KU 1979/80:41
Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:41
med anledning av propositionerna 1979/80:100 bilaga 12 såvitt avser
stöd till dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar på andra
språk än svenska m. m. och 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bilaga 3 såvitt avser
stöd till dagspressen jämte motioner
Propositionerna
I propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen att
till Presstödsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
1 725 000 kr. (punkten B 21, s. 92),
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för
statligt stöd till dagspressen,
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
310 800 000 kr. (punkten B 22, s. 100).
till Pressens lånefond för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr. (punkten B 23. s. 101),
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för
stöd till organisationstidskrifter,
till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 60 000 000 kr. (punkten B 24. s. 103),
till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr. (punkten B 26, s. 105).
I propositionen 1979/80:101 bilaga 3 (utbildningsdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen att
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för
statligt stöd till dagspressen.
Motionerna
I motionen 1979/80:458 av Sture Palm (s) hemställs "att riksdagen avslår
regeringens förslag om förändring i grunderna för statligt stöd till dagspressen".
Yrkandet avser propositionen 1979/80:101.
I motionen 1979/80:462 av Åke Svensson (c) hemställs "att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att dagspresskommittén ges i uppdrag att
pröva frågan om presstöd till små tidningar med hög täckningsprocent i
utgivningsorten".
1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 41
KU 1979/80:41
2
I motionen 1979/80:1043 av Erik Hovhammar m. fl. (m, fp) hemställs ”att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om tidskriftsstödets
konkurrenshämmande effekter”.
I motionen 1979/80:1052 av Rune Rydén m. fl. (m. fp) hemställs ”att
riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av den bristande
likställigheten i utgivningen av periodiska publikationer”.
1 motionen 1979/80:1054 av Per-Olof Strindberg (m) hemställs "att
riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att kravet på att tidningar på andra
språk än svenska i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige utgår ur
förordningen SFS 1977:523”.
Stöd till dagspressen
Gällande regler
Statligt stöd till dagspressen utgår enligt förordningen (1976:336) om
statligt stöd till dagstidningar (ändrad 1977:524. 1977:1051. 1978:240 och
1979:269). Stöd kan utgå i form av produktionsbidrag, etableringsstöd,
utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och samdistributionsrabatt. Dagstidningarna
kan också erhålla lån ur pressens lånefond.
Produktionsbidrag beviljas enligt generellt verkande regler. Rätten till
bidrag är bl. a. beroende av tidningens hushållstäckning på utgivningsorten.
Då det gäller flerdagarstidningar (tidningar som utkommer minst fyra gånger
per vecka) beräknas bidragets storlek inom vissa minimi- och maximigränser
efter tidningens genomsnittliga pappersförbrukning under de senaste tre
kalenderåren. Då det gäller fådagarstidningar (tidningar som utkommer
en-tre gånger per vecka) utgår produktionsbidraget med ett fast belopp.
Presstödsnämnden har viss begränsad rätt att bevilja produktionsbidrag även
till tidningar som inte är berättigade till detta enligt de allmänna reglerna. För
år 1979 har produktionsbidrag beviljats ca 70 tidningar med sammanlagt ca
212 milj. kr.
Etableringsstöd kan beviljas för nyetablering av dagstidning som bedöms
ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för produktionsbidrag.
Utvecklingsbidrag kan beviljas tidningsföretag som är i tillfälligt
behov av stöd för åtgärder som syftar till att stärka företagets konkurrensförmåga
på längre sikt. Samverkansbidrag kan utgå för samverkan inom
teknisk produktion, annonsförsäljning eller större branschprojekt. Samdistributionsrabatt
utgår för varje abonnerat exemplar av dagstidning som
distribueras av distributionsföretag eller av postverkets lantbrevbäringsturer
under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen.
KU 1979/80:41
3
Propositionerna
Reglerna för det statliga presstödet ändrades senast under våren 1979
(prop. 1978/79:100 bilaga 12, KU 1978/79:24, rskr 1978/79:203). Ändringarna
innebar att produktionsbidragen ökade för vissa kategorier av dagstidningar,
främst för storstadstidningar, för landsortstidningar med en hushållstäckning
av högst 20 % samt för fådagarstidningar.
Riksdagens beslut grundade sig på undersökningar och förslag från
dagspresskommittén som funnit att de nämnda kategorierna av tidningar var
i särskilt behov av ett förstärkt presstöd. Dagspresskommitténs arbete
fortsätter, och i avvaktan på resultatet av detta föreslås i budgetpropositionen
inga mer genomgripande förändringar av grunderna för stödet.
Föredraganden anför i propositionen att den allmänna ekonomiska situationen
för dagspressen förefaller att ha förbättrats under det senaste året. Skäl
härtill synes enligt propositionen vara att annonsvolymen ökat samt att de
tidningar som haft särskilda svårigheter fått betydande förbättringar av
stödet genom de nyligen genomförda regeländringarna.
I budgetpropositionen föreslås som en temporär åtgärd i avvaktan på
dagspresskommitténs slutliga förslag att reglerna för statligt stöd till
dagstidningar kompletteras med en bestämmelse av innebörd att stöd ej
utgår till tidningsföretag som utger annonsblad i en i förhållande till
tidningsutgivningen betydande omfattning eller som står i nära förhållande
till företag som ger ut annonsblad i sådan omfattning. Enligt föredraganden
måste utgivningen av annonsblad ses som ett hot mot dagspressens
ekonomiska grundvalar, och det kan då inte vara rimligt att ett företag på
samma gång skall motverka presstödets syfte och dra ekonomiska fördelar
genom att självt få del av stödet.
I budgetpropositionen föreslås vidare att etableringsstödet till fådagarstidningar
höjs så att stödet kommer att motsvara ett och ett halvt produktionsbidrag.
Genom en sådan höjning återställs den relation mellan etableringsstödet
och produktionsbidraget som rådde före den senaste höjningen av
produktionsbidragen. Etableringsstödet blir enligt propositionens förslag
2,25 milj. kr. för rikstidning och 1,125 milj. kr. för annan tidning.
I propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 föreslås ytterligare en förändring i grunderna
för statligt stöd till dagspressen. Enligt nu gällande ordning utgår produktionsbidraget
till en flerdagarstidning med ledning av pappcrsförbrukningen
för redaktionell text under de tre senaste kalenderåren. För fådagarstidning
som övergår till att bli flerdagarstidning och för nyetablerad flerdagarstidning
gäller dock att produktionsbidragets storlek beräknas med hjälp av
uppgifter om pappersförbrukningen under den tidsperiod för vilken uppgifter
kan erhållas, dock ej kortare tid än sex månader.
I propositionen föreslås att en motsvarande undantagsbestämmelse också
bör tillämpas i de fall en flerdagarstidning ökar antalet utgivna nummer per
1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 41
KU 1979/80:41
4
vecka. I ett sådant fall ger inte den genomsnittliga pappersförbrukningen
under den senaste treårsperioden ett rättvisande underlag, och tidningen kan
därför erhålla ett lägre produktionsbidrag än den borde få. Den nya
bestämmelsen föreslås bli tillämplig vid beslut om produktionsbidrag frän
medel som anvisats i statsbudgeten fr. o. m. budgetåret 1979/80.
Motionerna
I motionen 1979/80:458 av Sture Palm (s) föreslås att riksdagen avslår
regeringens förslag i propositionen 1979/80:101 om ändring i grunderna för
det statliga stödet till dagspressen. Motionären anför att den aktualiserade
frågan är av sådan betydelse att den bör övervägas av dagspresskommittén
inom ramen för en samlad presspolitisk bedömning.
I motionen 1979/80:462 av Åke Svensson (c) föreslås att dagspresskommittén
skall ges i uppdrag att pröva frågan om presstöd till små tidningar med
hög täckningsprocent på utgivningsorten. Motionären anför att en tidning
med begränsat befolkningsunderlag på utgivningsorten får ett litet underlag
för sin annonsförsäljning och därmed stora problem att klara sin ekonomi
utan statligt stöd. Som exempel på en sådan tidning nämner motionären
Ölandsbladet, som har ca 7 000 prenumeranter och en täckningsgrad på 84 %
i utgivningsorten.
Stöd till organisationstidskrifter
Gällande regler
Enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter kan
statligt stöd utgå till organisationstidskrift som i huvudsak distribueras inom
Sverige. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges av
organisation för dess medlemmar (medlemstidskrift). dels tidskrift som är
organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande. idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
eller för organisation som har idémässig anknytning till politisk organisation.
Stödet utgår med ett fast bidrag per år på 2 875 kr. per tidskrift. Därutöver
utgår för de första 300 000 årsexemplaren 35 öre. 31 öre för exemplaren
mellan 300 000 och 1 000 000, 24 öre för exemplaren mellan 1 000 000 och
3 000 000, 18 öre för exemplaren mellan 3 000 000 och 10 000 000 samt 14 öre
för exemplaren över 10 000 000. Därutöver höjs bidraget med 10 c/c vid en
periodicitet på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 r/e vid 16
utgivningar eller fler. Stöd utgår ej till tidskrift som ges ut av enbart lokalt
eller regionalt verksam organisation, ej heller för tidskrift som utkommer
med färre än fyra nummer per år eller vars sammanlagda stödberättigade
KU 1979/80:41
5
upplaga understiger 10 000 exemplar. Stödet gäller endast exemplar som
distribueras som utgivarkorsband. Medlemstidskrift som utges av organisation
för anställda ombord på fartyg får stöd även om utgivarkorsband inte
används.
Om stöd till en eller flera organisationstidskrifter skulle leda till en allvarlig
snedvridning av konkurrensförhållandena mellan tidskrifter kan presstödsnämnden
efter ansökan bevilja stöd till annars ej stödberättigad tidskrift.
Sådant stöd kan inte utgå med högre belopp än vad som för samma
kalenderår har beviljats organisationstidskrift med innehåll och inriktning
som av presstödsnämnden bedöms som likartat.
Budgetpropositionen
Enligt gällande ordning kan endast tidskrift som huvudsakligen distribueras
inom Sverige erhålla stöd. Med anledning av en hemställan från
Utlandssvenskarnas förening och Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet har regeringen uppdragit åt presstödsnämnden att utreda frågan
om stöd bör utgå även till organisationstidskrift som ej huvudsakligen
distribueras inom Sverige.
I propositionen föreslås i enlighet med förslaget i presstödsnämndens
utredning att stöd skall kunna beviljas för av svensk organisation utgiven
tidskrift som är skriven på svenska och som distribueras från svensk
postanstalt till medlemmar bosatta utomlands. Distributionen skall ske som
postabonnemang eller halvtariffkorsband.
Motionerna
I motionen 1979/80:1043 av Erik Elovhammar m. fl. (m, fp) föreslås en
utredning av frågan om tidskriftsstödets konkurrenshämmande effekter. 1
motionen anförs att de regler som presstödsnämnden har att följa i vissa fall
leder till uppenbar snedvridning av konkurrensförhållandena och därmed
motverkar den fria debatt och den mångfald av åsikter som tidskriftsstödet
var avsett att främja.
Som exempel på att sådana effekter har uppstått pekar motionärerna på
fritidssektorn. När det gäller jakt och fiske finns såväl organisationstidningar
som fristående tidskrifter. De fristående tidningarna konkurrerar med
organisationstidningar dels om läsarna, dels om en mycket begränsad
annonsmarknad. Organisationstidskrifterna är enligt motionen gynnade i
konkurrensen genom att de är momsbefriade samtidigt som de erhåller
tidskriftsstöd.
Frågan om konkurrensen mellan tidskrifter av olika slag tas upp även i
motionen 1979/80:1052 av Rune Rydén m. fl. (m. fp). I motionen begärs en
allsidig översyn av den bristande likställigheten i utgivningen av periodiska
publikationer. Motionärerna anför att klyftan mellan mervärdebeskattade
KU 1979/80:41
6
och skattefria publikationer innebär den mest eklatanta diskrimineringen
och påkallar en utjämning. Det är dock befogat att i ett sammanhang granska
flera aspekter på de periodiska publikationernas utgivningsförhållanden och
konkurrenslägen.
Frågornas tidigare behandling
Frågan om organisationstidskriftsstödet och konkurrensförhållandena
mellan olika tidningar har uppmärksammats i riksdagen vid flera tillfällen.
När stödet infördes (KU 1976/77:42) anförde konstitutionsutskottet att
effekterna av stödet måste bli föremål för uppmärksamhet. Stödet innebar
enligt utskottet insatser på ett helt nytt område, varför det inte kunde
uteslutas att det efter någon tid behövde revideras i vissa avseenden.
Vid föregående riksmöte behandlade konstitutionsutskottet flera motioner
i vilka krävdes en översyn av reglerna rörande stöd till tidskrifter som
drabbas av en snedvridning av konkurrensförhållandena i de fall en
organisationstidskrift med likartat innehåll och likartad inriktning erhållit
stöd. I motionerna nämndes förhållandet för ICA-kuriren som det mest
uppenbara fallet då kompenserande stöd bort utgå. Konstitutionsutskottet
anförde (KU 1978/79:24) med anledning av motionerna bl. a. följande.
När utskottet mot bakgrund av förhållandena för ICA-kuriren förordade
en bestämmelse av det slag som nu diskuteras skedde detta med relativt
restriktiva formuleringar. Utskottet var t. ex. inte berett att, som begärdes i
några motioner, allmänt utvidga den stödberättigade kretsen tidskrifter till
att avse tidskrifter för konsumentintressen eller s. k. konsumentfackpress.
Anledningen till detta var att utskottet inte ville medverka till att stödet
utvidgades till att omfatta tidskrifter av en helt annan typ än den som stödet
var avsett för.
Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att presspolitisk grund
saknas för att utveckla stödet till de organisationsägda tidskrifterna till ett
allmänt tidskriftsstöd. Någon förändring av stödreglerna som skulle få
sådana konsekvenser är utskottet därför inte berett att biträda. Däremot är
det enligt utskottets mening uppenbart att just ICA-kuriren genom sin
karaktär av organ för en sammanslutning av närmast kooperativ natur och
sitt i förhållande till den konsumentkooperativa tidningen Vi likartade
innehåll befinner sig i en sådan konkurrenssituation som avsågs då
möjligheten att bevilja ett kompenserande stöd infördes. Det är en viktig
förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna att det utformas så att
det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra situationen
för övriga tidskrifter. Det bör ankomma på regeringen att göra de
förändringar i stödförordningen som kan vara nödvändiga för att stödet skall
ges den av utskottet åsyftade innebörden.
Enligt utskottet borde det anförda ges regeringen till känna. I en
reservation (s) anfördes att utskottet i sin motivering i stället bort anföra.
Som framhållits föreslog konstitutionsutskottet en förändring i förslaget
till stöd till organisationstidskrifterna när det infördes. Förändringen innebar
KU 1979/80:41
7
att tidskrifter som drabbas av allvarligt försämrade konkurrensförutsättningar
när en organisationstidskrift med likartat innehåll ges ett omfattande stöd
skall kunna erhålla visst kompenserande stöd. Utskottet var inte enigt i
denna del beroende på att såväl tidskriftsutredningen som föredraganden i
propositionen prövat frågan och kommit till att stödet knappast kunde leda
till sådana konsekvenser. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade
sig därför mot förslaget.
Utskottet får för sin del anföra att det nu råder enighet om att en
bestämmelse av den innebörd som infördes på utskottets initiativ är
berättigad. Det är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna
att det utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att
samtidigt allvarligt försvåra situationen för övriga tidskrifter. Av hänsyn till
denna målsättning synes nuvarande regler vara ändamålsenliga. Det
förhållandet att presstödsnämnden vid sin prövning av ICA-kurirens
ansökan om presstöd funnit att just denna tidning inte drabbats av sådan
snedvridning i konkurrensen motiverar enligt utskottets mening inte någon
ändring av bestämmelserna. Organisationstidskriftsstödet bör inte utvidgas
till ett allmänt tidskriftsstöd.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Presstödsnämnden har
under år 1979 beviljat stöd enligt den bestämmelse i stödförordningen, enligt
vilken stöd efter ansökan kan beviljas annars ej stödberättigad tidskrift om
allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena uppstår till följd av stöd
till annan tidskrift.
Frågan om en översyn av de stöd och skatteregler som gäller beträffande
olika tidskrifter har aktualiserats vid flera tillfällen. I samband med att stödet
till organisationstidskrifterna infördes förordade skatteutskottet (SkU 1976/
77:4 y) i ett yttrande till konstitutionsutskottet att mervärdeskatteutredningen
skulle få i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från
mervärdeskatt för organisationstidskrifter. Konstitutionsutskottet (KU
1976/77:42) anförde för sin del att denna fråga var av skatteteknisk art och
därför borde övervägas i särskild ordning.
Frågan om stöd- och skattereglerna beträffande olika tidskrifter togs vid
föregående riksmöte upp av skatteutskottet vid två tillfällen. Med anledning
av en motion (m) angående en översyn av mervärdeskattelagens regler om
beskattningen av tryckta skrifter anförde skatteutskottet (SkU 1978/79:14) i
sitt av riksdagen godkända betänkande.
Den i motionen 1977/78:514 (m) aktualiserade frågan om en översyn av
mervärdeskattelagens regler om beskattningen av tryckta skrifter anknyter
nära till ett tidigare ställningstagande av utskottet. I samband med införandet
av stöd till organisationstidskrifter ifrågasatte utskottet om skattefriheten för
vissa sådana tidskrifter borde bibehållas samtidigt som stöd skulle utgå.
Motionären vill emellertid gå betydligt längre än vad utskottet då fann skäl
att göra och ifrågasätter om det finns anledning att över huvud taget bibehålla
skattefriheten för dagspressen. Han pekar därvid på ett ökande inslag av ren
förströelseläsning hos viss dagspress, som därigenom kommer att konkurrera
med populärpressen på olika villkor. Utgångspunkten för översynen skulle
vara att skapa konsumtionsneutralitet vid beskattningen.
KU 1979/80:41
8
Av utskottets tidigare ställningstagande framgår att utskottet finner att
vissa av de gällande undantagsreglerna inte är tillfredsställande. Därifrån är
emellertid steget långt till att ompröva exempelvis dagspressens kvalificerade
skattefrihet från mervärdeskatt. Även om skäl kan anföras för en sådan
åtgärd verkar det inte troligt att man med nuvarande former för presstöd i
förening med olika slag av skattenedsättning eller skattebefrielse genom en
utredning skulle kunna nå meningsfulla resultat som är politiskt genomförbara.
Däremot synes det vara angeläget att en utredning av det slag utskottet
och riksskatteverket tidigare förordat kommer till stånd. En översyn av detta
slag bör som utskottet tidigare framhållit kunna göras inom den pågående
mervärdeskatteutredningen. Den i motionen 1978/79:78 behandlade frågan
om undantag för organisationstidskrifter med sparfrämjande syfte skulle
också få sin lösning i sådant sammanhang. I enlighet härmed finner utskottet
att mervärdeskatteutredningen bör få i uppdrag att verkställa en sådan
översyn som utskottet uttalat sig för i sitt yttrande 1976/77:4 y till
konstitutionsutskottet. I den mån motionerna 1977/78:514 och 1978/79:78
inte är tillgodosedda genom en sådan utredning avstyrker utskottet bifall till
desamma.
I motionen 1978/79:1738 (m) begärdes en allsidig översyn av mervärdeskattelagens
regler i vad gäller beskattningen av periodiska publikationer.
Motionen remitterades till skatteutskottet som inhämtade yttrande från
konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottets majoritet anförde (KU 1978/
79:4 y) att mervärdeskattereglerna för olika tidskrifter i första hand är en
fråga som bör behandlas från skatteteknisk utgångspunkt. Utskottet
påpekade dock att ett slopande av mervärdeskattebefrielsen för de tidskrifter
som är berättigade till organisationstidskriftsstöd måste följas upp med
motsvarande förstärkningar av detta stöd.
I en avvikande mening (2 m, 1 fp) anfördes att en sådan utredning som
krävdes i motionen är angelägen. Det är enligt yttrandet väsentligt att stödet
till organisationstidskrifter utformas så att det underlättar utgivningen av
dessa utan att samtidigt försvåra för övriga tidskrifter.
Skatteutskottet (SkU 1978/79:52) avstyrkte motionen och anförde.
Enligt skatteutskottets mening är beskattningen av de periodiska publikationerna
inte helt tillfredsställande om målet främst är att nå konkurrensneutralitet
i fråga om beskattningseffekterna. Det är emellertid omöjligt att i
detta fall helt bortse från verkningarna av det komplicerade statliga stöd som
utgår till denna sektor när man bedömer beskattningens verkan från
konkurrenssynpunkt. Även om man delar motionärernas uppfattning att den
lågperiodiska pressen är oförmånligt behandlad i skattehänseende i förhållande
till dagspressen kan det knappast göras gällande att någon omfattande
tidskriftsdöd uppkommit på grund av beskattningen. Om den begärda
utredningen skall kunna göra någon meningsfull bedömning av de periodiska
publikationernas inbördes relationer måste den få i uppdrag att granska inte
bara mervärdeskattereglerna utan även annonsskattens och presstödets
verkningar. Enligt utskottets mening är det inte sannolikt att ett sådant
utredningsarbete skulle kunna resultera i några politiskt genomförbara
förslag.
KU 1979/80:41
9
I ett särskilt yttrande anförde fyra ledamöter (2 m. 2 fp) att särbehandlingen
av olika tidningar och tidskrifter i dag har nått en sådan omfattning att
det är väl motiverat med en översyn inte minst från tryckfrihetssynpunkt.
Riksdagen följde skatteutskottets förslag.
Stöd till tidningar på andra språk än svenska
Gällande regler
Stöd till tidningar på andra språk än svenska beviljas av statens
invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden.
Stöd kan utgå under förutsättning att
1. publikationen vänder sig till invandrare och språkliga minoriteter i
Sverige,
2. publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige,
3. publikationen har sin huvudredaktion i Sverige och,
4. annonsdelen i publikationen inte överstiger 25 % i genomsnitt för
kalenderår.
Stödet kan utgå till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter som
uppfyller vissa i författningen angivna krav. Dessutom kan behovsprövade
bidrag utgå till tidningar och tidskrifter som inte uppfyller dessa krav. Stödet
kan ha formen av produktionsbidrag eller etableringsstöd.
Motionen
I motionen 1979/80:1054 av Per-Olof Strindberg (m) föreslås att kravet på
att tidningar som utges på andra språk än svenska i huvudsak skall beröra
förhållanden i Sverige för att vara stödberättigade skall slopas. I motionen
anförs att många invandrare har möjlighet att via dagstidningar och andra
publikationer följa förhållandena i vårt land och därför främst är intresserade
av att i den egna tidningen få information om förhållandena i sitt tidigare
hemland.
Dagspresskommittén
Dagspresskommittén som tillkallades i januari 1978 har till uppgift att göra
en allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen.
Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har redovisat sitt arbete i
en första etapp i delbetänkandet (Ds B 1978:10) Översyn av presstödet. De
förslag till ändrade grunder för stödet till dagspressen som beslutades av
riksdagen under våren 1979 byggde i allt väsentligt på de förslag som
dagspresskommittén utarbetat och presenterat i delbetänkandet.
Kommittén har i ytterligare ett delbetänkande (Ds U 1979:9) Dagspressens
struktur och ekonomi presenterat vissa forskningsresultat som belyser
KU 1979/80:41
10
effekterna av de nuvarande stödreglerna. Kommittén har också publicerat en
forskningsrapport (Ds U 1979:10) om annonsbladen och dagspressen.
Dagspresskommittén fick i september 1979 enligt tilläggsdirektiv i uppdrag
att överväga vissa ytterligare förändringar av stödreglerna, bl. a. alternativet
med en indexreglering av stödbeloppen. Kommittén har också att närmare
granska hur dagstidningsbegreppet används i olika sammanhang, t. ex. i
lagstiftningen om mervärdeskatt och skatt på annonser och reklam, i
bestämmelserna om presstöd och i de riktlinjer för viss samhällelig
pressinformation som utformas av nämnden för samhällsinformation
(NSI).
Kommittén räknar med att avge ett slutbetänkande under våren 1980.
Utskottet
Utskottet tar i detta betänkande upp propositionerna 1979/80:101 med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 samt
budgetpropositionen 1979/80:100, båda såvitt avser stöd till dagspressen,
samt beträffande budgetpropositionen också anslag till presstödsnämnden
och Pressens lånefond, stöd till organisationstidskrifter samt stöd till
tidningar på andra språk än svenska. Utskottet behandlar i samband därmed
motionerna 1979/80:458, 462, 1043, 1052 samt 1054 vilka samtliga berör det
statliga stödet till tidningar och tidskrifter.
Det statliga stödet till dagspressen har liksom stödet till organisationstidskrifterna
tillkommit för att främja förutsättningarna för mångfald och
allsidighet i den allmänna debatten. Presstödet som byggts ut successivt
sedan tillkomsten år 1969 av Pressens lånefond har varit framgångsrikt.
Nedläggningen av dagstidningar har således nästan helt upphört sedan stödet
tillkom. Stödet till dagstidningarna har förstärkts vid flera tillfällen, senast
vid föregående riksmöte då även stödbeloppen till organisationstidskrifterna
räknades upp mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för tidskriftsutgivningen.
Det statliga presstödet är f. n. föremål för en allmän utvärdering inom den
parlamentariskt sammansatta dagspresskommittén. Kommittén, som tillsattes
i januari 1978, redovisade första delen av sitt arbete i ett delbetänkande på
hösten 1978. Förslaget i betänkandet låg till grund för de förstärkningar av
presstödet som riksdagen beslöt under år 1979.
I en andra etapp arbetar kommittén med övergripande frågor som
presstödets inverkan på presstrukturen, möjligheter till nyetableringar,
stödsystemets inverkan på tidningsföretagens handlande samt behov av
generella åtgärder. Kommittén har också enligt tilläggsdirektiv att utreda
bl. a. möjligheterna att indexreglera presstödet samt frågan om hur
dagstidningsbegreppet används i olika sammanhang av olika statliga
myndigheter. Kommittén skall pröva om det är motiverat att i framtiden ge
begreppet en enhetlig innebörd i lagstiftningen om mervärdeskatt och skatt
KU 1979/80:41
på annonser och reklam, i bestämmelserna om presstöd osv.
Kommittén har under det senaste året presenterat forskningsrapporter
angående dagspressens struktur och ekonomi (Ds U 1979:9) samt annonsblad
och dagspress (Ds U 1979:10). Kommitténs arbete beräknas vara
avslutat under sommaren 1980.
I propositionerna och i motionerna aktualiseras flera frågor med
anknytning till arbetet i dagspresskommittén. I budgetpropositionen föreslås
att reglerna för statligt stöd till dagstidningar skall kompletteras med en
bestämmelse av innebörd att stöd inte skall utgå till tidningsföretag som ger
ut annonsblad i en i förhållande till tidningsutgivningen betydande omfattning
eller som står i nära förhållande till företag som ger ut annonsblad i
sådan omfattning. Förslaget som bygger på en skrivelse från presstödsnämnden
har erhållit stöd även från Svenska tidningsutgivarföreningen som uttalat
att en sådan ändring bör komma till stånd. Förslaget motiveras enligt
föredraganden av att utgivningen av annonsblad måste ses som ett hot mot
dagspressens ekonomiska grundvalar. Det kan då enligt propositionen inte
vara rimligt att ett företag på samma gång skall motverka presstödets syften
och dra ekonomiska fördelar genom att självt få del av stödet.
I budgetpropositionen föreslås vidare att reglerna för etableringsstödet till
fådagarstidningar ändras så att etableringsstödet kommer att motsvara ett
och ett halvt produktionsbidrag. Förslaget innebär att den relation mellan
etableringsstöd och produktionsbidrag som gällde före 1979 års uppräkning
av produktionsbidragen återställs.
I propositionen 1979/80:101 föreslås också en ändring i beräkningsgrunden
för produktionsbidrag till flerdagarstidning som ökar antalet utgivningsdagar
per vecka. Produktionsbidragen beräknas på grundval av tidningens
genomsnittliga pappersförbrukning för redaktionell text under den senaste
treårsperioden. För en tidning som ökar antalet utgivningar per vecka ger
denna beräkningsgrund en missvisande bild av pappersförbrukningen. I
propositionen föreslås därför att produktionsbidraget i sådana fall skall
kunna beräknas med ledning av pappersförbrukningen under en kortare
tid.
I motionen 1979/80:458 yrkas avslag på det sistnämnda förslaget till
ändring av grunden för produktionsbidraget. Enligt motionären är den
aktualiserade frågan av sådan betydelse att den bör övervägas av dagspresskommittén
inom ramen för en samlad presspolitisk bedömning. I motionen
1979/80:462 föreslås att dagspresskommittén skall ges i uppdrag att pröva
frågan om presstöd till små tidningar med hög täckningsprocent i utgivningsorten.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen
att dagspresskommitténs förslag bör avvaktas innan ställning tas till mer
genomgripande förändringar i grunderna för dagspresstödet. Det kan därför
enligt utskottet inte nu komma i fråga att föregripa dagspresskommitténs
arbete genom ett definitivt ställningstagande i dessa frågor. Som framhålls i
KU 1979/80:41
12
motionen 1979/80:458 aktualiserar t. ex. en anpassning av stödet vid ett ökat
antal utgivningsdagar presspolitiska frågeställningar som måste bedömas i ett
större sammanhang. De förslag som läggs fram i propositionen har dock
provisorisk karaktär. Mot bakgrund därav och av hänsyn till det angelägna i
att utan tidsutdräkt komma till rätta med de problem som föranlett
regeringens förslag tillstyrker utskottet propositionens förslag i dessa delar
och avstyrker motionen 1979/80:458.
Den fråga angående presstöd till mindre tidningar med hög täckningsprocent
i utgivningsorten som aktualiseras i motionen 1979/80:462 bör även utan
ett särskilt initiativ från riksdagens sida bli belyst inom ramen för
dagspresskommitténs allmänna utvärdering av stödreglerna. Utskottet
avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandet.
Enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter kan
stöd endast utgå till sådan tidskrift som i huvudsak distribueras inom Sverige.
Efter framställning från Utlandssvenskarnas förening och Riksföreningens
för svenskhetens bevarande i utlandet har regeringen uppdragit åt presstödsnämnden
att utreda frågan om stöd bör utgå även till organisationstidskrift
som ej huvudsakligen distribueras inom Sverige. Presstödsnämnden har i sin
utredning föreslagit ändringar i reglerna som skall möjliggöra stöd till sådan
tidskrift under förutsättning att den är utgiven av svensk organisation,
skriven på svenska och distribuerad från svensk postanstalt till medlemmar
utomlands som postabonnemang eller som halvtariffkorsband. I propositionen
föreslår regeringen att reglerna skall ändras i enlighet med presstödsnämndens
förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
Stödet till organisationstidskrifterna tas också upp i motionerna 1979/
80:1043 och 1979/80:1052. 1 motionen 1043 föreslås en utredning av
tidskriftsstödets konkurrenshämmande effekter och i motionen 1052 begärs
”en allsidig översyn av den bristande likställigheten i utgivningen av
periodiska publikationer”. 1 motiveringen tar motionärerna förutom stödreglerna
också upp dels frågan om definitionen av dagspressbegreppet, dels
skattereglerna för olika tidskrifter.
De frågor som tas upp i motionerna har uppmärksammats i flera olika
sammanhang under senare år. Som framhållits har dagspresskommittén i
uppgift att pröva frågan om ett enhetligt dagspressbegrepp i t. ex. stödförordningen
och skattelagstiftningen. Frågan om tidskriftsstödets betydelse för
konkurrensen mellan olika tidskrifter uppmärksammades av utskottet senast
vid föregående riksmöte. Utskottet uttalade då bl. a. (KU 1978/79:24) att det
är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna att det
utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att samtidigt
försvåra situationen för övriga tidskrifter. För att förhindra att en allvarlig
snedvridning av konkurrensförhållandena uppstår till följd av omfattande
stöd till en eller flera organisationstidskrifter har presstödsnämnden möjlighet
att bevilja annars ej stödberättigad tidskrift ett kompenserande stöd.
Presstödsnämnden har under år 1979 för första gången beviljat stöd enligt
KU 1979/80:41
13
denna bestämmelse.
Vad slutligen beträffar skattereglerna har riksdagen (SkU 1978/79:14)
under hösten 1978 hos regeringen begärt att mervärdeskatteutredningen
skall ges i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från
mervärdeskatt för organisationstidskrifter. Enligt vad utskottet erfarit
arbetar utredningen f. n. bl. a. med denna fråga.
Av vad utskottet anfört framgår att de frågor som tas upp i motionerna
uppmärksammats i olika sammanhang. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning att nu innan dagspresskommittén och mervärdeskatteutredningen
redovisat sitt arbete i dessa delar ta initiativ till ytterligare
utredningar. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkanden.
För att en tidning eller tidskrift på andra språk än svenska skall vara
berättigad till stöd enligt den särskilda stödförordningen för dessa tidningar
så krävs bl. a. att dess innehåll i huvudsak berör förhållandena i Sverige. I
motionen 1979/80:1054 föreslås att detta krav skall utgå. Därigenom skulle
tidning eller tidskrift som i huvudsak berör förhållanden i olika invandrargruppers
hemländer kunna bli stödberättigade.
Utskottet får för sin del anföra att stödet till tidningar på andra språk än
svenska tillkommit för att ge olika språkliga minoriteter en god möjlighet att
följa och delta i samhällsdebatten i vårt land. Stödet är, liksom presstödet för
svenskspråkiga tidningar, utformat så att det skall stimulera till konkurrens
och mångfald på tidningsmarknaden inom resp. språkområde. Den begränsning
som finns av kretsen stödberättigade tidningar och tidskrifter till sådana
som huvudsakligen berör svenska förhållanden är naturlig med hänsyn till
det presspolitiska syftet bakom stödsystemet. Stödinsatser, som motiveras av
andra skäl, t. ex. olika invandrargruppers möjligheter att bevara kontakten
med sitt hemland, bör enligt utskottets mening utgå i andra former. Utskottet
avstyrker sålunda motionsyrkandet.
Budgetpropositionens förslag i övrigt föranleder inga uttalanden från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker förslagen och hemställer
att riksdagen
1. beträffande Presstödsnämnden med bifall till propositionen
1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Presstödsnämnden för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 725 000
kr.,
2. beträffande Stöd till dagspressen,
a) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna
del samt propositionen 1979/80:101 bilaga 3 i denna del och med
avslag på motionen 1979/80:458 godkänner de i propositionerna
förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till
dagspressen,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna
del till Stöd till dagspressen för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 310 800 000 kr.,
KU 1979/80:41
14
3. beträffande Lån till dagspressen med bifall till propositionen
1979/80:100 bilaga 12 i denna del till Lån till dagspressen1 för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000
kr.,
4. beträffande Stöd till organisationstidskrifter
a) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna
del godkänner de i propositionen förordade förändringarna i
grunderna för stöd till organisationstidskrifter,
b) med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 12 i denna
del till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,
5. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska
a) till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 225 000
kr.,
b) avslår motionen 1979/80:1054,
6. beträffande dagspresskommitténs uppdrag avslår motionen
1979/80:462,
7. beträffande utredning av tidskriftsstödets verkningar m. m.
avslår motionerna 1979/80:1043 och 1979/80:1052.
Stockholm den 11 mars 1980
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne
Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c), Daniel
Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Sture Thun (s). Jan Prytz (m). Lahja
Exner (s) och Kerstin Sandborg (fp).
Reservation
av Anders Björck (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Daniel Tarschys (fp),
Jan Prytz (m) och Kerstin Sandborg (fp) vilka
dels ansett att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med orden
”För att en” och slutar med orden ”avstyrker sålunda motionsyrkandet” bort
ha följande lydelse:
Möjligheterna för en tidning eller tidskrift att få stöd enligt förordningen
(1977:523) om stöd till tidningar på andra språk än svenska begränsas bl. a.
av bestämmelsen att publikationens innehåll i huvudsak skall beröra
1 Utskottets förslag under denna punkt avser den medelsanvisningsom i propositionen
1979/80:100 bilaga 12 (s. 100-101) angivits under anslagsbeteckningen B 23 Pressens
lånefond.
KU 1979/80:41
förhållanden i Sverige. 1 motionen 1979/80:1054 föreslås att detta krav skall
utgå. Motionären framhåller att bestämmehen dels orsakar svårigheter vid
tillämpningen, dels är olämplig av hänsyn till att mänga invandrare, som har
möjlighet att följa den svenska debatten i svenska tidningar, främst är
intresserade av att i den egna tidningen få information om förhållanden i sitt
tidigare hemland.
Den i motionen berörda frågan har även aktualiserats i en skrivelse från
invandrarverket till regeringen 1980-01-24. Invandrarverkets styrelse anför
bl. a. följande:
Invandrarverket har för tredje året i rad fördelat bidrag till invandartidningar
enligt förordningen om stöd till tidningar på andra språk än svenska
/SFS 1977:523/.
Inför fördelningen av presstöd för innevarande år aktualiserades frågan
om förordningens § 1, mom. 2, där det sägs att publikationens innehåll i
huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige. Frågan blev aktuell efter en
undersökning som Presstödsnämnden låtit göra av två invandrartidningar,
Ruotsin Suomalainen och Eesti Päevaleht. Undersökningen avsåg "att
belysa den allmänna karaktären av tidningarnas innehåll, särskilt mot
bakgrund av presstödskungörelsens definition av allmän nyhetstidning".
Den gjorda undersökningen visade att tidningarna väl motsvarar kraven på
en nyhetstidning enligt de regler som gäller för Presstödsnämndens
bidragsgivning. Däremot framkom viss tveksamhet huruvida tidningen Eesti
Päevaleht uppfyllde kravet att innehållet i huvudsak skall beröra förhållanden
i Sverige. Mot bakgrund härav beslöt SIV att göra en närmare
undersökning av ett antal tidningar. Syftet med undersökningen var att fä en
operationell definition av § 1, mom 2. i förordningen samt att se efter hur ett
antal tidningar uppfyller dessa krav. Resultatet av den innehållsanalys som
SIV låtit göra visade att endast en av de fem undersökta tidningarnas text
handlade till mer än 70 % om förhållanden i Sverige. Ytterligare en tidning
hade information om Sverige till mer än 50 c/c av sitt innehåll.
Undersökningsresultaten har presenterats för berörda tidningar. Dessa
menar att resultaten är mycket diskutabla och att de till stor del beror på den
person som kodar innehållet - ex. vis dennes språkkunskaper och kunskaper
om gruppen.
När det gäller tidningen Eesti Päevaleht som undersökts både ur
Presstödsnämndens och SIV:s bidragsperspektiv kan konstateras att den
uppfyller Presstödsnämndens regler för bidrag till allmän nyhetstidning. För
tidningar på andra språk än svenska krävs emellertid att de. för att få stöd
från Presstödsnämnden. skall vara berättigade till stöd från invandrarverket.
Eesti Päevaleht har inte. enligt undersökningen, uppfyllt nuvarande krav på
att innehållet i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige då mindre än
50 % av dess innehåll rör förhållanden i Sverige.
Exemplet Eesti Päevaleht visar att det för samhällets presstöd ställs
hårdare krav på invandrartidningar än på svenska tidningar, vilket i sig kan
anses otillfredsställande.
Framför allt för minoritets- och flyktinggruppers tidningar är kravet pä att
"publikationens innehåll i huvudsak skall beröra förhållanden i Sverige"
diskutabelt. Balterna har t ex. varit i Sverige över 30 är. De flesta talar och
läser svenska och har därför inget större behov av att i sina egna tidningar
följa den svenska samhällsdebatten eller informera sig om förhållanden i
KU 1979/80:41
16
Sverige. Den informationen och den debatten kan de ta del av i svenska
tidningar. Denna grupp riskerar inte heller att hamna utanför den
demokratiska processen i Sverige, som är grundvalen i motiveringen för
presstödet till invandrartidningar. Det viktiga för balterna är att debattera
förhållanden för balter i exil och informera om förhållandena i de gamla
hemländerna.
Motsvarade resonemang kan föras när det gäller ex.vis polska flyktinggruppers
tidningar.
För latinamerikanska flyktingar är situationen något annorlunda. De har
en oviss framtid i Sverige. De flesta latinamerikanska organisationer
bedriver en solidaritetskamp på svensk mark. Det är en av grunderna för
deras föreningsliv i Sverige. Informationen och debatten om förhållandena i
deras hemländer genom deras tidningar är mycket viktig för gruppen.
SIV har i ett remissyttrande över SIK-utredningen - Kultur och
information över gränserna - tryckt på invandrartidningarnas roll som
kulturbärare och förmedlare av information från utvandrarland till invandrarland.
I debatten om stödet till invandrartidningar förs också ofta fram
betydelsen av de svenska tidningar som växte fram i Nordamerika. Dessa
tidningar innehöll mest information och nyheter om Sverige. Den stora
uppgiften var att behålla kontakten med Sverige, det svenska språket och
kulturen.
Om förordningens §1, mom 2. bibehålls i oförändrad form kommer
invandrarverket i fortsättningen att tvingas kontrollera att kraven efterlevs.
Det kan knappast ske i annan form än att årligen göra detaljerade
innehållsanalyser, en övervakning som skulle bli både kostsam och besvärlig.
Den skulle också upplevas negativt av invandrarna och deras organisationer.
Ur allmän pressfrihetssynpunkt skulle en sådan övervakning också vara
tvivelaktig.
Vägledande för stöd till invandrarorganisationer och deras verksamhet bör
vara statsmakternas allmänna riktlinjer för invandrarpolitiken, sammanfattade
i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I det här aktuella fallet
är det främst den kulturella valfriheten det gäller.
Verket anser att stöd till invandrar- och minoritetstidningar skall utgå från
invandrar- och minoritetsgruppernas speciella behov. Tyngdpunkten skall
läggas på tidningarnas roll som opinionsbildande organ inom den etniska
gruppen och de skall också ses som ett uttryck för gruppens kulturella
identitet och integritet. Som också framhålls i propositionen kan tidningarna
medverka ”till att vidga de språkliga minoriteternas möjligheter till en
verksamhet på det egna språket”. Självfallet skall invandrar- och minoritetstidningar
även sprida information om Sverige och debattera förhållanden
i samhället, men detta behöver inte vara huvudsyftet. Härför finns också
andra medier ex.vis Invandrartidningen som har detta syfte.
Verket föreslår, mot bakgrund av ovanstående att innehållskravet i
förordningen tonas ner. Förslagsvis kunde det få följande lydelse "publikationens
innehåll till viss del behandlar förhållanden i Sverige”. Om detta
förslag inte godtas hoppas verket få ge synpunkter på en eventuellt ny
skrivning.
Enligt utskottets mening talar de omständigheter som anförts i motionen
och i invandrarverkets skrivelse för en uppmjukning av innehållskravet i
förordningen. Ett lämpligt kriterium kan vara att stöd får beviljas tidningar
och tidskrifter som i betydande utsträckning berör förhållanden i Sverige.
KU 1979/80:41
17
dels ansett att utskottets hemställan under p. 5 b bort ha följande
lydelse:
5. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska
(---)
b) med anledning av motionen 1979/80:1054 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört angående bestämmelserna för stöd
till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska.
GOTAB 64722 Stockholm 198(1