FiU 1979/80:32

Finansutskottets betänkande
1979/80:32

med anledning av motion om 1980 års folk- och bostadsräkning
m. m.

I motionen 1979/80:597 av Margaretha av Ugglas (m) hemställs att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av beslutsunderlag i ADB-ärenden som underställs riksdagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som gäller som villkor för
utnyttjandet av statistiska centralbyråns centrala företagsregister vid genomförandet
av 1980 års folk- och bostadsräkning.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från datainspektionen och
statistiska centralbyrån. Yttrandena återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionen

I motionen erinras om att SCB avser att genomföra 1980 års folk- och
bostadsräkning (FoB 80) bl. a. genom en samköming mellan centrala
företagsregistret (CFR) och beståndet av personposter avseende förvärvsarbetande.
Syftet med samkörningen är främst att rationalisera överföringen
av vissa uppgifter som t. ex. näringsgrenskod från CFR till de övriga
personuppgifterna på resp. personpost. Personuppgifterna skall lämnas på
en personblankett av alla som bor i landet och som är födda år 1964 eller
tidigare. Enligt motionären är den planerade samkörningen mellan CFR och
Fob 80:s personuppgifter inte aviserad i regeringens proposition (prop.
1978/79:128). Samkörningsplanen har följaktligen inte heller diskuterats
eller övervägts av vare sig datainspektionen, regeringen eller riksdagen.
Enligt motionärens bedömning saknar SCB stöd i FoB-lagen för att
genomföra informationsöverföringen mellan de båda registren i form av en
samköming.

Enligt motionären måste identitetsnumret för CFR-enheterna användas
som referensuppgift för att samkörningen skall kunna genomföras på ett
rationellt sätt. Identitetsnumret anges emellertid inte i 6 § i FoB-lagen bland
de uppgifter som skall hämtas från CFR.

Den av SCB planerade samkörningen är enligt motionen förenad med
allvarliga risker sett från integritets- samt sekretess- och sårbarhetssynpunkt.
Syftet med samkörningen är att till personposten föra arbetsställedata från
CFR. Därigenom finns, menar motionären, möjligheten-och däri ligger det
egentliga hotet - att informationen kan länkas i omvänd riktning, dvs. från
FoB-materialet över till resp. CFR-post. Det skulle i princip innebära att

1 Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 32

FiU 1979/80:32

man för varje registrerat arbetsställe kan sammanställa den information om
de anställda som finns i FoB-materialet, anför motionären.

Varken sekretesslagens bestämmelser eller datainspektionens särskilda
föreskrifter för SCB:s hantering av FoB-materialet torde enligt motionären
skapa det skydd som erfordras. För att undanröja riskerna med den
planerade samkörningen krävs att riksdagen direkt förbjuder SCB att göra
dylika sammanställningar.

Datainspektionen har enligt datalagen ansvaret för att den personliga
integriteten ges tillbörligt skydd. En motsvarande tillsynsfunktion saknas
ännu när det gäller bevakning av sekretess- och sårbarhetsfrågor i
ADB-verksamheten. Regeringen uppdrog den 28 april 1977 åt sårbarhetskommittén
(Fö 1977:4) att utreda dessa frågor. Kommittén beräknas avsluta
sitt arbete under år 1980. I avvaktan på att de här berörda prövnings- och
tillsynsfunktionerna inrättas bör enligt motionären sekretess- och sårbarhetsfrågor
som aktualiseras i ADB-verksamheten t. v. från fall till fall prövas av
riksdagen. Enligt motionärens mening bör, oavsett hur riksdagen ställer sig
till frågan om FoB 80-verksamheten, för riksdagen gälla som regel
beträffande ADB-ärenden, som avser komplexa ADB-system, att bearbetningsplaner
och behandlingsregler alltid skall redovisas för riksdagen som
beslutsunderlag.

Utskottet

I sitt yttrande till utskottet anser SCB att samkörningen mellan FoBmaterialet
och CFR varken strider mot statsmakternas beslut, eller innebär
risker för integritetsintressen och andra skyddsvärda intressen. Av den
beskrivning av arbetsgången i FoB 80 som SCB lämnar framgår att den
endast i detaljer skiljer sig från den som användes i FoB 75. Syftet med
samkörningen är främst att rationalisera bearbetningarna. Att förfara på
samma sätt som i FoB 75 skulle enligt SCB medföra ökade kostnader på ca 25
milj. kr. Därtill kommer att produktionstiden skulle förlängas.

Datainspektionen säger i sitt yttrande att det inte föreligger några
omständigheter som gör att inspektionen har anledning att ifrågasätta SCB:s
bedömning att riksdagen har beslutat om att sambearbetningen mellan
FoB 80 och CFR skall ske med hjälp av ADB. Det av SCB använda
löpnumret betraktas av inspektionen som en bearbetningsteknisk variabel
som blir en teknisk följd av riksdagens beslut.

Utskottet vill för sin del erinra om att FoB 80 enligt 1 § FoB-lagen skall
genomföras med hjälp av ADB. I 6 § samma lag anges att uppgifter om
företags namn och form, antal arbetställen och arbetsställenas namn, storlek,
sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod får inhämtas från CFR.
Det innebär enligt utskottets mening att riksdagen därmed har beslutat att
sambearbetning mellan personuppgifter insamlade genom FoB 80 och
uppgifter från CFR får ske med hjälp av ADB. Den av SCB i yttrandet

FiU 1979/80:32

beskrivna arbetsgången synes enligt utskottets mening inte stå i strid mot av
riksdagen fattade beslut.

Den risk för intrång i den personliga integriteten som omnämns i motionen
och som uppkommer genom att uppgifter från olika register ställs samman
skyddas av datalagen (SFS 1973:289). Datainspektionen kan med stöd av 6
och 7 §§ datalagen ge föreskrifter om användning och gallring av det speciella
löpnummer som utgör länken mellan FoB 80 och CFR. SCB uppger att man
avser att utplåna löpnumret senast den 31 december 1981. Härigenom
omöjliggörs att uppgifterna i framtiden kan användas i andra sammanhang
än FoB 80.

Utskottet anser mot denna bakgrund att de i motionen uttryckta
farhågorna sålunda kan anses sakna grund och avstyrker därför yrkandet 2 i
motionen.

När det gäller frågan om riksdagens beslutsunderlag i ADB-ärenden sett
från sekretess- och sårbarhetssynpunkt vill utskottet framhålla att den i
motionen föreslagna ordningen skulle medföra en alltför omfattande
administrativ process. Inrättandet av nya ADB-system skulle därigenom i
hög grad försvåras. Utskottet föreslår därför att riksdagen avvaktar
regeringens ställningstagande till det förslag till åtgärder för att minska
samhällets sårbarhet till följd av ADB-användning som lämnats av sårbarhetskommittén
i betänkandet ADB och samhällets sårbarhet (SOU
1979:93). Motionens yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:597.

Stockholm den 29 april 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c).
Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m). Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c).
Anita Gradin (s). Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Christina
Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Torsten Karlsson (s). Karin Flodström (s)
och Åke Persson (fp).

1* Riksdagen 1979180. 5 sand. Nr 32

FiU 1979/80:32

Bilaga

Yttranden över motionen 1979/80:597
Datainspektionen (1980-04-09)

Datainspektionen har genom remiss den 25 mars 1980 anmodats att yttra
sig över rubricerade motion.

Den i motionen behandlade samkörningen mellan folk- och bostadsräkningen
(FoB 80) och centrala företagsregistret (CFR) har, på grund av
påpekanden till statistiska centralbyrån (SCB) från Sveriges Industriförbund
och Svenska Arbetsgivareföreningen, föranlett SCB att göra en förfrågan om
inspektionens synpunkter på förfarandet. Datainspektionen kommer att i
svaret till SCB framföra samma synpunkter som i detta yttrande.

Datainspektionen vill inledningsvis understryka att inspektionen enbart
kan bedöma ärendet från datalagssynpunkt. Därav följer att inspektionen i
detta yttrande inte gör några bedömningar av de mera allmänna synpunkter
som framförs i motionen.

I de ärenden hos inspektionen som föranleds av ett beslut av riksdag eller
regering-s. k. anmälningsärenden -måste inspektionen stundtals även göra
den formella bedömningen huruvida ett i anmälningen redovisat förfarande
överensstämmer med statsmakternas beslut eller ej. Har riksdag eller
regering inte fattat beslut om förfaringssättet kan inspektionen anse att en
viss del av personregistret är att bedöma som ett tillståndsärende. Till ledning
för sin bedömning har inspektionen - enligt vad som kan utläsas ur
förarbetena till datalagen (1973:289) samt vissa regeringsbeslut i besvärsärenden
- att utgå från ordalydelsen i beslutet samt från tilldelade medel.
Som en allmän regel i dessa bedömningar kan det dock hävdas att det i första
hand är den verkställande myndigheten - i detta fall SCB - som skall göra
bedömningen huruvida tillämnat förfaringssätt står i överensstämmelse med
beslutet eller ej; således om det är ett anmälningsärende eller tillståndsärende
hos datainspektionen. Detta gäller i synnerhet om beslutet är
tillkommet i form av en lag.

I föreliggande fall finner datainspektionen inte att några sådana uppenbara
omständigheter föreligger att inspektionen har anledning att ifrågasätta
SCBs bedömning att riksdagen även beslutat om att sambearbetningen
mellan FoB 80 och CFR skall ske med hjälp av ADB. Inspektionen kommer
således att behandla detta ärende som ett anmälningsärende.

Enligt vad datainspektionen inhämtat från SCB kommer den tekniska
bearbetningen mellan CFR och FoB 80 att ske med hjälp av ett löpnummer
som påförs de båda registren. Mot bakgrund av det ovan förda resonemanget
kommer datainspektionen i anmälningsärendet att betrakta löpnumret som
en bearbetningsteknisk variabel som tekniskt blir en följd av riksdagens
beslut.

Vad gäller integritetshotet på grund av samkörningen och påförandet av

FiU 1979/80:32

löpnumret vill datainspektionen framhålla följande. När det gäller FoB 80
ökar registrets känslighet från integritetssynpunkt redan genom att uppgifter
överförs från CFR. Om denna sambearbetning utförs manuellt eller med
hjälp av ADB har emellertid ingen betydelse från integritetssynpunkt. När
det gäller återkopplingen från FoB 80 till CFR, som berörs i motionen, har
datainspektionen svårt att med nuvarande underlag göra några som helst
bedömningar. Det bör dock understrykas att några sådana bearbetningar
inte får göras utan att antingen statsmakterna eller datainspektionen givit
tillstånd därtill.

Slutligen bör framhållas att datainspektionen i beslut om FoB 80 kan - med
stöd av 6 och 7 §§ datalagen - ge föreskrifter om både användningen och
gallringen av löpnumret i både FoB 80 registret och CFR.

Beslut i detta ärende har fattats av datainspektionens styrelse. Därvid
deltog generaldirektören Freese, ordförande, ledamöterna Ollén, Pettersson,
Frejhagen, Gustafsson, Nilsson, Polstam samt ersättarna Bernström,
Ekström och Telestam. Därjämte var närvarande byråchefen Rydén och
avdelningsdirektören Wrede, föredragande.

På datainspektionens vägnar
Rabbe Wrede

FiU 1979/80:32

Statistiska centralbyrån (1980-03-28)

Statistiska centralbyrån (SCB) har genom remiss 1980-03-25 anmodats att
yttra sig över rubr motion. Med anledning härav får SCB lämna nedanstående
upplysningar och synpunkter. SCBs yttrande är disponerat på följande
sätt. Först (p 1) lämnas information om uppläggning av arbetet med 1980 års
folk- och bostadsräkning (FoB 80) i de avseenden som är relevanta med
hänsyn till motionen. Därefter (p 2) ges orientering om SCBs hittillsvarande
behandling av den i motionen berörda frågan om samköming mellan FoB
80-materialet och centrala företagsregistret (CFR). Avslutningsvis (p 3)
lämnar SCB sina synpunkter på nyssnämnda samkörningsfråga. SCB tar
däremot inte i förevarande sammanhang till behandling den mera allmänna, i
motionen upptagna frågan om underlag för och prövning av sekretess- och
sårbarhetsfrågor i ADB-system från riksdagens sida.

1. Uppläggning av FoB 80

FoB 80 skall enligt lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år
1980 (FoB-lagen) genomföras med hjälp av ADB. Till FoB 80 skall lämnas
personuppgift av den som är född år 1964 eller tidigare och som är bosatt här i
landet under den tid undersökningen avser. De uppgifter som skall lämnas på
personblanketten framgår av 4 § i FoB-lagen. Enligt 6 § samma lag får
uppgifter om företags namn och form, antal arbetsställen och arbetsställenas
namn, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod inhämtas
från CFR.

Uppgifterna från CFR avses enligt föreliggande planer för FoB 80 bli
inhämtade på följande sätt.

Arbetsställena i CFR påföres ett löpnummer. Varje kommun tillställs en
förteckning på pappersmedium över de arbetsställen som har anknytning till
kommunen och närliggande kommuner. Förteckningen baseras på uppgifter
från CFR. Förteckningen innehåller även uppgift om det löpnummer som
åsatts respektive arbetsställe.

Med ledning av förteckningen över arbetsställen inför det kommunala
granskningsorganet på personblanketten det löpnummer som anknyter till
den arbetsplats som redovisats på personblanketten för förvärvsarbetande
personer. Personblankettens uppgifter registreras därefter med hjälp av
optisk läsning på ADB-medium. Slutligen sker en sambearbetning med hjälp
av automatisk databehandling med CFR varvid personuppgiften tillförs de
kodifierade uppgifter från CFR som finns angivna i 6 § FoB-lagen.

Vid folk- och bostadsräkningen år 1975 (FoB 75) användes en liknande
metod för att tillföra FoB-materialet uppgifter från CFR. Vid detta tillfälle
användes emellertid ej något löpnummer. Gransknings-och kodningsarbetet
skedde centralt vid SCB. I detta arbete utnyttjades bildskärmsterminaler.
Förfaringssättet var följande.

FiU 1979/80:32

Utdrag ur CFR - med i stort sett samma innehåll som den i FoB 80 aktuella
delen av företagsregistret - överfördes till ADB-medium. Personblankettens
uppgifter överfördes likaså - på motsvarande sätt som planeras i FoB 80- till
ADB-medium. Överföringen av arbetsställeuppgifter från CFR till FoB 75
tillgick därefter så att personblankettens uppgifter ”hämtades fram” på
bildskärmen varefter arbetsställeuppgifter från CFR som svarade mot den
arbetsplats som angivits på personblanketten likaså ”hämtades fram” på
bildskärmen. Uppgifterna från CFR påfördes därefter via bildskärmsterminalen
FoB 75s datamedium.

2. SCBs hittillsvarande behandling av den i motionen berörda samkörningsfrågan SCBs

planering för genomförande av FoB 80 har kännetecknats bl a av
stark tidspress- jämfört med tidigare räkningar har beslutet om FoB 80 tagits
sent - och strävan till så rationell och för samhället så litet kostnadskrävande
uppläggning som möjligt. Ett viktigt led i denna strävan har varit ett effektivt
utnyttjande av ADB. Den planerade, ovan beskrivna samkörningen är ett
betydelsefullt led däri. Den medför en kostnadsbesparing och en uppsnabbning
av den arbetsprocess som går ut på att överföra uppgifter ur CFR till
FoB 80.

I skrivelse till SCB 1979-09-05 framförde Svenska Arbetsgivareföreningen
och Sveriges Industriförbund betänkligheter mot det förfarande som SCB
enligt beskrivningen ovan ämnar använda för överföring av CFR-uppgifterna
till FoB 80-materialet. Organisationernas synpunkter på denna fråga
överensstämmer i allt väsentligt med de som framförs i motionen 1979/
80:597.

Vid ett sammanträde mellan representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen,
Sveriges Industriförbund och SCB, anordnat av SCB den 10
december 1979, diskuterades uppläggningen av FoB 80 i främst härovan
redovisat avseende. Organisationerna vidhöll därvid sin uppfattning att den
av SCB planerade samkörningen inte prövats och beslutats i vederbörlig
ordning. Vidare anförde organisationerna att samkörningen kan ge möjlighet
till icke önskvärd resultatredovisning som datainspektionen också borde
pröva. Från SCBs sida hävdades att det planerade förfaringssättet överensstämmer
med statsmakternas beslut rörande FoB 80.

Med hänsyn till organisationernas uppfattning i ovannämnda fråga
förklarade SCB sig villig att snarast för datainspektionen redovisa planerna
för här ifrågavarande samköming mellan FoB 80-registret och CFR för att
därmed ge inspektionen möjlighet att på ett tidigt stadium ta ställning. Så
skedde också genom SCBs skrivelse till datainspektionen 1980-01-07. Enligt
underhand erhållen upplysning har skrivelsen vid behandling i inspektionens
styrelse 1980-02-28 bordlagts och har ännu ej slutbehandlats.

SCBs arbete på genomförande av FoB 80 är av naturliga skäl långt

FiU 1979/80:32

framskridet. Beträffande utnyttjande av CFR-uppgifterna är detta arbete
både tekniskt och resursmässigt helt inriktat på samköming enligt den ovan
beskrivna metoden. Bl a är dimensioneringen av personalen hos såväl de
kommunala granskningsorganen som SCB avpassad med hänsyn till den
avsevärda besparing av arbetskraft som uppnås genom att de tidigare
manuella arbetsmomenten nu ersatts av samkörningen med hjälp av
ADB.

3. SCBs synpunkter pä samkörningsfrågan

SCB har i sin skrivelse till datainspektionen 1980-01-07 framhållit att
verket anser att det planerade arbetssättet som innebär bl a en samköming
mellan CFR och FoB 80-materialet enligt beskrivning ovan överensstämmer
med statsmakternas beslut rörande FoB 80. SCB vidhåller denna uppfattning.
11 § FoB-lagen fastslås att räkningen genomförs av SCB med hjälp av
ADB och i lagens 6 § sägs uttryckligen att där närmare angivna företagsuppgifter
får inhämtas från CFR. Att själva arbetsprocessen i olika detaljer
skiljer sig från arbetsmomenten i FoB 75 kan enligt SCBs uppfattning inte
gärna anses som någon avvikelse från det i motionen 1979/80:597 återgivna
uttalandet av föredragande statsrådet i prop. 1978/79:128 att ”organisationen
och förfarandet i allt väsentligt följer den ordning som gällde vid 1975 års
undersökning”.

Det synes vare sig möjligt eller rimligt att i proposition i långtgående
detaljeringsgrad reglera tekniska förfaringssätt och det måste vidare anses
åligga den myndighet som erhållit uppdraget att under tillbörligt beaktande
av de intressen och direktiv som ligger bakom uppdraget genomföra det så
effektivt och rationellt som möjligt.

I detta sammanhang bör föredragande statsrådets uttalande (s 13 i
ovannämnda proposition) beträffande kostnaderna för FoB 80 uppmärksammas:
”Det statsfinansiella läget gör det enligt min mening nödvändigt att
besparingsmöjligheter inom alla områden tas till vara. En strävan bör därför
vara att begränsa kostnaderna för framställningen av FoB-statistik så långt
som möjligt.” Som förut framhållits är den avsedda samkörningen ett
betydelsefullt led i SCBs strävan att begränsa kostnaderna för FoB 80.

Det är mycket tveksamt om något annat förfaringssätt i nuvarande läge
kan komma ifråga för planenligt genomförande av FoB 80. Under alla
förhållanden skulle krävas betydligt större personella och andra resurser. Ett
förfaringssätt i likhet med det som användes i FoB 75 kan för SCBs del
överslagsvis beräknas medföra behov av ytterligare medel i storleksordningen
ca 25 milj. kr. Ytterligare ställs krav på betydligt utökad datorkapacitet
vid SCB. Därtill kommer som en konsekvens längre produktionstid
varigenom publiceringen av data från FoB 80 finge senareläggas.

Det bör även framhållas att FoB 80 i fråga om vissa andra uppgifter - som
framgår av FoB-lagen - grundas på material som inhämtas genom
samutnyttjande och sambearbetningar med andra register utan att lagen i

FiU 1979/80:32

detalj anger rutiner och förfaranden för denna uppgiftsinsamling. Bostadsuppgifter
enligt 5 § FoB-lagen samt uppgifter i övrigt som omnämns i 6 §
samma lag är exempel på sådan information.

Motionens 1979/80:597 yrkanden med avseende på FoB 80 synes utgå från
farhågor för intrång i den personliga integriteten inkl sekretessintressen och
för icke avsett skadligt utnyttjande av FoB 80-materialet. I denna fråga
önskar SCB anföra följande.

Beträffande sekretess- och säkerhetsskyddet kan erinras om att FoBuppgifterna
åtnjuter skydd enligt sekretesslagen samt att den personal som
tar befattning med materialet för granskning, kodning m m är underkastad
tystnadsplikt. Vidare är datalagen tillämplig på FoB 80. De intressen som
ligger bakom sekretessen har medfört att SCB av stadgad praxis är ytterligt
restriktiv i fråga om att utlämna uppgifter ur folk- och bostadsräkningar.
Beträffande säkerhetsskyddet kan nämnas att SCB under senare år med
hjälp av utomstående expertis sett över säkerheten vid verket. Både den
fysiska säkerheten och SCBs föreskrifter om säkerheten ligger på en hög
skyddsnivå.

Ytterligare skydd mot icke avsett utnyttjande ges FoB 80-uppgifterna
genom 1 § FoB-lagen, som begränsar uppgifternas användning till ”framställning
av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information
. . .”. Detta hindrar en användning av FoB 80-uppgifterna på sätt som
befaras i motionen, nämligen att det med hjälp av det i FoB-arbetet bildade
arbetsställenumret sammanställs förteckningar per arbetsställe med redovisning
av information om dess enskilda anställda enligt FoB-materialet.
Samkörningar av detta slag faller vidare under datalagen (1973:289) och
datainspektionens prövning (jfr även 7 § FoB-lagen).

Med anledning av skrivelsen 1979-09-05 från Svenska Arbetsgivareföreningen
och Sveriges Industriförbund har verket, för att ytterligare skingra
farhågorna, underhand framfört till datainspektionen att SCB är införstådd
med att det ifrågavarande arbetsställenumret utplånas ur FoB 80-materialet
så snart erforderliga arbetsprocesser är avslutade. Dessa beräknas i här
berörda avseenden pågå fram till omkring 1981-12-31.

Sammanfattningsvis anser SCB inte att samkörningen mellan FoB
80-materialet och CFR strider mot statsmakternas beslut eller att den
innebär risker för integritetsintressen och andra skyddsvärda intressen.

Avslutningsvis vill SCB framhålla att enligt vad som framgår av
proposition 1978/79:128 avses vissa av FoB-utredningens förslag bli genomförda
vid FoB 80.1 andra fall erfordras ytterligare överväganden. I enlighet
med riksdagens beslut har SCB i detta sammanhang erhållit regeringens
uppdrag att närmare utreda alternativ till framtida folk- och bostadsräkningar.
Som utgångspunkt i detta arbete gäller att det skall bli möjligt att ta fram
de för samhällsplaneringen nödvändiga uppgifterna utan särskild blankett till
allmänheten. Härigenom begränsas allmänhetens uppgiftslämnande. En
sådan uppläggning kommer att kräva samutnyttjande och sambearbetningar

FiU 1979/80:32

av olika register och ställa krav på identifikationsbegrepp för samkörningar
med hjälp av ADB.

Detta yttrande har beslutats av SCBs styrelse med deltagande av
generaldirektören L Nilsson som ordförande samt ledamöterna Y Hjalmarsson,
S Järdler, T Lindeberg, I Ohlsson, U Zackrisson och personalföreträdaren
K Björkman Werenfels. Föredragande har varit avdelningschefen E
Rapaport. Vidare har närvarit överdirektören L Fastbom, driftchefen G
Berglund, avdelningschefen N Elmhammer och avdelningsdirektören P
Samuelson. För den slutliga utformningen av verkets yttrande svarar
undertecknade med Rapaport som föredragande.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Lennart Nilsson

Edmund Rapaport

GOTAB 65032 Stockholm 1980