FiU 1979/80:30

Finansutskottets betänkande
1979/80:30

med anledning av i propositionen 1979/80:100 framlagda förslag om
anslag för budgetåret 1980/81 till riksgäldskontoret jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

propositionen 1979/80:100 bilaga 19 i vad avser punkterna D l-D 4
Riksgäldskontoret och

de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1979/80: 465 av Blenda Littmarck (m) om premieobligationer.

1979/80:1065 av Wiggo Komstedt (m) om försäljningen av obligationer.

SEXTONDE HUVUDTITELN
Riksdagens verk

I. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader. Fullmäktige i riksgäldskontoret
har i propositionen 1979/80:100 bilaga 19 (budgetdepartementet) under
punkten D I (s. 19—21) föreslagit riksdagen att till Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
22 390000 kr.

Fullmäktiges förslag framgår av följande sammanställning.

	1979/80	Beriiknad ändring 1980/81
Personal	130	+ 8
Austaf;
Lönekostnader	12 897 000	+ 2430000
Sjukvård	65 (MM)	+ 6 (KK)
Reseersättningar	250 (HK)	+ 250 IKK)
Därav utrikes resor	(215 (HK))	+ (185 (KK))
Lokalkostnader	2 6(KI000	+ 548 (KK)
Expenser	2 184 (HK)	- 640 (KK)
Publikationstryck/information	196 (HK)	+ 54 (KK)
Automatisk databehandling m. m.	-	+ 3 240 (KK)
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta vinster	380(KH)	- 380 (KK)1
Obligationssortering genom automatisk databehand-
ling	575 (HK)	- 575 (KK)'
Kostnader för vinstutlottning på premielänen	77 (HK)	- 77 (KK)'
	19 224IKH)	+4856(8)0
Uppbördsmedel
Försäljning av publikationer	1 000	-
Inkomster i samband med datamaskindragning m. m.	159 IKK)	+ 30 (KK)
Expeditionsavgifter vid försäljning av premieobligatio-
ner	-	+ 1 500000
	19 064 000	+3326000

1 Medel äskas under anslagsposten Automatisk databehandling m. m.

I Riksdagen 1979/80. 5 sami. Nr 30

FiU 1978/80:30

Utskottet

Del ökande budgetunderskottet innebär vidgad statsupplåning och därmed
mer arbete för riksgäldskontoret. Fullmäktiges framställning, som
innebär i vissa fall betydande resursförstärkningar, får ses mot denna
bakgrund. Utskottet vill. trots det kärva budgetläget, inte motsätta sig att
de begärda resursförstärkningarna sker.

Utskottet tillstyrker sålunda att fyra nya kontoristtjänster och en expeditionsassistenttjänst
inrättas för att bl. a. förstärka kassatjänsten. Medel bör
även beräknas för tre aspiranter. Utskottet tillstyrker också de begärda
resursökningarna i övrigt, bl. a. en begärd upprustning av tidskrifts- och
biblioteksservicen, motiverad av de krav utlandsupplåningen ställer.

På ett par punkter föreligger senare redovisade beräkningar än de som
lagts fram i fullmäktiges framställning. Medelsanvisningen bör beräknas
med utgångspunkt i dessa senare tillkomna uppgifter. Sålunda bör lönekostnaderna
justeras upp med 353 000 kr. i förhållande till framställningen
till följd av senare träffat avtal om lönegradsplacering av tjänsterna i
riksgäldskontorets nya organisation. Vidare bör punkten automatisk databehandling
räknas upp med 145 000 kr. utöver vad fullmäktige beräknat.
Slutligen bör noteras att hyreskostnaderna kan komma att väsentligt överstiga
det i framställningen preliminärt upptagna beloppet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förslag och vad utskottet anfört till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 22880000 kr.

2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. Fullmäktige
i riksgäldskontoret har under punkten D 2 (s. 21-22» föreslagit
riksdagen att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 21 050000 kr.

I motionen 1979/80:465 av Blenda Littmarck (m) hemställs att riksdagen
uppdrar åt riksgäldskontoret att överväga lämpligheten av ett obligationslån
med billigare obligationer och lägre men flera högvinster.

I motionen 1979/80:1065 av Wiggo Komstedt (m) hemställs att riksdagen
beslutar uttala

1. att alla premieobligationer i fortsättningen skall säljas genom bankernas
försorg.

2. att kommersiellt ej motiverad annonsering vid statliga obligationsemissioner
skall upphöra.

Utskottet

I motionen 465 föreslås att det vid sidan av nuvarande premieobligationslån
införs lån med obligationer om 50 kr. och med flera men lägre

FiU 1978/80:30

högvinster, t. ex. högst 100000 kr. Detta skulle enligt motionärens mening
göra det möjligt och intressant för många tler att köpa obligationer.

Utskottet har förståelse för syftet med motionen. Flera omständigheter
talar emellertid emot ett system av det slag motionären vill ha. Obligationen
är ett värdepapper. Om varje obligation åsätts ett mycket lågt
belopp blir administrations- och hanteringskostnaden orimligt hög i förhållande
till lånebeloppet. Det innebär i sin tur antingen att statens upplåning
ytterligare fördyras eller att det utlottade beloppet måste minskas.

Det belopp som åsätts obligationen bör vidare ses i relation till priset på
statliga penninglotter. Möjligheten att vinna en stor summa pengar torde
alltjämt utgöra ett viktigt motiv för allmänheten när den köper premieobligationer.
Vid ett obligationsbelopp om 50 kr. skulle obligationerna mer
direkt konkurrera med penninglotterna.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att vid nuvarande premielånsemitteringar
utgör ca 98 % av det totala antalet vinster vinster om I (HK) kr.
eller lägre. Vid lägre obligationsbelopp än 200 kr. sjunker vinstmöjligheten
per obligation. Fördelningen mellan högvinsternas skilda valörer bör det
ankomma på riksgäldsfullmäktige att bedöma utifrån den erfarenhet som
riksgäldskontoret har i dessa frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Motionen 1065 är till stora delar identisk med en motion som utskottet
behandlade så sent som i höstas (FiU 1979/80:2). Utskottet avstyrkte
motionen med hänvisning till det yttrande fullmäktige i riksgäldskontoret
avgivit och anförde:

I sitt yttrande ställer sig fullmäktige i riksgäldskontoret avvisande till
motionärernas förslag att alla premieobligationer i fortsättningen skall
säljas genom bankernas försorg. Detta skulle bl. a. innebära att försäljning
pä avbetalning genom de av riksgäldskontoret auktoriserade två avbetalningsfirmorna
skulle upphöra. Fullmäktige anser att genom avbetalningsförsäljningen
även köpare, som inte omedelbart har kontanta medel tillgängliga.
bereds möjlighet att erhålla obligationer. Avbetalningsverksamheten.
som till väsentlig del bedrivs pä landsbygden, bidrar även till att ge
ett nytt premielån en god spridning varigenom intresset för premieobligationer
kan breddas ytterligare. Avbetalningsköparna hör också till den
smäköparkategori som riksgäldskontoret speciellt vill värna om.

Beträffande liksgäldskontorets annonsering vid emission av premielån
framhåller fullmäktige att denna primärt fyller ett rent informationsbehov.
Det är riksgäldskontorets strävan att denna information skall nå alla medborgare
oberoende av bostadsort eller grad av bankkontakt. Det blir enligt
fullmäktiges mening härvid nödvändigt med en relativt bred annonsering
omfattande flertalet av landets tidningar.

Avslutningsvis anför fullmäktige att i försäljningen av premielänen deltar
sedan läng tid affärsbanker, sparbanker, föreningsbanker och bankirer
samt postverket och riksbanken. Dessutom har riksgäldskontoret en egen
försäljning dels i kassor och dels per post. Att som motionärerna föreslär
alla obligationer i fortsättningen endast skulle säljas genom bankernas
försorg vore enligt fullmäktiges mening att starkt begränsa den etablerade

FiU 1978/80:30

säljarorganisationen och därmed göra obligationerna mer svårtillgängliga
för den breda allmänheten. Med tanke på det ökade behovet av finansiering
hos allmänheten av budgetunderskottet är det. framhåller fullmäktige.
tvärtom önskvärt att ytterligare bredda marknadsorganisationen för
att därigenom skapa ökat utrymme för premielånen som form för statlig
upplåning.

Riksdagen avslog den då aktuella motionen.

Utskottet har inte ändrat mening i frågan. Tvärtom finns det anledning
understryka vad fullmäktige och utskottet i höstas anförde rörande det
önskvärda i att ytterligare bredda marknadsorganisationen för att därigenom
skapa ökat utrymme för premielånen som lorm för statlig upplåning.
Uppläningsbehovet har ökat kraftigt, och det förhållandet att upplåningen
(brutto) via premieobligationer ökat från 2050 milj. kr. budgetåret 1976/77
till 3 600 milj. kr. budgetåret 1978/79 torde till en del fä tillskrivas en
effektiv marknadsföring från riksgäldskontorets sida. Utskottet vill inte
ställa sig bakom åtgärder som skulle kunna verka i motsatt riktning och
avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1979/80:465.

2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1065.

3. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Visso kostnader vid emission
ar statslån m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 21 050(HK) kr.

3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för vinstsparande!. Utskottet
tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkten D
3 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för
vinstsparandet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 730000 kr.

4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering
av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt. Utskottet tillstyrker
fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkten D 4 (s. 22—23)
och hemställer

att riksdagen tili Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i
samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av I (KK) kr.

Stockholm den 22 april 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

FiU 1978/80: 30

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Torsten Gustafsson
(c). Paul Jansson (s). Arne Gadd (s). Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson
(s). Lennart Blom (m). Christina Rogestam (c). Christer Nilsson (s). Mona
S:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s). Rolf Andersson (c) och Gabriel Romanus
(fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980