NU 1979/80:1

Näringsutskottets betänkande
1979/80:1

med anledning av propositionen 1979/80:3 om lån till ett av AB
Bofors helägt smidesbolag jämte motion

Ärendet

I propositionen 1979/80:3 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att till Lån till ett nytt smidesbolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa
ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas
nedan.

Propositionen

I propositionen föreslås att 50 milj. kr. anvisas för lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet till ett av AB Bofors helägt smidesbolag. Lånet är
avsett att, helt eller delvis, ställas till smidesbolagets förfogande för att
företaget skall genomföra en planerad omstrukturering, bl. a. genom investeringar
i en ny smidespress. Härigenom beräknas sysselsättningen för
huvuddelen av de anställda vid Kilstaverken i Karlskoga kunna tryggas.

Motionen

Yrkande

Den motion som har väckts med anledning av propositionen är

1979/80:74 av Per Israelsson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen, med
godkännande av propositionen 1979/80:3 i övrigt,

1. i samband med sitt beslut med anledning av propositionen uttalar sig
för statligt övertagande av AB Bofors,

2. hos regeringen hemställer om utredning och förslag för att verkställa
övertagandet.

Motivering

Av hänsyn till de anställda vill vi inte motsätta oss statligt stöd till ett av AB
Bofors helägt smidesbolag, anför motionärerna. På längre sikt bör dock
samhället överta hela Boforskoncernens verksamhet, anser de. Som ett första
skäl anges att tillverkningen vid koncernens största enhet, försvarsmaterielsektorn,
är starkt beroende av statliga beställningar. Även försäljningen av

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 1

NU 1979/80:1

försvarsmateriel är underkastad samhällelig reglering. Vidare skulle en
planering för ökad civil produktion inom försvarsmaterielindustrin underlättas
om samhället helt tar över sådan industri, menar motionärerna. De
pekar slutligen på att det i propositionen anges att det nya smidesbolaget skall
arrendera stål- och valsverken i Kilsta så länge smidesbolaget finner detta
lönsamt. Uttalandet öppnar vägen för en framtida nedläggning av dessa delar,
säger motionärerna.

Utskottet

Boforskoncernen - AB Bofors med dotterbolag - hade år 1978 en
omsättning av ca 2 800 milj. kr. Antalet anställda uppgick till ca 14 000, varav
drygt 8 000 i Karlskoga. De största resultatenheterna är sektorerna BoforsFörsvarsmateriel,
Bofors-Stål och Bofors-Nobel. Försvarsmaterielsektorns
andel av omsättningen utgjorde år 1978 ca 43 96, medan de två andra
sektorerna vardera svarade för ca 20 96.

Stålsektorn sysselsatte år 1978 ca 2 900 personer, varav ca 1 200 personer
vid Kilstaverken i Karlskoga. Hälften av dessa, ca 600, har arbetat i stål- och
valsverk och hälften i en smedja. Produktionen i smedjan är inriktad på tunga
vevaxlar till dieselmotorer samt andra smidda delar till bilindustrin. Nuvarande
utrustning medger inte konkurrenskraftig produktion, och verksamheten
är f. n. olönsam.

Frågan om investering i en ny smidespress har diskuterats inom koncernen
under flera år, men koncernen har inte varit beredd att på egen hand
genomföra investeringen. Alternativet till denna har bedömts vara att
Kilstaverken gradvis avvecklas.

I propositionen lämnas en redogörelse för de förhandlingar med tänkbara
samarbetspartner som har ägt rum under åren 1977-1979. Den lösning som
har diskuterats fram med företrädare för industridepartementet och som
redovisas i propositionen har i huvudsak följande innebörd.

Nyinvesteringar om ca 190 milj. kr. görs i en ny smidespress. Smidesverksamheten
läggs i ett av AB Bofors helägt dotterföretag. Nuvarande stål- och
valsverk anpassas tekniskt och personellt till smidesverksamheten. Av de ca
1 200 personer som f. n. arbetar vid Kilstaverken beräknas det nya smidesbolaget
kunna sysselsätta ca 750, varav ca 600 i smedjan. Återstående ca 150
personer skall sysselsättas i stål- och valsverken, vilka skall stanna i
moderbolagets ägo. Dessa enheter skall arrenderas av det nya smidesbolaget
så länge detta finner ett sådant arrangemang lönsamt. De ca 450 personer som
friställs från Kilstaverken beräknas kunna bli erbjudna andra arbetsuppgifter
inom Boforskoncernen.

Det totala kapitalbehovet i det nya smidesbolaget anges i propositionen till
ca 400 milj. kr. Av beloppet satsar AB Bofors 100 milj. kr. som aktiekapital.
Statliga lån förutsätts utgå med sammanlagt 250 milj. kr. Resterande
kapitalbehov av ca 50 milj. kr. beräknas kunna täckas med andra lån.

NU 1979/80:1

De statliga lånen sammanfattas i följande tablå (milj. kr.).

Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher1 (beslut den 19 juni
1979):
Investeringslån	75
Likviditetslån med villkorlig återbetalningsskyldighet	50
Lokaliseringslån (regeringsbeslut den 21 juni 1979)	75
Lån med villkorlig återbetalningsskyldighet (prop. 1979/80:3)	50
Summa	250

Enligt propositionen innebär ett genomförande av det nu aktuella projektet
att förutsättningar skapas för en långsiktigt lönsam verksamhet vid Kilstaverken.
Härigenom bevaras en stor arbetsplats i Karlskoga. Investeringen
utgör enligt propositionen också ett led i den av statsmakterna eftersträvade
omstruktureringen inom svensk specialstålsindustri.

Ett inom industridepartementet utarbetat förslag till villkor för lånet
redovisas som bilaga 1 till propositionen. Dessa villkor innebär bl. a. att lånet
ställs till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på staten.
Utbetalning sker efter beslut av regeringen på ansökan av bolaget. Sveriges
Investeringsbank AB skall avge yttrande över ansökningen. Vid utbetalning
uppkommer en fordran för staten som skall anges i bolagets balansräkning
under rubriken ”Ansvarsförbindelser”. Till utbetalat belopp läggs årlig ränta
som under en första femårsperiod beräknas efter en räntesats av 11 96.
Bolaget skall erlägga ränta och amortering under år då bolaget beslutar om
utdelning till AB Bofors eller under år när bolagets resultat och finansiella
situation medger det. En bedömning i detta avseende skall göras årligen av
regeringen och föregås av överläggningar mellan bolaget och Investeringsbanken.

I detta sammanhang bör nämnas att regeringen den 13 september 1979 -efter framställning av det nya bolaget - har anvisat en ledamot jämte
suppleant för denne att inväljas i bolagets styrelse och en person jämte
suppleant att utses till revisor i bolaget intill ordinarie bolagsstämma år 1980.
En statlig representation av detta slag har förutsatts i lånevillkoren.

En motion, 1979/80:74, har väckts med anledning av propositionen. I
motionen anför företrädare för vänsterpartiet kommunisterna att de inte
motsätter sig att lånet beviljas. De föreslår emellertid att riksdagen skall uttala
sig för att Boforskoncernen övertas av staten och att regeringen lägger fram
förslag av denna innebörd.

Utskottet har inte något att erinra mot att det nya, av AB Bofors helägda,
smidesbolaget får det statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet som

1 Delegationen handlägger bl. a. finansieringsfrågor inom specialstålsindustrin (SFS
1977:1123,1124) och disponerar medel som riksdagen tidigare har ställt till förfogande
(prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78:84).

NU 1979/80:1

föreslås i propositionen. Den förutsatta investeringen i en modern smidespress
innebär att en stor arbetsplats kan bevaras i Karlskoga.

De i motionen 1979/80:74 anförda motiven för att AB Bofors skulle
förstatligas hänger samman med företagets ställning som dominerande
svensk tillverkare av försvarsmateriel. Utskottet har i andra sammanhang
(senast NU 1978/79:29 s. 9) diskuterat dessa argument och avvisat förslag i
denna riktning. Med hänvisning till vad utskottet därvid har anfört avstyrker
utskottet den nu aktuella motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande län till ett nytt smidesbolag

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:3 till Lån till
ett nytt smidesbolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 50000 000 kr.,

2. beträffande statligt övertagande av AB Bofors
att riksdagen avslår motionen 1979/80:74.

Stockholm den 6 november 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg(s), Margaretha af
Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Thage Peterson (s),
Lennart Pettersson (s), Carl Tham (fp), Rune Jonsson (s), Ingegärd Oskarsson
(c) och Birgitta Johansson (s).

Särskilt yttrande

beträffande lån till ett nytt smidesbolag (mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo
Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson, Lennart Pettersson, Rune
Jonsson och Birgitta Johansson (alla s):

Den första borgerliga trepartiregeringen introducerade en ny typ av
företagsstöd genom s. k. villkorslån. Denna politik fortsattes av folkpartiregeringen,
och stödet har nu fått mycket stor omfattning.

Från socialdemokratisk sida har vi vänt oss mot denna typ av stödpolitik.
Kreditstödet är förknippat med villkor som är mycket generösa. Man kan
med fog hävda att den statliga långivningen här tar över mycket av de risker
som annars är förknippade med ägarkapital. Det är rimligt att långivaren då
också kan ställa villkor som ungefär motsvarar de villkor som kan ställas av
den som bidrar med aktiekapital. Detta kan lämpligen ske genom att lånen

NU 1979/80:1

lämnas mot konvertibla skuldebrev.

I det här aktuella fallet föreslås ett av AB Bofors helägt dotterbolag få ett
s. k. villkorslån på 50 milj. kr. Våra ovan redovisade principiella invändningar
mot denna lånetyp gäller självfallet även här. Situationen är emellertid sådan
att vi inte anser oss kunna yrka avslag på regeringsförslaget. Regeringen har
genom sin mycket långt utdragna behandling av projektet i fråga skapat en
situation där det inte finns några möjligheter till diskussioner och förhandlingar
om en mera tillfredsställande finansieringsform. Om inte smidesprojektet
kommer till stånd torde som bekant en total nedläggning av
Kilstaverken vara ofrånkomlig.

GOTAB Stockholm 1979