FiU 1979/80:22

Finansutskottets betänkande
1979/80: 22

med anledning av i propositionen 1979/80: 100 framlagda förslag om
vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde jämte motion

I detta betänkande behandlar utskottet

dels propositionen 1979/80: 100 bilaga II Budgetdepartementet med undantag
för Litt. C Skatte- och kontrollväsen. Litt. F Statlig personalpolitik
m. m. och Litt. G Övriga ändamål punkterna G 3-G 5 och G 7—G 13, vilka
delar behandlas av andra utskott, samt Litt. B Statlig rationalisering och
revision, m. m., punkterna B I -B 3 och Litt. D Bidrag och ersättningar till
kommunerna, vilka delar utskottet behandlar senare,

dels motionen 1979/80: 1840 yrkandet 2.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet m. m.

I. Budgetdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1979/80: 100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkterna
A 1 — A 4 (s. 11-13) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Budgetdepartementet ett förslagsanslag av 29 295 000 kr.,

2. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag
av 84022000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 10500000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.

Statlig rationalisering och revision, m. m.

2. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Regeringen har under
punkten B 4 (s. 19-20) föreslagit riksdagen att till Viss rationaliseringsoch
utvecklingsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.

I motionen 1979/80: 1840 av Göthe Knutson (m) hemställs såvitt nu är i
fråga (yrkandet 2) att riksdagen avslår regeringens framställning under B 4.
Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet (bilaga 11) och i samband
därmed uttalar att anslaget i fråga bör upphöra.

1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 22

FiU 1979/80:22

Utskottet

Yrkandet i motionen är ett av många i en omfattande motion rörande
datapolitiken. Någon närmare motivering till yrkandet återfinns inte i
motionen. Motionärens krav får därför ses som uttryck för en i motionen
redovisad allmän strävan att begränsa regeringens handlingsutrymme i
fråga om utveckling av datasystem och anskaffning av datamaskiner.

Det begärda anslaget till viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,
som motionären vill att riksdagen avslår, har karaktär av samlingsanslag.
Över anslaget finansieras utgifter för rationaliseringsprojekt. administrativt
utvecklingsarbete eller försöksverksamhet som bedrivs i rationaliseringssyfte.
Det gäller exempelvis då en myndighet inte själv förfogar
över medel för ändamålet och då det rör sig om mindre projekt eller projekt
som av annat skäl inte lämpligen kan redovisas för riksdagen i särskild
ordning för medelsanvisning. Anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen
i varje särskilt fall. Sedan budgetåret 1978/79 har anslaget även
tagits i anspråk för att bestrida kostnader för s. k. externa arbetstagarkonsulter
som arbetstagarorganisationerna på grundval av träffade medbestämmandeavtal
anlitar i rationaliseringsfrågor. I propositionen begärs att
utgifter för detta ändamål skall få belasta anslaget även under budgetåret
1980/81 om det skulle komma att träffas avtal som föranleder sådana
utgifter.

Utskottet finner det rimligt att regeringen även under budgetåret 1980/81
får förfoga över vissa medel för utgifter av det slag som hittills fått belasta
förevarande anslag. Motionärens yrkande om avslag på de begärda medlen
avstyrks sålunda av utskottet.

Utskottet har inget att erinra mot att anslaget under budgetåret 1980/81
får belastas även med kostnader som föranleds av avtal som träffas om
externa arbetstagarkonsulter.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1979/80: 1840 yrkandet 2 till Viss rationaliserings- och
utvecklingsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 4000000 kr.

3. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 20-24) och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 51 888 000 kr.

Statlig lokalförsörjning

4. Byggnadsstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
E 1 (s. 49—57) och hemställer

att riksdagen

FiU 1979/80:22

1. godkänner de i propositionen beräknade beloppen till fastighetsunderhåll
samt ombyggnad och komplettering för budgetåret
1980/81,

2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av I 000 kr.

5. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten
E 2 (s. 57-65) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 200000000 kr.

Utskottet

Av de byggnadsprojekt för statlig förvaltning som redovisas i propositionen
utgör arbetena i Södra Klara för regeringskansliet en betydande del. 1
kostnadsläget den 1 april 1979 rör det sig om en total kostnadsram för
arbetena om ca 450 milj. kr. De justeringar av kostnadsramarna för de
skilda kvarteren i Södra Klara-projektet som nu redovisas är av begränsad
omfattning.

I propositionen anmäls att beräkningar som skett efter det att omfattningen
av Södra Klara-projektet preliminärt fastställdes år 1976 visar att
antalet arbetsplatser minskat för vissa kvarter. Samtidigt har lokalbehoven
för flera departement ökat i något större omfattning än vad som tidigare
beräknats. Mot bakgrund härav har nu även kvarteret Brunkhalsen tagits
med i den långsiktiga lokalplaneringen för regeringskansliet.

I sammanhanget redovisas att regeringen i juni månad 1979 godkänt ett
avtal med Stockholms kommun om förvärv m. m. av fastigheter i kvarteren
Brunkhuvudet och Brunkhalsen, varigenom staten nu förfogar över
samtliga fastigheter i nämnda kvarter som är avsedda för permanent bebyggelse.
I de kostnadsramar som redovisas i propositionen ingår förslag
om uppräkning till följd av evakueringskostnader i kv. Brunkhuvudet och
för viss övergripande planering avseende kvarteren öster om Drottninggatan.

Utskottet, som inte har något att erinra mot de föreslagna kostnadsramarna
eller mot medelsanvisningen, hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 200 000000 kr.

FiU 1979/80:22

6. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 3 (s. 66-70) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen.

2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 20000000 kr.

7. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 4 (s. 70-71) och hemställer

att riksdagen till Inköp av fastigheter m.m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 65 000000 kr.

Övriga ändamål

8. Kammarkollegiet. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna G 1-G 2 (s. 88-90) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Kammarkollegiet ett förslagsanslag av 15560000 kr.,

2. till Statens förhandlingsnämnd ett förslagsanslag av 2 940 000 kr.

9. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 6 (s. 96) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 555 000 kr.

Stockholm den 25 mars 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Lars Tobisson (m).
Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m).
Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s). Lennart Blom
(m). Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c). Christer Nilsson (s) och
Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Särskilt yttrande

Punkten 5 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

Anita Gradin (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp) anför:

Betydande - och som det tycks ökande - kostnader krävs för kanslihusets
utflyttning till södra Klara. Utflyttningen är till stor del motiverad av

FiU 1979/80:22

riksdagens beslut att flytta till Helgeandsholmen och Gamla stan. I och
med att kanslihuset och kanslihusannexet används till riksdagshus måste
kanslihuset söka nya lokaler. Detta har framtvingat omfattande rivningar i
södra Klara. För Stockholms stadsbild är detta negativt.

Själva karaktären av departementsbyggnader - med de höga säkerhetskrav
detta ställer - skapar en steril miljö.

Ett exempel på detta är det avtal om kvarteret Brunkhuvudet som
redovisas i budgetpropositionen. Enligt detta skall det gamla posthuset
rivas för att möjliggöra en breddning av Jakobsgatan och nybyggnad för
delar av utrikesdepartementet. Därmed förorsakar riksdagens beslut om
återflyttning ytterligare en rivning av en kulturhistoriskt intressant byggnad.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980