AB Industrikredit. Aktiekapitalet i AB Industrikredit ökas till 80 milj. kr. De
båda bolagens sammanlagda aktiekapital är f. n. 44 milj. kr. Garantikapitalet
på sammanlagt 204 milj. kr. höjs till 400 milj. kr. Även verksamheten i
Lantbruksnäringamas primärkredit AB och Lantbruksnäringamas sekundärkredit
AB slås samman.

De föreslagna lagändringarna skulle enligt propositionen - som avlämnades
den 30 mars 1979 - i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1979.

NU 1979/80:10

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen

dets antager de i propositionen framlagda förslagen till

2. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

3. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

4. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

5. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

6. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

8. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning,

dels bemyndigar regeringen att träffa avtal om

13. AB Industrikredit och AB Företagskredit enligt de grunder som
föredragande statsrådet har förordat,

14. Lantbruksnäringarnas primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas
sekundärkredit AB enligt de grunder som föredragande statsrådet har
förordat,

dels

15. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser
på 200 000 000 kr. att ingå i garantifonden för AB Industrikredit i stället
för nuvarande förbindelser på 80 000 000 kr. i garantifonden för AB
Industrikredit och 22 000 000 kr. i garantifonden för AB Företagskredit,

dels

16. till Teckning av aktier i AB Industrikredit på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för statens aktier anvisar
ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.

Motiveringen för dessa förslag finns på s. 108-181 i propositionen.

Lagförslagen har följande lydelse:

NU 1979/80:10

1 Förslag till

l ag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 54-56 samt 66 och 74 §S lagen (1955: 183) om
bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

54 §1

Bankaktiebolag för ej för egen
räkning driva handel med eller,
med de undantag som angivas i 55
och 56§§, förvärva annat än guld,
mynt, växlar, checkar, anvisningar,
obligationer och andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar
utom sådana sorn medföra
rätt till betalning först efter utfärdarens
övriga fordringsägare Iförlagsbevis).

Bankaktiebolag för ej för egen
räkning driva handel med eller,
med de undantag som angivas i 55
och 56?t§, förvärva annat än guld.
mynt, växlar, checkar, anvisningar,
obligationer, förlagsbevis och andra
för den allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar.

55 §2

Bankaktiebolag får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler
för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande
har till syfte att förvalta fast
egendom eller tomträtt som förvärvats
för det under 1 angivna ändamålet.

2. aktie i bolag, vilket uteslutande
har till syfte att förvalta fast
egendom eller tomträtt som förvärvats
för det under 1 angivna ändamålet,
och förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbolaget
äger, eller till lokaler, som bolaget i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i banken,

5. efter tillstånd av regeringen, aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt
bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål
kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts.

Bankbolag som medverkar vid Bankbolag som medverkar vid
emission av aktier eller förlagsbe- emission av aktier på den allmänna

vis på den allmänna marknaden får
förvärva aktie eller förlagsbevis
som ingår i emissionen. Sådan aktie
eller sådant förlagsbevis skall bolaget
dock avyttra så snart det lämpli -

marknaden får förvärva aktie som
ingår i emissionen. Sådan aktie
skall bolaget dock avyttra så snart
det lämpligen kan ske och senast ett
år efter förvärvet. Om synnerliga

'Senaste lydelse 1968:601.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79: 9.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

gen kan ske och senast ett år efter
förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga,
kan tillsynsmyndigheten förlänga
denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis, förlagsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk
förening. Bolag får dock ej inneha
sådana värdepapper till högre
anskaffningsvärde än som anges i
16 S första stycket fondkommissionslagen
(1978: 000).

Föreslagen lydelse

skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten
förlänga denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis samt andel i
aktiefond och i ekonomisk förening.
Bolag får dock ej inneha sådana
värdepapper till högre anskaffningsvärde
än som anges i 16 §
första stycket fondkommissionslagen
(1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att bankbolag
får inneha värdepapper som avses i tredje stycket i större omfattning
än som anges där.

56 §3

För att skydda fordran får bankaktiebolag
dels på offentlig auktion
eller fondbörs eller vid exekutiv
försäljning köpa egendom som är
utmätt eller pantsatt för fordringen
dels, om det är uppenbart att bankbolaget
annars skulle lida avsevärd
förlust, såsom betalning för fordran
övertaga för fordringen pantsatt eller
annan egendom. Vad nu sagts
gäller ej egen aktie. Utgöres köpt
eller övertagen egendom av fastighet,
gruva, fabrik eller annan liknande
anläggning eller fartyg, får
bankbolag i utbyte mot sådan egendom
med tillhörande lös egendom
förvärva aktie i bolag, som bildats
för förvaltning av egendomen eller
för fortsättande av en med denna
driven verksamhet, eller förlagsbevis,
som utfärdats av sådant bolag.
Bankbolag får därjämte förvärva aktie
i bolag, i vilket bankbolaget enligt
detta stycke förut förvärvat aktie,
om uppenbar fara är att bankbolaget
annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första
stycket förvärvat aktie i bolag eller

För att skydda fordran får bankaktiebolag
dels på offentlig auktion
eller fondbörs eller vid exekutiv
försäljning köpa egendom som är
utmätt eller pantsatt för fordringen
dels, om det är uppenbart att bankbolaget
annars skulle lida avsevärd
förlust, såsom betalning för fordran
övertaga för fordringen pantsatt eller
annan egendom. Vad nu sagts
gäller ej egen aktie. Utgöres köpt
eller övertagen egendom av fastighet,
gruva, fabrik eller annan liknande
anläggning eller fartyg, får
bankbolag i utbyte mot sådan egendom
med tillhörande lös egendom
förvärva aktie i bolag, som bildats
för förvaltning av egendomen eller
för fortsättande av en med denna
driven verksamhet. Bankbolag får
därjämte förvärva aktie i bolag, i
vilket bankbolaget enligt detta stycke
förut förvärvat aktie, om uppenbar
fara är att bankbolaget annars
skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första
stycket förvärvat aktie i bolag får

3 Senaste lydelse 1972:656.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

av aktiebolag utfärdat förlagsbevis,
får bankbolaget, om aktiebolaget
överlåter sina tillgångar på annat
aktiebolag, byta ut aktien eller
förlagsbeviset mot aktie i det andra
aktiebolaget eller förlagsbevis som
utfärdats av detta bolag.

Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första eller andra stycket,
skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga
rum utan förlust för bolaget.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

66 §

Bankaktiebolag/år ej i andra fall
än som angivas i andra och tredje
styckena utfärda tryckta eller graverade,
till innehavaren eller till
viss man eller order ställda förbindelser
eller ikläda sig ansvarighet
för sådana förbindelser.

Bankbolag får utfärda räntebärande
förlagsbevis som lyder på
minst etthundra kronor.

Bankbolag får utfärda och ställa
garanti för räntebärande obligationer
som lyder på minst etthundra
kronor. Löptiden för obligationer
som bankbolag ger ut i Sverige
får vara längst sju år. Obligationer
med längre löptid än ett år
får utfärdas intill ett belopp som
motsvarar högst tre procent av
bankbolagets inlåning från allmänheten.

74 §4

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens
inseende leda verksamheten, däri inbegripet att i den utsträckning styrelsen
bestämmer avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på
styrelsens egen prövning. Där förhållandena så påkalla, må bland styrelseledamöterna
eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer
utses. Styrelsen skall även förordna styrelseledamot eller styrelsesuppleant
att vara ställföreträdare för verkställande direktör.

Styrelsen må jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att
ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest
ankomma på styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma verkställande
direktör eller person som avses i andra stycket, åligger det
styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruk -

Bankaktiebolag må ej utfärda
tryckta eller graverade, till innehavaren
eller till viss man eller order
ställda förbindelser eller ikläda sig
ansvarighet för sådana förbindelser.

Vad sålunda stadgats skall dock
ej gälla av bankbolaget utställda
räntebärande förlagsbevis lydande
å minst etthundra kronor.

Föreslagen lydelse

bankbolaget, om aktiebolaget överlåter
sina tillgångar på annat aktiebolag,
byta ut aktien mot aktie i det
andra aktiebolaget.

4 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen
fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts, skall instruktionen
angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan
dem fördelas. Styrelsen skall, så snart kan ske, till tillsynsmyndigheten
insända avskrift av instruktionen ävensom, där ändringar vidtagas i densamma,
meddela myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av
vaije slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att
avgöra ärende, som avser:

1. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av
annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmande
eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 61 § första
stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med
annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift
med sådan befattningshavare, till person som avses i 61 § andra stycket
eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är
styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt
intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller sammanslutning,
som nu nämnts, fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens
beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och för en av
honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie, emissionsbevis,
förlagsbevis samt andel i aktiefond
och i ekonomisk förening i
andra fall än då fråga är om sådant
värdepapper, som är för bankbolagets
fordran utmätt eller pantsatt,
eller förvärvet sker med stöd av
55 § andra eller tredje stycket och
styrelsebeslut angående förvärvet
ej kan utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser
för in- och utlåning; dock
att beslut, där så påkallas av allmän
ränteförändring, må utan styrelsens
hörande meddelas för tiden intill
nästkommande styrelsesammanträde.

I denna paragraf meddelade bestämmelser
angående kredit skola
gälla även i fråga om garantiförpliktelse,
som bankbolag ikläder sig.

4. förvärv av aktie, emissionsbevis,
förlagsbevis sorn avses i 55 §
första stycket 5 samt andel i aktiefond
och i ekonomisk förening i
andra fall än då fråga är om sådant
värdepapper, som är för bankbolagets
fordran utmätt eller pantsatt,
eller förvärvet sker med stöd av
55 § andra eller tredje stycket och
styrelsebeslut angående förvärvet
ej kan utan olägenhet avvaktas;

utgivande av obligationer
med längre löptid än ett år.

1 denna paragraf meddelade bestämmelser
angående kredit och
obligationer skola gälla även i fråga
om garantiförpliktelse, som bankbolag
ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

NU 1979/80:10

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 416) om sparbanker

Härigenom föreskrivs att 23, 24, 35 och 39 §§ lagen (1955:416) om
sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §'

Sparbank får ej för egen räkning Sparbank får ej för egen räkning
driva handel med eller, med de un- driva handel med eller, med de undantag
som angivas i 24 och 25 §§, dantag som angivas i 24 och 25 §§,

förvärva annat än guld, mynt, väx- förvärva annat än guld, mynt, växlar,
checkar, anvisningar, obliga- lar, checkar, anvisningar, obligationer
och andra för den allmänna tioner, förlagsbevis och andra för

rörelsen avsedda förskrivningar den allmänna rörelsen avsedda för utom

sådana som medföra rätt lill skrivningar.

betalning försl efter utfärdarens
övriga fordringsägare (förlagsbevis).

Om rätt för sparbank att driva fondkommissionsrörelse finns bestämmelser
i fondkommissionslagen (1978: 000).

24 §2

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt "för att bereda sparbanken
lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutan- 2. aktie i bolag, vilket uteslutande
har till syfte att förvalta fast de har till syfte att förvalta fast

egendom eller tomträtt som förvär- egendom eller tomträtt som förvär vats

för det under 1 angivna ända- vats för det under 1 angivna ändamålet,
och förlagsbevis, som utför- målet,

dals av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken
äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller
aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente.
Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken sparbankens
lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får till belopp, som vid varje tidpukt sammanlagt svarar mot
högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan
ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens godkännande
verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende
av gemensamma intressen eller garantifondbevis eller förlagsbe -

1 Lydelse enligt prop. 1978/79: 9.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel
till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses
i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda
upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller
annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av
inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen
får sparbank förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars
ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt
garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Sparbank som medverkar vid
emission av aktier eller förlagsbevis
på den allmänna marknaden/ur efter
tillstånd av tillsynsmyndigheten
förvärva aktie eller förlagsbevis
som ingår i emissionen. Sådan aktie
eller sådant förlagsbevis skall
sparbanken avyttra så snart det
lämpligen kan ske och senast ett år
efter förvärvet. Om synnerliga skäl
föreligga, kan tillsynsmyndigheten
förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis, förlagsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk
förening. Sparbank får dock ej
inneha sådana värdepapper till högre
anskaffningsvärde än som anges
i 16 S första stycket fondkommissionslagen
(1978: 000).

Sparbank får endast efter tillstånd
av tillsynsmyndigheten medverka
vid emission av aktier eller
förlagsbevis på den allmänna marknaden.
Sparbanken får förvärva aktie
som ingår i emissionen men skall
avyttra den så snart det lämpligen
kan ske och senast ett år efter förvärvet.
Om synnerliga skäl föreligga,
kan tillsynsmyndigheten förlänga
denna frist.

Sparbank som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis samt andel i
aktiefond och i ekonomisk förening.
Sparbank får dock ej inneha
sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde
än som anges i 16 §
första stycket fondkommissionsiagen
(1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att sparbank
får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning
än som anges där.

35 S3

Sparbank får ej utfärda tryckta
eller graverade, till innehavaren eller
till viss man eller order ställda
förbindelser eller ikläda sig ansvarighet
för sådana förbindelser. Vad
nu sagts gäller dock ej räntebärande
förlagsbevis, som lyder på
minst etthundra kronor.

Sparbank får ej i andra Jäll än
som anges i andra och tredje styckena
utfärda tryckta~eller graverade,
till innehavaren eller till viss
man eller order ställda förbindelser
eller ikläda sig ansvarighet för sådana
förbindelser.

3 Senaste lydelse 1968:602.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sparbank får utfärda räntebärande
förlagsbevis sorn lyder på
minst etthundra kronor.

Sparbank får utfärda och ställa
garanti för räntebärande obligationer
som lyder på minst etthundra
kronor. Löptiden för obligationer
som sparbank ger ut i Sverige
får vara längst sju år. Obligationer
med längre löptid än ett år
får utfärdas intill ett belopp som
motsvarar högst tre procent av
sparbankens inlåning från allmänheten.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får sparbank
utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över utelöpande
märken.

39 §4

Styrelsen får, om reglementet medgiver det, uppdraga åt styrelseledamot
eller annan att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av
beskaffenhet att annars ankomma på styrelsens egen prövning.

Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första
stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder
fastställd instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna
för kreditgivningen fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, till
tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten
om de ändringar som vidtagas i instruktionen.

Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas.
Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje
slag.

Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att
avgöra ärende, som avser

1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse,

2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens
inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 30 § första
stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med
annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift
med sådan befattningshavare, till person som avses i 30 § andra stycket
eller till bolag, förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är
styrelseledamot eller som delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt
intresse; för kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa
gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit får
beviljas i och för en av låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie, emissionsbe- 4. förvärv av aktie, emissionsbevis,
förlagsbevis samt andel i aktie- vis, förlagsbevis som avses i 24 §

fond och i ekonomisk förening i tredje eller fjärde stycket samt an 4

Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

andra fall än då fråga är om sådant
värdepapper, som är utmätt eller
pantsatt för sparbankens fordran,
eller förvärvet sker med stöd av 24
§ sjätte stycket och styrelsebeslut
angående förvärvet ej kan utan olägenhet
avvaktas,

del i aktiefond och i ekonomisk förening
i andra fall än då fråga är om
sådant värdepapper, som är utmätt
eller pantsatt för sparbankens fordran,
eller förvärvet sker med stöd
av 24 § sjätte stycket och styrelsebeslut
angående förvärvet ej kan
utan olägenhet avvaktas,

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att
beslut, om det är påkallat av allmän ränteförändring, får utan styrelsens
hörande meddelas för tiden till nästa styrelsesammanträde.

6. meddelande av bestämmelser
om kassaverksamheten vid spar -

banken eller om rörelsen i dess helhet
vid filial och hur denna rörelse
skall övervakas från huvudkontorets
sida.

Bestämmelser om kredit skola
gälla även i fråga om garantiförbindelse,
som sparbank ikläder sig.

6. meddelande av bestämmelser
om kassaverksamheten vid sparbanken
eller om rörelsen i dess helhet
vid filial och hur denna rörelse
skall övervakas från huvudkontorets
sida,

7. utgivande av obligationer med
längre löptid än ett år.

Bestämmelser om kredit och obligationer
skola gälla även i fråga om
garantiförbindelse, som sparbank
ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasseröreisen

Härigenom föreskrivs att 31, 32 och 42 a§§ lagen (1956:216) om jordbrukskasseröreisen
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kreditkassa får ej för egen räkning
driva handel med eller, med de
undantag som angivas i 32 och
33 §§, förvärva annat än guld,
mynt, växlar, checkar, anvisningar,
obligationer och andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar
utom förlagsbevis.

Kreditkassa får ej för egen räkning
driva handel med eller, med de
undantag som angivas i 32 och
33 §§, förvärva annat än guld,
mynt, växlar, checkar, anvisningar,
obligationer, förlagsbevis och andra
för den allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar.

'Senaste lydelse 1968:605.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §2

Kreditkassa får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda kassan eller
ansluten kassa lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed samhängande
behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutan- 2. aktie i bolag, vilket uteslutande
har till syfte att förvalta fast de har till syfte att förvalta fast

egendom eller tomträtt som förvär- egendom eller tomträtt som förvärvats
för det under 1 angivna ända- vats för det under 1 angivna ändamålet,
och förlagsbevis, som utfar- målet,

dals av sådant bolag,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som kassan
äger, eller till lokaler, som kassan i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i kassan
eller i ansluten kassa.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller
aktie avgöres av stämman, om ej annat följer av kreditkassans stadgar.
Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken kassans eller
ansluten kassas lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Centralkassa får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar
mot högst tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors eget
kapital, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant
bolag, som tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller garantifondbevis
eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget,
eller i övrigt tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får centralkassa efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses
i nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda
upplåningsrätt elier täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller
annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av
inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av regeringen
får centralkassa förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars
ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt
garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Centralkassa som medverkar vid Centralkassa får endast efter tillemission
av aktier eller förlagsbevis stånd av tillsynsmyndigheten med på

den allmänna marknaden får ef- verka vid emission av aktier eller

ter tillstånd av tillsynsmyndigheten förlagsbevis på den allmänna markförvärva
aktie eller förlagsbevis naden. Centralkassan får förvärva

som ingår i emissionen. Sådan ak- aktie som ingår i emissionen men

lie eller sådant förlagsbevis skall skall avyttra den så snart det lämp centralkassan

avyttra så snart det ligen kan ske och senast ett år efter

lämpligen kan ske och senast ett år förvärvet. Om synnerliga skäl före efter

förvärvet. Om synnerliga skäl ligga, kan tillsynsmyndigheten förföreligga,
kan tillsynsmyndigheten länga denna frist,

förlänga denna frist.

2 Lydelse enligt prop. 1978/79:9.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Förestaven lydelse

Centralkassa som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis, förlagsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk
förening. Centralkassa får
dock ej inneha sådana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som
anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1978: 000).

Centralkassa som har tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse får,
för att underlätta rörelsen, i samband
med denna dessutom förvärva
aktie, emissionsbevis samt andel i
aktiefond och i ekonomisk förening.
Centralkassa får dock ej inneha
sådana värdepapper till högre
anskaffningsvärde än som anges i
16 § första stycket fondkommissionslagen
(1978:000).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att centralkassa
får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning
än som anges där.

42 a §3

Kreditkassa får ej utfärda tryckta
eller graverade, till innehavaren eller
till viss man eller order ställda
förbindelser eller ikläda sig ansvarighet
för sådana förbindelser. Vad
nu sagts gäller dock ej räntebärande
förlagsbevis, som centralkassa
utfärdar och sorn lyder på
minst etthundra kronor.

Kreditkassa får ej i andra fall än
som anges i andra och tredje styckena
utfärda tryckta eller graverade,
till innehavaren eller till viss
man eller order ställda förbindelser
eller ikläda sig ansvarighet för sådana
förbindelser.

Centralkassa får utfärda räntebärande
förlagsbevis som lyder på
minst etthundra kronor.

Centralkassa får utfärda och
ställa garanti för räntebärande obligationer
som lyder på minst etthundra
kronor. Löptiden för obligationer
som centralkassa ger ut i
Sverige får vara längst sju år. Obligationer
med längre löptid än ett år
får utfärdas intill ett belopp som
motsvarar högst tre procent av centralkassans
inlåning från allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Senaste lydelse 1968: 605.

NU 1979/80:10

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 274 och 336 §§ lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

274 §'

Vid envar tidpunkt skall ett belopp motsvarande försäkringsfonden för
livförsäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats
av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa,
Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken
eller av kreditaktiebolag,
som enligt vad därom finnes
stadgat står under tillsyn av bankinspektionen; -

3. av riksbanken, svenskt bankaktiebolag,
svensk sparbank eller
centralkassa för jordbrukskredit utfärdade
fordringsbevis, med undantag
av sådana för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar, som
medföra rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga fordringsägare
(förlagsbevis);

4. obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av svensk kommun, som till
lånets upptagande eller garanterande
erhållit regeringens tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade
obligationer, vilka offentligen
utbjudits av svenskt bankaktiebolag,
Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken; -

2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan.
Svenska skeppshypotekskassan.
Skeppsfartens sekundärlånekassa.
Nordiska investeringsbanken
eller kreditaktiebolag, eller
andra av sådan kreditinrättning utfärdade
skuldförbindelser med undantag
av sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar,
som medföra rätt till betalning först
efter utfärdarens övriga fordringsägare
(förlagsbevis);

3. obligationer, utfärdade eller
garanterade av svenskt bankaktiebolag,
svensk sparbank eller centralkassa
för jordbrukskredit, eller
av sådant bankinstitut eller riksbanken
utfärdade andra fordringsbevis,
med undantag av förlagsbevis; 4.

obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av svensk kommun;

5. av svenskt näringsföretag utfärdade
obligationer, vilka offentligen
utbjudits av svenskt bankaktiebolag.
Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken; -

1 Senaste lydelse 1976: 145 (jfr 1976: 285).

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

6. skuldförbindelser, för vilka
bolaget äger säkerhet genom

inteckning i jordbruks-, bostads-,
kontors- eller affärsfastighet inom
fyra femtedelar eller i annan fastighet
inom två tredjedelar av senast
fastställda taxeringsvärde eller

inteckning i tomträtt, till vilken
hör byggnad som är avsedd för bostads-,
kontors- eller affärsändamål,
inom fyra femtedelar eller i
annan tomträtt inom två tredjedelar
av senast fastställda taxeringsvärde,
allt med den ytterligare begränsning
som försäkringsinspektionen
föreskriver med hänsyn till
tomträttsavtalets innehåll eller annan
omständighet,

dock att, utom i fråga om sådant
lån till svensk kommun för vilket
försäkringsinspektionen medgivit
undantag, åbyggnad skall, för att
inteckning i fastigheten eller tomträtten
må godkännas, vara brandförsäkrad
i försäkringsbolag som
avses i denna lag eller i utländsk
försäkringsanstalt med rätt att driva
försäkringsrörelse här i riket;

Föreslagen lydelse

6. skuldförbindelser, för vilka
bolaget äger säkerhet genom

inteckning i jordbruks-, bostads-,
kontors- eller affärsfastighet inom
sjuttio procent av fastighetens uppskattade
värde eller, om pantvärde
har fastställts för fastigheten enligt
gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet,
inom sjuttiofem
procent av pantvärdet,

inteckning i tomträtt, till vilken
hör byggnad som är avsedd för bostads-,
kontors- eller affärsändamål,
inom sjuttio procent av det
uppskattade värdet av byggnad eller
annan egendom som hör till
tomträtten elter, om pantvärde har
fastställts för egendomen enligt
nämnda bestämmelser, inom sjuttiofem
procent av pantvärdet, allt
med den ytterligare begränsning
som försäkringsinspektionen föreskriver
med hänsyn till tomträttsavtalets
innehåll eller annan omständighet,
eller

inteckning i fastighet, som helt
eller delvis är inrättad för industriell
verksamhet, eller i tomträtt, till
vilken hör byggnad som helt eller
delvis är inrättad för sådan verksamhet,
inom sextio procent av det
uppskattade värdet av egendomen,
såvitt avser tomträtten med den ytterligare
begränsning inspektionen
föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets
innehåll eller annan
omständighet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den
säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några av de under 1-6
nämnda; dock att värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de
motsvara försäkringsfonden för egen räkning för försäkringar i samma
valuta;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet;

9. värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av i återförsäkring
övertagna livförsäkringar, dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts
ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning av
försäkringsfonden än försäkringsinspektionen med hänsyn till försäkringstagarnas
säkerhet finner kunna medgivas.

Med uppskattat värde avses det
värde, som försäkringsbolaget bestämt
på grundval av särskild värdering.

Utan hinder av vad i första Utan hinder av vad i första
stycket är stadgat må ett belopp stycket är stadgat må ett belopp

motsvarande högst en tiondel av motsvarande högst tjugo procent

försäkringsfonden för egen räkning, av försäkringsfonden för egen räk redovisas

i andra värdehandlingar ning, redovisas i andra värdehand än

i första stycket 1 -7 avses, dock lingar än i första stycket 1 —7 avses,

icke i aktier. dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som
icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

336 §2

Av aktierna i svenskt eller utländskt aktiebolag må försäkringsbolag icke
utan försäkringsinspektionens medgivande äga mer än en tjugonde! eller,
om aktier med olika röstvärde finnas, större antal än att röstetalet för
aktierna utgör högst en tjugondel av röstetalet för samtliga aktier. Tillhör
försäkringsbolaget koncern, skall vad sålunda stadgats gälla koncernen;
aktiebolag, som ej är försäkringsbolag, skall därvid anses såsom koncernbolag,
därest förhållandena äro sådana att aktiebolaget, om det varit försäkringsaktiebolag,
jämlikt 333 § skulle hava räknats såsom dotterbolag.

Vad i första stycket är stadgat skall ej äga tillämpning å aktier i försäkringsaktiebolag
eller i aktiebolag, vars verksamhet uteslutande har till
föremål att äga aktier i försäkringsaktiebolag, att tillskjuta garantikapital i
ömsesidigt försäkringsbolag, att utöva förvaltning av försäkringsbolags
fastigheter eller att biträda försäkringsbolag vid rörelsens bedrivande.

Försäkringsbolag får icke utan
försäkringsinspektionens medgivande
äga ande! i aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Belopp som före ikraftträdandet
redovisats enligt 274 § första stycket 6 i dess äldre lydelse får redovisas på
samma sätt även i fortsättningen.

2 Senaste lydelse 1961:610.

NU 1979/80:10

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 6, 24 och 25 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kapitalförsäkring får avse högst
8000 kronor för en medlem. Föreligger
särskilda skäl. kan försäkringsinspektionen
medge understödsförening
att meddela sådan
försäkring till högre belopp.

6 §

Föreslagen lydelse

Kapitalförsäkring får avse högst
12000 kronor för en medlem. Föreligger
särskilda skäl, kan försäkringsinspektionen
medge understödsförening
att meddela sådan
försäkring till högre belopp.

24 §1

Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder,
dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än
försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar,
nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats
av staten,

2. obligationer som utfärdats av
Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa,
Sveriges investeringsbanli
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken
eller av kreditaktiebolag,
som står under tillsyn av
bankinspektionen,

3. fordringsbevis som utfärdats
av riksbanken, bankaktiebolag,
sparbank eller centralkassa för
jordbrukskredit, dock ej sådana för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som medför rätt till betalning
först efter utfärdarens övriga
fordringsägare (förlagsbevis),

4. obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av kommun, som fått till -

2. obligationer som utfärdats av
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundärlånekassa,
Nordiska investeringsbanken
eller av kreditaktiebolag,
eller andra skuldförbindelser som
utfärdats av sådan kreditinrättning,
dock ej sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar,
som medför rätt till betalning
först efter utfärdarens övriga
fordringsägare (förlagsbevis),

3. obligationer som utfärdats eller
garanterats av bankaktiebolag,
sparbank eller centralkassa för
jordbrukskredit eller andra fordringsbevis
som utfärdats av sådant
bankinstitut eller riksbanken, dock
ej förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser,
utfärdade eller garanterade
av kommun,

1 Senaste lydelse 1976: 149 (jfr 1976: 289).

2 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stånd av regeringen att ta upp eller
garantera lånet,

5. obligationer som utfärdats av 5. obligationer som utfärdats av
svenskt industriföretag och som of- svenskt näringsföretag och som offentligen
utbjudits av bankaktiebo- fentligen utbjudits av bankaktiebolag,
sparbank, kreditkassa inom lag, sparbank, kreditkassa inom

jordbrukskasserörelsen, Sveriges jordbrukskasserörelsen, Sveriges

investeringsbank aktiebolag eller investeringsbank aktiebolag eller

Nordiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken,

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt
på grundval av

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra
femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda
taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-,
kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt
inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare
begränsning som försäkringsinspektionen kan komma att föreskriva
med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen
medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara
brandförsäkrad i svensk försäkringsanstalt eller i utländsk försäkringsanstalt
som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall
infrias i främmande valuta, om de tili art och säkerhet kan anses jämförliga
med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de
brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäkringar,
som övertagits i återförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i
visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven
redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser,
för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i
samma stycke 1-5 och 7.

Vid tillämpning av första stycket
6 ersätts, om försäkringsinspektionen
har medgett det
fyra femtedelar av taxeringsvärdet
med sjuttio procent av det uppskattade
värdet av fastigheten respektive
av byggnad eller annan
egendom som hör till tomträtten eller,
om pantvärde fastställts för
egendomen enligt gällande bestämmelser
om lån av statsmedel till
främjande av bostadsbyggandet,
med sjuttiofem procent av pantvärdet,
samt

två tredjedelar av taxeringsvär -

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Utan hinder av första och andra
styckena får ett belopp, som svarar
mot högst en tiondel av förenings
försäkringsfonder, redovisas i andra
värdehandlingar än som förut
sagts, dock ej i aktier eller andelar i
aktiefond, och i tillgångar som
nämns i första stycket 9 utöver där
angiven gräns.

Föreslagen lydelse

det med sextio procent av egendomens
uppskattade värde.

Med uppskattat värde avses det
värde som understödsföreningen
har bestämt på grundval av särskild
värdering. Har medgivande
enligt tredje stycket lämnats får belopp
som dittills har redovisats enligt
första stycket 6 dock redovisas
på samma sätt även i fortsättningen.

Utan hinder av första och andra
styckena får ett belopp, som svarar
mot högst en femtedel av förenings
försäkringsfonder, redovisas i andra
värdehandlingar än som förut
sagts, dock ej i aktier eller andelar i
aktiefond, och i tillgångar som
nämns i första stycket 9 utöver där
angiven gräns.

25 8

Understödsförening får icke utan försäkringsinspektionens medgivande
äga mer än en tjugondel av aktierna i svenskt eller utländskt aktiebolag
eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att röstetalet för
aktierna utgör högst en tjugondel av röstetalet för samtliga aktier.

Understödsförening får icke utan
försäkringsinspektionens medgivande
äga andel i aktiefond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

7 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning
dels att 2, 3, II, 12 och 14- 16 88 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i reglementet skall införas en ny paragraf, 12 a 8, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28*

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen
för tilläggspension överföra

1 Senaste lydelse 1973: 503.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. till första fondstyrelsens förvaltning avgifter, sorn enligt 19 kap. 1 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring erläggas av staten, kommuner och
därmed jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i
vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande
inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning
jämlikt nämnda lagrum inflytande
avgifter från andra arbetsgivare
än under 1 sägs, som i genomsnitt
för det år, varå avgifterna
belöpa, sysselsätta minst tjugu arbetstagare; -

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma
lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats
hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på
de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas
balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående
år.

Till varje fondstyrelses förvaltning
skall jämväl hänföras avkastning
av de av styrelsen förvaltade
medlen.

Till varje fondstyrelses förvaltning
skall jämväl hänföras avkastning
av de av styrelsen förvaltade
medlen. Av avkastningen varje år
av de medel fjärde fondstyrelsen
förvaltar, skall dock, efter avdrag
av sådana kostnader som anges i
3 § andra stycket, fyra femtedelar
överföras till de övriga fondstyrelsernas
förvaltning i förhållande till
de avräkningar som har skett enligt
första stycket 4 till och med det år
som avkastningen avser.

3 §2

Pensionsutbetalningar ävensom,
där ej annat följer av vad i andra
stycket stadgas, förvaltningskostnader
och andra utgifter avseende
försäkringen för tilläggspension
skola, i den mån andra medel ej stå
till förfogande, bestridas genom tillskott,
som riksförsäkringsverket
äger erhålla från första, andra och
tredje fondstyrelserna. De för ett
kalenderår erforderliga medlen skola
tillskjutas av dessa fondstyrelser

2 Senaste lydelse 1973:503.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i förhållande till kapitalbehållning- i förhållande till de avgifter som anania
enligt styrelsernas balansräk- der det närmast föregående året ha

ningar avseende ställningen vid ut- överförts till styrelsernas förvalt gängen

av närmast föregående dr. ning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående
medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av
styrelsens förvaltning.

11S3

Allmänna pensionsfonden skall
av fondstyrelserna förvaltas på sådant
sätt att den blir till största möjliga
gagn för försäkringen för tilläggspension.
Därvid skall iakttagas,
att placeringen av fondmedlen
tillgodoser kraven på betryggande
säkerhet, god avkastning och tillfredsställande
betalningsberedskap.

Fondstyrelserna skall, inom ramen
för vad som är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken
och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta allmänna
pensionsfonden på sådant
sätt att den blir till största möjliga
gagn för försäkringen för tilläggspension.
Placeringen av fondmedlen
skall tillgodose kraven på betryggande
säkerhet, god avkastning
och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 S4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag,
som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen; 2.

i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet;

3. i obligationer och andra för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits
av svenskt bankaktiebolag,
Sveriges investeringsbank aktiebolag
eller Nordiska investeringsbanken
med undantag av konvertibla
skuldebrev, skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning och
sådana obligationer med längre
löptid än ett år, som ha utfärdats
av bankaktiebolag, sparbank eller
centralkassa för jordbrukskredit;

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976: 146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa
för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen
godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket I
sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig
borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av 5. i skuldförbindelse utfärdad av
annan fondstyrelse; annan fondstyrelse; samt

6. efter hörande av riksförsäkringsverket
i skuldförbindelse utfärdad
av företag, som har till syfte
att befordra folkhälsan eller att
medverka till förhindrande av nedsättning
av arbetsförmåga eller till
förbättring av sådan förmåga och
som enligt styrelsens prövning
anses erbjuda godtagbar säkerhet;
samt

7. i fordran hos kreditinrättning i 6. i fordran hos kreditinrättning i
enlighet med vad nedan är stadgat enlighet med vad nedan är stadgat
om återlån. om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående
medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta
stycke.

I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller
eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel
även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke
inneha mer än tio procent av aktierna
i samma aktiebolag eller, om
aktierna har olika röstvärde, större
antal än att röstetalet för aktierna
utgör högst tio procent av röstetalet
för samtliga aktier.

14 §5

Riksbanken, bankaktiebolag,
sparbank, centralkassa för jordbrukskredit,
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Svenska skeppshypotekskassan
eller annan kreditinrätt -

5 Senaste lydelse 1976: 98.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

ning som regeringen godkänner
äger mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning
bevilja den som erlagt avgift
till försäkringen för tilläggspension
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring under föregående
år återlån med högst hälften av vad
sålunda erlagts. Återlån må ej beviljas,
om dess belopp enligt vad nu
sagts icke skulle uppgå till femhundra
kronor.

Kreditinrättning, som enligt 14 §
lämnat återlån, äger i samband därmed
till motsvarande belopp erhålla
lån från den fondstyrelse, som enligt
2 § har att förvalta de avgifter
för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt

vad i första stycket sägs fastställes
av regeringen. Sagda räntesats
skall bestämmas så att den med en
halv procent överstiger högsta allmänt
förekommande räntesats vid
inlåning i bankaktiebolag, sparbank
och centralkassa för jordbrukskredit.
Utan hinder av vad sålunda
blivit bestämt äger dock
fondstyrelsen och kreditinrättningen
för visst lån överenskomma
om en efter det rådande marknadsläget
bestämd, för viss tid bunden
räntesats.

Återlån, som icke i sin helhet
återbetalas inom ett år från utlämnandet,
skall årligen amorteras med

Föreslagen lydelse

ning som regeringen godkänner
äger varje år mot bevis om fullgjord
avgiftsbetalning bevilja den som erlagt
avgift till försäkringen för
tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
återlån med högst hälften av vad
sålunda erlagts

1. under det närmast föregående
året eller

2. under de fem närmast föregående
åren, i den mån avgiftsbetalningarna
icke redan utnyttjats som
underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess
belopp icke skulle uppgå till femtiotusen
kronor. Återlån enligt första
stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen
kronor.

§6

Kreditinrättning, som enligt 14 §
lämnat återlån, äger i samband därmed
till motsvarande belopp erhålla
lån från den fondstyrelse, som enligt
2§ har att förvalta de avgifter
eller större delen av de avgifter för
vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt
vad i första stycket sägs skall motsvara
räntesatsen för senast i Sverige
utgivna långfristiga statsobligationslån,
om ej regeringen, med
hänsyn till att ränteläget därefter
ändrats, fastställt annan räntesats.
Räntesatsen för lånet skall omprövas
vart femte år under dess löptid.

Återlån, som icke i sin helhet
återbetalas inom ett år från utlämnandet,
skall årligen amorteras med

8 Senaste lydelse 1976: 98.

NU 1979/80:10

Föreslagen lydelse

belopp icke understigande en tiondel
eller, så vitt avser ål erlan som
beviljats med högre belopp än hälften
av närmast föregående års avgifter,
en femtondedel av lånesu niman.
Kreditinrättnings lån hos
fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas
i samma mån som återlånet,
dock ej långsammare än som föreskrivits
i villkoren för sistnämnda
lån. Har återlån uppsagts till betalning,
får kreditinrättnings lån hos
fondstyrelse likväl, till den del det
motsvarar obetald återlåneskuld,
återbetalas på de villkor som gällde
före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och låntagaren äro ense därom, kunna överföras
till annan kreditinrättning, som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 2§ andra stycket, den 1 januari
1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden den 1 juli 1979 aktier i något eller
några aktiebolag utöver vad som medges i 12 a §, får fonden även i
fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 januari 1977
eller som har beviljats före den 1 juli 1979, och lån till kreditinrättning som
har beviljat återlånet gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre lydelse. I fråga
om lån som kreditinrättning har erhållit enligt 15 § första stycket i dess
äldre lydelse får dock avtal träffas om tillämpning av 15 § andra stycket i
dess nya lydelse.

Nuvarande lydelse

belopp icke understigande en tiondel
av lånesumman. Kreditinrättnings
lån hos fondstyrelse enligt
15 § skall återbetalas i samma mån
som återlånet, dock ej långsammare
än som föreskrivits i villkoren
för sistnämnda lån.

NU 1979/80:10

Motionerna

De motioner som behandlas i detta betänkande är

1978/79:2527 av Gösta Bohman m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen (8) avslår förslaget till ändring av 11 § i AP-fondens reglemente om
att AP-fondstyrelsernas uppgift ej blott skall vara att på bästa sätt gagna
försäkringen för tilläggspensioner utan att fondstyrelserna också skulle göra
ekonomisk-politiska och kreditpolitiska överväganden,

1978/79:2528 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av affärsbankerna
och de stora försäkringsbolagen,

2. hos regeringen hemställer om förslag till omorganisation av APfonderna
i enlighet med motionen,

3. avslår förslaget till ny 12 a § i propositionens förslag till lag om ändring i
reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

1979/80:24 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

3. avslår den under under propositionens punkt 8 föreslagna ändringen i
reglementet (1958:293) angående allmänna pensionsfonden^ förvaltning
såvitt gäller den] föreslagna paragrafen 12 a,

4. anvisar ytterligare 1 000 milj. kr. till fjärde AP-fonden,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
riktlinjerna för allmänna pensionsfondens verksamhet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om de små
och medelstora företagens kapitalförsörjning,

1979/80:25 av Johan Olsson (c) och Stig Josefson (c), vari hemställs att
riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder frågan om småföretagens
finansiella situation och framlägger erforderliga förslag i syfte att säkra en god
sysselsättningsutveckling inom den viktiga småföretagssektom.

NU 1979/80:10

Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses
förvaltning

Fjärde fondstyrelsen har inför utskottet lämnat en redogörelse för sin
hittillsvarande verksamhet. Dess nettoköp av aktier i marknaden har under
åren 1974-1979 (sistnämnda år t. o. m. oktober) uppgått till resp. 224, 197,
295,220,90 och 74 milj. kr. Detta innebär att fondstyrelsen som institutionell
placerare har haft i stort sett samma betydelse som försäkringsbolagen, vilka
emellertid har ett vidare placeringsutrymme. Fjärde fondstyrelsens andel av
nyemissioner av sådana aktier som den kan förvärva utgjorde åren 1975-1977
resp. 3,2 96,4,7 % och 4,6 96. För år 1979 beräknas motsvarande procenttal
till 6,0 96. År 1978, då nyemissionsverksamheten var obetydlig, förvärvades
inga nyemitterade aktier. Det året liksom år 1977 gjordes vissa förvärv vid
emissioner av konverteringslån. Fonden är i dag engagerad i ett 30-tal på
börslistan eller fondhandlarlistan noterade företag med ett sammanlagt
marknadsvärde av ca 18 500 milj. kr. Dess genomsnittliga ägarandel i dessa
företag är drygt 5 96. Den praktiskt tillgängliga delen av fjärde fondstyrelsens
totalmarknad beräknas motsvara ett värde av 25 200 milj. kr. med fördelning
på ca 65 företag. Fondstyrelsen räknar med att det härutöver finns 20-25
medelstora, icke noterade företag vilkas aktier inom tre-fem år kan bli
föremål för någon form av notering som möjliggör handel med aktierna.
Fjärde fondstyrelsens disponibla likvida medel uppgick i slutet av oktober
1979 till 240 milj. kr.

På grundval av vissa förutsättningar i fråga om deltagande i nyemissioner
av olika slag, engagemang i icke noterade företag och nettoplaceringar i
marknaden har fjärde fondstyrelsen bedömt sitt behov av medel för
placeringar under dels ett år med måttlig emissionsvolym, dels ett år med stor
emissionsvolym, i båda fallen enligt volymsiffror från senare delen av
1970-talet. Beloppet blir i det förra fallet 100-120 milj. kr., i det senare fallet
165-190 milj. kr., eller genomsnittligt ca 150 milj. kr.

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor

Riksdagen har vid en rad tillfällen avslagit motioner vari vänsterpartiet
kommunisterna begärt att allmänna pensionsfondens aktieplaceringar skulle
inriktas uteslutande på nyetablering av ”statligt ägda basindustrier”, ”statliga
förädlingsindustrier” eller liknande. I en del av dessa motioner har även
föreslagits att fondens förvaltning skulle samordnas under en styrelse.
Motionsyrkandena har genomgående avstyrkts av näringsutskottet (NU
1973:58, 1974:37, 1975:33, 1975/76:34, 1977/78:71), t. o. m. år 1976 med
reservation av den representant som vänsterpartiet kommunisterna hade i
utskottet. I ett av fallen deltog även finansutskottet i beredningen (NU
1976/77:4 y, FiU 1976/77:30). Näringsutskottet har gentemot motionärerna
anfört bl. a. följande. Ett av syftena med den nuvarande ordningen är att

NU 1979/80:10

fonden skall kunna satsa på redan verksamma företag som behöver medel till
investeringar för att förbättra produktionsförhållandena, trygga sitt fortbestånd
och erbjuda nya sysselsättningstillfällen. Det är viktigt att detta syfte
inte ges upp. Frågan om den statliga företagssektorns utveckling bör hållas
skild från frågan om aktieköp med medel ur allmänna pensionsfonden. Detta
innebär dock inte att fjärde fondstyrelsen skulle vara förhindrad att köpa
aktier i statliga företag. Ordningen med fyra skilda fondstyrelser, var och en
med representation för såväl arbetsgivar- som arbetstagarparten, har enligt
utskottets bedömning fungerat tillfredsställande.

Under 1970-talet har motioner om förstatligande av affärsbankerna
förekommit nästan årligen och motioner om förstatligande av försäkringsbolagen
flera gånger. Näringsutskottets senaste betänkande i dessa ämnen
avgavs våren 1979 (NU 1978/79:31) och innehåller en redogörelse för
riksdagsbehandlingen av tidigare motioner på området. Utskottet avstyrkte i
det nu nämnda betänkandet liksom vid föregående tillfallen de motioner som
förelåg. Det är självfallet av största värde om statsmakterna skaffar sig insyn i
och möjlighet till kontroll av bank- och försäkringsväsendet, sade utskottet i
sin motivering. Ett sådant samhälleligt inflytande utövas också genom bl. a.
riksbanken, bank- och försäkringsinspektionerna samt de offentliga styrelseledamöterna.
Det förutsätter inte att bankerna och försäkringsbolagen
övertas av staten. - Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Inledning

De delar av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden
som har hänvisats till näringsutskottet och behandlas i detta betänkande
avser i första hand förslag till lagändringar beträffande institutioner som är
verksamma på kapitalmarknaden, nämligen bankerna, försäkringsbolagen,
understödsföreningarna och allmänna pensionsfonden. Dessa lagändringar
skulle enligt propositionen träda i kraft den 1 juli 1979. Sedan ärendets
behandling uppskjutits från våren till hösten 1979 förordar näringsutskottet
nu att ikraftträdandet senareläggs till den 1 januari 1980. Vidare framförs i
propositionen förslag rörande vissa halvstatliga kreditaktiebolag, s. k. mellanhandsinstitut,
som har betydelse särskilt för de mindre och medelstora
företagens kreditförsörjning. Ett par motioner med anknytning till detta
ämnesområde behandlas i det sammanhanget. Av de övriga motionsyrkanden
som föreligger syftar ett till förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag,
medan de övriga hänför sig till allmänna pensionsfondens
verksamhet.

NU 1979/80:10

Bankerna

De föreslagna ändringarna i lagarna för de tre olika kategorierna av bankeraffärsbankerna,
sparbankerna och föreningsbankerna (jordbrukets kreditkassor)
- innebär nyheter i två avseenden. Bankerna får möjlighet dels att i
väsentligt större utsträckning än hittills förvärva förlagsbevis, dels att utge
egna obligationer och därigenom bl. a. skaffa medel för ökad medverkan i
näringslivets medelfristiga finansiering. Två slags obligationer med delvis
skilda regler kan förekomma. Obligationer med en löptid av högst ett år, s. k.
bankcertifikat, får utges utan begränsning. Försäljning av bankcertifikat är
avsedd att vara ett alternativ till den nuvarande specialinlåningen. I fråga om
obligationer med längre löptid - som får vara längst sju år vid utgivning i
Sverige - skall olika restriktioner gälla. Sådana obligationer skall få utfärdas
till ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankens inlåning från
allmänheten. De skall vidare - enligt ett förslag som faller under finansutskottets
beredning - till skillnad från bankcertifikaten omfattas av den
emissionskontroll som riksbanken utövar.

Termen bankcertifikat förekommer inte i lagtexten. Den avsedda kategorin
av skuldförbindelser definieras indirekt genom att särskilda regler ställs
upp för ”obligationer med längre löptid än ett år”, dvs. de obligationer som
inte är bankcertifikat. Med hänsyn till att bankcertifikaten torde bli en
uppmärksammad företeelse och för övrigt föranleder speciella bestämmelser i
kommunaiskattelagen (se SkU 1979/80:10) och i lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel skulle det enligt utskottets mening vara naturligt att de
uttryckligen omnämndes i de lagar som reglerar bankinstitutens rörelse.
Utskottet finnér det motiverat att banklagsutredningen (Fi 1976:04) vid sin
översyn av banklagstiftningen överväger om termen bankcertifikat lämpligen
kan införas i denna.

Svenska bankföreningen har tagit upp ett par frågor rörande bankobligationerna
i en skrivelse till näringsutskottet. Den ena avser den skatterättsliga
behandlingen av bankcertifikat, vilken enligt Bankföreningen icke bör ske
enligt de bestämmelser som gäller för obligationer i allmänhet. Denna fråga
har behandlats av skatteutskottet (SkU 1979/80:10), som föreslår en lösning
som tillgodoser Bankföreningens önskemål. Den andra frågan gäller den
nämnda begränsningen av banks rätt att utge obligationer med längre löptid
än ett år. Begränsningen till tre procent av inlåningen har, säger Bankföreningen
med hänvisning till ett uttalande i propositionen (s. 147 nederst),
väsentligen ett kreditpolitiskt syfte: effekten på den svenska obligationsmarknaden
av en introduktion av bankobligationer kan inte säkert förutses,
och därför vill man genom treprocentsgränsen säkerställa en viss försiktighet.
Syftet med begränsningen borde, menar Bankföreningen, bli tillgodosett
även om obligationer som bank emitterar i utlandet inte medräknas vid
tillämpningen av begränsningsregeln. Bankföreningen förespråkar att den i
propositionen föreslagna sista meningen i 66 § lagen om bankrörelse ändras i
enlighet härmed.

NU 1979/80:10

Utskottet finner inte skäl att förorda en sådan ändring. Under ett
begynnelseskede kan den angivna bestämmelsen knappast komma att utgöra
någon påtaglig restriktion för bankerna. Rimligen kommer bankobligationer
med längre löptid än ett år då att utges i relativt begränsad omfattning. Om
erfarenheterna skulle visa att treprocentsregeln på ett olyckligt sätt påverkar
bankernas möjligheter till upplåning utomlands bör den utan dröjsmål kunna
omprövas.

Med vad här anförts tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna
ändringarna i banklagstiftningen. Utskottet föreslår härutöver ändring i de tre
berörda lagarnas kapitaltäckningsregler (57 § lagen om bankrörelse, 26 §
sparbankslagen, 34 § lagen om jordbrukskasserörelsen) så att placeringar i
obligationer utfärdade av bank inte medför krav på kapitaltäckning. Regeringen
framförde förslag härom våren 1979 i propositionen 1978/79:190 om
ändrade kapitaltäckningsregler för bankinstituten, men detta lämnades då
utan bifall av riksdagen med hänvisning till att frågan om rätt för bankerna att
utfärda obligationer skulle behandlas först under riksmötet 1979/80 (NU
1978/79:49).

Försäkringsbolagen och understödsföreningarna

Försäkringsbolag och understödsföreningar får enligt propositionen ökade
möjligheter att välja placeringar. Vidare ändras reglerna för värdering av fast
egendom som ingår i vissa fonder hos dessa institut. Regeringens förslag i
dessa hänseenden tillstyrks av utskottet.

För understödsföreningarnas del upptar propositionen också förslag att
maximibeloppet för kapitalförsäkring avseende en medlem skall höjas från
8 000 kr. till 12 000 kr., med bibehållen möjlighet för försäkringsinspektionen
att medge försäkring till högre belopp om särskilda skäl föreligger. Beloppsgränsen
8 000 kr. har gällt sedan år 1972.

Svenska livförsäkringsföreningars riksförbund har i skrivelse till utskottet
framställt önskemål om att maximibeloppet i stället skall bestämmas till ett
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förbundet - som
framhåller att syftet med understödsföreningarnas livförsäkringsverksamhet
är att säkerställa medel för begravnings- och dödsboomkostnader - erinrar
om att basbeloppet utgjorde 7 100 kr. när den nuvarande beloppsgränsen
fastställdes år 1972 och att det den 1 juli i år hade stigit till 13 500 kr. Om inte
verksamhetsområdet för understödsföreningarna reellt skall reduceras behöver
maximibeloppet fixeras till ca 15 000 kr., säger riksförbundet.

Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. En viss ytterligare höjning av
maximibeloppet bör, såvitt utskottet kan finna, inte skapa några problem vad
gäller avgränsningen mellan försäkringsbolagens och understödsföreningarnas
verksamhetsområden. Utskottet är dock inte berett att i detta sammanhang
förorda den förändringen att maximibeloppet för kapitalförsäkring
anges i förhållande till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Frågan

NU 1979/80:10

om en sådan förändring kan lämpligen övervägas vid den översyn av lagen
om understödsföreningar som riksdagen 1977 på näringsutskottets förslag
(NU 1976/77:51) har uttalat sig för. I det nu aktuella sammanhanget föreslår
utskottet att det i 6 § lagen om understödsföreningar angivna maximibeloppet
för kapitalförsäkring höjs ytterligare till 15 000 kr.

Allmänna pensionsfonden

Pensionsavgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka har
erlagts av enskilda arbetsgivare förvaltas av allmänna pensionsfondens andra
och tredje fondstyrelser. Hittills har gällt att avgifter från arbetsgivare med
minst 20 arbetstagare tas om hand av andra fondstyrelsen, övriga avgifter av
tredje fondstyrelsen. För att en jämnare fördelning mellan dessa fondstyrelser
skall åstadkommas föreslås i propositionen att gränsen i stället skall gå vid 50
arbetstagare. Utskottet finner detta väl motiverat och tillstyrker alltså
förslaget till ändring härvidlag i 2§ reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning.

Grundläggande bestämmelser om fondstyrelsernas placeringspolitik finns
i 11 § reglementet. Huvudregeln är att allmänna pensionsfonden skall
förvaltas på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för försäkringen för
tilläggspension. Kapitalmarknadsutredningen, vars förslag ligger till grund
för propositionen, föreslog ett tillägg till denna paragraf i reglementet av
innebörd att fondstyrelserna skulle åläggas att ta hänsyn till de mål som har
ställts upp för den ekonomiska politiken och till mer allmänna önskemål om
en väl fungerande kreditmarknad. I detta förslag låg ingen kritik mot fondens
hittillsvarande placeringspolitik. Utredningens förslag har tagits upp i
propositionen. Fondstyrelsernas förvaltning skall, enligt regeringens förslag
till ändrad lydelse av 11 §, ske ”inom ramen för vad som är förenligt med den
allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt”. Kapitalmarknadsutredningens förslag på denna punkt var
kontroversiellt vid remissbehandlingen. Kritik framfördes bl. a. av första,
andra och tredje fondstyrelserna, som ansåg att tillägget var antingen onödigt
- såsom uttryck för någonting självklart - eller olämpligt, nämligen om det
syftade till att fondstyrelserna skulle agera som ekonomisk-politiska organ.
Motsvarande kritik återkommer i motionen 1978/79:2527. Vid en eventuell
konflikt mellan olika krav på placeringspolitiken bör fondstyrelsernas uppgift
vara att på bästa sätt tillvarata pensionärernas intressen, inte bedriva
ekonomisk politik, säger motionärerna. De betecknar förslaget som anmärkningsvärt
och motsätter sig ”med bestämdhet” den föreslagna ändringen.

Utskottet godtar regeringens förslag att 11 § reglementet utvidgas på
angivet sätt. Därvid ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets
uttalande i propositionen att tillägget endast är avsett att bekräfta den
inriktning som allmänna pensionsfondens placeringspolitik i praktiken redan

NU 1979/80:10

har och att det alltså inte skall förstås så att det förändrar fondens ställning och
ålägger fonden att verka som organ för någon subventionspolitik eller för den
allmänna ekonomiska politiken.

Utskottet finner skäl att ta upp ytterligare en fråga rörande utformningen
av 11 §. Placeringen av fondmedlen skall, enligt den senare delen av
paragrafen, tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och
tillfredsställande betalningsberedskap. Denna formulering kvarstod oförändrad
när fjärde fondstyrelsen, med uppgift att tillhandahålla riskvilligt
ägarkapital genom placering i bl. a. aktier, inrättades genom beslut år 1973.
Den synes emellertid, såvitt gäller kravet på betryggande säkerhet, inte
adekvat för fjärde fondstyrelsens del. Enligt utskottets mening bör regeringen
därför föranstalta om att formuleringen ses över i samband med de fortsatta
övervägandena om placeringsreglerna för allmänna pensionsfonden och
därefter lägga fram förslag till ändrad lydelse av 11 §.

Beträffande företagens möjligheter till återlån av avgifter som erlagts till
allmänna pensionsfonden föreslår regeringen betydelsefulla ändringar i
nuvarande bestämmelser. Företagen får möjlighet att med vissa begränsningar
återlåna avgifter som erlagts under de fem närmast föregående åren.
Utskottet tillstyrker förslaget härom. Den vidgade möjligheten till återlån
bör, som föreslås i propositionen (punkten 3 övergångsbestämmelserna till
lagen om ändring i reglementet), införas successivt och till en början omfatta
två års avgifter. I samband med senareläggningen av lagens ikraftträdande
bör även tidsgränserna i fråga om avgiftsunderlag för återlån ändras.

För de refinansieringslån som får upptas hos allmänna pensionsfonden av
bank som lämnar återlån gäller f. n. att räntesatsen är rörlig och följer
förändringarna i riksbankens diskonto. I propositionen föreslås i stället -15 §
reglementet - att räntesatsen för refinansieringslån skall motsvara räntesatsen
för senast i Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån, om inte
regeringen fastställer annan räntesats med hänsyn till ändring i ränteläget.
Räntesatsen för ett sådant lån skall omprövas vart femte år under dess
löptid.

Första, andra och tredje fondstyrelserna har för utskottet påpekat att den
angivna regeln medför betydande administrativa problem. De olika förändringarna
i återlånereglerna skulle tillsammantagna få den effekten att
fondstyrelsen efter tio år skulle ha ca 10 000 refinansieringslån i sina
räkenskaper - mot i dag ca 40 sådana lån. Den föreslagna regeln skulle också
kunna leda till en viss räntespekulation från bankers och återlånetagares sida,
på grundval av förväntningar om den långa räntans utveckling. Härigenom
skulle fondens likviditetsplanering utsättas för påfrestningar. Fondstyrelserna
förordar i stället en regel innebärande att räntesatsen för refinansieringslån
skall motsvara den långa räntan vid årets ingång. Antalet refinansieringslån
under en tioårsperiod skulle härigenom reduceras till ca 800. De olägenheter
som sammanhänger med förväntningarna om den långa räntans utveckling
skulle också i huvudsak elimineras.

NU 1979/80:10

Utskottet finnér de framförda synpunkterna beaktansvärda och föreslår att
15 § utformas i saklig överensstämmelse med vad fondstyrelserna har
förordat.

De återstående frågor rörande allmänna pensionsfondens förvaltning som
utskottet har anledning beröra gäller i främsta rummet fjärde fondstyrelsen.

Regeringen föreslår att denna fondstyrelse till skillnad från nu får
skyldighet att delta i pensionsutbetalningarna, nämligen genom att överföra
4/5 av de förvaltade medlens avkastning till de övriga fondstyrelsernas
förvaltning. Enligt lagförslag som behandlas av skatteutskottet införs i
samband därmed skattefrihet för fjärde fondstyrelsen i samma utsträckning
som gäller för de övriga styrelserna. Första gången fjärde fondstyrelsen skall
göra överföring av angivet slag blir år 1980, vid disposition av avkastningen
från år 1979.

Fjärde fondstyrelsen har riktat invändningar mot den föreslagna nya
ordningen och hänvisat till hur den påverkar inriktningen av och utrymmet
för fondstyrelsens placeringar. Utskottet lämnar för sin del förslaget utan
erinran. Frågan om placeringsutrymmet får prövas av statsmakterna när de
tar ställning till om ytterligare medel skall överföras till fjärde fondstyrelsens
förvaltning.

En kontroversiell punkt i regeringens förslag är införandet av en ny
bestämmelse - 12 a § - som sätter en gräns vid 10 % för allmänna
pensionsfondens innehav av aktier i ett och samma bolag. I de fall då ett
företag har aktier med olika röstvärde avser 10-procentsgränsen röstetalet. En
övergångsbestämmelse befriar fjärde fondstyrelsen från skyldighet att bringa
ned en större andel som har förvärvats före begränsningsregelns ikraftträdande.

Den nya regeln har föreslagits av en majoritet inom kapitalmarknadsutredningen.
Remissinstanserna företrädde delade meningar om den. 1 propositionen
anförs bl. a. att en naturlig utgångspunkt i den aktuella frågan är att
man bör slå vakt om allmänna pensionsfondens karaktär av väsentligen
kapitalplacerande institution och att mera långtgående engagemang i visst
eller vissa företag knappast skulle vara förenliga med den principen. Den
föreslagna gränsen har bedömts ge fjärde fondstyrelsen tillräckligt placeringsutrymme.
Föredragande statsrådet uttalar att det är fullt riktigt att fondstyrelsen
engagerar sig aktivt i ett företags skötsel när storleken av dess
aktieinnehav kräver det. Det relativt vida utrymme som en spärr på 10 % ger
bör emellertid inte, fortsätter han, utnyttjas till att skapa en mängd situationer
där sådant engagemang kommer till stånd.

I två motioner avvisas förslaget om den angivna begränsningsregeln för
fjärde fondstyrelsens placeringar. Förslaget medför, sägs i motionen 1979/
80:24, en försvagning av allmänna pensionsfondens möjligheter att bidra till
en effektiv lösning av ett väsentligt finansieringsproblem för svensk industri.

NU 1979/80:10

Erfarenheterna har enligt motionärerna visat att det kan förekomma fall där
en sådan begränsning omöjliggör en rationell lösning av företagens utvecklingsproblem.
I motionen 1978/79:2528 anförs att det inte finns något skäl att
diskriminera allmänna pensionsfonden i förhållande till andra aktieägare.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att den föreslagna begränsningsregeln
är motiverad. Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att fjärde
fondstyrelsen inte i något större antal fall bör engagera sig aktivt i skötseln av
företag där den gjort placeringar. Principen bör även framgent vara att fjärde
fondstyrelsen fungerar som en väsentligen kapitalplacerande institution.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag på denna punkt.

Vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i motionen 1978/79:2528 den
nuvarande inriktningen av fjärde fondstyrelsens verksamhet. Allmänna
pensionsfondens medel skall, sägs det i motionen, inte användas för
spekulation i privata företags aktier. Fondens innehav av sådana aktier bör
följaktligen avvecklas med det snaraste. I stället bör fondmedlen användas
som en grundplåt i ett samhälleligt investeringsprogram för industriproduktion
inom eftersatta områden, såsom kollektivtrafik, miljöskydd och alternativ
energiproduktion. I motionärernas förslag ingår också att förvaltningen
av allmänna pensionsfonden skall läggas i händerna på en enda styrelse, där
representanter för de fackliga organisationerna skall ha majoritet.

Liknande förslag har flera gånger tidigare prövats av riksdagen (se s. 26).
Utskottet vill framhålla att syftet med allmänna pensionsfondens placeringar
i aktier är att tillföra näringslivet kapital som skapar förutsättningar för ökade
investeringar och nya sysselsättningstillfällen och sålunda bidrar till att
trygga rätten till framtida pensioner. Det är mot angiven bakgrund väsentligt
att livskraftiga företag oberoende av ägarförhållanden har möjlighet att få del
av fondens kapitalresurser. Utskottet finner inte skäl för en sådan omläggning
av placeringspolitiken som motionärerna föreslår och inte heller för
ändring av den nuvarande ordningen med flera fondstyrelser. Motionärerna
har inte lämnat något belägg för att denna ordning skulle fungera otillfredsställande.

Av allmänna pensionsfondens kapital har fjärde fondstyrelsen i olika
omgångar fått sammanlagt 1 250 milj. kr. att användas för placeringar i aktier
och konvertibla skuldebrev. Kapitalmarknadsutredningen utgick från att
man i fortsättningen successivt skulle avsätta medel för detta ändamål.
Fjärde fondstyrelsen borde i takt med utvecklingen få resurser för att möta
företagens stigande behov av riskkapital. På sikt kunde det enligt utredningens
mening vidare övervägas att en femte fondstyrelse med egen administration
skulle inrättas för aktieförvaltning. Härigenom skulle konkurrensen
och företagens valfrihet öka.

1 propositionen uttalas (s. 114) att man måste räkna med att ett tillskott av
riskvilligt kapital från allmänna pensionsfonden kommer att krävas under de
år som nu följer. Föredragande statsrådet ansluter sig till tanken på inrättande

3 Riksdagen 1979/80. 17 sami Nr 10

NU 1979/80:10

av en femte delfond. En sådan åtgärd skulle dock inte hindra att man senare
kunde överväga kapitaltillskott även till den fjärde fondstyrelsen. Den
tilltänkta femte fondstyrelsen skulle verka oberoende av den fjärde. Den
skulle kunna få annan lokaliseringsort och styrelsesammansättning än
denna. Hur en femte delfond inom allmänna pensionsfonden mera exakt bör
utformas fordrar ytterligare överväganden, sägs det i propositionen. Där
aviseras att man inom regeringskansliet närmare skall pröva hithörande
frågor så att regeringen efter remissbehandling kan återkomma med ett
konkret förslag till riksdagen. I avvaktan på resultatet av den utredning som
sålunda har ställts i utsikt gör utskottet inget uttalande i frågan om inrättande
av en femte delfond.

I motionen 1979/80:24 begärs att ytterligare 1 miljard kronor skall ställas
till fjärde fondstyrelsens förfogande. Den svaga utvecklingen av industriinvesteringarna
gör det angeläget att fjärde fondstyrelsen redan nu får ökade
resurser, säger motionärerna. De menar att endast ett sådant tillskott som de
föreslår kan skapa underlag för en mera långsiktig planering av fjärde
fondstyrelsens verksamhet.

Av de uppgifter om fjärde fondstyrelsens verksamhet som har lämnats i det
föregående (s. 26) framgår att fondstyrelsen f. n. disponerar medel för i vart
fall sådana placeringar som kan bli aktuella under det närmaste året. Något
omedelbart behov av medelstillskott till den delfond som fjärde fondstyrelsen
förvaltar föreligger alltså inte. Därtill kommer att regeringen, såsom nyss
omtalats, planerar fortsatta överväganden om en femte delfond, likaledes
avsedd för aktieplaceringar. Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet
motionärernas förslag. Det får ankomma på regeringen att senare, när så
synes påkallat, aktualisera frågan om avsättande av ytterligare medel ur
allmänna pensionsfonden till aktieköp.

Ett annat yrkande i motionen 1979/80:24 är att riksdagen skall som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om riktlinjerna för
allmänna pensionsfondens verksamhet. Det avsnitt i motionen som härvid
torde åsyftas gäller tre saker. I samband med att år 1978 ytterligare 250 milj.
kr. överfördes till fjärde fondstyrelsens förvaltning uttalades (prop. 1977/
78:145, NU 1977/78:71, rskr 1977/78:376) att medlen borde användas endast
för aktieförvärv i samband med nyemissioner och för förvärv av konvertibla
obligationer. Riksdagen bör nu, säger motionärerna, uttala att den begränsningen
inte längre bör gälla. Vidare bör riksdagen anmoda regeringen att ge
fjärde fondstyrelsen i uppdrag att studera frågan om den skulle kunna
engagera sig i andra företag än de största och börsnoterade. Slutligen bör
fjärde fondstyrelsen uppmanas att i de fall då den engagerar sig i nyemissioner
regelmässigt ta kontakt med företrädare för de anställda i företagen och
tillmäta deras synpunkter på engagemanget ett avgörande inflytande.

Beträffande den första av dessa punkter vill utskottet fästa uppmärksamheten
på vad föredragande statsrådet i propositionen (s. 128) anför om

NU 1979/80:10

innebörden av 1978 års beslut. Det nämnda uttalandet om placeringsinriktningen
måste, säger han, anses avse endast tiden intill dess riksdagen har fått
tillfälle att ta ställning till vad som i propositionen föreslås om fondens
fortsatta verksamhet. Utskottet instämmer häri och konstaterar sålunda att
den angivna begränsningen inte skall gälla för fjärde fondstyrelsens placeringar
i fortsättningen. Något särskilt uttalande till regeringen enligt den
första av motionärernas tre punkter är följaktligen inte erforderligt.

När det gäller frågan om fjärde fondstyrelsens engagemang i företag
utanför den kategori som nu ifrågakommer för aktieplaceringar hänvisar
utskottet till vad som i det föregående har sagts om överväganden rörande en
ny, femte delfond. Det är naturligt att frågan om inriktningen av allmänna
pensionsfondens aktieplaceringar tas upp i det sammanhanget. Något särskilt
budskap till regeringen om att denna fråga bör uppmärksammas finner
utskottet inte behövligt.

Det är likaså naturligt att fjärde fondstyrelsen vid beredningen av frågor om
engagemang i en nyemission beaktar de anställdas synpunkter på företagets
utveckling. Några särskilda direktiv av denna innebörd finnér utskottet inte
erforderliga.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet alltså förslaget i motionen 1979/
80:24 om en framställning till regeringen rörande riktlinjerna för allmänna
pensionsfondens verksamhet.

Mellanhandsinstituten

En viktig roll inom kreditväsendet spelar de s. k. mellanhandsinstituten.
De lämnar krediter bl. a. till näringslivet på basis huvudsakligast av medel
från allmänna pensionsfonden. Propositionen innehåller ett särskilt avsnitt
(s. 150 f.jom mellanhandsinstituten inom näringslivssektorn. De förslag som
framställs där är av två slag. För det första förordas en organisatorisk
omdaning av vissa av de berörda företagen, innebärande att den nuvarande
uppdelningen på skilda institut för primär- och för sekundärkrediter upphävs.
AB Industrikredit och AB Företagskredit slås alltså samman på så sätt att det
senare företaget går upp i det förra, vars namn skall användas i fortsättningen.
I samband härmed görs erforderliga justeringar i reglerna om upplåningsrätt.
På motsvarande sätt slås Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB ihop under namnet Lantbrukskredit.
För det andra föreslås en väsentlig ökning av Industrikredits aktiekapital och
garantikapital. Aktiekapitalet blir 80 milj. kr. mot 44 milj. kr. i de båda
samgående bolagen. Av tillskottet svarar staten för hälften, dvs. 18 milj. kr.
Garantikapitalet ökas från sammanlagt 204 milj. kr. till 400 milj. kr., varav
staten likaledes svarar för hälften. Utskottet finnér förslagen välbetänkta och
tillstyrker dem. Det erforderliga anslaget för aktieteckning bör - efter det
uppskov som har skett med ärendets behandling - anvisas på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för det nu innevarande budgetåret.

NU 1979/80:10

Ytterligare förslag rörande de mindre och medelstora företagens kredit- och
kapitalförsörjning

En skyndsam utredning i regeringens regi av frågan om småföretagens
finansiella situation föreslås i motionen 1979/80:25. På grundval av denna
utredning skall regeringen framlägga erforderliga förslag i syfte att säkra en
god sysselsättningsutveckling inom småföretagssektorn. Motionärerna framhåller
att de mindre och medelstora företagen genomgående haren betydligt
lägre soliditet än den som är genomsnittlig inom näringslivet och saknar de
möjligheter till försörjning med riskkapital som aktiemarknaden erbjuder för
de större företagen. Även en relativt sett mindre tillgång till realsäkerheter
sägs känneteckna de mindre och medelstora företagen. Bland åtgärder som
bedöms anglägna för att dessa företags finansieringsförutsättningar skall
förbättras nämns vissa ändringar i skattelagstiftningen. Motionärerna vill
vidare få klarlagt i vilken utsträckning de regionala utvecklingsfonderna, AB
Industrikredit och AB Företagskredit samt vissa kreditinstitut för särskilda
branscher ger de mindre företagen resurser jämförbara med dem som står de
större företagen till buds. Finansbolagens och bankinstitutens roll berörs.
Härvid åberopar motionärerna en utredning (SIND PM 1979:11) enligt vilken
bankernas kreditgivning till industriföretagen minskat under senare år.
Kraven på bankmässiga säkerheter eller den kreditgivningspraxis som har
etablerats kan, säger de, ha inneburit att småföretagen på ett tidigare stadium
än de större företagen nått en gräns där kreditgivningen måste avbrytas.
Motionärerna betecknar det som angeläget att man återställer en rimlig andel
för småföretagen av banksystemets kreditresurser.

Motionärerna berör, som framgår av denna redogörelse, en rad problem av
avgörande betydelse för de mindre och medelstora företagens utvecklingsmöjligheter.
Dessa problem har inte fått tillräcklig belysning genom kapitalmarknadsutredningen
och den föreliggande propositionen. En sådan utredning
som motionärerna föreslår ter sig mot denna bakgrund angelägen.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionen 1979/80:25. En utredning av de
mindre och medelstora företagens finansiella situation bör skyndsamt
verkställas enligt de riktlinjer som anges i motionen och följas av förslag till
riksdagen om erforderliga åtgärder för att befrämja utvecklingsmöjligheterna
inom denna företagssektor.

De mindre och medelstora företagens kredit- och kapitalförsörjning berörs
även i motionen 1979/80:24. Här erinras om att riksdagen våren 1979 (NU
1978/79:59) beslöt om en statsgaranti till de regionala utvecklingsfonderna
som skulle göra det möjligt för dem att ta upp lån bl. a. hos Sveriges
Investeringsbank AB och allmänna pensionsfonden intill ett belopp av totalt
300 milj. kr. Motionärerna vill nu att riksdagen skall som sin mening ge
regeringen till känna vad de har anfört om de små och medelstora företagens
kapitalförsörjning. Innebörden härav är att regeringen bör pröva frågan
huruvida ytterligare åtgärder bör vidtas för att genom en regionalisering av

NU 1979/80:10

Investeringsbanker^ och allmänna pensionsfondens utlåning underlätta
finansieringen av de små och medelstora företagens verksamhet.

Riksdagen uttalade i sitt av motionärerna åberopade beslut att regeringen i
lämpligt sammanhang borde återkomma till riksdagen med en redogörelse
för hur det nya garantisystemet hade utformats för år 1979/80 och med
förslag om hur det skulle utformas i fortsättningen. Utskottet anser att
riksdagen bör avvakta den begärda redovisningen och inte nu har anledning
att göra ytterligare en framställning i samma ämne till regeringen. Härutöver
vill utskottet framhålla att Investeringsbanken och utvecklingsfonderna
(tidigare företagareföreningarna) sedan flera år lämnar s. k. kombinationslån,
varigenom ett företags kreditbehov kan tillgodoses upp till ett belopp av 1,5
milj. kr. Även härigenom har en regionalisering av Investeringsbankens
verksamhet kommit till stånd. När det gäller allmänna pensionsfondens
bidrag till de mindre och medelstora företagens finansiering hänvisar
utskottet också till vad som har sagts i det föregående om överväganden
rörande en femte delfond. Med vad här sagts avstyrker utskottet det berörda
yrkandet i motionen 1979/80:24.

Förstatligande av affärsbankerna och försäkringsbolagen

Bland yrkandena i vänsterpartiet kommunisternas motion 1978/79:2528 är
att riksdagen skall hos regeringen begära förslag om förstatligande av
affärsbankerna och de stora försäkringsbolagen. Motiveringen är denna.
Vinsten med förstatligandet skulle vara att storfinansens maktställning
skulle åsamkas ett allvarligt slag. Härigenom skulle möjligheterna för en
samhällsekonomiskt styrd kapitalmarknad öka kraftigt, och denna skulle i
sin tur bilda grunden för en medvetet styrd vidareuppbyggnad av landets
näringsliv.

Yrkanden av samma innebörd har, som nämnts i det föregående (s. 27),
förekommit vid en rad tidigare tillfällen. Utskottet avstyrker förstatligandekravet
på samma grunder som då. Staten har flera olika instrument för insyn i
och kontroll över bankerna och försäkringsbolagen. Den styrning av dessa
företags verksamhet som kan vara erforderlig låter sig genomföras utan den
långtgående omdaning av ägarförhållandena som motionärerna gör sig till
talesmän för.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande banklagstiftningen

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momenten 2-\ antar

a) förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
enligt utskottets förslag i bilaga 1,

NU 1979/80:10

b) förslag till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
enligt utskottets förslag i bilaga 2,

c) förslag till lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
enligt utskottets förslag i bilaga 3,

2. beträffande försäkringsrörelselagen

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momentet 5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, dock med
ändrad lydelse av ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets
förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1979. Belopp som före ikraftträdan- januari 1980. Belopp som före ikraft det

redovisats enligt 274 § första trädandet redovisats enligt 274 §

stycket 6 i dess äldre lydelse får första stycket 6 i dess äldre lydelse får

redovisas på samma sätt även i fort- redovisas på samma sätt även i fortsättningen.
sättningen.

3. beträffande lagen om understödsföreningar

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momentet 6 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, dock
med ändrad lydelse av 6 § och ikraftträdandebestämmelsen
enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

6 §

Kapitalförsäkring får avse högst Kapitalförsäkring får avse högst

12 000 kronor för en medlem. Före- 15 000 kronor för en medlem. Föreligger
särskilda skäl, kan försäkrings- ligger särskilda skäl, kan försäkrings inspektionen

medge understödsför- inspektionen medge understödsförening
att meddela sådan försäkring ening att meddela sådan försäkring

till högre belopp. till högre belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1979. januari 1980.

4. beträffande allmänna pensionsfondens förvaltning

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momentet 8 och med avslag på motionen 1978/79:2527 yrkandet
8, motionen 1978/79:2528 yrkandet 3 och motionen 1979/
80:24 yrkandet 3 antar förslag till lag om ändring i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning
enligt utskottets förslag i bilaga 4 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av
11 §,

5. beträffande omorganisation av allmänna pensionsfonden
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2528 yrkandet 2,

NU 1979/80:10

6. beträffande överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning att

riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 4,

7. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 5,

8. beträffande vissa mellanhandsinstitut

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momenten 13-16

a) bemyndigar regeringen att träffa avtal om AB Industrikredit
och AB Företagskredit enligt de grunder som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att träffa avtal om Lantbruksnäringarnas
primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas sekundärkredit
AB enligt de grunder som anges i propositionen,

c) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
garantiförbindelser på 200 000 000 kr. att ingå i garantifonden
för AB Industrikredit i stället för nuvarande förbindelser på
80 000 000 kr. i garantifonden för AB Industrikredit och
22 000 000 kr. i garantifonden för AB Företagskredit,

d) till Teckningav aktier i AB Industrikredit på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för statens
aktier anvisar ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.,

9. beträffande utredning om de mindre och medelstora företagens
finansiella situation

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande regionaliserad långivning till mindre och medelstora
företag

att riksdagen avslår motionen 1979/80:24 yrkandet 6,

11. beträffande förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2528 yrkandet 1.

Stockholm den 27 november 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven
Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Lilly
Hansson (s), Thage Peterson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Per Westerberg (m), Ivar
Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

NU 1979/80:10

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)

1. Allmänna pensionsfondens förvaltning (mom. 4)

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att allmänna pensionsfondens möjligheter
till engagemang i foretag inte bör begränsas på det sätt som
regeringen har föreslagit. Fjärde fondstyrelsen har i en del fall gjort större
placeringar än begränsningsregeln skulle medge. Det torde vara svårt att
påvisa några som helst nackdelar med detta. 1 realiteten kommer flertalet
större engagemang att äga rum efter direkta överenskommelser med
vederbörande foretag. Begränsningsregeln skulle förhindra även sådana
engagemang som de berörda företagen finnér nödvändiga för sin utveckling.
Utskottet avstyrker sålunda förslaget till 12 a § i reglementet för allmänna
pensionsfondens förvaltning. I detta ställningstagande ligger också att
utskottet avvisar den principiella restriktivitet i fråga om faktiskt engagemang
i företagens skötsel som ingår i propositionens riktlinjer för fjärde
fondstyrelsens verksamhet.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande allmänna pensionsfondens förvaltning

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:165
momentet 8, med bifall till motionen 1978/79:2528 yrkandet 3
och motionen 1979/80:24 yrkandet 3 samt med avslag på
motionen 1978/79:2527 yrkandet 8 antar förslag till lag om
ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning enligt alternativtförslag i bilaga 5 och därvid
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om översyn av 11 §.

2. Överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Av de” och
slutar med ”till aktieköp” bort ha följande lydelse:

Av de uppgifter rörande fjärde fondstyrelsen som har lämnats i det
föregående (s. 26) framgår att fondstyrelsen, trots att den har angivit en
ganska blygsam nivå för sina tilltänkta placeringar, inte har finansiellt
underlag för en långsiktig planering av verksamheten. I nuvarande läge med

NU 1979/80:10

helt otillräckliga industriinvesteringar krävs desutom att fondstyrelsen får
väsentligt ökade möjligheter att tillhandahålla riskvilligt kapital. Det är mot
denna bakgrund angeläget att fjärde fondstyrelsen omgående får ett rejält
medelstillskott. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att ytterligare 1
miljard kronor överförs till dess förvaltning.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande överföring av medel till förde fondstyrelsens förvaltning att

riksdagen med anledning av motionen 1979/80:24 yrkandet
4 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs att 1 § reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på sätt nedan
stadgas förvaltas av fyra särskilda
styrelser, benämnda första, andra,
tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras
till fjärde fondstyrelsens förvaltning
få uppgå till högst 1250 miljoner
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

3. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet (mom. 7)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”När det” och
slutar med ”pensionsfondens verksamhet” bort ha följande lydelse:
Behovet av riskkapital är stort inom hela näringslivet. Den ordning som

1 Senaste lydelse 1978:430.

NU 1979/80:10

fjärde fondstyrelsen alltifrån början tillämpar för sina placeringar innebär att
dess resurser kommer endast större företag till del. Det är viktigt att även de
mindre och medelstora företagens kapitalbehov uppmärksammas. Det är
därför angeläget att, såsom motionärerna önskar, fjärde fondstyrelsen
studerar hur den skulle kunna engagera sig i sådana företag.

Även den återstående av motionärernas tre punkter är enligt utskottets
mening angelägen. Det ansvar som är förknippat med fjärde fondstyrelsens
engagemang i nyemissioner gör det ofrånkomligt att styrelsens beslut härom
baseras på ett allsidigt utredningsmaterial. En särskilt betydelsefull faktor vid
beslutsfattandet måste vara hur de anställda i berörda företag bedömer de
investeringar som fondstyrelsen överväger att göra. Utskottet anser att
fondstyrelsen bör fästa särskild vikt vid de anställdas synpunkter. Regeringen
bör framlägga förslag till en bestämmelse i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning som uttryckligen ålägger fondstyrelsen
detta.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet alltså att riksdagen på grundval av
de båda senast nämnda önskemålen i motionen 1979/80:24 gör ett uttalande
till regeringen av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:24 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. Utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella situation

(mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 36 med ”Motionärerna
berör” och slutar med ”denna företagssektor” bort ha följande
lydelse:

Motionärerna har i motionen sammanfört en rad disparata önskemål
rörande skattepolitiken, kreditväsendet m. m. Flertalet av dessa frågor torde
redan uppmärksammas i skilda sammanhang, och det får anses ankomma på
regeringen att fortlöpande följa utvecklingen på området och ta erforderliga
initiativ till utredningar och reformer. Utskottet finnér inte skäl för en
särskild utredning med det vida syfte som motionärerna anger och avstyrker
därför motionen 1979/80:25.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande utredning om de mindre och medelstora företagens
finansiella situation

att riksdagen avslår motionen 1979/80:25,

NU 1979/80:10

5. Regionaliserad långivning till mindre och medelstora företag (mom.
10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Riksdagen
uttalade” och slutar med ”motionen 1979/80:24” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det sannolikt att en ytterligare regionalisering av Investeringsbanken
och allmänna pensionsfondens verksamhet skulle kunna
väsentligt underlätta för de mindre och medelstora företagen att få sitt
kapitalbehov tillgodosett. Därför anser utskottet att det beslut av riksdagen
våren 1979 som motionärerna åberopar bör följas upp med en uppmaning till
regeringen att pröva frågan om en sådan regionalisering. Resultatet av dessa
överväganden bör framläggas så snart som möjligt, helst tillsammans med
den redovisning för det nyssnämnda garantisystemet som riksdagen vid sitt
beslut om detta begärde att få.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande regionaliserad långivning lill mindre och medelstora
företag

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:24 yrkandet 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag (mom. 11)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s) anför:

Affärsbankerna spelar en strategiskt viktig roll på kreditmarknaden och
därmed inom näringslivet i stort. Det är därför naturligt att samhället har
intresse av att följa och påverka bankernas verksamhet. Från kreditpolitisk
synpunkt är det önskvärt att det finns en så noggrann kännedom som möjligt
om såväl affärsbanksgruppens verksamhet i dess helhet som de individuella
affärsbankernas situation. Därigenom förbättras möjligheterna att avväga
skilda kreditpolitiska åtgärder så att de får den effekt som eftersträvas.

En rad åtgärder har vidtagits för att samhällets intresse av insyn i och
kontroll av affärsbankernas verksamhet skall tillgodoses. Utöver riksbankens
och bankinspektionens tillsyn har tillkommit det under 1970-talet etappvis
utbyggda systemet med offentliga styrelseledamöter. Samhällsorganens
insyn i affärsbankerna behöver emellertid förbättras ytterligare. Ett skäl utgör
det faktum att dessa banker i egenskap av valutabanker har möjlighet att
medverka till stabilisering av förhållandena under tider av valutaoro.

Mot denna bakgrund avser vi att i annat sammanhang aktualisera frågan

NU 1979/80:10

om ett ökat samhällsinflytande i affärsbankernas verksamhet. Vi ansluter oss
emellertid till utskottets avstyrkande av det här behandlade yrkandet i
motionen 1978/79:2528.

NU 1979/80:10

Bilaga I

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 54-57 samt 66 och 74 §§ lagen (1955:183) om
bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

54 §‘

Bankaktiebolag för ej för egen räkning driva handel med eller, med de
undantag som angivas i 55 och 56 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar,
checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar.

55 §2

Bankaktiebolag för förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler för
dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom
eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbolaget
äger, eller till lokaler, som bolaget i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i banken,

5. efter tillstånd av regeringen, aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt
bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan
anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts.

Bankbolag som medverkar vid emission av aktier på den allmänna
marknaden får förvärva aktie som ingår i emissionen. Sådan aktie skall
bolaget dock avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter
förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga
denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att
underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Bolag får dock ej
inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 §
första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att
bankbolag får inneha värdepapper som avses i tredje stycket i större
omfattning än som anges där.

56 §3

1 Senaste lydelse 1968:601.

2 Senaste lydelse 1979:751.

3 Senaste lydelse 1972:656.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Utskottets förslag

skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för
fordringen pantsatt eller annan egendom. Vad nu sagts gäller ej egen aktie.
Utgöres köpt eller övertagen egendom av fastighet, gruva, fabrik eller annan
liknande anläggning eller fartyg, får bankbolag i utbyte mot sådan egendom
med tillhörande lös egendom förvärva aktie i bolag, som bildats för
förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven
verksamhet. Bankbolag får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket bankbolaget
enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är att
bankbolaget annars skulle lida förlust.

Har bankbolag enligt första stycket förvärvat aktie i bolag får bankbolaget,
om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien
mot aktie i det andra aktiebolaget.

Egendom, som bankbolag förvärvat enligt första eller andra stycket, skall
avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan
förlust för bolaget.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

57 §4

Bankaktiebolag skall till insättarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta
belopp. Detta bestämmes i förhållande till bankbolagets tillgångar och till
garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlar och obligationer
som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kommun
eller därmed jämförlig samfäl- mun eller därmed jämförlig samfällighet,
allmän kassa eller inrättning, lighet, bankaktiebolag, sparbank,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen,
kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1
eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådant bankägt
aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag
vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med
svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran
som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under A 1-4,

Senaste lydelse 1979:469.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag
än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringar
för vilka utländskt bankföretag svarar skall tagas upp till en och en halv
gånger fordringarnas belopp,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till

sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till
tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell
verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det
uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av
byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling
eller fordran, som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte
och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall
bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital till lägst ett belopp, som
motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, till sitt
bruttovärde,

2. övriga tillgångar, till sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella
belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får, intill ett belopp
motsvarande bankbolagets eget kapital, likställas dels fyrtio procent av ett
belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning, garantiförbindelser och
utländska valutor samt mot bolagets reserv för obligationer, varmed avses det
belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 91 § 2 mom. andra
stycket överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis,
utställda av bolaget.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Från bankbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad
banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat in- eller
utländskt foretag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan
avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga
om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot
säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller
affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande
har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att
bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från bankbolagets eget kapital avräknas åtta procent av
summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets
bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av
aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på
grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till
uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för
uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleda annat.

R ege ringens förslag Utskottets förslag

66 §

Bankaktiebolag får ej i andra fall än som angivas i andra och tredje styckena
utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order
ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Bankbolag får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst
etthundra kronor.

Bankbolag får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som
lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som bankbolag ger
ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får
utfardas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankbolagets
inlåning från allmänheten.

74 §5

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens
inseende leda verksamheten, däri inbegripet att i den utsträckning styrelsen
bestämmer avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens
egen prövning. Där förhållandena så påkalla, må bland styrelseledamöterna
eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen
skall även förordna styrelseledamot eller styrelsesuppleant att vara ställföreträdare
för verkställande direktör.

Styrelsen må jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att ensam
eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest
ankomma på styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma
verkställande direktör eller person som avses i andra stycket, åligger det

5 Senaste lydelse 1979:751.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Utskottets förslag

styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruktion.
Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för kreditgivningen
fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts, skall instruktionen
angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas.
Styrelsen skall, så snart kan ske, till tillsynsmyndigheten insända avskrift av
instruktionen ävensom, där ändringar vidtagas i densamma, meddela
myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av
varje slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att
avgöra ärende, som avser:

1. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av
annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmande
eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 61 § första
stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan
får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan
befattningshavare, till person som avses i 61 § andra stycket eller till bolag,
förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot
eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse;
styrelsen dock obetaget att för person eller sammanslutning, som nu nämnts,
fastställa vissa gränser, inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall
kredit må beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis som avses i 55 § första
stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då
fråga är om sådant värdepapper, som är för bankbolagets fordran utmätt eller
pantsatt, eller förvärvet sker med stöd av 55 § andra eller tredje stycket och
styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att
beslut, där så påkallas av allmän ränteförändring, må utan styrelsens hörande
meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde;

6. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

1 denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit och obligationer
skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse, som bankbolag ikläder
sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1979. januari 1980.

4 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrivs att 23, 24, 26, 35 och 39 §§ lagen (1955:416) om
sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

23 §'

Sparbank får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag
som angivas i 24 och 25 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar,
anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar.

Om rätt för sparbank att driva fondkommissionsrörelse finns bestämmelser
i fondkommissionslagen (1979:748).

24 §2

Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda sparbanken lokaler
för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom
eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken
äger, eller till lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller
aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente.
Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken
sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot
högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan
ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens
godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för
tillgodoseende av gemensamma intressen eller garantifondbevis eller förlagsbevis,
som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel
till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i
nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda
upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller
annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av
inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av
regeringen får sparbank förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag, vars
ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt
garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

1 Senaste lydelse 1979:752.

2 Senaste lydelse 1979:752.

NU 1979/80:10

R ege ringens förslag U t sko t tels förslag

Sparbank flir endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka vid
emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden. Sparbanken
får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den så snart
det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl
föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att
underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Sparbank får
dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges
i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att
sparbank får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning
än som anges där.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

26 §3

Sparbank skall till insättarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp.
Detta bestämmes i förhållande till sparbankens tillgångar och till garantiförbindelser
som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet på
egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen,
kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,
som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som angives under A

B. 1. andra fullgjorda obligationer än de som angivas under A 2,

3 Senaste lydelse 1979:470.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomrätt till sådan

fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta
egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av
värdehandling eller fordran, som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte
och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fonder.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. I övrigt skall
sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder till lägst ett belopp, som motsvarar
sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, lill sitt
bruttovärde,

2. övriga tillgångar, tilt sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella
belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garantifond. Med egna
fonder får, intill ett belopp motsvarande sparbankens egna fonder, likställas
dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot sparbankens reserver för
utlåning, garantiförbindelser och utländska valutor samt mot sparbankens
reserv för obligationer, varmed avses det belopp med vilket obligationernas
värde beräknat enligt 48 § 2 andra stycket överstiger nettovärdet, dels det
nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken.

Från sparbankens egna fonder skall avräknas det bokförda värdet av vad
sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till företag som
driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i
fråga om företag där staten är delägare eller i fråga om kreditaktiebolag som
har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på
grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna
lån till kommuner.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande
har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvats för att bereda
sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta procent av
summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets
bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav
av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på
grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggande sådant lån beviljats till
uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för
uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande
överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på
egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill
belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten fastställer.

Regeringens förslag Utskottets förslag

35 §4

Sparbank får ej i andra fall än som anges i andra och tredje styckena utfärda
tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order ställda
förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Sparbank får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst
etthundra kronor.

Sparbank får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer som
lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som sparbank ger
ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre löptid än ett år får
utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av sparbankens
inlåning från allmänheten.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen får
sparbank utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över utelöpande
märken.

39 §5

Om den befogenhet, som skall tillkomma person som avses i första stycket,
åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd
instruktion. Avser uppdraget beviljande av kredit, skola grunderna för
kreditgivningen fastställas. Styrelsen skall, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten
insända avskrift av instruktionen och underrätta myndigheten
om de ändringar som vidtagas i instruktionen.

4 Senaste lydelse 1968:602.

5 Senaste lydelse 1979:752.

5 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 10

NU 1979/80:10

R ege ringens förslag Utskottets förslag

Uppdrag enligt första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas.
Utan hinder av uppdrag får styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen får ej uppdraga åt enskild styrelseledamot eller annan att avgöra
ärende, som avser

1. inrättande eller indragning av filial eller övertagande av annan bankrörelse,

2. förvärv eller avyttring av fastighet, som är avsedd för sparbankens
inrymmande eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov,

3. beviljande av kredit till befattningshavare, som avses i 30 § första
stycket, eller annan befattningshavare, som ensam eiler i förening med annan
får avgöra på styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan
befattningshavare, till person som avses i 30 § andra stycket eller till bolag,
förening eller annan sammanslutning, vari sådan person är styrelseledamot
eller som delägare eller medlem har ett väsentligt ekonomiskt intresse; för
kredit, som nu sägs, får dock styrelsen fastställa vissa gränser, inom vilka
utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit får beviljas i och för en av
låntagaren idkad rörelse,

4. förvärv av aktie, emissionsbevis, förlagsbevis som avses i 24 § tredje
eller fjärde stycket samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra
fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är utmätt eller pantsatt för
sparbankens fordran, eller förvärvet sker med stöd av 24 § sjätte stycket och
styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet avvaktas,

6. meddelande av bestämmelser om kassaverksamheten vid sparbanken
eller om rörelsen i dess helhet vid filial och hur denna rörelse skall övervakas
från huvudkontorets sida,

7. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år.

Bestämmelser om kredit och obligationer skola gälla även i fråga om

garantiförbindelse, som sparbank ikläder sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1979. januari 1980.

NU 1979/80:10

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 31, 32, 34 och 42 a §§ lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

31 §'

Kreditkassa får ej för egen räkning driva handel med eller, med de
undantag som angivas i 32 och 33 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar,
checkar, anvisningar, obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar.

32 §2

Kreditkassa får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda kassan eller
ansluten kassa lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom
eller tomträtt som förvärvats för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som kassan
äger, eller till lokaler, som kassan i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för att bereda bostad åt någon som är anställd i kassan eller i
ansluten kassa.

Centralkassa får till belopp, som vid varje tidpunkt sammanlagt svarar mot
högst tio procent av kassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital,
förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som
tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller garantifondbevis
eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt
tillskjuta medel till föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje stycket får centralkassa efter tillstånd av
tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i
nämnda stycke, om antingen det tillskjutna kapitalet icke kan grunda
upplåningsrätt eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller
annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av
inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Efter tillstånd av
regeringen får centralkassa förvärva aktie även i annat svenskt aktiebolag,
vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt
garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av sådant bolag.

Centralkassa får endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka

1 Senaste lydelse 1968:605.

2 Senaste lydelse 1979:753.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Utskoltets förslag

vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden.
Centralkassan får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den
så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga
skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Centralkassa som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att
underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis
samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Centralkassa får
dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges
i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att
centralkassa får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större
omfattning än som anges där.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

34 §3

Centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insättarnas skydd ha
eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt
i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser
(placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i
följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

vars reglemente fastställts av rege- centralkassa för jordbrukskredit, allringen,
kreditaktiebolag eller Nor- män kassa eller inrättning, vars reg diska

investeringsbanken, lemente fastställts av regeringen,

kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,
som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten
jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller
fordran, som angives under A 1-4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag
än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringar

3 Senaste lydelse 1979:471.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

för vilka utländskt bankföretag svarar skall tagas upp till en och en halv
gånger fordringarnas belopp,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av
värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller
inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till

sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till
tomträtten,

4. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten
jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller
fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus
eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt
till sådan fastighet, om inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,
inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell
verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av det
uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av
byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller
förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet,

2. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten
jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling
eller fordran som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt femte
och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. I övrigt skall
centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje tidpunkt ha eget
kapital till lägst ett belopp, som motsvarar sammanlagt
en procent av summan av placeringar, som angivas under B,
fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.
Placeringar skall tagas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i fjärde stycket avsatts, till sitt
bruttovärde,

2. övriga tillgångar, till sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella
belopp samt

4. övriga garantiförbindelser, till halva sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och av
stämma fastställd vinstbalans. Med eget kapital får, intill ett belopp
motsvarande det belopp vartill centralkassans och anslutna jordbrukskassors
eget kapital uppgår, likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot
centralkassans och anslutna jordbrukskassors reserver för utlåning, garantiförbindelser
och utländska valutor samt mot reserv för obligationer, varmed
avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 44 § andra
stycket andra meningen överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av
förlagsbevis utställda av centralkassan.

NU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Från centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall
avräknas det bokförda värdet av vad de såsom aktiekapital eller i annan form
tillskjutit till företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan
avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fråga
om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot
säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller
affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har centralkassa eller ansluten jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt
intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller
tomträtt som förvärvats för att bereda någon av kassorna lokaler för dess
inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det
egna kapitalet avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av
aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av
dessa som svarar mot kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på
grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till
uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för
uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleda annat.

Regeringens förslag Utskottets förslag

42 a §4

Kreditkassa får ej i andra fall än som anges i andra och tredje styckena
utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man eller order
ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Centralkassa får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder på minst
etthundra kronor.

Centralkassa får utfärda och ställa garanti för räntebärande obligationer
som lyder på minst etthundra kronor. Löptiden för obligationer som
centralkassa ger ut i Sverige får vara längst sju år. Obligationer med längre
löptid än ett år får utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av
centralkassans inlåning från allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1979. januari 1980.

4 Senaste lydelse 1968:605.

NU 1979/80:10

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning

dels att 2, 3, 11, 12 och 14-16 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i reglementet skall införas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna
lydelse.

2 §l

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen för
tilläggspension överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning avgifter, som enligt 19 kap. 1 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring erläggas av staten, kommuner och
därmed jämförliga samfälligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande
inflytande;

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande
avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år,
varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst femtio arbetstagare;

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma
lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats
hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på de
övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas
balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående
år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de
av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde
fondstyrelsen förvaltar, skall dock, efter avdrag av sådana kostnader som
anges i 3 § andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondstyrelsernas
förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första
stycket 4 till och med det år som avkastningen avser.

3 §2

Pensionsutbetalningar ävensom, där ej annat följer av vad i andra stycket
stadgas, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för
tilläggspension skola, i den mån andra medel ej stå till förfogande, bestridas
genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och
tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola

1 Senaste lydelse 1973:503.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag < Utskottets förslag

tillskjutas av dessa fondstyrelser i förhållande till de avgifter som under det
närmast föregående året ha överförts till styrelsernas förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående
medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av
styrelsens förvaltning.

11 §3

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den
allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till
största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Placeringen av
fondmedlen skall tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning
och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 §4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som
enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa
för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner,
eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för
förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; samt

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om
återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående
medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta
stycke.

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976:146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke inneha mer än tio procent av aktierna i
samma aktiebolag eller, om aktierna har olika röstvärde, större antal än att
röstetalet för aktierna utgör högst tio procent av röstetalet för samtliga
aktier.

14 §5

Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit,
Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller
annan kreditinrättning som regeringen godkänner äger varje år mot bevis om
fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som erlagt avgift till försäkringen för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring återlån med
högst hälften av vad sålunda erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgiftsbetalningarna

icke redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess belopp icke skulle uppgå till femtiotusen
kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen
kronor.

15 §6

Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed
til! motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2 § har
att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet
beviljats.

Räntesatsen för lån från fondsty- Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt vad i reise till kreditinrättning enligt vad i

första stycket sägs skall motsvara första stycket sägs skall motsvara

räntesatsen försenas/ i Sverige utgiv- räntesatsen för närmast före senaste

na långfristiga statsobligationslån, årsskifte i Sverige utgivna långfristiga

om ej regeringen, med hänsyn till att statsobligationslån, om ej rege ränteläget

därefter ändrats, fastställt ringen, med hänsyn till att ränteläget

annan räntesats. Räntesatsen för därefter ändrats, fastställt annan rän lånet

skall omprövas vart femte år tesats. Räntesatsen för lånet skall

under dess löptid. omprövas vart femte år under dess

löptid.

16 §

5 Senaste lydelse 1976:98.

6 Senaste lydelse 1976:98.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Utskottels förslag

lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet,
dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån. Har
återlån uppsagts till betalning, får kreditinrättnings lån hos fondstyrelse
likväl, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, återbetalas på de
villkor som gällde före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och
överföras till annan kreditinrättning,

1. Denna lag träder i kraft, såvitt
avser 2 § andra stycket, den 1 januari
1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden
den 1 juli 1979 aktier i något eller
några aktiebolag utöver vad som
medges i 12 a §, får fonden även i
fortsättningen inneha högst samma
andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om om återlån, som
avser avgifter betalda före den 1
januari 1977 eller som har beviljats
före den 1 juli 1979, och lån till
kreditinrättning som har beviljat
återlånet gäller fortfarande 14-16 §§
i sin äldre lydelse. I fråga om lån som
kreditinrättning har erhållit enligt
15 § första stycket i dess äldre lydelse
får dock avtal träffas om tillämpning
av 15 § andra stycket i dess nya
lydelse.

låntagaren äro ense därom, kunna
som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1980.

2. Innehar allmänna pensionsfonden
den 1 januari 1980 aktier i något
eller några aktiebolag utöver vad
som medges i 12 a §, får fonden även
i fortsättningen inneha högst samma
andel av aktierna i bolaget eller bolagen.

3. I fråga om återlån, som avser
avgifter betalda före den 1 januari
1978 eller som har beviljats före den
1 januari 1980, och lån till kreditinrättning
som har beviljat återlånet
gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre
lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning
har erhållit enligt 15 § första
stycket i dess äldre lydelse får dock
avtal träffas om tillämpning av 15 §
andra stycket i dess nya lydelse.

NU 1979/80:10

Bilaga 5
(tillhör reservation 1)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

R ege ringens förslag

Härigenom föreskrivs / fråga om
reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning

dels att 2, 3, 11, 12 och 14-16 §§
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i reglementet skall inforas en
ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna
lydelse.

2§>

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkringen för
tilläggspension överföra

2. till andra fondstyrelsens förvaltning jämlikt nämnda lagrum inflytande
avgifter från andra arbetsgivare än under 1 sägs, som i genomsnitt för det år,
varå avgifterna belöpa, sysselsätta minst femtio arbetstagare;

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga avgifter enligt samma
lagrum samt avgifter, som erläggas jämlikt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens förvaltning medel, som av styrelsen rekvirerats
hos riksförsäkringsverket och som avräknas på medel som belöpa på de
övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt styrelsernas
balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående
år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de
av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde
fondstyrelsen förvaltar, skall dock, efter avdrag av sådana kostnader som
anges i 3 § andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondstyrelsernas
förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första
stycket 4 till och med det år som avkastningen avser.

3 §2

1 Senaste lydelse 1973:503.

2 Senaste lydelse 1973:503.

Alternativt förslag

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 11,
12 och 14-16 §§ reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning skall ha
nedan angivna lydelse.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Alternativt förslag

genom tillskott, som riksförsäkringsverket äger erhålla från första, andra och
tredje fondstyrelserna. De för ett kalenderår erforderliga medlen skola
tillskjutas av dessa fondstyrelser i förhållande till de avgifter som under det
närmast föregående året ha överförts till styrelsernas förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de under styrelsens förvaltning stående
medlen bestrida kostnaderna för styrelsens verksamhet och för revision av
styrelsens förvaltning.

11 §3

Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den
allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta allmänna pensionsfonden på sådant sätt att den blir till
största möjliga gagn för försäkringen för tilläggspension. Placeringen av
fondmedlen skall tillgodose kraven på betryggande säkerhet, god avkastning
och tillfredsställande betalningsberedskap.

12 §4

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som
enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som ha utfärdats av
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed
jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa
för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner,
eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för
förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse; samt

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om
återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående
medlen,

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta
stycke.

3 Senaste lydelse 1973:503.

4 Senaste lydelse 1976:146 (jfr 1976:286).

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Alternativt förslag

1 den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller
eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel
även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

12 a §

Allmänna pensionsfonden får icke
inneha mer än tio procent av aktierna i
samma aktiebolag eller, om aktierna
har olika röstvärde, större antal än att
röstetalet för aktierna utgör högst tio
procent av röstetalet för samtliga
aktier.

14 §5

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgiftsbetalningarna
icke redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får ej beviljas, om dess belopp icke skulle uppgå till femtiotusen
kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen
kronor.

15 §6

Kreditinrättning, som enligt 14 § lämnat återlån, äger i samband därmed
till motsvarande belopp erhålla lån från den fondstyrelse, som enligt 2 § har
att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet
beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt vad i
första stycket sägs skall motsvara
räntesatsen för närmast före senaste
årsskifte i Sverige utgivna långfristiga
statsobligationslån, om ej regeringen,
med hänsyn till att ränteläget
därefter ändrats, fastställt annan räntesats.
Räntesatsen för lånet skall
omprövas vart femte år under dess
löptid.

5 Senaste lydelse 1976:98.

6 Senaste lydelse 1976:98.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt vad i
första stycket sägs skall motsvara
räntesatsen försenas/ i Sverige utgivna
långfristiga statsobligationslån,
om ej regeringen, med hänsyn till att
ränteläget därefter ändrats, fastställt
annan räntesats. Räntesatsen för
lånet skall omprövas vart femte år
under dess löptid.

NU 1979/80:10

Regeringens förslag Alternativt förslag

16 §

Återlån, som icke i sin helhet återbetalas inom ett år från utlämnandet,
skall årligen amorteras med belopp icke understigande en tiondel eller, såvitt
avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast
föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Kreditinrättnings
lån hos fondstyrelse enligt 15 § skall återbetalas i samma mån som återlånet,
dock ej långsammare än som föreskrivits i villkoren för sistnämnda lån. Har
återlån uppsagts till betalning, får kreditinrättnings lån hos fondstyrelse
likväl, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, åtebetalas på de villkor
som gällde före uppsägningen.

Återlån må, om långivaren och låntagaren äro ense därom, kunna
överföras till annan kreditinrättning, som äger bevilja dylikt lån.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt
avser 2 § andra stycket, den 1 januari
1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

2. Innehar allmänna pensionsfonden
den I juli 1979 aktier i något eller
några aktiebolag utöver vad som medges
i 12 a §, får fonden även i fortsättningen
inneha högst samma andel av
aktierna i bolaget eller bolagen.

3. 1 fråga om om återlån, som
avser avgifter betalda före den 1
januari 1977 eller som har beviljats
före den 1 juli 1979, och lån till
kreditinrättning som har beviljat
återlånet gäller fortfarande 14-16 §§
i sin äldre lydelse. I fråga om lån som
kreditinrättning har erhållit enligt
15 § första stycket i dess äldre lydelse
får dock avtal träffas om tillämpning
av 15 § andra stycket i dess nya
lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1980.

2. I fråga om återlån, som avser
avgifter betalda före den 1 januari
1978 eller som har beviljats före den
1 januari 1980, och lån till kreditinrättning
som har beviljat återlånet
gäller fortfarande 14-16 §§ i sin äldre
lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning
har erhållit enligt 15 § första
stycket i dess äldre lydelse får dock
avtal träffas om tillämpning av 15 §
andra stycket i dess nya lydelse.

NU 1979/80:10 67

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 3

Lagförslag

1. Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse 4

2. Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker 8

3. Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. 11

4. Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 14

5. Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar .. 17

7. Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning 19

Motionerna 25

Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses
förvaltning 26

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor 26

Utskottet

Inledning 27

Bankerna 28

Försäkringsbolagen och understödsföreningarna 29

Allmänna pensionsfonden 30

Mellanhandsinstituten 35

Ytterligare förslag rörande de mindre och medelstora företagens

kredit- och kapitalförsörjning 36

Förstatligande av affärsbankerna och försäkringsbolagen 37

Hemställan 37

Reservationer

1. Allmänna pensionsfondens förvaltning (s) 40

2. Överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning (s) .. 40

3. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet (s) 41

4. Utredning om de mindre och medelstora företagens finansiella

situation (s) 42

5. Regionaliserad långivning till mindre och medelstora företag

(s) 43

NU 1979/80:10

Särskilt yttrande

Förstatligande av affärsbanker och försäkringsbolag (s) 43

Bilagor

1. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om
bankrörelse 45

2. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1955:416) om
sparbanker 50

3. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen 55

4. Utskottets förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning 59

5. Alternativt förslag (i reservation 1) till lag om ändring i
reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning 63

GOTAB Stockholm 1979