FiU 1979/80:6

Finansutskottets betänkande
1979/80:6

med anledning av propositionen 1978/79:134 om behandlingen av
gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid
leveranser till staten, m. m., jämte motioner

I propositionen 1978/79:134 har regeringen (budgetdepartementet) - efter
föredragning av statsrådet Ingemar Mundebo - föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer som har angetts i propositionen för behandlingen av
gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till
staten.

I propositionen redovisas hur regeringen avser att behandla gällande
särställningar för AB Allmänna Förlaget, Svenska Utbildningsförlaget Liber
AB, Swedair AB, SJ:s resebyråer, Statskonsult AB, Allmänna Bevakningsaktiebolaget
och televerkets larmdivision vid leveranser till staten. I fråga om
AB Allmänna Förlaget, Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, Swedair AB,
SJ:s resebyråer och Statskonsult AB bedöms särställningarna kunna upphävas.
Swedair AB bör ges möjlighet att övergångsvis sluta femåriga avtal med
de myndigheter som nu anlitar företaget. I övriga fall bedöms övergångsåtgärder
ej vara erforderliga när särställningarna upphör.

Särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget och televerkets larmdivision
vid anordnande av bevakning kommer att ses över inom regeringens
kansli. Härvid kommer att prövas om särställningen kan begränsas till att
endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

1 propositionen berörs även frågan om myndigheternas val mellan olika
entreprenadformer. Förslag om att reglera myndigheternas upphandlingsverksamhet
i detta avseende avvisas.

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts:

1978/79:2454 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
angelägenheten av att fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning
begränsa statliga monopol och särställningar,

2. hos regeringen anhåller om förslag till omprövning av beslutet att
inordna de fristående arbetspsykologiska konsultinsatserna i de nya arbetsmarknadsinstituten,

3. uttalar att beslut om placering av mikrofilmning av svensk dagspress
bör föregås av sedvanligt prövningsförfarande och ej vara bundet till
arbetsvårdsmyndigheten i Kalmar,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande turisttrafiktillstånd och bohagstransporter,

1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 6

FiU 1979/80:6

6. hos regeringen anhåller om översyn av upphandlingskungörelsen i
enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:2455 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen
beslutar att avslå propositionen 1978/79:134,

1979/80:20 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen avslår
propositionen 1978/79:134.

Motionen 1978/79:2454 i vad avser yrkandet 4 beträffande viss verksamhet
vid Statens Anläggningsprovning och statens provningsanstalt har av
finansutskottet överlämnats till näringsutskottet för beredning.

Utskottet

Föredraganden erinrar om de grundläggande principerna för den statliga
upphandlingen vartill hör att denna skall bedrivas på ett affärsmässigt och
objektivt sätt. Befintliga konkurrensmöjligheter skall utnyttjas och anbud
begäras från så många leverantörer att tillfredsställande konkurrens uppnås.

Upphandlingskungörelsen (SFS 1973:600) medger inte att myndigheterna
gör avsteg från affärsmässigheten, även om det skulle föreligga starka skäl för
detta. Bedömer en myndighet att ett upphandlingsärende är av väsentlig
betydelse med hänsyn till av samhället uppställda mål på centrala områden,
skall ärendet i stället underställas regeringens prövning.

Regeringen har möjlighet att bl. a. genom särskilda föreskrifter sätta
upphandlingskungörelsen ur kraft och i stället styra myndigheternas upphandling
till en viss producent. De särställningar som monopolutredningen
behandlat utgör alla exempel på att myndigheternas upphandling inom ett
visst område ctyrts till en statlig myndighet eller ett statligt företag.

Föredraganden framhåller att denna typ av författningsreglerat leverantörsval,
som avser att ge leverantören en särställning i produktionshänseende,
bör skiljas från den författningsreglerade inköpssamordning som sedan
länge förekommit på det statliga området.

Enligt monopolutredningen bör marknadshushållningen vara basen för
piyndigheternas relationer med varandra och med statliga företag vid
upphandling. Föredraganden ansluter sig till denna uppfattning. Mot bakgrund
av de principer som fastlagts för den statliga företagsverksamheten
finns det enligt föredraganden inte skäl att i fråga om statlig upphandling
särbehandla statliga företag. Föredraganden framhåller allmänt att en sund
konkurrens på lika villkor är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv

FiU 1979/80:6

och för en fortsatt välfärdsutveckling. Mot denna bakgrund anges målsättningen
vara att avveckla särställningarna om inte särskilda skäl talar mot
detta. Föredraganden framhåller dock att i den mån särställningarna
innehåller ett inslag av inköpssamordning är det av betydelse att detta inte går
förlorat när särställningarna upphävs.

I motionen 1978/79:2455 (vpk) anförs att ingen egentligen kan bevisa några
praktiska vinster med regeringsförslagen. De är enligt motionärerna enbart
uttryck för dogmatisk liberalism och bör avslås.

Även i motionen 1979/80:20 (s) anförs att propositionen bygger på en
dogmatisk liberal grundsyn, enligt vilken de fria marknadskrafterna alltid
antas skapa det bästa resultatet. Monopolutredningen har enligt motionärerna
inte kunnat påvisa att särställningarna medfört några nämnvärda
olägenheter för allmänheten. Särställningarna har enligt motionärerna tillkommit
av olika högst konkreta skäl. I vissa fall är det fråga om myndighetsutövning
och en strävan att genom samordning uppnå bättre villkor och
effektivitetsvinster för statsförvaltningen. I andra fall har orsaken varit att
statsmakterna inte kunnat acceptera de följder som de fria marknadskrafternas
spel resulterar i. Exempelvis har det gällt att förhindra uppkomsten av
eller bryta ett privat monopol.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till det principiella synsätt som
redovisas i propositionen. Av de skäl som där anges bör målsättningen vara
att avveckla särställningarna om inte särskilda skäl talar mot detta. Det bör
framhållas att motionen 20 enligt utskottets mening egentligen inte innehåller
någon argumentation gentemot regeringens bakomliggande principiella
resonemang. Likväl synes motionärerna inta ståndpunkten att särställningarna
i samtliga fall skall behållas om inte särskilda skäl talar däremot.
Utskottet kan inte dela ett sådant synsätt. Därjämte föreligger uppenbarligen
skillnader i bedömningen av skälen för att behålla resp. avveckla de konkreta
fall av särställning som behandlas i propositionen. Utskottet behandlar dessa
fall i det följande.

Allmänt vill utskottet framhålla att regeringens förslag uttrycker en
strävan att tillgodose behovet av inköpssamordning på det statliga området
inom ramen för regeringens övergripande principiella inställning till upphandlingsfrågorna.
Propositionen visar också att regeringen vid sin bedömning
tagit hänsyn till risken för att privat monopol på någon marknad kan
uppkomma. Den kritik som i motionen 20 riktas mot propositionen på dessa
punkter är således enligt utskottets mening obefogad.

Utskottet övergår så till de konkreta fall av gällande särställningar som
behandlas i propositionen.

AB Allmänna Förlaget och Svenska Utbildningsförlaget Liber AB

Enligt kungörelsen (1974:825) om framställning och utgivning av publikation,
blankett eller annat tryckalster för statens räkning skall statliga

FiU 1979/80:6

myndigheter utom departement och affärsverk antingen samråda med AB
Allmänna Förlaget innan anbudet infordras eller anlita detta förlag vid
framställning och utgivning av publikation, blankett eller annat tryckalster
som beräknas kosta mer än 1 000 kr., om regeringen ej föreskriver annat.

Genom regeringsbeslut den 28 juni 1974 har SÖ, UHÄ m. fl. utbildningsmyndigheter
undantagits från skyldigheten att samråda med eller anlita AB
Allmänna Förlaget. De skall i stället antingen samråda med Svenska
Utbildningsförlaget Liber AB innan anbud infordras eller anlita detta
förlag.

Föredraganden understryker det väsentliga i att vid en diskussion av det
berättigade i Allmänna Förlagets särställning hålla isär de olika slags tjänster
som Liber Förlag erbjuder. Upphandlingsverksamheten, som avser inköp av
trycksaker, administration av trycksaksframställning och rådgivning i produktions-
och formgivningsfrågor, drivs nu under beteckningen Allmänna
Förlaget. Verksamheten bedrivs med upphandlingskungörelsens bestämmelser
som grund även om någon formell skyldighet att följa denna
kungörelse inte föreligger. Myndigheterna avlastas, framhåller föredraganden,
genom denna funktion ett upphandlingsarbete och debiteras för det
utförda arbetet enligt självkostnadsprincipen. Särställningen för Allmänna
Förlaget innefattar emellertid även en del av den förlagsverksamhet som
bedrivs av Förlagsavdelningen inom Liber Förlag.

I vad avser dessa senare förlagstjänster delar föredraganden helt monopolutredningens
bedömning att särställningen bör upphävas. Föredraganden
avser att uppdra åt någon central upphandlande myndighet att tillhandahålla
upphandlingsteknisk rådgivning i samband med upphandling av förlagstjänster.
Härigenom kan myndigheter utan erfarenhet av sådan upphandling
få stöd i sitt upphandlingsarbete.

I fråga om den upphandlingsverksamhet som nu bedrivs under beteckningen
Allmänna Förlaget inom Liber Förlag är förhållandet enligt föredraganden
mera komplicerat. Något formellt hinder för regeringen att överlämna
en inköpssamordning till ett statligt eller privat företag föreligger inte.
Regeringen bör emellertid enligt föredraganden visa stor återhållsamhet i
fråga om att utnyttja denna möjlighet, bl. a. med hänvisning till att de regler
som är avsedda att garantera rättssäkerhet, offentlighet och objektivitet i den
statliga upphandlingen sätts ur kraft i sådana fall.

I stället förordar föredraganden ett system där en central upphandlande
myndighet ges i uppdrag att teckna för hela statsförvaltningen gällande
frivilliga avropsavtal i fråga om de tjänster som Allmänna Förlaget i dag
erbjuder, dvs. tillhandahållande av tryckteknisk expertis, trycksaksupphandling,
redaktionella tjänster m. m. Befintlig konkurrens i fråga om olika
tjänster bör utnyttjas när dessa avtal skall tecknas. I vissa fall kan avtal
behöva tecknas med mer än en leverantör. På så sätt undviks leveranssvårigheter
samtidigt som myndigheternas valmöjligheter ökar.

I motionen 20 anförs att genom Allmänna Förlagets tillkomst ett starkt

FiU 1979/80:6

behov av samordning och effektivisering av den statliga upphandlingen av
trycksaker kunnat tillgodoses bättre än tidigare. Den nu gällande ordningen
gör det enligt motionärerna möjligt för statens upphandlare att få en god
marknadsöverblick, varigenom fler tryckerier än tidigare har fått möjlighet
att konkurrera om det statliga trycket. Den nuvarande konstruktionen bidrar
enligt motionärerna därigenom till att hålla nere kostnaderna samtidigt som
den spelar en viktig regionalpolitisk roll.

Enligt utskottets mening .bör samordningsbehovet i fråga om statlig
upphandling av trycksaker väl kunna tillgodoses genom det av regeringen
föreslagna systemet. Ett sådant system innebär, liksom det nuvarande, att
myndigheterna inte behöver ha tillgång till tryckteknisk expertis för att göra
affärsmässiga upphandlingar. Samtidigt bör kostnaderna kunna pressas,
eftersom man utnyttjar den konkurrens som finns i fråga om dessa tjänster.
Som framhålls i propositionen innebär förekomsten av centrala avropsavtal
att antalet företag som kommer att svara för myndigheternas upphandlingsarbete
i fråga om trycksaksproduktion begränsas. Denna begränsning till ett
fätal företag bör garantera att myndigheterna även i fortsättningen får tillgång
till centrala upphandlare med god marknadsöverblick. Det finns därför enligt
utskottets mening ingen anledning att förmoda att det av regeringen
föreslagna systemet skulle leda till en koncentration av upphandlingen till
färre grafiska företag än för närvarande.

I propositionen förordas att särställningen för Svenska Utbildningsförlaget
Liber AB upphävs samtidigt som Allmänna Förlagets särställning upphävs.

I denna fråga har i motionen 20 anförts att läromedelsmarknaden präglas av
en kraftig dominans för ett privat företag. Det är enligt motionärerna
anmärkningsvärt att regeringen i en situation med ett hotande privat
monopol på detta för utbildningsväsendet och opinionsbildningen viktiga
område föreslår åtgärder som riktar sig mot ett av de få återstående
konkurrentföretagen.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla monopolutredningens bedömning
att Utbildningsförlaget kan erbjuda konkurrenskraftig service till
marknadsmässiga priser. Remissinstanserna har inte redovisat någon avvikande
uppfattning i detta hänseende. Mot bakgrund härav bedömer utskottet
de i motionen 20 framförda farhågorna som överdrivna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag även på denna punkt.

Swedair AB

Enligt kungörelsen (1973:598) om skyldighet för statliga myndigheter att
anlita Crownair Swedish Ltd AB skall statlig myndighet eller annat statligt
organ vid beställning av flygtransport anlita Crownair Swedish Ltd AB, om
regeringen inte föreskriver annat. I kungörelsen anges vissa fall då denna

FiU 1979/80:6

skyldighet inte gäller. Efter viss företagsombildning och namnbyte avser
kungörelsen numera Swedair AB.

Förvärvet av aktier i Crownair Swedish Ltd AB gjordes ursprungligen bl. a.
mot bakgrund av önskan att på ett smidigt sätt tillgodose försvarets behov av
flygtransporter i händelse av beredskapstillstånd eller krig. I samband härmed
gjordes den bedömningen att övergången till beredskaps- eller krigsorganisation
skulle underlättas om bolagets tjänster utnyttjades för att tillgodose
försvarsmaktens behov av flygtjänster i fred. Det ansågs vidare naturligt att
även statliga myndigheter utanför krigsmakten anlitade bolaget för flygtjänster.

I propositionen redovisas att förhållandena numera förändrats såtillvida att
försvarets behov av flygtransportresurser i händelse av beredskapstillstånd
eller krig kan tillgodoses, även om Swedairs särställning upphävs. Regeringen
föreslår därför ett upphävande. Då företaget så sent som 1976/77 gjort en
större nyanskaffning för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt särställningsförfattningen
förordas emellertid en femårig övergångstid för sådana
myndigheter som f. n. är bundna av avtal med Swedair. En av de
myndigheter som nu är stora avnämare av flygtjänster ges vid övergångsperiodens
utgång i uppdrag att teckna avropsavtal om taxiflygtjänster.

I motionen 20 anförs bl. a. att det inte är rimligt att företaget åsamkas
ekonomiska förluster på grund av växlande uppfattningar hos statsmakterna.
Enligt motionärerna skulle en nedskärning av underhållsorganisationen vid
Swedair försämra möjligheterna för flera av branschens bruksflygbolag och
för allmänflyget i övrigt att erhålla erforderligt underhåll.

Utskottet gör den bedömningen att den av regeringen föreslagna övergångsperioden
bör ge Swedair tillräckligt rådrum för att anpassa sig till nya
förhållanden. Frågan om följdeffekter på underhållsorganisationen har
behandlats i propositionen. Utskottet vill i likhet med föredraganden
framhålla att upphävandet av särställningen ju inte innebär att de statliga
myndigheternas efterfrågan på flygtjänster minskar och att de företag som
kan komma i fråga när avropsavtal tecknas torde ha samma behov av
underhåll som Swedairs egna flygplan. Eftersom Swedair enligt egen utsago
är det enda företag som kan tillhandahålla detta mera kvalificerade underhåll
behöver något efterfrågebortfall inte befaras.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i vad avser
Swedair AB.

SJ:s resebyråer

Enligt kungörelsen (1952:523) om anlitande av statens järnvägars resebyråer
vid vissa resor skall den som behöver anlita resebyrå i samband med resa i
statens ärende eller i verksamhet, för vilken kostnaderna helt eller till
övervägande del bestrids av statsmedel, vända sig till statens järnvägar
tillhörig resebyrå, om detta kan ske utan särskild olägenhet.

FiU 1979/80:6

I propositionen föreslås att särställningen skall upphävas. Föredraganden
hänvisar bl. a. till att verksamheten är lönsam och hävdar sin ställning på
konkurrensmarknaden samt att den statliga sektorn endast svarar för en
mindre del av den totala verksamheten. 1 motionen 20 anförs att upphävandet
av särställningen är omotiverat då verksamheten enligt allmän uppfattning
fungerar mycket bra.

Föredraganden betonar att avsaknaden av negativa effekter inte utgör skäl
nog att behålla en särställning. För att ett bibehållande skall vara motiverat
fordras enligt föredraganden antingen positiva effekter som kan förväntas
uppväga de nackdelar som en särställning i allmänhet medför för konkurrens
och samhällseffektivitet eller att ett avskaffande medför så negativa konsekvenser
att dessa är oacceptabla i förhållande till de fördelar som ett
upphävande av särställningen innebär.

Utskottet ansluter sig till det av föredraganden redovisade synsättet.
Ffärmed saknas också enligt utskottets bedömning anledning att bibehålla
särställningen i detta fall.

Statskonsult AB

Enligt förordningen (1975:567) om rationaliseringsverksamhet inom den
civila statsförvaltningen åligger det myndighet att vid utveckling av ADBsystem
och annan rationaliseringsverksamhet så tidigt som möjligt samråda
med statskontoret i frågor som är av större omfattning eller principiell
betydelse (3 §). Inom ramen för tillgängliga resurser biträder statskontoret de
civila statsmyndigheterna vid större rationaliseringsutredningar(4 §). Är det
på dataområdet fråga om anpassning av standardsystem som DAFA
tillhandahåller eller ändring av ADB-system i drift vid DAFA bör upporaget
lämnas till DAFA (5 §). Annat rationaliseringsuppdrag än enligt 4 och 5 §§
bör lämnas till Statskonsult AB eller annat lämpligt organ. Statskonsult AB
skall därvid ges tillfälle att inkomma med anbud (6 §).

Föredraganden framhåller att särställningen för Statskonsult AB när det
gäller anbudsförfarandet inte innebär att Statskonsult ges företräde i förhållande
till andra anbudsgivare utan endast att Statskonsult ges tillfälle att avge
anbud. Betydelsen härav ökas emellertid av att konsultupphandlingar oftast
är föremål för s. k. förhandlingsupphandling och att anbudsgivarkretsen ofta
är relativt begränsad med hänsyn till det förhandlingsarbete som annars
skulle bli följden. Särställningen ger således Statskonsult en konkurrensfördel.

Med hänvisning till att Statskonsult redovisat tillfredsställande överskott
sedan det bildades och till att företaget självt önskar hävda sin ställning i
obunden konkurrens med andra konsultföretag både på den statliga och den
privata sektorn föreslås att särställningen upphävs. Utskottet tillstyrker
detta.

FiU 1979/80:6

Allmänna Bevakningsaktiebolaget (ABAB) och televerkets larmdivision

Enligt förordningen (1975:874) om anordnande av bevakning skall vissa
uppräknade myndigheter, sedan gällande avtal med privat vaktbolag utlöpt,
anlita ABAB för bevakning samt televerket för installation och underhåll av
bevakningsanordning i fråga om lokal, förvaringsutrymme eller annan
anläggning som är betydelsefull från totalförsvarssynpunkt och belägen i
någon av de kommuner som anges i en bilaga till förordningen.

Rikspolisstyrelsen har därutöver genom regeringsbeslut den 11 april 1969
bemyndigats att teckna avtal med ABAB om bevakning av ambassader och
liknande objekt i Stockholm. Genom regeringsbeslut den 24 september 1971
och den 7 juni 1972 har rikspolisstyrelsen vidare bemyndigats att teckna avtal
med ABAB om bevakning av vissa konsulat och polishus.

Monopolutredningen har föreslagit att särställningarna skall upphävas.
Med hänsyn till risken för att Securitasgruppen härigenom praktiskt taget
skulle få monopol på bevakningsmarknaden har utredningen föreslagit en
särskild övergångslösning med en avveckling av ABAB:s särställning under
en tid av fem år jämte visst kapitaltillskott.

Med hänvisning till att bl. a. ÖB och rikspolisstyrelsen anfört vissa
säkerhetsskäl mot en avveckling av särställningarna och till riskerna för att en
monopolsituation uppkommer på bevakningsmarknaden föreslås i propositionen
ingen avveckling av de nu aktuella särställningarna. Däremot aviseras
en översyn av bestämmelserna att ske inom regeringskansliet för att bl. a.
undersöka möjligheterna att begränsa särställningen för ABAB och televerkets
larmdivision till att endast omfatta bevakningsobjekt med hög
prioritet ur skyddssynvinkel.

I motionen 20 anförs att det inte finns något behov av en sådan
översyn.

Utskottet delar uppfattningen att de ifrågavarande särställningarna inte bör
upphävas. Utskottet vill framhålla att det knappast ankommer på riksdagen
att motsätta sig att regeringen gör en översyn av bestämmelserna i en av
regeringen utfärdad förordning och i vissa regeringsbeslut.

Övriga frågor

Monopolutredningen har lagt fram vissa förslag rörande kartverksamheten
där Liber Kartor har vissa särställningar. Med hänvisning till arbetet i
kartutredning 78 avstår föredraganden från att ta ställning till dessa
monopolutredningens förslag. Utskottet har därför ingen anledning att
kommentera denna punkt.

I propositionen berörs även frågan om myndigheternas val mellan olika
entreprenadformer. Frågan tas upp mot bakgrund av att Mekaniska verkstädernas
riksförbund i skrivelse till regeringen kritiserat det förhållandet att
upphandlingen av större entreprenader för olika statliga verk vanligen sker i

FiU 1979/80:6

form av s. k. generalentreprenader. Föredraganden avvisar förbundets förslag
att ändra nuvarande upphandlingsmönster så att i stället de olika huvudkomponenterna
vid upphandlingen av anläggningar, byggnader, utrustningar
etc. upphandlas var för sig.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att det inte finns anledning att
på detta sätt styra myndigheternas val av entreprenadform.

Mo tionsyrkan de na

Utskottet har i det föregående instämt i de principiella ståndpunkter som
redovisas i propositionen 1978/79:134 och tillstyrkt regeringens förslag i de
konkreta fall som behandlats i propositionen. I konsekvens härmed avstyrker
utskottet motionerna 1978/79:2455 (vpk) och 1979/80:20 (s) vari yrkas avslag
på propositionen.

1 motionen 1978/79:2454 (m) tillstyrks de i propositionen framförda
förslagen. Härutöver tar motionärerna upp vissa frågor som inte behandlas i
propositionen.

1 yrkandet 1 i motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga
monopol och särställningar.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till motionärernas uppfattning att det
är väsentligt att arbetet med att se över och begränsa statliga monopol och
särställningar icke anses avslutat i och med att riksdagen tar ställning till
regeringens förslag i propositionen 134. Det bör erinras om att regeringen inte
tagit ställning till alla förslag från monopolutredningen. Utredningen har
under våren 1979 avgivit betänkandet (Ds B 1979:1) Datakonkurrens, som
behandlar DAFA:s särställning.

Utskottet vill samtidigt framhålla att huvuddelen av de aktuella särställningarna
har blivit föremål för översyn genom monopolutredningens arbete.
Det bör också hållas i minnet att skapandet av monopol ibland utgör en del av
den statliga politiken på något område. Det kan därför inte generellt hävdas
att monopol och särställningar skall upphävas eller uppluckras. Som
framhållits i propositionen bör vidare inslagen av inköpssamordning på det
statliga området behållas.

Enligt utskottets mening är den viljeinriktning som uttrycks i propositionen
och som utskottet anslutit sig till fullt tillräcklig för fortsatt verksamhet
på det här aktuella området. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
erfordras inte, varför utskottet avstyrker yrkandet 1 i motionen 2454.

I yrkandet 2 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
omprövning av beslutet att inordna de fristående arbetspsy kologiska konsultinsatserna
i de nya arbetsmarknadsinstituten.

Det beslut motionärerna tar upp fattades av riksdagen så sent som i mars

FiU 1979/80:6

1979 (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186). Enligt utskottets
mening saknas anledning att nu ompröva beslutet. Utskottet vill framhålla
att beslutet innebär att viss verksamhet görs myndighetsintern snarare än att
arbetsmarknadsverket ges monopol på ett visst slag av konsultinsatser.
Yrkandet 2 i motionen 2454 avstyrks.

I yrkandet 3 hemställer motionärerna att riksdagen uttalar att beslut om
placering av mikrofilmning av svensk dagspress bör föregås av sedvanligt
prövningsförfarande och ej vara bundet till arbetsvårdsmyndigheten i
Kalmar.

Riksdagen har för ett år sedan fattat beslut i den här aktualiserade frågan
(prop. 1977/78:114, UbU 1978/79:12, rskr 1978/79:39). Riksdagen har så sent
som under våren avslagit ett motionsyrkande av samma innebörd som det
här behandlade (UbU 1978/79:37). Utskottet finner ingen anledning att nu
ompröva riksdagens tidigare fattade beslut utan avstyrker yrkandet 3 i
motionen 2454.

I yrkandet 5 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts beträffande turisttrafiktillstånd och
bohagstransporter.

I motionen anförs att reglerna för yrkesmässig automobiltrafik av många
enskilda företagare i branschen upplevs som att staten har medverkat till en
särställning för SJ och GDG. De nya bestämmelserna, som införts efter
riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition 1976/77:70,
innebär att särskilda turisttrafiktillstånd erfordras för turistresor. Motionärerna
motsätter sig ett förfarande som innebär att innehavare av beställningstrafiktillstånd
dessutom skall tvingas vara skyldiga att anskaffa särskilda
turisttrafiktillstånd.

Riksdagen har vid de två senaste riksmötena behandlat motionsyrkanden
av samma innebörd som det här aktuella. Trafikutskottet har därvid (TU
1977/78:27 och 1978/79:18) anfört att de nya definitionerna av busstrafikbegreppen
i förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. utgör
ett värdefullt led i strävandena att åstadkomma klarare avgränsningar i fråga
om de olika typer av yrkesmässig busstrafik som förekommer. Trafikutskottet
har understrukit att det är väsentligt att tillståndsgivningen får ett sådant
innehåll att den inte skapar en onödig byråkrati och försvårar för trafikutövare
eller olika kategorier av resande att genomföra resor av olika slag. Enligt
trafikutskottet bör regeringen följa utvecklingen på området och, om
omständigheterna föranleder det, till riksdagen avge de förslag till ändringar
som behövs.

Finansutskottet finner ingen anledning att inta någon annan ställning än
trafikutskottet tidigare gjort.

I fråga om bohagstransporter anför motionärerna att ett halvstatligt företag
i realiteten - om än inte formellt - fått monopol på de statliga bohagstransporterna
(flyttningar som staten betalar) Motionärerna uppger att byggnadsstyrelsen
sedan flera år tillbaka har ett avropsavtal med Förenade Möbel -

FiU 1979/80:6

transportörer (FMT) om dessa flyttningar och att avtalet senast förlängdes
den 23 oktober 1978. Enligt motionärerna hade en privat åkerigrupp därvid
förgäves försökt få lämna anbud på dessa transporter. Byggnadsstyrelsens
krav i sammanhanget, bl. a. i fråga om speciella garantibelopp, är enligt
motionärerna utformade på ett sätt som snart sagt innebär att endast FMT
kan uppfylla dem. Motionärerna uppger också att riksrevisionsverket
kritiserat byggnadsstyrelsens upphandling. Enligt motionärerna bör regeringen
snarast förelägga riksdagen förslag till begränsningar av det offentliga
monopol som synes råda beträffande nämnda bohagstransporter.

Utskottet vill i sammanhanget lämna vissa sakupplysningar. Det avtal
motionärerna behandlar löpte ut under innevarande höst. Byggnadsstyrelsen
har då i sedvanlig ordning begärt in anbud från flera företag. Ett nytt avtal har
numera slutits, varvid uppdraget gått till Kungsholms Express AB och inte
till FMT. Någon monopolställning för FMT föreligger således inte.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 5 i motionen 2454.

Iyrkandet 6 hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen anhåller
om översyn av upphandlingskungörelsen i enlighet med vad i motionen
anförs.

1 motionen anförs att upphandlingskungörelsens bestämmelser bör skärpas
för att ytterligare stimulera den fria konkurrensen och för att säkerställa
att offentliga organ verkligen bemödar sig om en upphandling till lägsta pris.
Näringsfrihetsombudsmannen bör enligt motionärerna ges större möjligheter
att övervaka upphandlingskungörelsens tillämpning.

Utskottet vill för sin del erinra om att riksrevisionsverket f. n. är
tillsynsmyndighet på upphandlingsområdet. Motionärerna har inte anfört
några skäl för en ändrad ordning härvidlag. Det bör enligt utskottets mening i
första hand ankomma på riksrevisionsverket att ta initiativ till en översyn av
upphandlingskungörelsen om verket vid sin granskning finner en sådan
översyn erforderlig. Yrkandet 6 i motionen 2454 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2455 och
1979/80:20 godkänner de riktlinjer som har angetts i propositionen
1978/79:134 förbehandlingen av gällande särställningar
för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2454 yrkandena 1-3, 5
och 6.

Stockholm den 22 november 1979

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

FiU 1979/80:6

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m). Torsten
Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Rolf Rämgård (c), Per-Axel
Nilsson (s), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Roland Sundgren (s),
Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s) och Hadar Cars
(fp).

Reservation

av Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland
Sundgren, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 9 slutar med ”motionen 2454” bort ha följande lydelse:

I propositionen redovisas - på grundval av monopolutredningens betänkande
(SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor - hur regeringen avser att
behandla gällande särställningar för vissa företag och myndigheter. Föredraganden
förordar att gällande särställningar för AB Allmänna Förlaget, Svenska
Utbildningsförlaget Liber AB, Swedair AB, SJ:s resebyråer och Statskonsult
AB vid leveranser till staten skall upphävas. För Swedair föreslås en femårig
övergångstid för de myndigheter som nu anlitar företaget. I övrigt bedöms
inga övergångsåtgärder vara erforderliga.

I fråga om särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget och
televerkets larmdivision avser regeringen att göra en översyn inom regeringskansliet.
Härvid kommer att prövas om särställningen kan begränsas till att
endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

I motionen 1979/80:20 (s) riktas stark kritik mot regeringens förslag.
Propositionen bygger enligt motionärernas uppfattning på en dogmatisk
liberal grundsyn, enligt vilken de fria marknadskrafterna alltid antas skapa
det bästa resultatet. Utifrån denna grundsyn skildras de särställningar som
vissa myndigheter och företag erhållit som någonting i sig negativt och som
stridande mot marknadshushållningens principer. Monopolutredningen har
enligt motionärernas mening inte kunnat påvisa att särställningarna medfört
några nämnvärda olägenheter för allmänheten. Trots detta förs såväl i
utredningsbetänkandet som i propositionen ett teoretiskt resonemang som
utmynnar i förmodanden att särställningarna leder till lägre effektivitet.

Motionärerna kan inte acceptera detta ensidiga synsätt. Särställningarna
har nämligen tillkommit av olika, högst konkreta skäl. I vissa fall är det fråga
om myndighetsutövning och en strävan att genom samordning uppnå bättre
villkor och effektivitetsvinster för statsförvaltningen. I andra fall har orsaken
varit att statsmakterna inte kunnat acceptera de följder som de fria
marknadskrafternas spel resulterar i. Detta har exempelvis varit aktuellt när
det gällt att förhindra uppkomsten av eller bryta ett privat monopol.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan vara rimligt att
genomdriva de förändringar för myndigheter och företag som föreslås i

FiU 1979/80:6

propositionen enbart utifrån allmänna och abstrakta principer. Det borde vara
självklart att sådana åtgärder endast vidtas om det konkret går att påvisa att
väsentliga fördelar står att vinna. Detta är emellertid inte fallet, utan de
föreslagna förändringarna skulle i själva verket få en rad negativa konsekvenser.
Regeringen har i propositionen alltför lättvindigt förbigått de
problem som i vissa fall skulle uppkomma för sysselsättningen och det
ekonomiska resultatet i de direkt berörda myndigheterna och företagen.
Likaså har regeringen negligerat de risker för försämrad service och kvalitet,
fördyringar och ökad arbetsbelastning som statsförvaltningen i sin helhet
skulle drabbas av om de föreslagna åtgärderna vidtogs.

I likhet med vad som anförs i motionen 20 vill utskottet särskilt peka på de
olyckliga konsekvenser som skulle uppstå om Allmänna Förlagets särställning
upphävdes. Myndigheternas utgivning av publikationer och framställning
av trycksaker har reglerats centralt i olika former under åtminstone de
senaste 60 åren. Genom att Allmänna Förlaget inrättats har ett starkt behov
av samordning och effektivisering av den statliga upphandlingen av trycksaker
kunnat tillgodoses bättre än tidigare. Den nu gällande ordningen gör det
möjligt för statens upphandlare att få en god marknadsöverblick, och fler
tryckerier än tidigare har fått möjlighet att konkurrera om det statliga
trycket.

Allmänna Förlaget upphandlar grafiska produkter och tjänster från ca 200
företag över hela landet. Ett medelstort landsortstryckeri skulle behöva öka
priserna på sina produkter med försäljningskostnader på 8-10 % om inte
Allmänna Förlagets centrala inköpsfunktion fanns. Den nuvarande konstruktionen
bidrar således till att hålla nere kostnaderna samtidigt som den
spelar en viktig regionalpolitisk roll, som skulle hotas om Allmänna Förlagets
framtida möjligheter begränsades.

Även regeringens förslag om att upphäva särställningen för Svenska
Utbildningsförlaget Liber AB är oacceptabelt. Som påvisas i motionen 20
framgår det klart av utredningen Läromedelsmarknaden. Produktions- och
konkurrensförhållanden (Ds U 1978:12) att läromedelsmarknaden präglas av
en kraftig dominans för ett privat företag, nämligen Esseltekoncernen. 1976
svarade denna ensam för nära hälften av den totala läromedelsförsäljningen i
landet. Det är anmärkningsvärt att regeringen i en situation med ett hotande
privat monopol på detta för utbildningsväsendet och opinionsbildningen
viktiga område föreslår åtgärder som riktar sig mot ett av de få återstående
konkurrentföretagen.

Även i fråga om de övriga berörda myndigheterna och företagen skulle de
föreslagna förändringarna innebära nackdelar. Vad gäller Swedair AB har
företaget en viktig funktion för att lösa militära flygtransportproblem i
beredskapstillstånd eller krig. Företaget har byggt upp betydande personella
och materiella resurser för att uppfylla de krav på transportkapacitet som
följer av särställningen. Det är inte rimligt att företaget åsamkas ekonomiska
förluster på grund av växlande uppfattningar hos statsmakterna. Den av

FiU 1979/80:6

regeringen föreslagna förändringen skulle dessutom negativt påverka även
andra av bolaget bedrivna verksamheter genom att de gemensamma
omkostnaderna skulle slås ut på en mindre verksamhetsvolym. Dessutom
skulle en nedskärning av underhållsorganisationen försämra möjligheterna
för flera av branschens bruksflygbolag och för allmänflyget i övrigt att erhålla
erforderligt underhåll.

Den föreslagna förändringen för SJ:s resebyråer är enligt utskottets mening
helt omotiverad. Det finns ingen anledning att ändra förutsättningarna för en
verksamhet som enligt en allmän uppfattning fungerar mycket bra. Härtill
kommer att SJ:s resebyråer redan i dag i vissa hänseenden får vidkännas en
del begränsningar i sin verksamhet som inte drabbar konkurrerande resebyråer.

I fråga om särställningen för Allmänna Bevakningsaktiebolaget (ABAB)
och televerkets larmdivision vid anordnande av bevakning föreslår regeringen
f. n. inga förändringar. Däremot förutskickas en översyn inom
regeringskansliet i syfte att pröva om särställningen kan begränsas till att
endast omfatta från säkerhetssynpunkt prioriterade bevakningsobjekt.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 20 att det inte finns något behov
av en sådan översyn. Ett av de utmärkande dragen för bevakningsmarknaden
är risken för att den privata Securitasgruppen skall få ett totalt monopol.
Denna risk måste bedömas som särskilt allvarlig med tanke på de känsliga
uppgifter som handhas av bevakningsföretagen. Det faktum att ABAB:s
personal har förmånligare anställningsvillkor än vad fallet är i de privata
bevakningsföretagen och att ABAB dessutom uppvisar en högre standard än
konkurrenterna i fråga om personalkontroll, utbildning och personalkvalitet
kan inte få utgöra motiv för att privata bevakningsföretag skall tillåtas
konkurrera ut ABAB genom lägre priser.

Med det anförda avstyrker utskottet de i propositionen 134 föreslagna
riktlinjerna för behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och
myndigheter vid leveranser till staten. I konsekvens härmed tillstyrks
motionerna 1978/79:2455 och 1979/80:20 vari yrkas avslag på propositionen.

I motionen 1978/79:2454 (m) tillstyrks de i propositionen framförda
förslagen. Härutöver tar motionärerna upp vissa frågor som inte behandlas i
propositionen.

I yrkandet 1 i motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga
monopol och särställningar.

Utskottet har i det föregående tagit avstånd från propositionens principiella
synsätt och avstyrkt de föreslagna riktlinjerna. Något fullföljande av ett
arbete med denna inriktning kan utskottet därför uppenbarligen inte ställa sig
bakom. Yrkandet 1 i motionen 2454 avstyrks.

FiU 1979/80:6

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2455 och
1979/80:20 avslår propositionen 1978/79:134,

GOTA B 62978 Stockholm 1979