AU 1979/80:25

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1979/80:25

med anledning av propositionen 1979/80:145, bilaga 1, om åtgärder
för att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m., jämte
motioner

I betänkandet behandlas proposition 1979/80:145 bilaga 1 om åtgärder för
att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m. Propositionen
innehåller ytterligare en bilaga, nr 2, som har remitterats till utbildningsutskottet
(UbU 1979/80:34). I samband med propositionen tar utskottet upp
fyra med anledning av propositionen väckta motioner samt åtta under den
allmänna motionstiden i år väckta motioner om ungdomens sysselsättning.

Sammanfattning

Regeringen lägger i proposition 145 fram förslag som har till syfte att inom
gymnasieskolans ram erbjuda lämplig utbildning åt alla arbetslösa ungdomar
i åldern 16-17 år. Som en följd härav är avsikten att de nuvarande,
omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar i den åldern
skall begränsas. Utbildningsutskottet behandlar förslagen i fråga om
gymnasieskolan (UbU 1979/80:34) och arbetsmarknadsutskottet de arbetsmarknadspolitiska
avsnitten av propositionen.

Regeringens förslag på det arbetsmarknadspolitiska området innebär att
beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning normalt inte skall användas
för ungdomar under 18 år. Under det läsår som börjar i höst kommer det
dock att i viss omfattning behövas fortsatta sådana insatser. Regeringen
föreslår dessutom som en engångsåtgärd ett särskilt bidrag för att stimulera
arbetsgivare att ge fast anställning åt ungdomar under 18 år som vid
månadsskiftet juni-juli i år har beredskapsarbete hos dem.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och framhåller samtidigt att de
föreslagna begränsningarna av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
blir beroende av i vilken omfattning gymnasieskolan klarar av att ta
emot den aktuella gruppen ungdomar.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna har i partimotioner
yrkat avslag på regeringsförslagen. 1 en reservation följer utskottets
socialdemokrater upp avslagsyrkandena.

I betänkandet behandlas även ett antal under den allmänna motionstiden
väckta motioner om ungdomens sysselsättning. Förslagen är inte begränsade
till de yngsta åldersgrupperna utan gäller generellt för ungdomar under 25 år.
Motionerna omfattar frågor som åtgärder för att främja fasta anställningar åt
ungdomar i beredskapsarbete, anskaffning av praktik- och feriearbeten,

1 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 25

AU 1979/80:25

vidgad användning av provanställning samt anordnandet av kommunala
beredskapsarbeten. Ingen av motionerna föreslås leda till något initiativ från
riksdagens sida. Socialdemokraterna reserverar sig för bifall till ett yrkande
om ungdomsarbetslösheten i deras partimotion om sysselsättningspolitiken.

Propositionen

I propositionen 1979/80:145 bilaga 1 föreslår regeringen efter föredragning
av statsrådet Wirtén att riksdagen skall

1. godkänna de riktlinjer för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
ram för ungdomar i åldern 16-17 år som förordas i propositionen,

2. medge att bidrag enligt vad som förordas i propositionen i vissa fall får
utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1979/80:1994 av Pär Granstedt m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om en mer generös tillämpning av undantagsbestämmelserna
om beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för
ungdomar under 18 år under en övergångstid.

1979180:1995 yrkande 1 av Gunnel Jonäng (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att invandrarungdomarnas
särskilda situation beaktas när regeringen undantagsvis ger möjligheter
till arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten för ungdomar
under 18 år.

Motionen har i övriga delar hänvisats till utbildningsutskottet.

1979/80:1998 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:145
bilaga 1.

Motiveringen för yrkandet finns i motionen 1979/80:1996 som hänvisats till
utbildningsutskottet.

1979/80:1999 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80:145,

2. att riksdagen av regeringen begär förslag om hur statskommunala
beredskapsarbeten för ungdomar under 18 år kan göras om till fasta
tjänster,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till särskilda
åtgärder för att skapa arbetstillfällen för ungdomar under 18 år som inte vill

AU 1979/80:25

studera vidare inom gymnasieskolan.

Yrkandet 1 i motionen om avslag på propositionen i dess heihet har även
hänvisats till utbildningsutskottet, som vidare har att behandla yrkandena 4
och 5 i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1979180:988 av Ingemar Konradsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och
förslag angående åtgärder som syftar till underlättande för skolungdom att
erhålla feriearbete.

1979180:993 av Stig Olsson (s) och Birgitta Johansson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående sysselsättningsplaner och utökade
möjligheter för studerande att övergå till arbetslivet och vice versa.

1979180:994 yrkande 2 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag
till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten enligt riktlinjer som angivits i
motionen.

Motionen behandlas i övriga delar av utskottet i andra sammanhang.

1979/80:1461 av Margareta Gard m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regler och
anvisningar för handledning och utbildning av ungdomar i beredskapsarbete
utarbetas.

1979180:1481 av Gunnar Oskarson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
omedelbar ändring av lagen om anställningsskydd i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1979180:1490 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer

a) att till riksdagen få återkomma med förslag till långsiktigt program för
1980-talet som syftar till att lösa problemen kring ungdomens sysselsättning
och inträde på arbetsmarknaden i enlighet med vad som förordas i
motionen,

c) att till riksdagen få återkomma med förslag till lag om praktikplatser på
företagen i enlighet med vad som anförs i motionen,

e) om förändrade direktiv till DELFUS i enlighet med vad som anförs i
motionen,

f) att till riksdagen få återkomma med förslag till lag innebärande att

1* Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 25

AU 1979/80:25

arbetsförmedlingarna kan tvinga företagen att anställa ungdom enligt vad
som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar

a) att kommunala åtgärdsprogram bör utarbetas samt att förslag om
ekonomiska stödåtgärder bör föreläggas riksdagen i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Yrkandet 3 i motionen behandlas av utskottet i betänkandet AU
1979/80:21. I övriga delar har motionen hänvisats till utbildningsutskottet.

1979/80:1799 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärdsförslg mot ungdomsarbetslösheten
i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,

2. att riksdagen beslutar uttala att en generell rätt till provanställningar för
personer under 25 år bör införas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om omfördelning av resurser från arbetsmarknadsmyndigheterna till skolsektorn,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av de ersättningssystem
som berör ungdomens utbildning, praktik och arbete.

1979180:1801 av Gunnel Jonäng m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder enligt vad i
motionen anförs för att minska arbetslösheten bland ungdom.

Utskottet

Under hela 1970-talet har gjorts stora ansträngningar för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten. Omfattande åtgärder av både utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiskt slag har vidtagits. Ändå har arbetslösheten bland
ungdomen förblivit väsentligt högre än bland arbetslösa i allmänhet. Särskilt
utsatta är ungdomarna under 20 år. Generellt kan man säga att arbetslösheten
bland tonåringarna är tre gånger högre än för samtliga arbetslösa. En
annan påtaglig skillnad är att förändringar i det allmänna sysselsättningsläget,
både till det bättre och till det sämre, får avsevärt kraftigare genomslag
för tonåringarnas del än för arbetstagare i andra åldersgrupper. Det sagda
kan siffermässigt belysas med uppgifter om den relativa arbetslösheten, dvs.
andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften. För samtliga
åldersgrupper varierar arbetslösheten under 1970-talet mellan 1,5 och 2,7 %
(årsmedeltal) men pendlar för tonåringarna mellan 5 och 8 % med topparna i
decenniets början och slut. För ungdomar i åldrarna 20-24 år låg den relativa
arbetslösheten mellan 3 och drygt 4 %.

AU 1979/80:25

Propositionen - fråga om avslag

Den föreliggande propositionen 145 tar sikte på ungdomar i åldern 16-17
år. Fyra femtedelar av ungdomarna i den åldern går vidare från grundskolan
till gymnasiet. En del söker sig ut på arbetsmarknaden och får anställning.
Övriga som alltså varken studerar eller har arbete omfattas av den
uppföljande studie- och yrkesorientering som de kommunala skolstyrelserna
skall bedriva i samarbete med de lokala arbetsförmedlingarna och sociala
myndigheter. För de ungdomar som inte vill eller kan börja på någon av
gymnasieskolans linjer eller specialkurser har anordnats korta, yrkesinriktade
kurser, s. k. kortkurser, och specialkursen Studievägar och arbetsliv.
Vid sidan härav har arbetsmarknadspolitiska åtgärder anlitats i betydande
omfattning, främst beredskapsarbeten. 1 januari 1979 var drygt 11 000
ungdomar under 18 år i beredskapsarbete. Innevarande budgetår har det
varit möjligt att dra ned på beredskapsarbetenas totala omfattning, och
antalet ungdomar under 18 år som sysselsattes på detta sätt var i januari i år ca
7 900. Även arbetsmarknadsutbildning har kommit i fråga fastän denna
utbildning i första hand är avsedd för vuxna arbetslösa. Det uppskattas att ca
3 000 ungdomar i åldern 16-17 år i vinter är placerade i någon form av
arbetsmarknadsutbildning.

I propositionen pekar statsrådet Wirtén på de svårigheter som 16-17-åringar utan yrkesutbildning har på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar
behöver en bättre förberedelse för arbetslivet. Samhällets insatser bör
anpassas bättre till ungdomarnas önskemål och arbetsmarknadens behov.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utformas så, att de inte kan
uppfattas som konkurrerande alternativ till gymnasial utbildning.

Mot bakgrunden av dessa uttalanden av statsrådet Wirtén och med
hänvisning till skolans s. k. uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år
lägger statsrådet Mogård i propositionens bilaga 2 fram förslag som syftar till
att alla berörda 16-17-åringar skall kunna få utbildning inom gymnasieskolan.
Detta skall ske i första hand genom ett tillskott av intagningsplatser på
gymnasieskolans reguljära yrkesinriktade linjer och specialkurser. För
ungdomar som går utan arbete i den aktuella åldern men som trots detta inte
vill påbörja en utbildning inom någon av gymnasieskolans linjer eller
specialkurser föreslås att de kommuner som har gymnasieskola skall kunna
anordna introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor. Dessutom
föreslås en yrkesintroduktion om högst 40 veckor. Den skall innehålla
utbildningsmoment för det aktuella yrket och så långt möjligt utformas
individuellt. Tanken är att yrkesintroduktionen, som skall anordnas i
samverkan med företag, institutioner m. fl., skall ge erfarenheter och
meriter för anställning.

Propositionens mål är att gymnasieskolan fr. o. m. höstterminen 1980 skall
kunna erbjuda lämplig utbildning åt alla arbetslösa ungdomar som har slutat
grundskolan under våren 1980. Mot den bakgrunden föreslår statsrådet

AU 1979/80:25

Wirtén att man skall begränsa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för
ungdomar under 18 år. Det innebär att dessa ungdomar normalt inte bör
anvisas beredskapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning. Under nästa
läsår kommer det dock att finnas behov av fortsatta arbetsmarknadspolitiska
insatser. Omfattningen blir beroende av hur kommunerna lyckas med
insatser av olika slag inom gymnasieskolan. Även på längre sikt förutsätter
statsrådet Wirtén att det kommer att finnas behov av att i viss begränsad
omfattning anordna beredskapsarbete eller arbetsmarknadsutbildning för
16-17-åringar. Som en konsekvens av det anförda föreslås också inskränkningar
i användningen av företagsförlagd arbetsmarknadsutbildning för
ungdomar. Utvidgningen av gymnasieskolans utbildningsmöjligheter
bedöms av statsrådet Wirtén också få till följd att behovet av kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS) till ungdomar reduceras. Det kan med anledning
härav påpekas att ersättningsreglerna redan i dag begränsar möjligheterna
till KAS. Av de hos arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa ungdomarna
under 18 år är det endast ca 30 % som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning.

Som en ytterligare åtgärd att förbättra ungdomens möjligheter till arbete
förordar statsrådet Wirtén att bidrag övergångsvis skall kunna utgå till
arbetsgivare som ger fast anställning till ungdomar som tidigare haft
anställning i beredskapsarbete hos dem.

De i propositionens båda bilagor framlagda förslagen kritiseras starkt av
socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Båda partierna
yrkar att propositionen skall avslås. Socialdemokraterna gör det i
motion 1996 beträffande de utbildningspolitiska åtgärderna i bilaga 2 och i
motion 1998 i fråga om de arbetsmarknadspolitiska i bilaga 1. Vänsterpartiet
kommunisterna yrkar avslag på propositionen i dess helhet i motion 1999.
Utskottet gör med anledning härav först följande konstaterande.

De åtgärder av arbetsmarknadspolitiskt slag som utskottet har att
behandla förutsätter att de utbildningspolitiska åtgärder som förordas i
bilaga 2 i allt väsentligt vinner riksdagens bifall. Dessa åtgärder behandlas,
som nämnts, av utbildningsutskottet. I den fortsatta framställningen utgår
arbetsmarknadsutskottet från att den angivna förutsättningen uppfylls.

Genom de utbildningspolitiska insatserna skapas förutsättningar för att
efter hand begränsa beredskapsarbetena och arbetsmarknadsutbildningen
på det sätt som angivits i propositionen. Att döma av motionerna vill
socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna att den yrkesinriktade
utbildningen skall byggas ut och att nya former skall prövas för
utbildningen. Socialdemokraterna lägger i den till utbildningsutskottet
hänvisade motionen 1996 fram ett förslag för läsåret 1981/82 som går ut på att
gymnasieutbildningen inom flertalet yrkesområden skall varvas med praktik.
Också socialdemokraterna räknar med att deras förslag kan - om det
genomförs - minska behovet av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
för ungdomar. Det råder alltså inte delade meningar i själva

AU 1979/80:25

principfrågan, att utbildningsinsatserna inom gymnasieskolans ram bör öka
för de aktuella ungdomsgrupperna och att de arbetsmarknadspolitiska
insatserna i motsvarande mån bör minska. Uppfattningarna går däremot isär
om på vilket sätt gymnasieskolan bör anpassas till ungdomarnas behov och
önskemål. Den frågan prövas av utbildningsutskottet. Vidare finns skilda
meningar om vid vilken tidpunkt det är möjligt att börja begränsa de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Med socialdemokraternas uppläggning
kan en nedtrappning inledas först under läsåret 1981/82. Propositionens
program skall introduceras redan i höst. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
för 16-17-åringar bör alltså i princip kunna minska redan från
samma tid.

Enligt utskottets uppfattning bör skillnaderna mellan regeringens och
socialdemokraternas förslag inte överdrivas. Regeringen har nämligen
förutsatt - och det vill utskottet understryka - att begränsningarna av
beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning blir beroende av den takt i
vilken gymnasieskolan klarar av att ta emot den nya gruppen ungdomar. Med
det anförda tillstyrker utskottet - under den inledningsvis angivna förutsättningen
- att riksdagen lämnar det i propositionens bilaga 1 begärda
godkännandet av riktlinjerna för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
ram för ungdomar i åldern 16-17 år. Som följd härav avstyrker utskottet
motionerna 1998 och 1999 i motsvarande delar.

I propositionen föreslår statsrådet Wirtén dessutom en ny typ av bidrag
som skall kunna utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning.
Han konstaterar att utvecklingen på arbetsmarknaden f. n. går mot det
bättre och att antalet beredskapsarbeten minskar. Det kan dock visa sig svårt
att omedelbart finna arbeten på den öppna marknaden för de 16-17-åringar
som är i beredskapsarbete den 30 juni 1980. I propositionen förordas därför
som en engångsåtgärd ett särskilt statsbidrag till arbetsgivare som den 1 juli
fast anställer 16-17-åringar, vilka är sysselsatta i beredskapsarbete hos dem.
Bidraget skall motsvara vad som under sex månader skulle utgått i samband
med fortsatt beredskapsarbete. Bidragskostnaderna föreslås belasta de
medel för beredskapsarbeten som beräknats under anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder.

Som redovisas i det följande vill även socialdemokraterna i motion 994 ha
ett rekryteringsstöd för ungdomar i beredskapsarbete.

Beredskapsarbeten för ungdomar har hittills enligt särskilda bestämmelser
anordnats hos staten, kommuner, landsting samt, för ungdomar under 20 år,
hos enskilda företag och organisationer. Dessa bestämmelser har såvitt gäller
de enskilda beredskapsarbetena enligt regeringens beslut upphört den 30
april i år. Det är möjligt att det framdeles visar sig lämpligt att i speciella
former återuppta de enskilda beredskapsarbetena för ungdom. Det faktiska
förhållande som råder begränsar emellertid räckvidden av det i propositionen
föreslagna rekryteringsstödet. Det får främst betydelse för ungdomar i
beredskapsarbeten hos kommuner och landsting. Åtgärden torde likväl vara

AU 1979/80:25

värd att pröva. Den bör dock begränsas till ungdomar i åldern 16-17 år med
hänsyn till deras särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Utskottet
tillstyrker med det anförda propositionens förslag även i denna del och
avstyrker de yrkanden om avslag som framställs i motionerna 1998 och 1999
och som omfattar även den aktuella delen av propositionen.

Förslag om ändringar i propositionen

I den under allmänna motionstiden i år väckta partimotionen 994 begär
socialdemokraterna s k y n d s a m rn a fö rs l a g till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
enligt de riktlinjer som de anger.

Ett av de uppslag som förs fram i motionen har redan antytts.
Socialdemokraterna vill med ett finansiellt stöd från samhällets sida
stimulera arbetsgivarna att erbjuda beredskapsarbetande ungdomar under
20 år fast anställning. Stödet avses utgå under en viss tid och med en i
förhållande till denna fallande bidragssats. Av den senare väckta motionen
1996 framgår att socialdemokraterna ser ett sådant rekryteringsstöd som en
temporär åtgärd avsedd att sättas in då det i motion 1996 begärda samlade
programmet för ungdomens utbildning kan sättas i kraft, dvs. läsåret
1981/82.

Det socialdemokratiska förslaget kommer att delvis tillgodoses genom ett
bifall till regeringens förslag om bidrag för ungdomar i åldern 16-17 år som
får beredskapsarbete omvandlat till fasta anställningar. Utskottet avstyrker
motionsförslaget med hänvisning härtill och vill därutöver peka på den
koppling som finns mellan motionsförslaget och det utbildningsprogram som
socialdemokraterna har skisserat i motion 1996.

I de socialdemokratiska riktlinjerna enligt motion 994 ingår att lagen om
anställningsskydd skall kompletteras med en definition av begreppet
praktikanställning.

Enligt anställningsskyddslagen skall anställningar i princip anses pågå t. v.
Praktikanställning är ett av de undantagsfall för vilka lagen medger
anställning för begränsad tid. Praktikbegreppet är emellertid inte definierat i
lagen eller dess förarbeten, men det brukar hävdas att det avser praktik som
ingår som ett led i en utbildning. Sysselsättningsutredningen har föreslagit en
definition med angivande av de krav som bör ställas för att en anställning
skall anses vara en praktikanställning. Den skall vara föreskriven i läro- eller
utbildningsplan eller vara godkänd av parterna på arbetsmarknaden, den
skall vara handledd, gälla för viss tid och vara förlagd utanför skolan. I
motionen åberopas utredningens förslag. Regeringen har emellertid ansett
att man bör överväga förslaget ytterligare. Sådana överväganden sker inom
ramen för anställningsskyddskommitténs arbete. Resultatet av detta utredningsarbete
bör avvaktas innan man tar ställning i sakfrågan. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Socialdemokraterna upprepar vidare i motion 994 ett tidigare framfört

AU 1979/80:25

krav att lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen)
skall ändras, så att länsarbetsnämnderna får befogenhet att ta fram
erforderliga platser för obligatorisk praktik, dvs. sådan praktik som ingår
som en föreskriven del i en utbildning.

Utskottet hänvisar liksom tidigare till de möjligheter till samverkan mellan
utbildningsmyndigheter, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackliga organisationer
som verksamheten inom planeringsråden (SSA-råden) och distriktsarbetsnämnderna
innebär. Genom den samordningen bör det vara möjligt
att på frivillig väg få fram ett tillräckligt antal platser för obligatorisk
praktik.

I motion 994 framhålls att många arbetsgivare har missuppfattat lagen om
anställningsskydd vilket försvårar ungdomarnas möjligheter att få arbete.
Dessa missförstånd bör undanröjas genom att arbetsmarknadsverket får
tillfälle att följa upp tidigare informationskampanjer.

Anställningsskyddskommittén har låtit göra en statistisk undersökning om
i vad mån lagen om anställningsskydd har haft rekryteringshämmande
effekter. (Ds A 1980:2). Undersökningen är avsedd att vara ett bakgrundsmaterial
för kommitténs överväganden om behovet av anställningar på viss
tid, däribland provanställningar. Oavsett vad som kan framkomma genom
kommitténs arbete är det enligt utskottets mening angeläget att arbetsgivarna
blir bättre informerade om lagens innebörd i det aktuella hänseendet. En
sådan information äger naturligtvis rum i arbetsförmedlingens löpande
verksamhet. Det får förutsättas att arbetsmarknadsverket bevakar behovet
av ytterligare informationsinsatser utan särskilt initiativ från riksdagens och
regeringens sida. I sammanhanget bör på nytt erinras om att de enskilda
beredskapsarbetena för ungdomar under 20 år nyligen har upphört. Därmed
har bortfallit en möjlighet för privata arbetsgivare att på prov ta emot
ungdomar för begränsad tid vid sidan av de regler som gäller enligt lagen om
anställningsskydd.

Motion 994 innehåller i den föreliggande delen också förslag om varvad
utbildning inom gymnasieskolan och om förbättrat studiestöd. Socialdemokraterna
har vidareutvecklat dessa förslag i motion 1996. Utskottet hänvisar
därför till behandlingen av den motionen i utbildningsutskottet.

Med det ovan anförda avstyrks motion 994 i de redovisade delarna.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår åtgärder för att stödja sysselsättningen
för ungdomar i två motioner, nämligen i den under den allmänna
motionstiden i år väckta motionen 1490 och i den ovan redovisade
motionen 1999 som har väckts med anledning av den nu aktuella propositionen.
Delar av båda motionerna behandlas av utbildningsutskottet. På
arbetsmarknadsutskottets område lägger vpk fram följande förslag.

Regeringen bör förelägga riksdagen ett långsiktigt program för 1980-talet
om ungdomens sysselsättning. Programmet skall syfta till att lösa problemen
med ungdomarnas sysselsättning och inträde på arbetsmarknaden. Programmet
måste enligt motionärerna ta sikte på att radikalt förändra nuvarande

AU 1979/80:25

maktförhållanden. Det bör innefatta demokrati på arbetsplatserna, satsningar
på alternativ produktion och förnybara energikällor, ökat bostadsbyggande
och utbyggnad av kollektivtrafik, dag- och fritidshem, sjuk- och långvård.
Diskrimineringen av kvinnor och invandrare skall avskaffas och sex timmars
arbetsdag genomföras.

I motionen 1999 begär vpk förslag till särskilda åtgärder för nya
arbetstillfällen för ungdomar under 18 år.

Som motionärerna själva påpekar har de i en annan motion närmare
utvecklat hur det av dem tänkta programmet för 1980-talet skall kunna
genomföras. Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar motion 780 där
vpk mer detaljerat drar upp riktlinjerna för en svensk samhällspolitik under
1980-talet. Denna motion har behandlats av finansutskottet i betänkandet
FiU 1979/80:15 och i enlighet med det utskottets hemställan avslagits av
riksdagen tidigare i år. Med hänvisning härtill avstyrker arbetsmarknadsutskottet
motsvarande yrkande i motion 1490. Yrkandet i motion 1999 har
framställts utan närmare motivering, och utskottet är inte heller berett att
tillstyrka det.

Vid sidan av det långsiktiga programmet föreslår vpk satsningar på kort
sikt, bl. a. kommunala åtgärdsprogram och ökat statligt stöd till kommunala
insatser så att beredskapsarbetena kan ersättas av fasta anställningar.

Statsbidragen till kommunerna för beredskapsarbeten utgår redan med
75 %, i vissa fall med 90 %, av lönekostnaderna. Riksdagen har i tidigare
sammanhang avvisat tanken att statens kostnadsandel skall ökas över den
nivån. Frågan om särskilt stöd för att underlätta för ungdomar att gå över
från beredskapsarbete till fast anställning har behandlats i det föregående,
och utskottet är inte berett att därutöver föreslå några åtgärder. Motionerna
1490 och 1999 avstyrks alltså i de nu behandlade delarna.

Liksom socialdemokraterna förordar vpk en lagstiftning om praktikplatser.
Befogenheten att den vägen ta fram praktikplatserna föreslås tillkomma
de lokala skolmyndigheterna. Utskottet har tidigare i betänkandet avvisat
förslag i det angivna syftet. Med hänvisning därtill och då ackvisitionen av
praktikplatser normalt är en uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna
avstyrker utskottet det föreliggande yrkandet i motion 1490.1 den motionen
förespråkas också en lagstiftning om obligatorisk arbetsförmedling som skall
ge förmedlingsorganen rätt att bestämma vem som skall anställas. Tidigare
vpk-förslag om obligatorisk arbetsförmedling har avvisats av riksdagen. Det
finns inte skäl att ändra på den uppfattningen. Utskottet avstyrker således
även det motionsyrkandet.

Slutligen begär vpk i motion 1490 att delegationen för ungdomens
sysselsättningsfrågor (DELFUS) får ändrade direktiv innebärande bl. a. att
delegationen skall lägga fram förslag i enlighet med vad som anförs i
motionen. Att utskottet inte kan ansluta sig härtill framgår av de ovan
redovisade ställningstagandena. Vpk vill dessutom att DELFUS skall
tillföras representanter för vissa ungdomsorganisationer, däribland Sveriges

AU 1979/80:25

AMU-elevers riksorganisation och Sveriges elevers centralorganisation.
DELFUS kom till genom ett initiativ från riksdagens sida med anledning av
motioner från socialdemokraterna och vpk. I det sammanhanget uttalade
riksdagen att delegationen borde vara sammansatt av representanter för
parterna på arbetsmarknaden, kommunförbunden, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen och politiska ungdomsorganisationer. Delegationen
har sålunda redan en bred sammansättning. Den har dessutom möjlighet att
vid behov adjungera ytterligare ledamöter. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet även detta motionsyrkande.

Frågor i anslutning till propositionen tas därjämte upp i två motioner som
avgivits av företrädare för centerpartiet. Pär Granstedt m. fl. (c) förespråkar
i motion 1994 att man i övergångsskedet bör ha möjlighet att använda
arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten för ungdomar under 18 år
på ett mer generöst sätt än som förutsatts med hänsyn till att det inte är säkert
att gymnasieskolan redan hösten 1980 har tillräcklig kapacitet för att ta emot
alla de ungdomar som den föreslagna reformen avser.

Utskottet har redan i den föregående framställningen betonat att
möjligheterna att begränsa arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten
för ungdomar i åldern 16-17 år hänger samman med i vilken takt
gymnasieskolan kan ta emot den nya gruppen ungdomar. Man måste räkna
med att det kan bli svårt att börja tillämpa de nya utbildningsprogrammen
fullt ut redan i höst eller ens under det kommande läsåret. Självfallet får detta
inte leda till att ungdomar i detta övergångsskede ställs utan meningsfull
sysselsättning. Åtminstone det närmaste året får man därför räkna med att
beredskapsarbeten kommer att behöva anordnas för denna grupp ungdomar.
Å andra sidan får fortsatta arbetsmarknadspolitiska insatser inte leda
till att man i stort bevarar den nuvarande ordningen. Inriktningen måste vara
att man öppnar nya möjligheter inom gymnasieskolans ram för de aktuella
ungdomsgrupperna och därigenom minskar behovet av att sätta in särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dem. I sammanhanget kan erinras om
att riksdagen tidigare i år har medgivit att kommunerna skall kunna utnyttja
ledig utbildningskapacitet inom arbetsmarknadsutbildningen (AU 1979/
80:21 s. 35). Med det anförda får motionen anses vara besvarad, och den bör
sålunda inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad nu sagts har en motsvarande tillämpning på motion 1995 av Gunnel
Jonäng (c). Hon tar upp invandrarungdomarnas situation och pekar på deras
behov av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Det kan tilläggas att
propositionen uttryckligen anger att utbildningsbidrag som hittills skall utgå
till invandrarungdomar som genomgår vissa kurser som förberedelse för
intagning till gymnasieskolan. Invandrarungdomarnas särskilda svårigheter
är väl kända och utskottet utgår från att dessa beaktas även i fortsättningen
utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Följaktligen bör inte heller
denna motion föranleda någon åtgärd.

AU 1979/80:25

Övriga motioner

Återstående motioner som utskottet tar upp har samtliga väckts under den
allmänna motionstiden i år och gäller ungdomar i åldern 16-24 år.

Erik Hovhammar m. fl. (m) begär i motion 1799 förslag till åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten. Motionärerna ser dessa åtgärder huvudsakligen som
ett utbildningsproblem. Arbetsmarknadsmyndigheterna sägs ha fått bära för
mycket av bördan för ungdomsarbetslösheten, och resurserna bör därför i
ökad utsträckning föras över till skolsektorn. Dessutom bör man se över de
ersättningssystem som berör ungdomens utbildning, praktik och arbete.

De förslag som regeringen har lagt fram i propositionen har den inriktning
som motionärerna vill att man skall eftersträva. Motionen får därmed anses
tillgodosedd och påkallar således inte någon åtgärd i den behandlade
delen.

Med hänvisning till propositionen föreslår utskottet att någon åtgärd inte
heller vidtas med anledning av motion 1801 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) som
också syftar till att ge ungdomar ökad sysselsättning.

Som ett led i åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet förordar Stig Olsson (s)
och Birgitta Johansson (s) i motion 993 att sysselsättningsplaner upprättas.
Vidare anser motionärerna det vara önskvärt att ungdomarna får större
möjligheter att växla mellan studier och arbete, bl. a. genom att skolans
intagningstider omarbetas.

När det gäller sysselsättningsplaner hänvisar utskottet till att den frågan
behandlas i sysselsättningsutredningens slutbetänkande som skall ligga till
grund för den till nästa år aviserade sysselsättningspolitiska propositionen.
Frågan bör prövas i detta vidare sammanhang. De förslag till ändrad
inriktning av yrkesutbildningen inom gymnasieskolan som tidigare redovisats
bör leda till de bättre möjligheter till växling mellan studier och arbete
som motionärerna vill ha. På grund av vad här och tidigare i betänkandet
anförts bör motionen inte leda till någon åtgärd.

I den redan delvis behandlade motionen 1799 av Erik Hovhammar m. fl.
(m) liksom i motion 1481 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
skall uttala sig för en generell rätt att provanställa ungdomar under 25 år.
Enligt motion 1481 bör förslag till omedelbar ändring av lagen om
anställningsskydd föreläggas riksdagen.

Frågan har prövats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Utskottet har
därvid hänvisat till att frågan övervägs av anställningsskyddskommittén. I
början av året offentliggjorde kommittén den tidigare nämnda rapporten om
anställningsformer m. m. (Ds A 1980:2) och som gäller bl. a. provanställning.
Med hänvisning till kommitténs pågående arbete avstyrker utskottet de
båda motionerna.

Bättre möjligheter för skolungdom att få feriearbete efterlyses i motion 988
med Ingemar Konradsson (s) som första namn. Motionärerna begär att
frågan skall utredas och förslag läggas fram för riksdagen. De pekar bl. a. på

AU 1979/80:25

de insatser som kan göras av de lokala planeringsråden och för fram tanken
att man på lämpligt sätt bör stimulera arbetsgivarna att anställa ungdomar i
feriearbete.

Som motionärerna själva påpekar bör det vara en naturlig uppgift för
planeringsråden i kommunerna att medverka till att lämpliga feriearbetsplatser
kommer fram. Samtidigt bör framhållas att även feriearbeten skall
anmälas till arbetsförmedlingarna enligt lagen om allmän platsanmälan
såvida det inte är fråga om mycket korta anställningar. Lagen tillämpas nu i
större delen av landet. Skolungdomarnas val av feriearbete underlättas
numera av att de i form av flyttningsbidrag kan få ersättning för kostnaderna
för resan till den ort där feriearbetet skall utföras.

Med hänvisning till det anförda och mot bakgrunden av behovet att i första
hand använda tillgängliga resurser för de ungdomsgrupper som har
behandlats tidigare i betänkandet anser utskottet det inte vara påkallat med
någon åtgärd med anledning av motionen.

Vid de kommunala beredskapsarbetena för ungdom under 25 år utgår
bidrag till kostnader för utbildnings- och handledarinsatser. Margareta Gard
m. fl. (m) begär i motion 1461 regler och anvisningar för den utbildning och
handledning som ges vid kommunala beredskapsarbeten och som enligt
motionärerna i vissa kommuner har tagit ”förmer som inte alltid framstår
som objektiva”.

Den kritik mot verksamhetens bedrivande som innefattas i motiveringen
för motionärernas yrkande är allmänt hållen, och det är inte möjligt för
utskottet att därav sluta sig till i vad mån kritiken har fog för sig. Utskottet vill
för sin del allmänt understryka betydelsen av att de ungdomar som börjar ett
beredskapsarbete på ett lämpligt sätt introduceras i de nya arbetsuppgifterna
och om förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom beredskapsarbetena för
många ungdomar är deras första erfarenhet av arbetslivet är behovet av
handledning och informationsinsatser större än för andra nyanställda.
Insatser av det slag som behövs måste självfallet anpassas till arbetsuppgifternas
beskaffenhet och situationen i övrigt på de olika arbetsplatserna som
ställs till förfogande eller anordnas särskilt för de arbetslösa ungdomarna.
Det är en viktig uppgift för de fackliga organisationerna att medverka i
sammanhanget. I övrigt är det svårt att se hur man skall kunna ge generella
anvisningar om den praktiska uppläggningen av handledningen och informationen
på de till sin art och omfattning vitt skilda arbetsplatserna.

På grund av det anförda vill utskottet inte föreslå ett initiativ av det slag
som begärs i motionen utan avstyrker densamma.

AU 1979/80:25

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1998 och
1979/80:1999 yrkande 1

dels godkänner de i propositionen 1979/80:145 bilaga 1 förordade
riktlinjerna för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
ram för ungdomar i åldern 16-17 är,

dels medger att bidrag enligt vad som förordats i samma bilaga i
vissa fall får utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast
anställning,

2. beträffande riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
att riksdagen avslår motion 1979/80:994 yrkande 2,

3. beträffande ett långsiktigt program för 1980-talet för ungdomens
sysselsättning m. m. att riksdagen avslår motionerna 1979/
80:1490 yrkandena 1 a, 1 c, 1 e, 1 f och 2 a samt 1979/80:1999
yrkandena 2 och 3,

4. beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser i reformens övergångsskede
att riksdagen avslår motion 1979/80:1994,

5. beträffande beaktande av invandrarungdomarnas situation att
riksdagen avslår motion 1979/80:1995, yrkande 1,

6. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslöshet att riksdagen
avslår motion 1979/80:1799 yrkandena 1, 3 och 4,

7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslöshet att riksdagen
avslår motion 1979/80:1801,

8. beträffande sysselsättningsplaner m. m. att riksdagen avslår
motion 1979/80:993,

9. beträffande generell rätt att provanställa ungdomar att riksdagen
avslår motionerna 1979/80:1481 och 1979/80:1799 yrkande
2,

10. beträffande feriearbete för skolungdom att riksdagen avslår
motion 1979/80:988,

11. beträffande anvisningar för handledning och utbildning vid
beredskapsarbeten för ungdomar att riksdagen avslår motion
1979/80:1461.

Stockholm den 13 maj 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

AU 1979/80:25

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c). Erik Johansson (s),
Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m). Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c),
Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Eva Winther (fp). Filip Fridolfsson
(m), Sune Johansson (s), Lahja Exner (s). Bengt Wittbom (m) och Nils-Olof
Grönhagen (s).

Reservationer

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Sune
Johansson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har till betänkandet
fogat följande reservationer.

1. Avslag på propositionens förslag (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”De åtgärder” och
på s. 8 slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:

De förslag på det arbetsmarknadspolitiska området som regeringen lägger
fram i bilaga 1 till propositionen är för sitt genomförande betingade av de
förslag till åtgärder inom gymnasieskolans ram som redovisas i den av
utbildningsutskottet behandlade bilagan 2 till propositionen. Förslagen i
propositionens arbetsmarknadspolitiska del innebär drastiska inskränkningar
i ungdomens möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten.
De utbildningspolitiska åtgärder som är avsedda att sättas i stället är
helt otillräckliga. Dessutom finns det med stor sannolikhet inte ens praktiska
möjligheter för kommunerna att, som regeringen tänker sig, redan till hösten
starta de nya utbildningarna. Konsekvensen av regeringens förslag är att
betydande grupper ungdomar kommer att undandras möjligheten till arbete,
utbildning och praktik. Detta kan inte accepteras. Oavsett ställningstagandet
till de utbildningspolitiska åtgärderna enligt propositionens bilaga 2 bör
riksdagen sålunda, såsom yrkas i motionerna 1998 och 1999, avslå
regeringens förslag på arbetsmarknadsområdet i bilaga 1 till propositionen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Frågor i” och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Pär Granstedt m. fl. (c) och Gunnel Jonäng (c) förespråkar i motionerna
1994 resp. 1995 vissa hänsynstaganden vid de av regeringen föreslagna
neddragningarna av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten.
Motionärerna tänker på problem som kan uppkomma i övergångsskedet och
på invandrarungdomarnas situation. Motionsförslagen förutsätter att den av
regeringen föreslagna nya ordningen genomförs. Utskottet har emellertid i
det föregående avstyrkt regeringens förslag med hänvisning till bl. a. att de
leder till oacceptabla inskränkningar i användningen av de arbetsmarknads -

AU 1979/80:25

politiska insatserna för ungdomar under 18 år. Som en konsekvens av detta
ställningstagande från utskottets sida avstyrks även motionerna 1994 och
1995.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:1998 och
1979/80:1999 yrkande 1 avslår regeringens förslag i propositionen
1979/80:145 bilaga 1 om riktlinjer för åtgärder inom
arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 är
och om bidrag i vissa fall vid omvandling av beredskapsarbete till
fast anställning.

2. Riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Ett av” och på s. 9
slutar ”redovisade delarna” bort ha följande lydelse:

I det socialdemokratiska programmet enligt motion 994 för att pressa
tillbaka ungdomsarbetslösheten ingår bl. a. åtgärder för att ge fasta arbeten
åt ungdomar som sysselsätts i beredskapsarbeten. Tanken är att genom ett
särskilt finansiellt stöd stimulera arbetsgivarna att erbjuda beredskapsarbetande
ungdomar under 20 år fast anställning. Stödet avses utgå under en viss
tid och med en i förhållande till denna fallande bidragssats. Utskottet
ansluter sig till tanken på ett dylikt rekryteringsstöd. Det bör sättas in som en
temporär åtgärd i samband med att man genomför nya utbildningsformer
inom gymnasieskolan av det slag som har förordats i den socialdemokratiska
partimotionen 1996.

Ett annat förslag i motion 994 är att lagen om anställningsskydd skall
kompletteras med en definition av begreppet praktikanställning.

Begreppet praktik är inte definierat i lagen om anställningsskydd eller i
förarbetena till denna lag. Praktikbegreppet har tolkats på skiftande sätt.
Det gör det angeläget att fastställa lagens innebörd på denna punkt, så att
inte ungdomar anställs som s. k. praktikanter på otrygga och oförmånliga
villkor. Sysselsättningsutredningen har lagt fram ett förslag till en strikt
definition av praktikbegreppet. De materiella skälen för en lagändring är
starka, och formellt sett är det fråga om ett enkelt ingrepp i lagen. Pågående
arbete inom anställningsskyddskommittén är därför inget hinder mot att
regeringen snabbt lägger fram förslag till lagändring för riksdagen. Utskottet
biträder sålunda det socialdemokratiska förslaget.

I vissa utbildningar ingår praktik som en föreskriven del, s. k. obligatorisk
praktik. De studerande är emellertid inte garanterade praktikplatser. Olika
åtgärder har vidtagits för att på frivillig väg ta fram de behövliga platserna.
Arbetsmarknadsmyndigheterna som har ansvaret för anskaffningen av
praktikplatser måste dock ha möjligheter att - sedan andra utvägar har

AU 1979/80:25

prövats - med stöd av lag kunna ålägga arbetsgivare att ställa nödvändiga
platser till förfogande för studerande som skall fullgöra praktik som en
obligatorisk del av gymnasieutbildningen. Denna lagstiftningsfråga bör
lämpligen kunna lösas genom ett tillägg till lagen om vissa anställningsfrämjande
åtgärder (främjandelagen), och utskottet biträder därför yrkandet i
motion 994 om att regeringen bör förelägga riksdagen ett lagförslag i enlighet
med det nu anförda.

Bland arbetsgivarna synes ofta föreligga missuppfattningar om lagen om
anställningsskydd vilket försvårar ungdomarnas möjligheter att få arbete.
Det är angeläget att undanröja dessa missförstånd. Som framhålls i motion
994 bör tidigare informationsinsatser riktade till arbetsgivarna följas upp,
och regeringen bör bevaka att arbetsmarknadsverket har erforderliga
resurser att fortsätta och om så behövs vidga informationsarbetet.

Med det ovan anförda tillstyrks motion 994 i de redovisade delarna. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
att riksdagen med bifall till motion 1979/80:994 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1979/80:25

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 3

Utskottet 4

Propositionen - fråga om avslag 5

Förslag om ändringar i propositionen 8

Övriga motioner 12

Utskottets hemställan 14

Reservationer

Avslag på propositionens förslag (s) 15

Riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (s) 16