FiU 1979/80:47
Finansutskottets betänkande
1979/80: 47
angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m.,
jämte motion
I bilaga 2 till propositionen 1979180:100 (budgetpropositionen) har regeringen
såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att för budgetåret 1980/81, i
avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen, i enlighet med
med vad som förordats i propositionen
a) beräkna statsbudgetens inkomster,
b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,
c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter.
I bilaga 2 till propositionen 1979180:150 (kompletteringspropositionen)
har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att
4. godkänna beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret
1980/81 enligt vid propositionen fogad specifikation,
5. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1980/81,
6. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1980/81,
I motionen 1979/80: 591 av Karin Ahrland (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
redovisningen i budgetförslaget av avdragens budgeteffekter m. m.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksskatteverket och
riksrevisionsverket (RRV). Yttrandena återfinns som bilaga 2 och bilaga 3
till detta betänkande.
I motionen 591 redovisas att i Förenta staterna presidentens budgetförslag
skall innehålla en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna för
budgetens utformning av s. k. tax expenditures. Dessa tax expenditures
definieras i lag och utgörs av det inkomstbortfall som uppkommer vid den
federala taxeringen då avdrag medges från bruttoinkomsten, underskott
får tas upp, vissa typer av inkomster är befriade från beskattning eller en
särskild skattereduktion ges, vidare när en särskild skattesats tillämpas
eller nedsättning av slutliga skatten medges. Denna redovisning fogas till
budgetförslaget därför att skattebefrielse, avdrag m. m. är medel för att
uppnå politiska mål på olika federala verksamhetsområden, och därför att
de i de flesta fall kan betraktas som alternativa medel till statsbidrag,
statliga lån m. m. I den redogörelse för intäktseffekterna av skattebefrielse,
avdrag m. m. som lämnas till kongressen (och som ingår som bilaga till
1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 47
FiU 1979/80:47
2
motionen) utgår man från en ”normalstruktur” för skattebaser och skatteskalor.
Motionären anför att kongressen på detta sätt får ett mycket intressant
material om de direkta verkningarna för statsbudgeten av t. ex. olika
avdrag vid taxeringen av fysiska och juridiska personer. Enligt motionären
har vissa typer av avdrag alltmer kommit att diskuteras i Sverige — inte
minst när det gäller frågan om hur budgetunderskottet kan minskas på
längre sikt. Motionären anser att det därför kunde vara av intresse att de
uppgifter om verkningarna av olika avdrag m. m. som återfinns på olika
håll i budgetförslaget även redovisas i ett sammanhang och kompletteras
med ytterligare information så att riksdagen erhåller en sammanställning
av avdragens verkningar m.m. av i princip samma slag som lämnas i
Förenta staterna.
Det svenska skattesystemet skiljer sig i flera avseenden från det amerikanska,
och det kan föranleda att redogörelsen utformas på annat sätt.
Likaså kan svårigheterna att definiera skattesystemets normalstruktur
medföra särskilda problem. I Förenta staterna lämnas en relativt utförlig
redogörelse för tillvägagångssättet då man beräknar s. k. tax expenditures.
Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen har anförts om redovisningen i budgetförslaget av
avdragens budgeteffekter m.m.
Utskottet
Statsbudgetens inkomster. Riksdagen beslutade hösten 1977 om riktlinjer
för en modernisering av det statliga budgetsystemet (prop. 1976/
77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19). Denna genomförs till budgetåret
1980/81.
Förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 har gjorts upp utifrån
dessa riktlinjer. De nuvarande drift- och kapitalbudgetarna har sålunda
förts ihop till en sammanhållen statsbudget för såväl drift- som
investeringsutgifter. Därvid har det nuvarande systemet med kapitalfonder
slopats.
RRV har som ett led i budgetmoderniseringen och inför avvecklingen av
kapitalfonderna genomfört en översyn av hur budgetens inkomster bör
redovisas. De förändringar som föreslås är omfattande. För en närmare
redovisning för uppställningen av budgetens inkomstsida hänvisas till
RRV:s inkomstberäkning i budgetförslaget (propositionen 1979/80: 100 bilaga
2.1). Föredragande statsrådet anser att RRV:s förslag bör beaktas och
har vid utformningen av förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81
ställt upp inkomstsidan på samma sätt som i RRV:s nya beräkning. Utskottet
har inget att erinra mot förslaget till uppställning av inkomsterna i
statsbudgeten.
FiU 1979/80: 47
3
Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 beräknas i kompletteringspropositionen
till 148459,1 milj. kr., vilket innebär en ökning
med ca 55 milj. kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.
Allmänt gäller för statsinkomsterna självfallet att de är beroende av vilka
skatteregler och andra författningar som gäller. 1 övrigt styrs inkomsterna
främst av hur lönesumman utvecklas. Beräkningarna av statsinkomsterna i
det reviderade budgetförslaget bygger på antagandet att den totala lönesumman
1979—1980 ökar i enlighet med det lägre alternativ på 8,5 % som
presenteras i den reviderade finansplanen, dvs. i stort sett samma antaganden
för lönesummans utveckling som låg till grund för beräkningen i
budgetpropositionen.
Enligt en preliminär bedömning som gjorts av konjunkturinstitutet beräknas
de preliminära löneavtalen som* slutits för större delen av den
svenska arbetsmarknaden innebära en ökning av den totala lönesumman
med 12,1 % 1980 jämfört med utbetald lönesumma 1979. I ökningen ingår
en knapp procentenhet som effekt av en beräknad sysselsättningstillväxt.
Av den totala ökningen har avtalslönehöjningen mellan genomsnittslägena
1979-1980 av konjunkturinstitutet beräknats till 4,7 % för samtliga löntagare.
Löneglidningen har satts till samma tal, 2,7 procentenheter, som
ingick i förutsättningarna för det reviderade budgetförslaget. Nettoförlusten
av löneinkomster under konflikten har av institutet skattats till 0,1 %
av lönesumman. Med anledning av att lönesummans totala tillväxt nu
beräknas bli drygt 3 procentenheter högre än som antogs i den reviderade
nationalbudgeten bör beräkningen av statsbudgetens inkomster justeras
upp. Utskottet inskränker sig till att göra justeringar av inkomstskatterna,
lagstadgade socialavgifter och mervärdeskatt (se tabell).
Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas
i det reviderade budgetförslaget till 29971 milj. kr. Med det högre
lönesummeantagandet bör dessa inkomster räknas upp med 4 500 milj. kr.
till 34 471 milj.*kr. Hänsyn har då också tagits till höjningen av skattereduktionen
med högst 500 kr. per inkomsttagare som föreslås i propositionen
1979/80: 181 och som tillstyrkts av skatteutskottet (SkU 1979/80: 62). Kostnaden
härför uppgår enligt propositionen till 900 milj. kr. Därmed skulle de
totala inkomstskatterna uppgå till 37426,5 milj. kr. budgetåret 1980/81.
Under huvudgruppen lagstadgade socialavgifter beräknas i det reviderade
budgetförslaget inkomsterna till 30092,8 milj. kr. för budgetåret 1980/
81. De förändringar av lönesummans utveckling som redovisats i det
föregående medför att inkomsterna bör justeras upp med 2000 milj. kr. till
32092,8 milj. kr. Uppjusteringen fördelar sig på flera inkomsttitlar som
framgår av den bifogade specifikationen av statsbudgetens inkomster budgetåret
1980/81 (bilaga /).
I det reviderade budgetförslaget beräknas inkomsterna av mervärdeskatt
uppgå till 37 300 milj. kr. budgetåret 1980/81. Enligt de bedömningar
av den privata konsumtionens och importens utveckling som gjorts av
FiU 1979/80:47
4
konjunkturinstitutet efter det att de nya löneavtalen slutits och sorn redovisas
i bilaga 1 till finansutskottets betänkande FiU 1979/80: 40, beräknar
utskottet inkomsterna av mervärdeskatt till 37 800 milj. kr., vilket är 500
milj. kr. mer än i det reviderade budgetförslaget.
Den beräkning av statsbudgetens inkomster som föredraganden redovisar
bör enligt utskottets mening således räknas upp med 7000 milj. kr. till
155 459,1 milj. kr. budgetåret 1980/81. Det bör härvid uppmärksammas att
utskottet, i likhet med föredraganden, vid beräkningen av statsinkomsterna
inte inkluderat de höjningar av skatt på energi och alkohol som
aviseras i kompletteringspropositionen. De beräknade ökade inkomsterna
på 1 500 milj. kr. till följd av dessa höjningar beaktas i stället vid beräkningen
av anslaget för oförutsedda utgifter.
Tabell
Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1980/81, förändringar med
anledning av nya löneavtal m. m.
(tusental kr.)
Föredraganden |
Utskottet |
Förändring |
|
Inkomstskatt |
32926 500 |
37426500 |
+4500000 |
Lagstadgade |
|||
socialavgifter |
30092800 |
32092 800 |
+2000000 |
Mervärdeskatt |
37 300000 |
37800000 |
+ 500000 |
Övriga inkomster |
48 139 836 |
48 139836 |
- |
Totala inkomster |
148 459 136 |
155459136 |
+ 7000000 |
Anslagsbehållningarnas utveckling. Frågan om anslagsbehållningarnas
utveckling under budgetåret 1979/80 har utskottet behandlat i betänkandet
FiU 1979/80:40. Utskottet justerade på grundval av RRV:s senaste budgetprognos
därvid bedömningen av anslagsbehållningarnas utveckling 1979/80
jämfört med det reviderade budgetförslaget. Denna ändrade bedömning
föranleder inte utskottet att avvika från föredragandens bedömning om
oförändrade anslagsbehållningar under budgetåret 1980/81. Utskottet vill i
likhet med föredraganden betona att dessa beräkningar måste anges med
betydande osäkerhetsmarginaler.
Dispositionen av rörliga krediter. Föredraganden räknar i det reviderade
budgetförslaget med att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka
med 400 milj. kr. nästa budgetår. Utskottet har ingen annan uppfattning.
Motion om redovisning av skatteavdragens budgeteffekter rn. m. I motionen
591 yrkas att de uppgifter om verkningarna av olika avdrag m. m.
som återfinns på olika håll i budgetförslaget även redovisas i ett sammanhang
och kompletteras med ytterligare information så att riksdagen er
-
FiU 1979/80:47
5
håller en sammanställning av avdragens verkningar m. m. av i princip
samma slag som i Förenta staterna.
I det yttrande som inhämtats från riksskatteverket (se bilaga 2) uttalar
verket att det centrala skatteregistret (skattedatabasen) i sin nuvarande
utformning inte kan tjäna som underlag för redovisning av skatteavdragens
budgeteffekter. Uppgifterna i registret avser endast nettoinkomster i respektive
förvärvskälla samt summan av allmänna avdrag. För inkomst av
tjänst finns uppgifter dels om kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats,
dels om övriga kostnader för intäkternas förvärvande i denna förvärvskälla.
Dessa uppgifter är inte av intresse för den redovisning som
åsyftas i motionen. Det är enligt riksskatteverket inte heller lämpligt att
utvidga det befintliga ADB-systemet med de avdragsposter som avses.
Kostnaderna anses inte stå i rimlig proportion till utfallet. Riksskatteverket
anser emellertid att en redovisning av avdragens budgeteffekter skulle vara
av värde om man kunde finna en statistiskt lämplig urvalsmetod.
Riksrevisionsverket (RRV) anför i sitt yttrande att man förfogar över ett
taxeringsstatistiskt register som skulle kunna användas för en del av en
sådan redovisning som motionären åsyftar (se bilaga 3). Den sammanställning
som motionären bifogat motionen avser både fysiska och juridiska
personer. RRV:s material omfattar endast fysiska personer, men i detta
avseende torde det vara av ungefär samma kvalitet och omfattning som det
underlag som används för sammanställningarna av avdragens budgeteffekter
i Förenta staterna. RRV nämner i sitt yttrande några av de mättekniska
problem och tolkningssvårigheter som finns i sammanhanget. Dessa
torde emellertid vara desamma som i den förebild som motionären hänvisar
till.
Det skulle enligt utskottets mening vara av intresse att de taxeringsstatistiska
uppgifter som för närvarande finns tillgängliga sammanställdes på
det sätt som motionären avser. Utskottet är medvetet om att detta inte
skulle innebära en lika långtgående redovisning som avses i motionen men
det skulle ändå ha betydande informationsvärde. Att samla in ytterligare
uppgifter eller att göra omfattande och resurskrävande förändringar i nuvarande
arbetsrutiner torde enligt utskottets mening inte kunna motiveras
med hänsyn till den informationsvinst som kan göras.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 591.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner i propositionen 1979/80: 150 bilaga 2
moment 5 framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1980/81,
2. att riksdagen godkänner i propositionen 1979/80: 150 bilaga 2
moment 6 framlagd beräkning av förändringarna i dispositionen
av rörliga krediter för budgetåret 1980/81,
3. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 150 bilaga
2 moment 4 och med bifall till vad utskottet anfört beräknar
tl Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 47
FiU 1979/80: 47
6
statsbudgetens inkomster för budgetåret 1980/81 enligt bifogad
specifikation (bilaga I),
4. att riksdagen avslår motionen 1979/80:591.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 3 juni 1980
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Lars Tobisson (m),
Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m),
Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam
(c). Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp). Mona S:t
Cyr (m) och Torsten Karlsson (s).
FiU 1979/80: 47
7
Bilaga I
Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81
1000 Skatter:
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och
rörelse:
1110 Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
lill Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
-
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
IIJ0
Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
1140 Övriga inkomstskatter:
1141 Kupongskatt
1142 Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt
1143 Bevillningsskatt
1144 Lotterivinstskatt
34 471 000 000 34 471 000 000
1 868 000 000 / 868 000 000
500000000
40000000
10000000
2500000
535 000000
500000000
587500000 37 426 500000
1200 Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto
1231 Barnomsorgsa vgift
1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter, netto
1261 Bidrag till förvaltningskostnader
för arbetsskadeförsäkringen
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet
-
23 324 000000
2 500000000
5450000000
620000000
90000000
46 300000
62 500000 32092800000 32 092 800000
1300 Skatt på egendom:
1310 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvårdsavgifter 18100000 18100000
1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt
713 000000
FiU 1979/80:47
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
1330
Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410 Allmänna försäljningsskatter:
12000000 725000000
440000 000
50000000 490000000
1545000000 1 545000000
1411 Mervärdeskatt |
37 800000000 |
1420, 1430 Skatt på specifika varor: |
|
1421 Bensinskatt |
4650000000 |
1422 Särskilda varuskatter |
55IOOOOOO |
1423 Försäljningsskatt på motorfor- |
|
don |
608 000000 |
1424 Tobaksskatt |
2970000000 |
1425 Skatt på spritdrycker |
5000000000 |
1426 Skatt på vin |
950000000 |
1427 Skatt på malt- och läskedrycker |
963000000 |
1428 Energiskatt |
5 599000000 |
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt |
|
bränsle |
1 500000 |
1431 Särskild beredskapsavgift |
|
för oljeprodukter |
1000 |
1440 Överskott vid försäljning av varor |
|
med statsmonopol: |
|
1441 AB Vin- & Spritcentralens |
|
inlevererade överskott |
100000000 |
1442 Systembolaget AB:s |
|
inlevererade överskott |
60000000 |
1450 Skatt på tjänster: |
|
1451 Reseskatt |
123000000 |
1452 Skatt på annonser och reklam |
223 000000 |
1453 Totalisatormedel |
266000000 |
1454 Skatt på spel |
74000000 |
1460 Skatt på vägtrafik: |
|
1461 Fordonsskatt |
2287000000 |
1462 Kilometerskatt |
1 353 (XX) 000 |
1470 Skatt på import: |
|
1471 Tullmedel |
1 150000000 |
686000000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster:
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster
1000
1000
2 778100000
64728502000
Summa Skatter 137 025 902 000
FiU 1979/80: 47
9
2000 Inkomster av statens verksamhet: |
|
2100 Rörelseöverskott: |
|
2110 Affärsverkens inlevererade överskott: |
|
2111 Postverkets inlevererade |
|
överskott |
61 000000 |
2112 Televerkets inlevererade över- |
|
skott |
166 900 000 |
2113 Statens järnvägars inlevererade |
|
överskott |
1 000 |
2114 Luftfartsverkets inlevererade |
|
överskott |
43 800000 |
2115 Förenade fabriksverkens inle- |
|
vererade överskott |
35 000000 |
2116 Statens vattenfallsverks inleve- |
|
rerade överskott |
1451000000 |
2117 Domänverkets inlevererade |
|
överskott |
35 000000 |
2120 Övriga myndigheters inlevererade |
|
överskott: |
|
2121 Statens vägverks inlevererade |
|
överskott |
35 600000 |
2122 Sjöfartsverkets inlevererade |
|
överskott |
70139000 |
2123 Inlevererat överskott av uthyr- |
|
ning av ADB-utrustning |
30000000 |
2130 Riksbankens inlevererade överskott: |
|
2131 Riksbankens inlevererade över- |
|
skott |
750000000 |
2140 Myntverkets inlevererade överskott: |
|
2141 Myntverkets inlevererade över- |
|
skott |
92000000 |
2150 Överskott från spelverksamhet: |
|
2151 Tipsmedel |
624000000 |
2152 Lotterimedel |
360750000 |
2200 Överskott av statens fastighetsför- |
|
valtning: |
|
2210 Överskott av civil fastighetsförvalt- |
|
ning: |
|
2211 Överskott av kriminalvårdssty- |
|
relsens fastighetsförvaltning |
1252000 |
2212 Överskott av karolinska sjukhu- |
|
sets fastighetsförvaltning |
46 598000 |
2213 Överskott av akademiska sjuk- |
|
husets fastighetsförvaltning |
12051000 |
2214 Överskott av byggnadsstyrel- |
|
sens fastighetsförvaltning |
928400000 |
2215 Överskott av generaltullstyrel- |
|
sens fastighetsförvaltning |
171000 |
988472000
3755 190 000
FiU 1979/80:47
10
2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning:
2221
Överskott av förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar
2300 Ränteinkomster:
711 (HK)
711000
2310, 2320 Räntor på näringslån: |
|
2311 Räntor på lokaliseringslån |
215000000 |
2312 Ränteinkomster på jordbrukets |
|
lagerhuslån |
3000 |
2313 Ränteinkomster på statens av- |
|
dikningslån |
800000 |
2314 Ränteinkomster på fiskerilån |
1600000 |
2315 Ränteinkomster på fiskbered- |
|
ningslån |
304000 |
2316 Ränteinkomster på vattenkrafts- |
|
lån |
201 (KK) |
2317 Ränteinkomster på luftfartslån |
2 246000 |
2318 Ränteinkomster på statens lån |
|
för den mindre skeppsfarten |
2566000 |
2319 Ränteinkomster på kraftled- |
|
ningslån |
5000 |
2321 Ränteinkomster på skogsväglån |
90000 |
2322 Räntor på övriga näringslån, |
|
Kammarkollegiet |
13 248000 |
2323 Räntor på övriga näringslån, |
|
Lantbruksstyrelsen |
2 600 000 |
2330 Räntor på bostadslån: |
|
2331 Ränteinkomster på egnahems- |
|
lån |
190000 |
2332 Ränteinkomster på lån för bo- |
|
stadsbyggande |
4 780000000 |
2333 Ränteinkomster på lån för bo- |
|
stadsförsörjning för mindre be- |
|
medlade barnrika familjer |
390000 |
2334 Räntor på övriga bostadslån. |
|
Bostadsstyrelsen |
269 (KK) |
2340 Räntor på studielån: |
|
2341 Ränteinkomster på statens lån |
|
för universitetsstudier |
50000 |
2342 Ränteinkomster på allmänna |
|
studielån |
41 579000 |
2343 Räntor på övriga studielån. |
|
Kammarkollegiet |
19000 |
238663000
41648000
989183000
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån 185 800000 185 800000
FiU 1979/80:47
II
2360 Räntor pä medel avsatta till pensioner:
2361
Ränteinkomster på medel avsatta
till folkpensionering
2362 Ränteinkomster på medel avsatta
till civila tjänstepensioner
2363 Ränteinkomster på medel avsatta
till militära pensioner
2364 Ränteinkomster på medel avsatta
till allmänna familjepensioner
2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsanstalt
2366 Ränteinkomster på medel avsatta
till pensioner för vissa av
riksdagens verk
2370 Räntor på beredskapslagring:
2371 Räntor på beredskapslagring
2380, 2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster på lån till personal
inom utrikesförvaltningen
m. m.
2382 Ränteinkomster på lån till personal
inom biståndsförvaltningen
m. m.
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån
2384
Ränteinkomster på lån för kommunala
markförvärv
2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler
2386
Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler
2387 Ränteinkomster på krediter till
utlandet
2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd
2389
Ränteinkomster på lån för inventarier
i vissa specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering
2392 Räntor på intressemedel
2393 Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet
2394
Övriga ränteinkomster. Riksbanken
2395
Övriga ränteinkomster. Riksgäldskontoret
2400
Aktieutdelning:
2410 Inkomster av statens aktier:
2411 Inkomster av statens aktier
90000000
3083 000
362000
9440000
21035000
65 000 123985000
282 505 000 282 505 000
460000
171000
18000000
82 750000
160000
6 200000
576000
6125000
800000
5 600000
30000000
28021000
4000
5459 000 184326000
89 526000 89526000
5 837 776 000
89526 000
FiU 1979/80:47
12
Offentligrättsliga avgifter: |
|
2511 Expeditionsavgifter |
191570000 |
2512 Vattendomstolsavgifter |
1000000 |
2513 Avgift för statlig kontroll av lä- |
|
kemedel |
32 137000 |
2514 Elevavgifter vid styrelsen för |
|
vårdartjänst |
45000 |
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsver- |
|
ket |
49000000 |
2516 Körkortsavgifter |
24000000 |
2517 Avgifter vid registrering av mo- |
|
torfordon |
103 300000 |
2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter |
245 600000 |
2519 Skeppsmätningsavgifter |
2200000 |
2521 Fartygsinspektionsavgifter |
5 370000 |
2522 Avgifter för granskning av bio- |
|
graffilm |
770000 |
2523 Avgifter för särskild prövning |
|
och fyllnadsprövning inom skol- |
|
väsendet |
681000 |
2524 Avgifter vid statens jordbruks- |
|
nämnd |
2015000 |
2525 Avgifter för växtskyddsinspek- |
|
tion |
5 800000 |
2526 Avgifter vid köttbesiktning |
21 200000 |
2527 Avgifter för statskontroll av |
|
krigsmaterieltill verkning |
430000 |
2528 Avgifter vid bergsstaten |
3 700 000 |
2529 Avgifter vid patent- och regi- |
|
streringsväsendet |
78 380000 |
2531 Avgifter för registrering i för- |
|
enings m. fl. register |
6 287000 |
2532 Exekutionsavgifter |
23 805000 |
2533 Avgifter vid statens planverk |
420000 |
Försälj ningsinkomster: |
|
2611 Inkomster vid kriminalvården |
105 000000 |
2612 Inkomster vid statens rättske- |
|
miska laboratorium |
5 800000 |
2613 Inkomster vid karolinska sjuk- |
|
huset |
511 254 000 |
2614 Inkomster vid statens vårdan- |
|
stalter för alkoholmissbrukare |
100000 |
2615 Inkomster vid arbetarskydds- |
|
styrelsen |
3 720000 |
2616 Försäljning av sjökort |
4 300000 |
2617 Lotsavgifter |
31 000000 |
2618 Inkomster vid Sveriges |
|
meteorologiska och |
|
hydrologiska institut |
53000000 |
2619 Inkomster vid riksantikvarie- |
|
ämbetet |
11784000 |
797710000
797 710000
Fil) 1979/80:47
13
2621 Inkomster vid lantbruksnämn-derna 2622 Inkomster vid statens livsme-delsverk 2623 Inkomster vid statens veterinär-medicinska anstalt 2624 Inkomster av uppbörd av par-keringsavgifter |
7 100000 |
764858000 |
Böter m. m.: |
||
2711 Restavgifter 2712 Bötesmedel |
125 352000 |
232 722000 |
Övriga inkomster av statens verk-samhet: |
||
2811 Övriga inkomster av statens |
219849000 |
219849000 |
Summa Inkomster av statens verksamhet
3000 Inkomster av försåld egendom:
3100 Inkomster av försålda byggnader och
maskiner m. m.:
3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner:
3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner 1 000
3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner 1 000000
3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner
12000000
3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner
1 000
3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter
och maskiner 500000
3116 Statens vattenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter
och maskiner 10000000
3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner
-
1000 23503000
3120 Civila myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader
och maskiner 3 150000
764 858 000
232722000
219 849 000
12 686 814000
FiU 1979/80:47
14
3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och
maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3124
Statskontorets inkomster av
försålda datorer m. m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner
3126
Generaltullstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner
- 5000000
3130 Försvarets myndigheters inkomster
av försålda byggnader och maskiner:
3131 Försvarets myndigheters inkomster
av försålda byggnader
och maskiner 13000000 13000000
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
9060000 9 060000
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:
3311 Inkomster av statens gruvegendom
13 000000 13000000
Summa Inkomster av försåld egendom
1500000
50000
300000
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån:
4110 Återbetalning av industrilån:
4111 Återbetalning av lokaliseringslån
4120
Återbetalning av jordbrukslån:
4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån
4122
Återbetalning av statens avdikningslån
4123
Återbetalning av fiskerilån
4124 Återbetalning av fiskberedningslån
4130
Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av vattenkraftslån
4132
Återbetalning av luftfartslån
4133 Återbetalning av statens lån för
den mindre skeppsfarten
175000000
72 000
1850000
1900000
719000
192000
2000000
14430000
175000000
4541000
41503 000
9 060 000
13 000000
63 563 000
FiU 1979/80: 47
4134 Återbetalning av kraftledningslån
4135
Återbetalning av skogsväglån
4136 Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet
4137 Återbetalning av övriga näringslån,
Lantbruksstyrelsen
4200 Återbetalning av bostadslån m. m.:
4211 Återbetalning av lån till egnahem
4212
Återbetalning av lån för bostadsbyggande
4213
Återbetalning av lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade
barnrika familjer
4214 Återbetalning av övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen
4300 Återbetalning av studielån:
4311 Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier
4312 Återbetalning av allmänna studielån
4313
Återbetalning av studiemedel
4314 Återbetalning av övriga studielån,
Kammarkollegiet
4400 Återbetalning av energisparlän:
4411 Återbetalning av energisparlän
4500 Återbetalning av övriga lån:
4511 Återbetalning av lån till personal
inom utrikesförvaltningen
m. m.
4512 Återbetalning av lån till personal
inom biståndsförvaltningen
m. m.
4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv
4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler
4515
Återbetalning av lån för allmänna
samlingslokaler
4516 Återbetalning av utgivna
startlån och bidrag
4517 Återbetalning av u-landslån
4518 Återbetalning av krediter till
utlandet
4519 Återbetalning av bosättningslån
4521 Återbetalning av lån för inventarier
i vissa specialbostäder
17000
50000
7 490000
600000 24 779000 204320 000
3 200000 |
||
950 000 000 |
||
635 000 |
||
8000 |
953843000 |
953 843 000 |
1 150000 |
||
41080000 479750000 |
||
50000 |
522030000 |
522030 000 |
83000000 |
83000000 |
83 000000 |
3 600 000
2 (KM) 000
125000000
100000
4 200000
10000000
5000000
6757 000
60000000
1 500000
FiU 1979/80:47 16
4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet 21329000
4523 Återbetalning av övriga lån.
Riksbanken 18000
4524 Återbetalning av övriga lån.
Riksgäldskontoret 52587000 292091000
Summa Återbetalning av lån
5000 Kalkylmässiga inkomster:
5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5111 Postverkets avskrivningar
5112 Televerkets avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar
5116
Statens vattenfallsverks avskrivningar
5120
Avskrivningar på civila fastigheter:
5121 Avskrivningar på civila fastigheter
5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:
5131
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
5140
Övriga avskrivningar:
5141 Statens vägverks avskrivningar
5142 Sjöfartverkets avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning
5144
Avskrivningar på förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar
5200
Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader
för polis-, domstols- och uppbördsväsendet
m. m.)
5211 Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till
kostnader för polis-, domstolsoch
uppbördsväsendet m. m.)
32000000
1 266 700000
477 000000
71600000
42 900000
1500000000 3 390200000
190 590000
57 883000
94 100 000
60788000
90000000
1062000
190590000
57883000
245 950000
-257050000 -257050000
Summa Kalkylmässiga inkomster
292 091000
2 055 284000
3884623000
-257 050000
3627573 000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 155459 136 000
FiU 1979/80:47
17
Bilaga 2
Riksskatteverket (1980-04-22)
Yttrande över motion 1979/80: 591 om redovisning av skatteavdragens budgeteffekter
m. m.
Genom remiss den 27 februari 1980 har RSV anmodats avge yttrande
över rubricerade motion. RSV begränsar sitt yttrande till att redogöra för
vilka tekniska möjligheter som (inom RSVs verksamhetsområde) finns för
att uppnå syftet med motionen.
Motionärens förslag innebär att man till regeringens budgetförslag även
skall foga en redovisning av de ekonomiska konsekvenser som föreslagna
åtgärder inom beskattningsområdet kan komma att medföra. Budgetförslaget
skulle därigenom även få karaktär av prognosinstrument.
Det centrala skatteregistret (skattedatabasen) handhas av RSV. Registret
innehåller de data som används inom skatteadministrationen. Uppgifterna
inhämtas från det totala årliga deklarationsmaterialet. De uppgifter
som i dag registreras (se bilaga 1 och 2) har emellertid inte ett sådant
innehåll och en sådan omfattning som erfordras som underlag för det i
motionen föreslagna redovisningsarbetet. Från självdeklarationerna hämtas
nämligen — med ett undantag — endast uppgifter om nettoinkomster i
respektive förvärvskälla (som tillsammans utgör sammanräknad inkomst)
samt summan av allmänna avdrag. För inkomst av tjänst finns uppgifter
dels om kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats, dels om övriga
kostnader för intäkternas förvärvande i denna förvärvskälla. Eventuella
effekter av skatteavdrag m. m. inom övriga förvärvskällor kan över huvud
taget inte mätas. Visst informationsutbyte, främst inom debiterings- och
uppbördsområdet kan dock sammanställas från det centrala skatteregistret,
(se bilaga 3). Dessa uppgifter torde emellertid inte vara av intresse för
det i motionen föreslagna redovisningsarbetet.
För att få ett fullgott underlag för det i motionen föreslagna redovisningsarbetet
krävs dels ytterst detaljerade uppgifter om fördelningen av
intäkts- och avdragsposter för registrerade skattepliktiga inkomster avseende
såväl fysiska som juridiska personer, dels ett klart avgränsat urvalsmaterial.
Detta utgör enligt RSVs mening grundförutsättningarna för att
några prognosbearbetningar om skatteavdragens budgeteffekter över huvud
taget skall kunna ske.
Med anledning härav får RSV som sin mening uttala att det centrala
skatteregistret, i dess nuvarande utformning, inte kan tjäna som underlag
för redovisning av skatteavdragens budgeteffekter.
Enligt RSVs bedömning kan inte heller en utvidgad särregistrering av
intäkts- och kostnadsposter inom det befintliga ADB-systemet förordas.
De resurser, såväl mänskliga som tekniska, som ett sådant utvecklingsar
-
FiU 1979/80:47
18
bete skulle erfordra kan inte anses stå i rimlig proportion till utfallet.
Dessutom råder det i dagens läge brist på sådan arbetskraft som krävs för
arbetet.
RSV finner emellertid att en redovisning på av motionären föreslaget
sätt skulle vara av värde om man kunde finna en statistiskt lämplig urvalsmetod.
Gösta Ekman
Lars Malmberg
FiU 1979/80: 47
19
Underbilaga 2: l
RIKSSKATTEVERKET
Systemdriftssektionen 1978-08-29
Antal registrerade taxeringsuppgifter vid 1978 års taxering
Uppgifterna hämtade från i systemavsnitt SI framställt underlag för
beräkning av taxeringsarvode och baserade på innehållet i stomme till
inkomstlängd.
/. A-längdens skattskyldiga
Taxeringsuppgift |
Antal Lokal nämnd |
Särsk, nämnd Summa |
|
Inbor med taxering |
5 280009 |
909 383 |
6 189 392 |
varav taxerade med skönstaxerings |
|||
omslag |
115267 |
22497 |
137764 |
Utbor med taxering, |
|||
blankett 5 |
94 251 |
45 057 |
139308 |
Utbor med taxering, |
|||
blankett 6 |
434940 |
5 406 |
440 346 |
Kryssmarkerade |
|||
taxeringsavier |
613 875 |
89865 |
703 740 |
Inkomst av |
|||
tjänst |
5 033 538 |
704315 |
5737853 |
kapital |
1 387 135 |
313410 |
1 700545 |
annan fastighet |
557361 |
152003 |
709 364 |
tillfällig förvärvsverksamhet |
43 393 |
43 792 |
87 185 |
jordbruksfastighet |
136315 |
141 581 |
277 896 |
rörelse |
28 184 |
211039 |
239223 |
Underskott i förvärvskälla |
1 820903 |
350455 |
2171358 |
Övriga allmänna avdrag |
3441505 |
637969 |
4079474 |
Förlustavdrag vid |
|||
tax till statlig inkomstskatt |
2 108 |
3 339 |
5447 |
tax till kommunal inkomstskatt |
33 843 |
10 145 |
43988 |
Beräkning av gemensam förmögenhet |
8101 |
18139 |
26240 |
Sambeskattningsuppgift |
190706 |
30 222 |
220928 |
Sjöinkomst |
21370 |
1291 |
22661 |
Kommunal fördelning |
2310 |
1331 |
3641 |
Uttagsmarkering |
196483 |
96 241 |
292724 |
Skattepliktig förmögenhet |
187 235 |
184 296 |
371 531 |
Extra avdrag vid |
|||
tax till statlig inkomstskatt |
1226 801 |
78576 |
1 305 377 |
tax till kommunal inkomstskatt |
1 227 560 |
78 822 |
1 306 382 |
Antal månader grundavdrag |
29950 |
8901 |
38 851 |
Underlag för beräkning av skogsvårdsav- |
|||
gift |
192087 |
111 296 |
303 383 |
Avtal: |
|||
statlig inkomstskatt |
978 |
1045 |
2 023 |
kommunal inkomstskatt |
358 |
224 |
582 |
förmögenhetsskatt |
43 |
92 |
135 |
Jordbruksfastighet inkl underskott |
188921 |
161281 |
350202 |
Rörelse inkl underskott |
32196 |
224 750 |
256946 |
FiU 1979/80:47
2. B- och C-längdens skattskyldiga
20
Underhilaga 2:2
Taxeringsuppgift |
Antal |
|||
B 1 |
B 2 |
C |
Summa |
|
Inbor med taxering |
134403 |
20647 |
34433 |
189483 |
varav taxerade med skönstaxerings- |
||||
omslag |
11063 |
759 |
5159 |
16981 |
Utbor med taxering |
32640 |
1955 |
4561 |
39156 |
Kryssmarkerade taxavier |
4990 |
2544 |
11 550 |
19084 |
Inkomst av |
||||
kapital |
1 209 |
1663 |
12187 |
15059 |
annan fastighet |
1978 |
1 127 |
1 196 |
4 301 |
tillfällig förvärvsverksamhet |
1224 |
66 |
182 |
1472 |
jordbruksfastighet |
2% |
163 |
222 |
681 |
rörelse |
54688 |
1625 |
1319 |
57 632 |
Underskott i förvärvskälla |
1533 |
273 |
633 |
2439 |
Övriga allmänna avdrag |
44 352 |
3 173 |
11490 |
59015 |
Förlustavdrag vid |
||||
tax till statl |
7735 |
804 |
650 |
9198 |
tax till komm |
4824 |
667 |
639 |
6 130 |
Kommunal fördelning |
2 536 |
393 |
2106 |
5035 |
Uttagsmarkering |
30507 |
1 141 |
848 |
32496 |
Skattepliktig förmögenhet |
6 |
324 |
11 861 |
12 191 |
Underlag för beräkning av skogsvårds- |
||||
avgift |
1052 |
331 |
2958 |
4341 |
Avtal: |
||||
statlig inkomstskatt |
24 |
0 |
12 |
36 |
kommunal inkomstskatt |
29 |
0 |
3 |
32 |
förmögenhetsskatt |
0 |
0 |
1 |
1 |
Taxering till utskiftningsskatt |
388 |
0 |
0 |
388 |
Jordbruksfastighet inkl underskott |
571 |
269 |
798 |
1638 |
Rörelse inkl underskott |
105 341 |
5 440 |
4463 |
115 244 |
Motsvarande uppgifter fördelade på respektive län finns tillgängliga hos
systemdriftssektionen, skattegrupp 1.
FiU 1979/80:47 21
Underbilaga 2:3
Antal registrerade skattskyldiga inkomståret 1979
Län |
Fysiska Personer Inbor Kat. A1-A2 |
Dödsbon |
Utbor |
Svenska AB Kat. Bl |
Ekon för. |
Kat C |
Summa |
01 |
1271 150 |
29996 |
109 996 |
45 212 |
3417 |
9 165 |
1468936 |
03 |
193406 |
2058 |
17 230 |
3 095 |
938 |
1 982 |
218709 |
04 |
205 048 |
2371 |
19 253 |
3639 |
1020 |
1 676 |
233007 |
05 |
319716 |
3624 |
19 298 |
5 787 |
983 |
2571 |
351979 |
06 |
245 204 |
4557 |
12770 |
6 188 |
792 |
2 348 |
271859 |
07 |
139 332 |
3 141 |
13 134 |
2918 |
365 |
1 100 |
159 990 |
08 |
198405 |
4823 |
24 733 |
3 730 |
596 |
1 848 |
234 135 |
09 |
44812 |
1272 |
4980 |
661 |
244 |
729 |
52698 |
10 |
125 952 |
2 148 |
9202 |
2 200 |
486 |
1 056 |
141044 |
11 |
225 571 |
4739 |
27 152 |
5 114 |
966 |
2055 |
265597 |
12 |
613 394 |
5 293 |
34815 |
16451 |
2121 |
3 854 |
675 928 |
13 |
182 384 |
2769 |
30 357 |
4423 |
720 |
1 421 |
222074 |
14 |
594 125 |
6955 |
49014 |
17 354 |
2 387 |
3 808 |
673643 |
15 |
341758 |
7152 |
27912 |
7713 |
1 366 |
2829 |
388730 |
16 |
216419 |
3655 |
15 142 |
4 332 |
827 |
2 267 |
242642 |
17 |
236961 |
6 775 |
22822 |
4 273 |
919 |
1937 |
273687 |
18 |
225472 |
2 133 |
12721 |
4 174 |
806 |
1 855 |
247161 |
19 |
210731 |
2426 |
11016 |
3 757 |
977 |
1037 |
229944 |
20 |
234 838 |
9 385 |
32927 |
5 682 |
1 409 |
2 348 |
286 589 |
21 |
243 753 |
5 445 |
18 168 |
4 101 |
938 |
2073 |
274478 |
22 |
221149 |
5 292 |
14579 |
3 857 |
902 |
1985 |
247 764 |
23 |
111845 |
3 345 |
25 586 |
1934 |
499 |
2302 |
145511 |
24 |
196 868 |
5 652 |
21563 |
3 225 |
696 |
1958 |
229962 |
25 |
215620 |
5537 |
14359 |
3 326 |
786 |
2 093 |
241721 |
S:a |
6813913 |
130543 |
588729 |
163 146 |
25 160 |
56297 |
7 777788 |
FiU 1979/80:47
22
Bilaga 3
Riksrevisionsverket (1980-04-16)
Yttrande över motionen 1979/80:591 om redovisning av skatteavdragens
budgeteffekter m. m.
I motionen föreslås att de uppgifter om verkningarna av olika avdrag
m. m. som finns på olika håll i budgetförslaget skall redovisas i ett sammanhang
och kompletteras med ytterligare information. Syftet är att riksdagen
skall erhålla en sammanställning av avdragens verkningar m. m. av i
princip samma slag som lämnas i Förenta staterna.
Riksrevisionsverket (RRV) kommenterar inledningsvis i detta yttrande
dels omfattningen av den rubricerade redovisningen, dels sättet att beräkna
de angivna effekterna. Därefter anges vad RRV skulle kunna bidra med
till en sådan sammanställning. Anvslutningsvis nämns även exempel på
information som är av intresse i sammanhanget och som är möjlig att
sammanställa, men som går utöver vad som föreslås i motionen.
Den redovisning av s. k. tax expenditures (intäktseffekter av skattebefrielse,
avdrag m. m.) som presidenten i Förenta staterna lämnar till kongressen
utgår från en ”normalstruktur” för skattebaser och skatteskalor.
Att bestämma en sådan normalstruktur för Sverige kan innebära stora
problem. När det gäller avdragen torde svårigheterna vara överkomliga,
även om det kan innebära betydande svårigheter att uppskatta storleken på
avdrag som inte specificeras i deklarationen. När det gäller att beräkna
effekterna av skattebefrielse av olika slag är problemen betydligt mer
komplicerade. Inkomsttagare med inkomster under 6000 kr var vid 1980
års taxering befriade från deklarationsplikt. Att t. ex. beräkna deras inkomster
och hypotetiskt utnyttjade avdrag låter sig inte göras. Vid försäljning
av aktier och fastigheter får vissa reduceringar göras av realisationsvinster.
Likaså är ränteinkomster från skattesparkonton inte skattepliktiga.
De sistnämnda kan inte beräknas på uppgifter hämtade från deklarationsmaterialet.
Ett ytterligare exempel på svårigheter är att bedöma relationen
mellan den ”verkliga” inkomsten av ett eget hem och den schablonintäkt
som tillämpas vid nuvarande taxering. Omfattande beräkningar av
dessa inkomster görs t. ex. i nationalräkenskaperna av statistiska centralbyrån
(SCB) men det är tveksamt vilket värde en beräkning av skattebefrielsen
grundad på detta material skulle ha.
1 den årliga redogörelse som lämnas till amerikanska kongressen redovisas
även hur beräkningarna görs. Det finns åtskilliga svårigheter. De
effekter som med någorlunda precision går att beräkna är de marginella
och kortsiktiga effekterna, dvs. vad som händer om endast ett avdrag (eller
motsv. skattebefrielse) slopas. Detta avdrag antas beskattat med individernas
marginalskatt, dvs. en skattesats som vanligen är högre än den genom
-
FiU 1979/80:47
23
snittliga. Om flera avdrag slopas, bör en lägre skattesats tillämpas som
ligger närmare den genomsnittliga skattesatsen. Beräkningarna förutsätter
också att inga beteendeförändringar inträffar som gör att t. ex. andra
avdrag påverkas då reglerna för ett avdrag ändras. Vidare bör nämnas att
effekterna på kort sikt kan skilja sig från dem som kan antas inträffa på
längre sikt. Som exempel kan nämnas investeringsavdraget, vars syfte är
att stimulera till investeringar. Om detta avdrag upphör kan investeringsnivån
antas sjunka vilket på längre sikt påverkar vinstnivån och därmed
den framtida skatteförmågan. Den intäktsökning som avdragets slopande
innebär första året kan således teoretiskt vändas till en intäktsminskning
på längre sikt.
Tolkningen av de framräknade effekterna kan även bjuda på vissa svårigheter.
Som exempel kan nämnas att mot avdragsrätten för periodiska
understöd svarar en skattskyldighet för mottagaren av understödet. Motsvarande
gäller för vissa pensionsförsäkringar. Försäkringspremien får
dras av, men den utfallna försäkringen tas upp till beskattning. Vad som
skulle redovisas i en sammanställning av det åsyftade slaget skulle således
vara bruttoeffekten, men nettoeffekten som inte kan redovisas skulle sannolikt
bli betydligt lägre. Det finns även andra samband mellan avdrag som
måste beaktas vid tolkningen. Samma typ av avdrag kan återfinnas i flera
förvärvskällor. Det gäller t. ex. utgifter för räntor. Löntagare redovisar
vissa avdrag på annat sätt än egna företagare och företag gör.
RRV genomför varje år en taxeringsstatistisk undersökning. Resultaten
av denna används för RRVs inkomstberäkningar. Uppgifter från undersökningen
publiceras även i SCBs serie Statistiska meddelanden. Där framgår
fysiska personers inkomster, avdrag, underskott och påförda skatter. Därigenom
får man en uppfattning om de olika posternas relativa betydelse vid
beskattningen. Det skulle också vara möjligt att komplettera det publicerade
materialet med skatteavdragens beräknade budgeteffekter. För att motsvara
den redovisning som åsyftas i motionen skulle en komplettering
behövas främst rörande avdragen inom inkomstslagen rörelse, jordbruksfastighet
samt tillfällig förvärvsverksamhet. Detta skulle innebära ett ökat
arbete inte enbart för RRV utan också för de lokala skattemyndigheterna
från vilka uppgifterna hämtas.
RRVs taxeringsstatistiska undersökning avser endast fysiska personer.
De juridiska personernas avdrag, vilkas budgeteffekter redovisas i Förenta
staterna, måste således kartläggas på annat sätt. RRV genomför två gånger
per år en bolagsenkät som underlag för inkomstberäkningarna. 1 denna
enkät besvaras frågor om prognoserade inkomster och några enstaka avdrag.
Dessa avdrag är investeringsavdraget och forsknings- och utvecklingsavdraget.
För att kunna motsvara den ambitionsnivå som anges i
motionen måste således ytterligare uppgifter insamlas. Det kan ifrågasättas
om RRVs bolagsenkät är den lämpligaste formen för denna uppgiftsinsamling.
FiU 1979/80:47
24
Den redovisning som motionen syftar till skulle sannolikt bli mer informativ
om den kompletterades med hur många individer och företag som
utnyttjar de olika avdragen. Likaså skulle sammanställningen kunna kompletteras
med uppgifter om hur avdragen fördelar sig på olika storleksintervall
och kategorier av inkomsttagare. Underlag för en sådan redovisning
finns i RRVs taxeringsstatistik. Sammanställningen skulle i så fall kunna
utnyttjas för känslighetsanalyser av olika slag, med de reservationer och
begränsningar som redovisats förut. Det skulle vara möjligt att belysa vad
som inträffar om t. ex. försäkringsavdraget sänktes med 100 kr eller om
avdragen för resor till och från arbetet begränsades till ett visst maximibelopp.
Det bör slutligen påpekas att de uppgifter som publiceras i budgetförslaget
för Förenta staterna avseende s. k. tax expenditure är angivna i intäkts/
kostnadstermer medan själva budgetförslaget är angivet i mer kassamässiga
termer. Detta torde av beräkningstekniska skäl få göras även här om
förslaget genomförs. Vidare bör nämnas att den sammanställning som
åsyftas i motionen kan ha informationsvärde inte bara för riksdagen utan
även för de skattskyldiga. En eventuell sammanställning bör därför innehålla
en beräkning av motsvarande effekter även på den kommunala skatten.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektörens ställföreträdare,
avdelningschefen Gustafsson i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören
Nilsson och byrådirektören Karlson, föredragande.
Åke Gustavsson
Matts Karlson
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980