FiU 1979/80:27
Finansutskottets betänkande
1979/80: 27
med anledning av motioner om datapolitiken
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1979/80: 140 av Kerstin Anér (fp) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen i det pågående utredningsarbetet på dataområdet särskilt uppmärksammar
datorernas kvalitativa effekter på arbetsliv och samhällsservice,
1979/80:1855 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att någon av sittande datautredningar som tilläggsdirektiv
bör ges i uppdrag att behandla frågan om uppbyggnad av informationssystem
som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse,
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
I motionen 140 begärs att regeringen i det pågående utredningsarbetet på
dataområdet särskilt uppmärksammar datorernas kvalitativa effekter på
arbetsliv och samhällsservice.
Datatekniken rymmer både möjligheter och risker. Detta förhållande
måste uppmärksammas vid utformningen av den statliga datapolitiken. En
rad pågående utredningar har som en viktig uppgift att analysera de
aspekter av datatekniken som motionären pekar på. Utredningen (I
1978:04) om datateknikens och elektroteknikens effekter på näringslivets
utveckling har bl. a. att bedöma i vilken omfattning datorer och annan
utrustning för avancerad automation kan tänkas bli utnyttjad i framtiden
och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femton års sikt.
Dataeffektutredningen (A 1978:05) studerar datateknikens effekter på sysselsättning
och arbetsmiljö. Informationsteknologiutredningen (U
1978: 12) har till uppgift att studera utvecklingsmöjligheter och problem
som hänger samman med ny informationsteknologi såsom text-TV, teledata
och telefaksimil. Härtill kommer datalagstiftningskommitténs arbete
(Ju 1976: 05). Flera utredningar och utvärderingar pågår vidare i fråga om
särskilda avsnitt av dataverksamheten i den statliga sektorn.
Det var aspekter på datatekniken av just det slag som tas upp i motionen
som låg till grund för förslaget att tillsätta en särskild datadelegation, som
utskottet förde fram vid riksdagens behandling i fjol av frågor rörande
användningen av automatisk databehandling i statsförvaltningen (prop.
1978/79: 121, FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339). En sådan delegation skulle,
anförde finansutskottet i sin motivering, möjliggöra för representanter
för riksdagspartierna, för arbetsmarknadens parter, kommunförbunden
1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 27
FiU 1979/80:27
2
m. fl. att på ett övergripande sätt följa datafrågorna. Delegationens huvuduppgift
borde vara att bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen
på området och föreslå åtgärder för att garantera en
positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk
styrning och kontroll. Häri kunde ingå att ta initiativ till utredningsarbete
och andra åtgärder som bedöms erforderliga i syfte att bättre kunna följa
ADB-utvecklingen inom statsförvaltningen och i samhället i övrigt. Delegationen
borde även kunna få till uppgift att medverka i beredningen av
viktigare beslut rörande statlig ADB-verksamhet. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets hemställan.
Den begärda delegationen har nu fått direktiv utfärdade (dir. 1980: 15). 1
dessa anförs bl. a.: ”Delegationen bör följa det utredningsarbete som pågår
och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs
för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt.
Med utgångspunkt i detta bör delegationen utarbeta förslag till
principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i
samhället. Vidare bör övervägas i vilken form andra åtgärder bör sättas in
från statens sida för att trygga en positiv utveckling av datoranvändningen
i samhället.”
Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen avser att i fortsättningen
årligen redovisa en samlad bild av datafrågorna i budgetpropositionen (se
FiU 1978/79: 34 s. 16).
Mot bakgrund av vad som här redovisats anser sig utskottet kunna
förutsätta att datorernas kvalitativa effekter på arbetsliv och samhällsservice
uppmärksammas av regeringen utan något särskilt initiativ från riksdagens
sida. Motionen 140 avstyrks följaktligen.
1 motionen 1855 begärs att riksdagen uttalar sig för att någon av sittande
datautredningar som tilläggsdirektiv ges i uppdrag att behandla frågan om
uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar
i folkflertalets intresse.
De utredningar som f. n. arbetar med olika aspekter av datateknikens
inverkan på samhällsutvecklingen är knappast lämpliga för att belysa den
problemställning som tas upp i motionen, nämligen hur man med datateknikens
hjälp kan få fram bättre underlag för beslut om samhällsförändringar.
Som utskottet påpekade i ett betänkande med anledning av ett motsvarande
motionsyrkande i fjol (FiU 1979/80: 7) hör den väckta frågan nära
samman med den statliga statistikens innehåll och systematik. Utskottet
hänvisade till de direktiv för utredning om den statliga statistikens innehåll
och framtida inriktning som utfärdades den 25 oktober 1979 (dir.
1979: 133). I direktiven understryker föredragande statsrådet att flera nya
faktorer i samhällsutvecklingen kan komma att påverka efterfrågan på
statistik och pekar särskilt på den ekonomiska utvecklingen med dess allt
större anknytning till internationella förhållanden. Den ökade betydelsen
FiU 1979/80:27
3
av fördelningsfrågor liksom den fortgående demokratiseringsprocessen är
enligt föredraganden också exempel på faktorer som kan påverka den
framtida statistiken. I direktiven heter det vidare:
Kommitténs huvuduppgift bör vara att med utgångspunkt i den befintliga
statliga statistiken kartlägga behovet av statistik inom de skilda
samhällsområdena. Som en bakgrund till en sådan systematisk genomgång
av statistikområdena bör kommittén föra en principiell diskussion om den
statliga statistikens roll i samhället. Vid sidan av statistikens huvudfunktion
att tjäna som planerings- och beslutsunderlag i skilda sammanhang bör
även andra funktioner uppmärksammas. Jag tänker då särskilt på betydelsen
av att det finns tillgång till opartisk statistik som faktaunderlag för
samhällsdebatten och för en allmän information om samhällsutvecklingen.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat avstyrks motionen 1855.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 140,
2. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1855.
Stockholm den 24 april 1980
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson
(c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson
(s), Rolf Rämgård (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s)
och Hadar Cars (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980