FiU 1979/80:21

Finansutskottets betänkande
1979/80: 21

med anledning av i propositionen 1979/80:100 framlagda förslag om
vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom ekonomidepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

propositionen 1979/80: 100 bilaga 10 Ekonomidepartementet med undantag
för Litt. B Centrala myndigheter m. m. punkterna B 9-11, vilka delar
behandlas av näringsutskottet, samt

motionerna 1979/80: 344 och 1840 yrkandena 7 och 8.

SJUNDE HUVUDTITELN
Ekonomidepartementet m. m.

1. Ekonomidepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1979/80: 100 bilaga 10 (ekonomidepartementet) under punkterna
A 1-A 4 (s. 7-8) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Ekonomidepartementet ett förslagsanslag av 10389000 kr.,

2. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av I 915 000 kr.,

3. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 5 500000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 160000 kr.

Centrala myndigheter m. m.

2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringen
har under punkten B 1 (s. 10-29)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån,

2. föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
217395 000 kr.

I motionen 1979/80: 1840 av Göthe Knutson (m) hemställs såvitt nu är i
fråga

7. att riksdagen i samband med behandlingen av anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser (bilaga 10) som sin mening
ger regeringen till känna att den erforderliga databehandlingen för folk- och

1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 21

FiU 1979/80: 21

2

bostadsräkningen i första hand bör tillgodoses genom serviceavtal med
privat eller statlig datacentral,

8. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av den långsiktiga
lösningen av samhällets statistikförsörjning och dennas centrala, regionala
och lokala organisation, varvid särskild vikt bör läggas vid det av näringslivet
framförda förslaget att länsstyrelserna tilldelas det löpande ansvaret
för den lokala datainsamlingen.

Propositionen

Behandlingen av statistiska centralbyråns (SCB) anslagsframställning
för budgetåret 1980/81 har enligt föredraganden präglats av stor restriktivitet
vid prövningen av framförda förslag till utbyggnad av statistikproduktionen.
Utgångspunkten vid bedömningen har varit det av SCB presenterade
huvudalternativet. Detta innebären nedskärning med 2% av 1979/80 års
pris- och lönejusterade anslag.

I sammanhanget understryker föredraganden vikten av att den statistik
med anknytning till energiområdet som SCB producerar behålls och förbättras
samt betydelsen av att olika myndigheter använder sig av jämförbara
metoder och siffror när det gäller energistatistik och balanser på
energiområdet och att metoderna knyter an till internationellt vedertagna
definitioner.

I övrigt har föredraganden utgått från att kostnader för utbyggnaden av
statistikproduktionen skall täckas av besparingar till motsvarande belopp.
Föredraganden framhåller att det är en viktig uppgift för SCB att, parallellt
med bevakningen av nya behov, fortlöpande bevaka och lämna förslag till
tänkbara besparingar i verksamheten.

Föredraganden erinrar om den utredning om den statliga statistiken som
regeringen beslutat tillsätta. Kommitténs huvuduppgift är att med utgångspunkt
i den befintliga statliga statistiken kartlägga behovet av statistik
inom de skilda samhällsområdena och föra en principiell diskussion om
den statliga statistikens roll i samhället. Kommittén skall vidare se över de
beslutsprocesser varigenom statistikens inriktning och omfattning fastställs.
Sammanfattningsvis sägs att utredningsarbetet styrs av syftet att i
en framtid präglad av knapphet på resurser tillgodose samhällets angelägna
behov av statistik genom en effektiv avvägning mellan nytta och kostnader.

Vidare framhålls att SCB även i fortsättningen bör undersöka möjligheterna
att föra över anslagsfinansierad statistik till att finansieras via uppdragsverksamhet.

FiU 1979/80:21

3

Delprogram
1 000-tal kronor

1978/79

Utfall

1979/80

Anvisat

1980/81

Beräknar

SCB Före-draganden

1) Extern samordning

2) Jordbruk och skördeska-

2341

2408

2 748

2 536

deskydd m. m.

40423

38637

40 123

39074

Därav under X huvudtiteln
3) Industri och byggnadsverksam-

29 271

28551

29902

28 942

het

4) Handel, servicenäringar och

15 501

16261

17766

17670

priser

5) Bostäder, andra byggnader

18 583

18155

19744

19 204

och fastigheter
6) Samhällsekonomi och offent-

13 852

14222

15 587

15 492

lig förvaltning

24959

25 611

27881

26769

7) Arbetsmarknad

29540

29 1%

32076

31 140

8) Befolkning och hushåll

31764

22058

23619

22 660

9) Rätts- och socialväsende

10) Utbildning, forskning och

11 463

12418

14 848

13 667

kultur

II) Befolknings-, yrkes-och

16 140

14712

16467

15651

utbildningsprognoser

5 606

5 761

6 786

6048

12) Bibliotek och information m. m.

9732

9088

11088

9995

13) Arkiv

14) Standardisering, gemensam me-todutveckling och projektbun-

7 510

6990

8540

7 349

det utvecklingsarbete

16663

17 959

22084

19082

Därav utvecklingsarbete

(12263)

(II738)

(14743)

(12451)

15) Folk-och bostadsräkning 1980
Ofördelade kostnader som motsvaras

5086'

II 300

37700

35000

av intäkter

2227

2306

2 526

2526

Retroaktiv lön

2330

-

-

-

Summa kostnader

253720

247 082

299583

283863

Avgår intäkter

Tillkommer diverse gemensamma
kostnader

36584

42 157

70128

200

66 4682

Summa

217136

204925

229655

217395

1 Avser Folk-och bostadsräkning 1975/1980.

2 Härav utgör 35000000 kr. medel från anslaget Folk- och bostadsräkning 1980
under sjunde huvudtiteln och 28942000 kr. medel från anslaget Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. under tionde huvudtiteln. Vidare utgör 486000
kr. intäkter för försäljning av publikationer och 2040000 kr. ersättning till SCB från
socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det
gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

För anslaget Statistik, register och prognoser beräknar föredraganden
medelsbehovet till totalt 217,4 milj. kr., vilket innebären ökning med 12,5
milj. kr.

Bortses från kompensation för pris- och löneökning med 15.9 milj. kr.
samt automatisk volymökning och överföring från andra myndigheter på
1,9 milj. kr. innebär förslaget en minskning av medelstilldelningen med 5,3
milj. kr. Fördelningen på delprogram resp. på löpande verksamhet, s. k.
intermittenta undersökningar samt utvecklingsarbete framgår av sammanställningarna.

FiU 1979/80:21

4

1978/79

Utfall

1979/80

Anvisat

1980/81

Beräknar

SCB

Före-

draganden

Löpande verksamhet
Intermittenta undersökningar

Utvecklingsarbete
Retroaktiv lön

192 184

10359
12 263
2 330

189496

3691

11 738

211616

3 2%
14743

202717

2227

12451

Summa

217 136

204925

229655

217395

Motionen

I motionen 1840 anförs, såvitt avser SCB. att det är skattemyndigheterna
som kräver in störst mängd handlingar från företagen, men att det är
SCB som irriterar mest, trots den mindre volymen. Motionären hänvisar
till att det från företagarhåll föreslagits att man skall skapa lokala datainsamlingsenheter
på länsstyrelserna som ersättning för den opersonliga
centraladministrationen. En överföring tili länsstyrelserna skulle enligt
motionären även bidra till att stärka underlaget för regionalstatistiken och
länsplaneringen. Motionären anför vidare att det är trettio år sedan vår
samhällsstatistik och dess organisation senast utreddes och att SCB:s
nuvarande organisation inte är anpassad vare sig till datorer eller till
datakommunikationsut vecklingen.

Slutligen hävdar motionären att SCB avser att upphandla en särskild
dator till den kommande folk- och bostadsräkningen. En så kortvarig
datadrift bör enligt motionären någon privat eller statlig datacentral kunna
erbjuda på vanlig dataservicebasis.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad föredraganden anfört och tillstyrker
således regeringens förslag.

1 motionen 1840 föreslås (yrkandet 7) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att den erforderliga databehandlingen för folk- och
bostadsräkningen i första hand bör tillgodoses genom serviceavtal med
privat eller statlig datacentral.

Motionärens uppgift att SCB avser att upphandla en särskild dator till
den kommande folk- och bostadsräkningen är enligt vad utskottet inhämtat
inte korrekt. SCB har tillsammans med statskontoret utrett fyra olika
alternativ för hur behovet av datorkapacitet skall tillgodoses. Serviceavtal
visade sig bli det dyraste och praktiskt mest besvärliga av alternativen.
Regeringen har den 14 februari 1980 fattat beslut i ärendet. Beslutet innebär
att datorkapaciteten för folk- och bostadsräkningen skall klaras genom
viss utbyggnad av nuvarande utrustning. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

FiU 1979/80:21

5

1 motionen föreslås vidare (yrkandet 8) att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning av den långsiktiga lösningen av samhällets statistikförsörjning
och dennas centrala och regionala organisation, varvid särskild
vikt bör läggas vid det av näringslivet framförda förslaget att länsstyrelserna
tilldelas det löpande ansvaret för den lokala datainsamlingen.

Utskottet vill först erinra om att regeringen så sent som i oktober 1979
utfärdade direktiv för en utredning om den statliga statistiken. Kommitténs
huvuduppgift är enligt direktiven att kartlägga behovet av statistik inom
skilda samhällsområden. I direktiven fastslår regeringen att huvudprincipen
från 1960 års beslut om organisationen av den statliga statistikproduktionen
skall ligga fast. Detta innebär att den statliga statistikproduktionen
också i framtiden skall förläggas till SCB om den inte av särskilda skäl bör
knytas till annan myndighet. Kommittén skall emellertid undersöka den
närmare tillämpningen av principen och överväga om det i särskilda fall
kan vara rationellt med en annan fördelning av statistikproduktionen mellan
SCB och andra myndigheter.

När det gäller uppgiftslämnandet har flera åtgärder vidtagits på senare
år. Ar 1977 inrättades ett särskilt organ — delegationen för företagens
uppgiftslämnande (DEFU) — med uppgift att under en försöksperiod verka
för att företagens uppgiftslämnande reduceras och förenklas. I DEFU:s
uppdrag ingår att bedöma möjligheterna att utnyttja redan insamlade uppgifter
eller samordna olika myndigheters uppgiftsinsamlande. Försöksperioden
fastställdes till tre år. DEFU:s uppdrag skall avslutas med en utvärdering
av verksamheten. I fråga om SCB:s verksamhet har vidare den s. k.
SCB-utredningen undersökt möjligheterna att minska företagens uppgiftsskyldighet.

Frågan om SCB:s lokala och regionala anknytning har diskuterats vid
liera tillfällen under 1970-talet. 1 den av SCB startade s.k. SSRS-utredningen
utreddes vid mitten av 1970-talet formerna för framtida samarbete
och samordning mellan SCB samt län och kommuner. Därvid uppmärksammades
möjligheten att skapa lokalkontor i länen. En sådan lösning
befanns dock för dyr. 1 stället byggdes upp ett nät av kontaktmän i län och
kommuner. Som en konsekvens av utredningen skapades också ett särskilt
regionalstatistiskt kansli samt två samarbetsgrupper, en mellan SCB och
länen (SSRO) och en mellan SCB och kommunerna (SSKO).

Utskottet vill också erinra om att den s. k. ADB-beredningsgruppen
under 1979 fått tilläggsdirektiv av innebörd att gruppen skall utarbeta ett
konkret förslag till en samlad lösning för den regionala och lokala samhällsplaneringens
informationsförsörjning. I uppdraget ingår att göra en lämplig
fördelning av verksamheten mellan central, regional och lokal nivå. Gruppen
skall bl. a. utreda möjligheterna att använda SCB:s regionalstatistiska
databas (RSDB) och SCB:s övriga resurser lokalt och regionalt.

Med hänvisning till det utredningsarbete som genomförts och som f. n.
pågår och till de åtgärder i övrigt som vidtagits på det område som berörs i
motionsyrkandet avstyrker utskottet motionen 1840 yrkandet 8.

FiU 1979/80:21

6

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
om statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån,

2. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
217 395 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1840 yrkandena 7 och 8.

3. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 29-30) och hemställer

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Folk- och bostadsräkning 1980. Regeringen har under punkten B 3 (s.
30-31) föreslagit riksdagen att till Folk- och bostadsräkning 1980 för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 35000000 kr.

I motionen 1979/80:344 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
beslutar föreslå regeringen att inställa folk- och bostadsräkningen.

Som skäl för motionsyrkandet anger motionären det statsfinansiella
läget, att folkräkningen är illa tåld av en allt större del av allmänheten samt
att det är alldeles tydligt att inga omistliga fördelar står att få ur det
material som insamlas.

Utskottet

Utskottet vill för sin del understryka att riksdagens beslut våren 1979 om
att genomföra en folk- och bostadsräkning 1980 grundades på uppfattningen
att behovet av detaljerad statistik för exempelvis befolkningsprognoser
och bostadsprogram var av en sådan art att en totalundersökning var
motiverad. I motsats till vad motionären hävdar är det insamlade materialet
av största värde för samhällsplaneringen på lokal, regional och central
nivå.

Det bör framhållas att redan vid 1975 års folk- och bostadsräkning
användes delvis ny insamlings- och bearbetningsteknik, varigenom allmänhetens
uppgiftslämnande kunde begränsas i förhållande till 1970 års räkning.
Ytterligare steg i denna riktning tas vid den kommande folk- och
bostadsräkningen. Vidare bör erinras om att SCB fått i uppdrag att undersöka
alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar. Som
utgångspunkt för utredningsarbetet gäller att framtida folk- och bostadsräkningar
skall kunna genomföras utan insamling av uppgifter från allmänheten
via blankett.

Riksdagen var för ett år sedan helt enig i bedömningen att en folk- och
bostadsräkning 1980 behövdes. Enligt utskottets mening har ingenting
framkommit som kan motivera en omprövning av detta beslut. Motionen
344 avstyrks.

FiU 1979/80:21

7

Utskottet har inget att erinra mot anslagsberäkningen i propositionen.
Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1979/80: 344 till Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 35000000 kr.

5. Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 31-32) och hemställer

att riksdagen till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

6. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 32—33) och hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 10924000 kr.

7. Myntverket: Förvaltningskostnader m.ll. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 6-B 8 (s. 34-37) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
6581000 kr.,

2. till Myntverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. till Myntverket: Utrustning ett reservationsanslag av 807 000 kr.
Diverse

8. Lönsparande m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 1 (s. 43-44) och hemställer

att riksdagen till Lönsparande m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 108 500000 kr.

Stockholm den 25 mars 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m).
Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m),
Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c). Anita Gradin (s). Lennart Blom
(m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c). Christer Nilsson (s) och
Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980