FiU 1979/80:5

Finansutskottets betänkande
1979/80:5

med anledning av motioner om offentlig egenregiverksamhet
m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79:1121 av
Eric Hägelmark m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag om införande av anbudskonkurrens för allt byggande som
erhåller statliga lån och bidrag,

dels den med anledning av propositionen 1978/79:lil om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati m. m. väckta motionen 1978/79:2464 av Gösta
Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen
1978/79:2458 -hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning
om offentlig egenregiverksamhet.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 1121 från riksrevisionsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen och statskontrollkommittén.

Vidare har en skrivelse inkommit från SHIO—Familjeföretagen.
Motionerna

I motionen 1121 anförs att samhället måste ställa höga krav påen effektiv
användning av offentliga medel. Det finns, framhåller motionärerna, inga
regler för att kommuner skall upphandla när statliga medel används. Om
kommunala myndigheter bestämmer sig för att utföra arbetet i egen regi
saknas de garantier för effektiv resursanvändning som ligger i ett konkurrensförfarande.
Enligt motionärerna står avsaknaden av regler för val av
regiform i skarp kontrast till de detaljerade anvisningar som ges för
upphandlingsförfarandet när man väl bestämt sig för att upphandla. Motionärerna
pekar också på att det finns situationer där den statliga bidragsgivaren
i egen regi utför byggnadsarbeten åt kommunen.

Motiveringen till yrkandet i motionen 2464 återfinns i motionen 2458.
Motionärerna framhåller där att det inom offentlig verksamhet blivit allt
vanligare att bedriva verksamheten i egen regi. Den tilltagande egenregiverksamheten
kan enligt motionärerna leda till betydande effektivitetsförluster
och kostnadsfördyringar. Utan den kontroll som ett öppet anbudsförfarande
ger skapas osäkerhet om hur mycket det skall behöva kosta att få ett uppdrag
utfört, anför motionärerna, som anser att det offentliga kan spara betydande
belopp genom ökad entreprenadverksamhet.

1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 5

FiU 1979/80:5

Yttrandena

Över motionen 1121 har riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) och statskontrollkommittén yttrat sig.

RR V framhåller att ansvaret för att statsbidrag utnyttjas rationellt i första
hand åvilar de bidragsbeviljande statliga myndigheterna. RRV hänvisar till
att verket i yttrande över en inom riksdagens revisorers kansli upprättad
granskningspromemoria angående statsbidragsberättigade kommunala arbeten
framhållit att det är angeläget att åstadkomma förbättrade kalkylmetoder
som underlag för beslut huruvida den kommunala byggnads- och anläggningsverksamheten
skall bedrivas i egen regi eller upphandlas på entreprenad.
Samtidigt konstaterade dock RRV att enbart förbättrade kalkylmetoder
inte är tillräckligt för att åstadkomma en eftersträvad större affärsmässighet i
fråga om avvägningen mellan egenregiverksamhet och entreprenadupphandling.
Andra än rent ekonomiska faktorer är nämligen många gånger
avgörande för valet mellan egen regi och entreprenad. Som exempel kan
nämnas insyns-, kunskaps- och konkurrensfaktorer. Att försöka författningsmässigt
reglera denna avvägning mellan olika faktorer ter sig enligt
RRV föga meningsfullt. Mot denna bakgrund förefaller utbytet av en
intensifierad statlig granskningsverksamhet bli begränsat, anför verket.

AMS redovisar i sitt yttrande gällande regler i de fall AMS är bidragsgivare.
Bl. a. framhålls att beredskapsarbeten i AMS regi kan ske då ett bedrivande i
annan regi är mindre väl lämpat eller inte alls är möjligt. AMS framhåller
vidare att då det bedöms lämpligt att arbete som bedrivs i AMS regi utförs av
entreprenör sker upphandling enligt upphandlingskungörelsen.

Statskontrollkommittén refererar innehållet i den även av RRV nämnda
granskningspromemorian från riksdagens revisorer som av regeringen
överlämnats till kommittén. Riksdagens revisorer har inte varit beredda att
generellt förorda anbudskonkurrens som ett krav för erhållande av statsbidrag.

Statskontrollkommittén delar motionärernas syn att samhället måste ställa
höga krav på en effektiv användning av offentliga medel. Enligt kommitténs
mening har motionärerna emellertid anlagt en alltför snäv hållning till hur
effektivitets- och kostnadskriterierna bäst tillgodoses.

Byggnadsverksamhet i egen regi förekommer allmänt sett i kommunerna
endast beträffande anläggningsarbeten av olika slag som gatuarbeten,
VA-ledningsarbeten, parkarbeten. Orsakerna till att en kommun har egna
arbetslag för anläggningsarbeten är flera. Nödvändigheten av att kunna hålla
beredskap för akuta reparationsarbeten är ett skäl. Ett annat är att en
företagsekonomisk kalkyl ofta visar att mindre nyanläggnings- och underhållsarbeten
inom gatu- och VA-området utförs till lägsta kostnad i egen regi.
Vidare utgör egenregiverksamhet en positiv konkurrensfaktor vid upphandling.

FiU 1979/80:5

Vid valet mellan egenregi och entreprenad kan enligt kommittén en del
arbetsobjekt sannolikt utan någon exakt kostnadskalkyl fördelas på egenregi
respektive entreprenad. Vissa arbeten är av den karaktären att de lämpar sig
bättre som egenregiarbeten, exempelvis vissa underhållsarbeten, fastighetsrenhållning
etc. Andra arbeten kan direkt läggas ut som entreprenadarbeten,
nämligen då kommunen saknar egna resurser för att utföra dylika arbeten,
exempelvis beläggningsarbeten, brobyggen etc. Verksamheten kan dessutom
ställas inför olika kalkylsituationer under olika delar av året beroende på
säsongvariationer. Detta förhållande får betydelse bl. a. vid val mellan
egenregi och entreprenad.

Kommittén konstaterar således att flera olika faktorer styr kommunernas
val av regiform för anläggningsarbeten. Mot den bakgrunden ter sig
motionärernas förslag om införande av bestämmelser som innebär att allt
byggande som erhåller statliga lån och bidrag skall upphandlas i konkurrens
enligt kommittén som alltför stereotypt. I många fall skulle sådana bestämmelser
leda till en onödig byråkratisk hantering och således motverka kravet
på effektiv användning av offentliga medel. Enligt statskontrollkommitténs
mening utgör förslaget ett typexempel på statlig styrning med i och för sig
vällovligt syfte men som i flera fall medför oönskade effekter.

Förutsättningarna att öka kommunernas och landstingskommunernas
ansvar och handlingsfrihet har under de senaste decennierna i hög grad
förbättrats, framhåller kommittén. Bl. a. har kommunerna byggt ut sin
förvaltningsorganisation med ökad tillgång till kvalificerad sakkunskap. Av
remissyttrandena över revisorernas granskningspromemoria framgår dessutom
att man inom kommunförbunden påbörjat arbete med att åstadkomma
ett bättre kalkylsystem för byggnads- och anläggningsarbeten. Enligt vad
statskontrollkommittén har sig bekant bedriver statens råd för byggnadsforskning
sedan länge ett förhållandevis omfattande forskningsarbete med
anknytning till de av riksdagsrevisorerna aktualiserade spörsmålen. Rådet
sprider också på olika sätt de kunskaper och resultat som vinns eller kommer
fram genom det bedrivna forskningsarbetet. Dessa strävanden mot att
ständigt förbättra redovisningssystem och kalkylmetoder som finns från
kommunalt håll utgör enligt kommittén en garanti för att de övergripande
samhällsintressen motionärerna vill slå vakt om tillgodoses.

Statskontrollkommittén avstyrker förslaget att allt byggande som erhåller
statliga lån och bidrag skall upphandlas i konkurrens.

Utskottet

I motionen 1121 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om införande av anbudskon kurrens för allt byggande som erhåller
statliga lån och bidrag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhället måste ställa höga

FiU 1979/80:5

krav på en effektiv användning av offentliga medel. Kommuner och
landstingskommuner har här samma intresse som staten.

Det är utskottets övertygelse att man inom den kommunala sektorn strävar
efter att fatta ekonomiskt rationella beslut även då det gäller val av regiform
vid byggproduktion m. m.

I riksdagens revisorers granskningspromemoria (4/1977) Statsbidragsberättigade
kommunala arbeten redovisas undersökningar om kommunernas
val av regiform och upphandling. Undersökningarna tyder på att det i många
kommuner funnits brister i det underlag som legat till grund för beslut i dessa
frågor. Promemorian har sedermera av regeringen överlämnats till statskontrollkommittén.

I likhet med riksdagens revisorer anser utskottet det vara angeläget att
kommunernas kalkylsystem ses över i syfte att få fram ett säkrare underlag
för kommunernas beslut i regivalsfrågan och mera enhetliga och rationella
metoder för redovisning och kontroll vid byggnads- och anläggningsarbeten.
Som sägs i statskontrollkommitténs yttrande kan emellertid beslut att utföra
arbeten i egen regi vara helt förenliga med strävan att nå effektiv resursanvändning.
Huvudprincipen bör dock vara att produktionen genomförs efter
ett upphandlingsförfarande med anbudskonkurrens.

Statskontrollkommittén har framhållit att man inom kommunförbunden
har påbörjat arbete med att åstadkomma ett bättre kaikylsystem för
byggnads- och anläggningsarbeten. Statens råd för byggnadsforskning bedriver
forskning på det aktuella området.

Det bör vidare understrykas att en strävan från statsmakternas sida under
senare år varit att minska detaljregleringen av den kommunala verksamheten.
Statskontrollkommittén anför att bestämmelser av det slag som avses i
motionen 1121 i många fall skulle leda till en onödig byråkratisk hantering
och således motverka kravet på effektiv användning av offentliga medel.

Mot den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motionen 1121.

I motionen 2464 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
utredning om offentlig egenregiverksamhet.

Utöver vad som sagts i det föregående vill utskottet påminna om att den i
våras beslutade kommunalekonomiska reformen bl. a. förutsätter att årliga
överläggningar skall äga rum mellan regeringen och företrädare för den
kommunala sektorn. Här finns alltså ett forum där ekonomiska frågor av
gemensamt intresse för staten och kommunerna kan dryftas.

Av vad utskottet anfört torde framgå att syftet med motionen 2464 kan
uppnås utan att riksdagen tar ett sådant initiativ som föreslås i motionen.

FiU 1979/80:5

Motionsyrkandet avslås därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1121,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2464.

Stockholm den 6 november 1979

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Näiyarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m). Torsten
Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Rolf Rämgård (c), Per-Axel
Nilsson (s), Christina Rogestam (c), Roland Sundgren (s), Mona S:t Cyr (m),
Torsten Karlsson (s), Karin Flodström (s), Christer Eirefelt (fp) och Ingrid
Andersson (s).

Reservation

av Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Per-Axel Nilsson, Roland Sundgren,
Torsten Karlsson, Karin Flodström och Ingrid Andersson (alla s) som anser
att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 likhet” och slutar
med ”med anbudskonkurrens” bort ha följande lydelse:

Särskilt yttrande

av Lars Tobisson, Bo Siegbahn och Mona S:t Cyr (alla m) som anför:

Vi instämmer helt i syftet med motionerna 1121 och 2464 (2458). Det är,
som framhålles i SHIO:s - Familjeföretagens skrivelse, såväl för de statliga
och regionala myndigheternas som hela samhällets ekonomi viktigt att den
offentliga upphandlingen sker på ett så förmånligt sätt som möjligt utan
hänsynstagande till olika särintressen. Detta uppnås bäst genom ett anbudsförfarande.
Härom har utskottets borgerliga ledamöter varit ense.

Det kan dock inträffa att vissa arbeten mer rationellt kan genomföras i egen

FiU 1979/80:5

regi. Därför har det inte varit möjligt att formellt bifalla motionen 1121, som
kräver att allt byggande som erhåller statliga lån och bidrag skall föregås av
anbudsförfarande.

En undersökning genom regeringens försorg av hithörande frågor torde ge
möjlighet att tillgodose de i motionen 2464 (2458) framförda synpunkterna.

GOT AB 62836 Stockholm 1979