AU 1979/80:23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1979/80:23

om regionalpolitik

1 betänkandet behandlas propositionen 1979/80: 100 bilaga 17 Industridepartementet
såvitt gäller de under avsnitten Industridepartementet m. m.
och Regional utveckling upptagna anslagen A 6 och C 1-5. De aktuella
avsnitten har i regeringen föredragits av statsrådet Åsling. Vidare tar
utskottet upp 70 motioner som väckts under den allmänna motionstiden i
år.

I en bilaga, nr 2, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst,
redovisas statistiska uppgifter om län och kommuner.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas industridepartementets anslag till den regionala
utvecklingen och 70 motioner med regionalpolitisk anknytning. Flertalet
av motionerna har inte direkt samband med anslagsfrågorna utan avser
problem i olika regioner.

I ett inledande avsnitt behandlar utskottet bl. a. en vpk-motion i vilken
läggs fram förslag om en ny regionalpolitik. Utskottet avvisar motionen
med hänsyn till att riksdagen för ett år sedan beslöt om nya riktlinjer för
regionalpolitiken. 1 anslutning till detta avsnitt reserverar sig socialdemokraterna
i utskottet och framhåller att de regionalpolitiska problemen
ytterst hänger samman med regeringens allmänna ekonomiska politik, som
betecknas som misslyckad.

I ett par motioner behandlas länsplaneringens utformning, bl. a. ifrågasätts
de stora planeringsomgångarna. Utskottet förutsätter att denna fråga
tas upp då länsplanering 80 redovisas för riksdagen. Propositionens förslag
till planeringstal för länen t. o. m. år 1985 godtas av utskottet, och motioner
om ändringar för Stockholms län och Skaraborgs län avstyrks följaktligen.
Utskottet begär emellertid att i samband med den tidigare nämnda
redovisningen av länsplanering 80 få en utvärdering av planeringstalens
funktion.

Utskottet godtar också de närmast formella ändringar som i propositionen
föreslås i fråga om ort splanen och stödområdesindelningen. 1 det
sammanhanget avstyrker utskottet ett stort antal motioner om ändringar i
den förra året genomförda indelningen i stödområden. Utskottet framhåller
att man bör avvakta vidare erfarenheter och att det kan vara naturligt
att ta upp indelningsfrågor i samband med redovisningen av länsplanering
80.

Förra årets beslut om regionalpolitiken innebar viktiga ändringar av de

1 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

regionalpolitiska stödformerna m. m. För stödverksamheten under budgetåret
1979/80—1983/84 fastställdes en ekonomisk ram av 7,4 miljarder kr.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit endast en mindre
förändring i stödformerna. Det gäller användning av offertstödet för produktutveckling.
Förslaget biträds av utskottet.

Utskottet avstyrker olika motionskrav om ändringar av stödsystemet.
Flertalet av dessa prövades redan förra året. Det gäller bl. a. socialdemokratiska
krav om kommunal styrelserepresentation i stödföretag och kollektivavtal
som villkor för stöd. Dessutom vill socialdemokraterna ha en
fullmaktslag om etableringskontroll ifall den nuvarande verksamheten med
lokaliseringssamråd inte ger önskat resultat. Förslagen avstyrks av utskottet.
Socialdemokraterna reserverar sig.

1 fyra motioner uppmärksammas stödet till kommunala industrilokaler.
Utskottet gör vissa uttalanden om de villkor som i dag ställs på förhandsuthyrning
av lokalerna men föreslår därutöver ingen åtgärd på grund av
motionerna.

Utskottet godtar regeringens förslag till anslag till regionalpolitiken för
nästa budgetår. Det innebär följande förslag till anslagsanvisning:

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 12600000

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 356500000

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån 1 050000000

Åtgärder i glesbygder 104 000 000

Kostnader för kreditgarantier till företag i glesbygder 1 000

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 35000000

Summa 1558101 000

I ett avsnitt om glesbygdsfrågor tillstyrker utskottet regeringens förslag
att medlen för åtgärder i glesbygder skall räknas upp med 20 milj. kr. och
att ramen för kreditgarantier till företag i glesbygder vidgas från 26 till 41
milj. kr.

I glesbygdsavsnittet behandlas ett par motioner om verksamheten med
stöd till hemarbete i glesbygder. Det har uppstått tveksamhet om Stiftelsen
Samhällsföretag bör ha ansvar för verksamheten i den utsträckning som
förutsattes förra året. Utskottet anser att regeringen bör ta upp frågan till
förnyad bedömning och därefter återkomma till riksdagen.

I sammanhanget har utskottet även övervägt vissa handläggningsfrågor.

I anslutning härtill uttalar sig socialdemokraterna i en reservation för att
stödet till företag i glesbygder bör administreras av länsstyrelserna i stället
för som nu av lantbruksnämnderna.

I ett särskilt avsnitt om decentralisering av statlig verksamhet avstyrks
ett antal motioner med hänvisning till det uppdrag som den nyligen tillsatta
decentraliseringsdelegationen fått.

I den sista delen av betänkandet tar utskottet upp ett stort antal motioner
i vilka behandlas problem i olika län. Utskottet har inte funnit skäl att

AU 1979/80:23

föreslå någon åtgärd på grund av motionerna, frånsett två motioner om
Värmlands län. Med hänsyn till sysselsättningsproblemen i detta län föreslår
utskottet att 12 milj. kr. av regionalpolitiska medel skall få användas
för att främja industriutvecklingen i länet. Socialdemokraterna reserverar
sig till förmån för ett motionsyrkande om ytterligare insatser i Värmlands
län. Staten bör enligt reservanterna ta upp överläggningar med landstinget
om stöd för viss tidigareläggning av investeringar inom vårdsektorn för att
därigenom främja sysselsättningen. I en särskild reservation begär socialdemokraterna
att riksdagen snarast skall få en redovisning av regeringens
åtgärder för att främja sysselsättningen i de s. k. stålörterna.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

dels godkänna

1. de ändringar i ortsplanen som förordats i propositionen,

2. den ändring av stödområde 6 som har förordats i propositionen,

3. de förslag till planeringstal för länen t. o. m. år 1985 och om planeringens
inriktning på viss del av planeringstalens befolkningsramar som har
förordats i propositionen,

4. den utökade användningen av offertstöd till produktutvecklingsarbete
som har förordats i propositionen,

5. vad som har förordats om användningen av anslaget Bidrag till sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län,

dels

6. till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län anvisa ett reservationsanslag
av 12600000 kr.,

7. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 356500000 kr.,

8. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 1 050000000 kr.,

9. till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 104000000 kr.,

10. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

11. till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1980/
81 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.,

dels

12. medge att regeringen får bemyndiga myndighet att biträda ackord
eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till
företag i glesbygd och lån till anskaffning av varulager,

13. medge att under budgetåret 1980/81 statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 41 000000 kr.

Kartong: S. 13 Utgår: Yrkandet I

S. 13, efter yrkandet 4 i motion 1812 Tillkommer: Motionen trafikutskottet.

Kartong på kartong: S. 13, rad 5 o. 7: Ändrad styckenumrering.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

40
40

47
46
46

7-10

ALI 1979/80: 23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

Motionerna

1979180:174 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) 27 22

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Kinda och Ydre kommuner
beträffande regionalpolitisk! stöd hänförs till stödområde 4.

1979180:197 av Hugo Bengtsson m. fl. (s) 62 79

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en delegation
tillsätts i vartdera Skånelänet med uppgift att inventera det befintliga
näringslivet och att komma med förslag om utbyggnad och nya projekt.

1979180:218 av Bo Forslund m. fl. (s) 52 62

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
de resurser som blir lediga vid Sundsvalls luftvärnsregementes nedläggning
skall kunna användas för annan meningsfull sysselsättning.

1979180:254 av Anna Wohlin-Andersson (c) 30 28

I motionen yrkas att riksdagen måtte uttala att nytillkommande statlig
verksamhet skall lokaliseras utanför Stockholmsområdet.

1979180:322 av Martin Segerstedt m. fl. (s) 52 63

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen inrättar en
statens servicecentral i Västernorrlands län. varvid samarbete bör kunna
ske med den av lantmäteriverket skapade serviceenheten i Änge.

1979/80:323 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) 58 73

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande angelägenheten av att åtgärder vidtas för att öka förädlingsgraden
inom livsmedelsindustrin samt forén ökad export av förädlade
varor.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till särskilda åtgärder
i Skaraborgs län i det syfte som angivits i motionen, med hänvisning till
de behov som finns inom länet av ytterligare sysselsättningstillfällen.

1979180:326 av Lars Werner m. fl. (vpk) 17 1

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att uttala att i motionen redovisat 10-punktsprogram skall ligga till
grund för regionpolitiken,

2. att hos regeringen hemställa om förslag som innebär programmets
förverkligande.

1979180:442 av Sven Lindberg m. fl. (s) 18 3

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
sin syn på det fortsatta länsplaneringsarbetet med ett slopande av de stora

AU 1979/80:23

länsplaneringsomgångarna vart femte år och i stället en koncentration av
arbetet till de årliga länsrapporterna i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1979180:568 av Wilhelm Gustafsson (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala

1. att ökade regionalpolitiska insatser bör göras i södra Älvsborg.

2. att ett regionalt investmentbolag bör bildas i Älvsborgs län med
huvudsaklig uppgift att stödja expansion och nyetablering av företag i
södra Älvsborg.

3. att kommunerna Borås, Mark, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo
och Herrljunga skall föras till stödområde 3.

1979180:576 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den i motionen föreslagna
utvecklingsplanen för Norrbotten bör genomföras under de närmaste fem
åren och hos regeringen hemställer om att de åtgärder som fordras för
detta vidtas.

1979180:578 av Olle Westberg i Hofors m. 11. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger till känna behovet av
en ändring av inplaceringen i stödområdet för kommunerna i Gävleborgs
län i enlighet med vad i motionen anförts.

1979180:579 av Anna Wohlin-Andersson (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att
länsstyrelserna får besluta i ärenden upptill 10 milj. kr. i stödunderlag och
att i motionen angivet undantag från länsstyrelsernas beslutsbefogenhet
tas bort ur gällande bestämmelser eller åtminstone kraftigt mjukas upp.

1979/80:722 av John Andersson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om
kombinationssysselsättning skyndsamt utreds och att Västerbotten därvid
bör utgöra försökslän enligt vad i motionen anförs.

1979/80:723 av John Andersson m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för skapandet av ett regionalt
utvecklingsinstitut för Norrland och hos regeringen skyndsamt begär förslag
härom.

1979/80:724 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen vid
företags nyetablering eller utlokalisering medverkar till att en differentiering
av näringslivet på bruksorterna i Gästrikland åstadkoms.

AU 1979/80:23

1979180:727 m Kjell-Olof Feldt m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
särskilda åtgärder för näringslivet och sysselsättningen i Kopparbergs län
upptas till skyndsam prövning i enlighet med de riktlinjer som framförs i
motionen.

1979180:729 av Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen beträffande Jörns, Kalvträsks och Fällfors
församlingar i Skellefteå kommun beslutar att ändra stödområdesindelningen
så till vida att nämnda kommundelar placeras i stödområde 5.

1979/80:730 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att regionalpolitisk! stöd skall
utgå till energianläggningar i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

1979180:731 av Karin Israelsson (c) och Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att det nyinrättade
samarbetsorganet i Västerbotten ges i uppdrag att lämna förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder för Västerbottens inland och glesbygder.

1979180:732 av Paul Jansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande behovet av sysselsättningsskapande
åtgärder i Skaraborgs län.

1979180:735 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen
och näringslivets utveckling i Malmöregionen.

1979180:737 av Yngve Nyquist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en revision av
stödområdesindelning i Kopparbergs län enligt följande

Kommun Stödområde

Malung Inre stödområde 6

Vansbro Inre stödområde 6

Älvdalen Inre stödområde 6

Avesta Inre stödområde 5

(dock med temporär
inplacering av
Horndalsområdet i
inre stödområde 6)
Ludvika Inre stödområde 5

(dock med temporär
inplacering i
inre stödområde 6)

AU 1979/80:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

Kommun	Stödområde
Mora	Inre stödområde	5
Orsa	Inre stödområde	5
Rättvik	Inre stödområde	5
Smedjebacken	Inre stödområde	5
Leksand	Allmänt stödområde	4
Borlänge	Allmänt stödområde	3
Falun	Allmänt stödområde	3
Gagnef	Allmänt stödområde	3
Hedemora	Allmänt stödområde	3
Säter	Allmänt stödområde	3

1979180:740 av Rolf Rämgård m. fl. (c) 41 47

1 motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att stödet till hemarbeten i sin nuvarande omfattning
får försätta t. v.,

2. att riksdagen föreslår regeringen att utvärdera hemarbetens verksamhet
och dess framtida inriktning.

1979180:741 av Mona S:t Cyr (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en kompletterande
kartläggning av de återhållande faktorer som motverkar handeln med
drivmedel på glesbygden, i syfte att undanröja dessa och därmed underlätta
glesbygdsstödets avsedda effekter.

1979180:745 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs
län.

1979180:970 av Olof Palme m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar

7. att begära att regeringen snarast redovisar resultatet av det hittillsvarande
arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på
bruksorterna.

Motionen har beträffande detta yrkande överlämnats av näringsutskottet.
Den behandlas i övriga delar av näringsutskottet.

1979180:977 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för
regionalpolitisk! stöd till turistnäringen ändras så att stöd även ges till
turismen i södra och mellersta Sverige.

1979180:981 av Åke Gustavsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

36 37

18 2

45 51

27, 54 16, 17, 66

57 72

AU 1979/80: 23

användandet av de regionalpolitiska instrumenten för att skapa mer sysselsättning
i områden med hög arbetslöshet.

1979/80:983 av Kurt Hugosson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär extraordinära näringspolitiska
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att upprätthålla
sysselsättningen i Göteborgsområdet.

1979/80:985 av Ove Karlsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i förordningen
om regionalpolitisk! stöd (SFS 1979: 632 och 812 § 12) så att kommuner
i stödområde 5 och 6 har möjligheter att bygga industrilokaler för
uthyrning om högst I 500 m2 med statsbidrag på 55 resp. 70%, även om
kontrakt på uthyrning saknas.

1979/80:986 av Torsten Karlsson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av reglerna för
lokaliseringsstöd i syfte att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för
företag utanför stödområdena,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande arbetsmarknadssituationen i Motala.

1979180:989 av Iris Mårtensson m. fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att
glesbygdsstödet bör förstärkas för Gävleborgs län såväl som för riket som
helhet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att utvidga stödet
till glesbygdsbutiker.

1979180:991 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
en målsättning att vid tillsättandet av nya kommittéer alltid beaktas möjligheterna
att lokalisera tjänster i kommittéerna utanför Stockholm.

1979180:994 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av lag om etableringskontroll,

14. beslutar att kommunal styrelserepresentation införs i företag som
får lokaliseringsstöd,

15. hos regeringen begär att förslag skyndsamt föreläggs riksdagen om
kommunal styrelserepresentation i företag som får del av lokaliseringsmedel.

AU 1979/80: 23

16. beslutar att som allmänt villkor för lokaliseringspolitiskt stöd bör
gälla att förhållandena mellan stödföretaget och dess anställda regleras
genom kollektivavtal,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regler och handläggningsordning för åtgärder i glesbygder.

Yrkandena 10 och 11, som rör jämställdhetsfrågor, kommer att behandlas
under nästa riksmöte. Övriga här ej upptagna motionsyrkanden behandlas
i AU 1979/80:21 och 25.

1979180:997 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m)

1 motionen yrkas att riksdagen fastställer befolkningsramen 271000-275 000 invånare år 1985 för Skaraborgs län.

1979180:998 av Sten Svensson (m) och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar om inplacering av Gotlands
kommun i stödområde 5.

1979180:999 av Åke Svensson (c) och Ivan Svanström (c)

1 motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att föreslå utlokalisering av lämplig central
statlig verksamhet till Kalmar län och andra områden som har en liten
andel av den statliga sysselsättningen.

1979180:1004 av Åke Wictorsson (s) och Sivert Andersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna att planeringstalet för Stockholms län i länsplaneringen bör vara det
av länsstyrelsen föreslagna I 560000- I 590000 år 1985.

1979180:1032 av Nils Erik Wååg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det regionalpolitiska stödet
inte får ges en sådan utformning, att redan etablerad sysselsättning i andra
regioner äventyras.

1979180:1036 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar

1. att statlig förvaltning bör lokaliseras till Hofors,

2. att Hofors kommun bör placeras i stödområde fyra.

1979180:1456 av Gunilla André m. fl. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar höja planeringstalen för Skaraborgs
län till 271 000-275000 invånare för år 1985.

1979180:1457 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

AU 1979/80: 23

1. beslutar anhålla att regeringen upptar överläggningar med företrädare
för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala
investeringar enligt riktlinjer som förordats i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
de värmländska kommunernas inplacering i regionalpolitiska stödområden,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att etableringsdelegationen uppmärksammar behovet av nylokaliseringar
till Värmland,

4. beslutar att lokaliseringspolitiskt stöd skall utgå för byggande av
kommunala industrilokaler i Värmlands län under budgetåren 1980/81 —
1982/83,

5. beslutar att ett statligt industricentrum skall etableras i Torsby kommun,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av statlig verksamhet till Värmland,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökat stöd till turism i Värmland,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelning av statliga medel för vidareutveckling av åtgärdsförslag inom
länsplaneringen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser i Värmland.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1979/80: 1400.

1979180:1458 av Karl Björzén (m) och Björn Körlof (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en översyn av länsplaneringsarbetet bör ske innan ytterligare en stor
planeringsomgång startas.

1979180:1462 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att norra, östra och södra delarna
av Gotlands kommun inplaceras i inre stödområde 5.

1979/80:1464 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
frågan om statligt stöd i de s. k. skogslänen till industrilokaler som uppförs/
övertas av kommunen utreds.

1979180:1465 av Eric Holmqvist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att det inrättas
en särskild näringsli vskommitté för Skåne jämte länsvisa arbetsgrupper
samt ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen angående
sysselsättningen i Skåne.

AU 1979/80: 23

1979/80:1467 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till
att trygga nödvändigt stöd till företag i glesbygd under innevarande budgetår.

1979180:1468 av Göte Jonsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att inom ett
lämpligt försöksområde upprättas ett landskapspolitiskt program syftande
till att uppnå en positiv strukturutveckling på landsbygden.

1979180:1469 av Erik Larsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. uttala att regionalpolitiken i sin tillämpning bör ges en mer problemorienterad
inriktning i syfte att tillgodose målsättningen om en decentraliserad
samhällsutveckling,

2. att bemyndiga regeringen att besluta om utökat regionalpolitiskt stöd
utanför nuvarande stödområde på sätt som angivits i motionen.

1979180:1472 av Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avskrivnings- och lokaliseringslån
kan utgå till kommunen även utanför stödområde 4-6 för att
uppföra industrilokaler inom de regler som anges i motionen.

1979180:1473 av Bertil Måbrink (vpk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en konsultgrupp som
tillsammans med Söderhamns kommun och de fackliga organisationerna
analyserar och utreder på vilket sätt en industriutveckling skall ske i
Söderhamn,

2. att denna analys görs utifrån samhällsekonomiska bedömningar,

3. att regeringen under pågående analys och utredning samt tills förslag
till åtgärder presenterats stoppar alla industrinedläggningar.

1979180:1474 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller hos regeringen om att en statlig
industri- och sysselsättningsplan för Blekinge utarbetas, med beaktande av
de förslag som anges i motionen.

1979/80:1478 av Karl-Eric Norrby (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att regeringen vid översynen av
stödområdesindelningen bör överväga att flytta Arvika, Årjängs och Säffle
kommuner till stödområde 4.

AU 1979/80:23

1979/80:1479 av Johan Olsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder för
intensifierade insatser i glesbygder och mindre tätorter i Gävleborgs län.

1979/80:1480 av Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Ånge bör prioriteras
som lokaliseringsort vid nystartande, utbyggnad eller omlokalisering av
statlig förvaltning, service o. d. samt av statlig industriell verksamhet.

1979180:1549 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att bemyndiga regeringen att sätta in extraordinära regionalpolitiska
insatser i Värmland,

2. att hos regeringen begära att Värmlands synnerligen besvärliga sysselsättningssituation
beaktas i kommande översyn av stödområdesgränserna.

1979180:1792 av Olle Aulin m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen framförts om regionalpolitiska åtgärder inom Malmöhus
län.

1979180:1795 av Karin Flodström m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslagits om ändrad stödområdesindelning för Örebro
län.

1979180:1797 av Hans Gustafsson m. 11. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Blekinge län får en extra
tilldelning av anslagen för sysselsättningsfrämjande åtgärder i anslutning
till länsplaneringen att användas för framtagande av sysselsättningsprojekt
i Olofströms kommun.

1979/80:1802 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin uppfattning ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts.

Motionen behandlar sysselsättningsfrågor i Malmöhus län.

1979180:1808 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett näringspolitiskt
program för utveckling i skogslänen skyndsamt utarbetas,

2. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om riktlinjer för regionalpolitiska åtgärder i Norr -

AU 1979/80:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

bottens. Västerbottens, Västernorrlands. Jämtlands. Gävleborgs. Kopparbergs
och Värmlands län.

1979/80:1812 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)

I motionen yrkas

2. att riksdagen uttalar att lokalisering av statlig verksamhet bör ske till 63 82

Malmöhus län,

3. att riksdagen beslutar att stödområdesgränsema revideras, så att 27 27

även enstaka kommuner och områden i Skåne kan ingå,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en särskild delega- 63 82

tion tillsätts för behandling av sysselsättningsproblemen m. m. i Skåne. I

denna delegation bör bl. a. ingå representanter för näringslivet.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 av trafikutskottet.

1979180:1813 av Eric Rejdnell (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening beslutar uttala

1. att ökade regionalpolitiska insatser bör göras i Kalmar län. 60 76

2. att stödområdesplaceringen bör förbättras för de värst utsatta kom- 27 25

munerna.

3. att åtgärder bör vidtas för lokalisering av statlig verksamhet till Kal- 60 76

mar län.

1979180:1815 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) 30 30

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till decentraliseringsdelegationen.

2. att riksdagen hos regeringen begär en inventering av möjligheterna
att, i samband med de omlokaliseringar av olika myndigheter som kommer
att aktualiseras under de närmaste åren. överföra statlig verksamhet till de
kommuner i Stockholmsregionen som har en låg andel arbetsplatser i
förhållande till invånarantalet.

1979180:1820 av Eva Winther (fp) 19 5

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att i direktiven till utredningar
med regionalpolitisk anknytning bör skrivas in att utredningen har
att ta hänsyn till den regionalpolitiska målsättning riksdagen slagit fast.

1979/80:1821 av Erik Wärnberg m. fl. (s) 27 22, 23

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Kinda och Ydre kommuner
samt Östergötlands skärgård placeras i stödområde 3 och att kommunerna
Valdemarsvik, Åtvidaberg. Boxholm och Ödeshög placeras i
stödområde 2.

AU 1979/80:23

1979/80:1847 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen

1. beslutar anhålla alt regeringen föreslår ökad differentiering av de
regionalpolitiska stöden i syfte att uppnå hårdare styrning av resurserna till
inlandet,

2. beslutar att flytta upp Bräcke kommun från stödområde 5 lill stödområde
6,

3. beslutar att användningen av offertprincipen begränsas till stödområdena
5 och 6,

4. beslutar att anhålla att regeringen ser över investeringsfonderna så att
de åter kan utnyttjas i lokaliseringssyfte och att insatserna styrs till inlandet,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kapitalutflödet från företag inom inre stödområdet.

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökade insatser från statens sida för att utveckla de industrier
och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar.

7. beslutar att ett statligt industricentrum skall etableras i Sveg. Härjedalens
kommun.

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förändringar av kraven på kommunala industrilokaler.

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av statlig industriell verksamhet till Jämtlands län.

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
etableringsdelegationens verksamhet.

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att statlig, offentlig verksamhet förläggs till Jämtlands län.

12. beslutar att. i enlighet med vad i motionen anförts, vid högskolan i
Östersund inrätta ett utvecklingscentrum för inlandsforskning med inriktning
på äldreomsorgen.

1979/80:1875 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m)

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar att regeringen bör tillse att Stockholmsregionens
välståndsskapande förutsättningar liksom dess huvudstadsroll
kommer till uttryck i pågående länsplaneringsomgång. Planeringstalen
bör inriktas på en befolkningsmängd på mellan 1560000 och
I 590000 stockholmare 1985.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80: 1870.

AU 1979/80:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

1979180:1901 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) 54 66

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för
att stärka sysselsättningen i Gävleborgs län.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80: 1900.

1979/80:1902 av Hans Lindblad (fp) 27 16

I motionen yrkas att riksdagen med hänvisning till den för svenska
förhållanden extrema folkminskningen i Hofors kommun beslutar föra
kommunen till ett fördelaktigare stödområde.

Riksdagens regionalpolitiska beslut år 1979

Det regionalpolitiska beslutet förra året redovisas i propositionen på
följande sätt.

Riksdagen tog våren 1979 ställning till regionalpolitiken (prop. 1978/
79: 112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). I beslutet fastlades riktlinjer,
som i stort bygger på de principer riksdagen antog år 1976. Målet för
regionalpolitiken skall vara att ge människor i alla delar av landet tillgång
till arbete, service och god miljö. Eftersom det alltjämt råder betydande
skillnader mellan landets olika delar i dessa avseenden, måste regionalpolitiken
inriktas på att undanröja förvärvshinder och fördela arbetstillfällena
inom landet så att en rimlig regional balans uppnås. En förutsättning för
detta är bl. a. att ingen del av landet växer på ett sådant sätt att regioner i
andra delar av landet påverkas negativt.

1 de nya riktlinjerna för regionalpolitiken betonades särskilt vikten av att
länsplaneringen mer än tidigare inriktas på konkreta åtgärder och samordnas
med annan planering. För att möjliggöra åtgärder i anslutning till
länsplaneringen anvisades medel under ett särskilt anslag. Vidare behandlades
de regionalpolitiska planeringsinstrumenten för att få enhetliga riktlinjer
för hur de olika regionernas problem skall lösas. Ortsplanens betydelse
för prioriteringar slogs fast samtidigt som vissa kompletteringar och
preciseringar angavs. Inga ändringar beslutades i de tidigare fastställda
planeringstalen för länens folkmängd men en översyn begärdes. En ny
stödområdesindelning antogs där kommuner i behov av regionalpolitisk
stöd placerades in i sex stödområden.

Det regionalpolitiska stödet till näringslivet förstärktes. Det gällde i
första hand sysselsättningsstödet. Lokaliseringslån kan nu ges, förutom till
investeringar i byggnader och maskiner, även till bl. a. marknadsföring och
produktutveckling. Vidgade möjligheter finns att använda offertstöd i de
fall då övriga stödmöjligheter inte är tillämpliga.

AU 1979/80:23

Enligt riksdagsbeslutet skall de statliga insatserna för sysselsättning och
service i glesbygder samordnas och intensifieras. Ett nytt och förstärkt
glesbygdsstöd infördes.

Systemet med lokaliseringssamråd skall behållas och utvidgas till att
omfatta den privata tjänstesektorn.

Den offentliga sektorn bör i ökad utsträckning planeras från regionalpolitiska
utgångspunkter.

AU 1979/80: 23

Utskottet

Regionalpolitikens inriktning

Riksdagen fastställde förra året nya riktlinjer för regionalpolitiken. En
översiktlig redovisning av det beslutet har lämnats i ett tidigare avsnitt av
detta betänkande. Det pågår ett fortsatt utredningsarbete med de regionalpolitiska
frågorna. Länsplanering 1980 kommer att i höst slutföras på det
regionala planet. Avsikten är att riksdagen därefter skall få en redovisning
av resultatet i form av en proposition. Även det pågående arbetet på en
sysselsättningspolitisk proposition på grundval av bl. a. sysselsättningsutredningens
slutbetänkande kan väntas få betydelse för regionalpolitikens
förutsättningar och inriktning.

Vpk tar i en omfattande motion, 326, upp frågan om regionalpolitikens
framtida inriktning. Motionärerna lägger fram ett tiopunktsprogram som
de vill skall ligga till grund för politiken. Dessutom begär motionärerna att
regeringen skall lägga fram förslag om hur politiken skall förverkligas. De
tio punkterna har följande lydelse:

1. Regionpolitiken skall ske i form av en styrningsplanering, där ansvariga
politiska beslut direkt avgör resursernas fördelning i stort.

2. Ett stort, långsiktigt statligt industriprogram skall läggas upp, inriktat
på att starkt höja förädlingsgraden i ekonomin både totalt och i de
särskilda branscherna samt med minsta energi- och råvaruåtgång
skapa maximalt med arbete. De statliga industrierna skall planmässigt
utlokaliseras i skilda regioner.

3. Alla större privata investeringar skall med avseende på sin geografiska
fördelning rätta sig efter samhälleliga beslut.

4. Ett planeringsdepartement skall inrättas med uppgift att ta fram
underlaget för och från riksnivå fördela statliga och större privata
investeringar. Den konkreta uppbyggnaden ute i länen bör skötas av
länsorganen, vilka av departement och riksdag bör tilldelas medel
härför.

5. Planeringsdepartement och länsorgan skall söka samla investeringar
i produktion, infrastruktur och bebyggelse till större samordnade
projekt. Detta är nödvändigt för att få tillräckligt stora insatser och
för att garantera fungerande och genomtänkta levnadsmiljöer.

6. Ett nationellt program skall läggas upp för att dämpa privatbilismen
och bygga ut kollektivtrafik och inrikes sjöfart till högsta tekniska
kapacitet. Detta är nödvändigt för att effektivisera transporterna,
rädda kollektivtrafiken i glesbygderna samt sanera storstäderna.

7. Ett program skall läggas upp för att systematiskt undanröja de
verkningar hittillsvarande utveckling fått i storstadsregionerna -stocknings- och köproblem, förstöring av den fysiska miljön, bostadssegregering
och ansamling av sociala problem.

8. Den nuvarande ortsklassificeringen skall avskaffas. Helt nya principer
för tätortsutbyggnad bör för framtiden förberedas — t. ex.
utvecklande av blandstadsprincipen. Målet skall vara städer, planerade
för social jämställdhet och ägnade att bryta ned skillnaderna
mellan stad och land.

2 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

9. Existerande småorter och glesbygder skall vara garanterade fullvärdig
försörjning med elementära nyttigheter - sanitär utrustning,
normal bostadsstandard, dagligvaruservice samt rimliga reseavstånd
för dagliga funktioner som skola och arbete.

10. Målsättningen för regionpolitiken skall vara full, effektiv och bestående
sysselsättning i varje län samt att ingen kommun eller bygd
med ett befolkningsunderlag i nuläget på minst 10000 skall behöva
drabbas av kroniska flyttningsförluster.

Utskottet konstaterar att vpk förra året lade fram en motion av i princip
samma innebörd och att riksdagen avslog den i samband med att riktlinjerna
för regionalpolitiken fastställdes. Med hänvisning härtill och vad tidigare
sagts om det fortsatta regionalpolitiska utredningsarbetet avstyrker
utskottet motionskraven även i år.

Inte heller finner utskottet skäl att föreslå någon åtgärd på grund av
motionen 981 av Åke Gustavsson m. fl. (s). Mot bakgrund av förhållandena
i Jönköpings län vill motionärerna få till stånd en översyn av de regionalpolitiska
instrumenten för att öka tillgången på arbete i sysselsättningssvaga
regioner. Även beträffande den motionen hänvisar utskottet till vad inledningsvis
anförts om det pågående regionalpolitiska utredningsarbetet.

Länsplaneringen

Länsplaneringen är en regional utvecklingsplanering. Den har till syfte
att klargöra hur de regionalpolitiska målen för arbete, service och god
miljö skall nås i länen. Planeringen utförs av länsstyrelserna i samverkan
med statliga sektorsorgan, kommuner, landsting, fackliga organisationer,
näringsliv m. fl. Hittills har länsplaneringen genomförts i tre riksomfattande
omgångar, länsplanering 1967, länsprogram 1970 och länsplanering
1974. Fullständiga länsplaneringar är numera avsedda att bedrivas ungefär
vart femte år. Mellan planeringsomgångarna görs en årlig uppföljning och
utvärdering. Nu pågår en fullständig omgång, länsplanering 1980, som
skall redovisas av länsstyrelserna under hösten.

Länsplaneringens uppläggning diskuterades i samband med riksdagens
beslut förra året om regionalpolitiken. Både i propositionen och i utskottsbetänkande!
betonades vikten av att planeringen blir mer konkret och
åtgärdsinriktad. Särskilda medel anvisades då liksom i år för att genomföra
och vidareutveckla åtgärder i anslutning till länsplaneringen.

Vid fjolårets riksdagsbehandling riktades i motioner kritik mot länsplaneringen.
Denna kritik - i vilken utskottet delvis instämde - återkommer
nu. Sven Lindberg m. fl. (s) yrkar i motionen 442 att de stora länsplaneringsomgångarna
skall slopas och att man i stället skall koncentrera sig på
de årliga rapporterna. Dessa kan vid behov kompletteras genom att regeringen
utfärdar anvisningar om att en viss fråga skall behandlas i ett eller

AU 1979/80:23

flera län. Karl Björzén (m) och Björn Körlof (m) är inne på samma
tankegång i motionen 1458. De vill ha en översyn av länsplaneringsarbetet
innan ytterligare en stor planeringsomgång startas.

Utskottet har inte underlag för att nu ta ställning till frågan om de stora
planeringsomgångarna skall upphöra. Utskottet utgår emellertid från att
länsplaneringens framtida utformning tas upp i den proposition som kan
väntas på grundval av länsplanering 1980.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 442 och 1458 inte föranleda
någon åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1468 av Göte Jonsson
m.fl. (m). Motionärerna vill få till stånd en helhetsbedömning av den
svenska landsbygdens framtid och tänker sig att man mot bakgrund av
förhållandena i ett försöksområde skall upprätta ett landsbygdspolitiskt
program. Syftet skall var att få till stånd en positiv utveckling av
landsbygden. Vid helhetsbedömningen skall man utgå från faktorer som
befolkningsunderlag, bebyggelse, arbetstillfällen, service och kommunikationer.

Enligt utskottets uppfattning täcker länsplaneringen in frågor av det slag
motionärerna är ute efter. Det är fullt möjligt att inom ramen för denna
planering belysa problemen i mera glesbebyggda delar av länen och med
ledning därav lämna förslag till åtgärder. Så sker också i dag. Denna
ordning har den fördelen att man tar upp frågorna utifrån de olika länens
skilda förutsättningar. Det är ett mera realistiskt sätt att närma sig problemen
än att — som motionärerna föreslår - specialutreda ett visst
område som skulle återspegla ett genomsnitt av vår landsbygd. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionen.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp motionen 1820 av Eva Winther
(fp). Motionären vill att riksdagen skall uttala att i direktiven till statliga
utredningar med regionalpolitisk anknytning skall skrivas in att hänsyn
skall tas till de av riksdagen fastställda regionalpolitiska målen.

Utskottet har inte annan uppfattning än motionären i fråga om vikten av
att utredningar i förekommande fall väger in de regionalpolitiska aspekterna
då man lägger fram sina förslag. I vad mån det sagda i de särskilda
fallen bör komma till uttryck i direktiven för utredningarna torde i första
hand vara en fråga för regeringen. Med hänsyn till att utredningsdirektiv på
ett förberedande stadium delas till berörda departement finns det möjligheter
att den vägen bevaka de regionalpolitiska synpunkterna. På ett område
kommer f. ö. frågan att särskilt granskas, och det gäller decentralisering av
statlig verksamhet. Som redovisas i det följande har nämligen inrättats en
särskild decentraliseringsdelegation under ledning av statsrådet Johansson.

På grund av det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

AU 1979/80:23

Ortsplanen

Ortsplanens utformning framgår av 5 § förordningen (1979: 639) om skyldighet
för statlig myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken. 1
propositionen föreslås ändring i ortsplanen med anledning av att kommunerna
Motala och Åsele den 1 januari i år delats. Den nybildade Motala
kommun föreslås bli regionalt centrum medan de nybildade kommunerna
Vadstena. Dorotea och Åsele föreslås bli kommuncentra.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionens förslag.

Planeringstal

Sedan åtskilliga år har försök gjorts att med hjälp av befolkningstal ange
den beräknade befolkningsutvecklingen på längre sikt i kommuner och län.
Till en början gällde befolkningstalen kommunblocken. Länsplanering 1967
var avsedd att lägga grunden till en bättre samordning av de statliga
myndigheternas beslut om fördelning av utbyggnadsresurser mellan olika
kommunblock. För att ge planeringen en kvantitativ och konkret innebörd
fastställde därför länsstyrelserna befolkningstal i form av ramar för kommunblocken.
Ramarna grundades på befolknings- och näringslivsprognoser
och avsåg befolkningen år 1980. Talen betecknades som grova
riktvärden för planeringen och skulle justeras efter hand som förutsättningarna
ändrades.

Vid anmälan av länsplanering 1967 till 1969 års riksdag betonades att
befolkningstal av det angivna slaget inte kunde få bindande effekt. De
skulle endast vara vägledande för samhällsplaneringen. Eftersom behoven
av insatser var störst inom stödområdet, skulle åtgärder som syftade till att
påverka utvecklingen i positiv riktning i förhållande till prognoserna förbehållas
i första hand detta område. Planeringen utanför stödområdet kunde
som utgångspunkt ha en utveckling som i huvudsak stämde överens med
de uppgjorda prognoserna. En enhällig riksdag anslöt sig till det uttalandet.

Planeringstal för länen i form av befolkningsramar fastställdes av riksdagen
år 1972 och år 1976. Dessa ramar, som innehåller antaganden om
befolkningsutvecklingen t. o. m. utgången av år 1985, skall statliga myndigheter
enligt förordningen 1979: 639 om skyldighet för statlig myndighet att
följa riktlinjerna för regionalpolitiken lägga till grund för planeringen inom
sitt verksamhetsområde och för beslut av betydelse för samhällsutvecklingen.

Riksdagen uttalade år 1972 att befolkningsramarna skulle utformas med
beaktande av utvecklingsmöjligheter och utvecklingstendenser i de skilda
regionerna och med hänsyn till tillgängliga regionalpolitiska medel. I befolkningsramarna
skulle finnas en inbyggd flexibilitet som medgav en
planeringsberedskap för att möta de problem som uppstod om utvecklingen
gick åt annat håll än vad man hade räknat med.

AU 1979/80: 23

I riksdagens beslut år 1976 betonades att en utgångspunkt för planeringen
bör vara att utvecklingsambitionerna för län och kommuner ansluter till
de för landet som helhet gällande förutsättningarna. Planeringen för sysselsättning
och serviceförsörjning skall därför utgå från vad som resp. år är
ett realistiskt befolkningstal för hela riket.

Enligt cirkuläret skulle beslutet om planeringen i resp. län i första hand
inriktas på en viss del av ramen. För storstadslänen skulle planeringen
primärt inriktas på den undre delen av ramen. Planeringen i skogslänen
och Gotland skulle primärt inriktas på den övre delen av planeringsramen.
För övriga län skulle planeringen i första hand inriktas mot mellandelen av
resp. befolkningsram.

I den regionalpolitiska propositionen 1978/79:112 framhölls bl. a. att
planeringstal i form av befolkningsramar är en god grund för fördelningsoch
dimensioneringsbeslut av betydelse för regionalpolitiken. Någon ändring
i de befolkningsramar för år 1985, som tidigare beslutats för länen,
ansågs inte behövas. I anslutning till propositionen väcktes ett antal motioner
med förslag till justeringar i planeringstalen för en del län. Riksdagen
biföll propositionen så till vida att 1976 års beslut om befolkningsramar
skulle gälla t. v. I utskottets betänkande (AU 1978/79:23), som låg till
grund för riksdagsbeslutet, framhölls emellertid att förutsättningarna i
någon mån hade ändrats sedan 1976, bl. a. fanns det anledning räkna med
att rikets totala befolkningsökning skulle bli inte oväsentligt lägre än vad
tidigare antagits. Regeringen Fick därför riksdagens uppdrag att se över
planeringstalen och redovisa resultatet härav till innevarande riksmöte.

Med anledning av riksdagens beslut har inom industridepartementet
upprättats en promemoria med förslag till reviderade planeringstal för år
1985. Länsstyrelserna har yttrat sig över promemorian. Resultatet av
regeringens överväganden redovisas i budgetpropositionen. I följande tabell
anges befolkningssiffrorna för länen åren 1970 och 1979, de för år 1985
fastställda planeringstalen samt propositionens förslag till reviderade planeringstal
för samma år. I tabellen har även lagts in de år 1972 beslutade
befolkningsramarna för år 1980.

En jämförelse mellan de verkliga invånarantalen vid början av 1980 och
de år 1972 för länen uppställda planeringstalen med kompletterande prioriteringsuttalanden
visar en tämligen god överensstämmelse med undantag
för storstadslänen där avsevärda skiljaktigheter föreligger. För Stockholms
län understiger sålunda det verkliga talet den nedre delen av ramen
med ca 75 000 invånare. Motsvarande tal för Göteborgs och Bohus län och
Malmöhus län är 47 000 resp. 17 000. Även Blekinge, Örebro och Västmanlands
län ligger under prognosen. Avgörande för skillnaden mellan den
planerade och den verkliga utvecklingen är att rikets totala befolkning inte
nått upp till den nivå man räknat med.

När det gäller ramarna för år 1985 skiljer sig de nu föreslagna från de
tidigare antagna, främst genom att de gjorts snävare. Skälet härtill är att

AU 1979/80:23

Invånare i tusental

Folkmängd Planeringstal Nuvarande pia- Reviderade

Län	1970	1979	för 1980 enl. beslut 1972	neringstal för 1985	tal för 1985
Stockholms	1477	1524	1600-	1675	1530—	1590	1 545 —	1565
Uppsala	217	242	225 —	235	240-	250	246-	250
Södermanlands	248	252	250-	260	250-	260	250-	254
Östergötlands	382	392	390-	410	390-	410	394-	400
Jönköpings	299	302	305-	320	300-	315	303-	308
Kronobergs	167	172	170-	180	170—	180	171 —	175
Kalmar	241	241	245-	255	240-	250	240-	244
Gotlands	54	55	52-	55	53-	55	54-	56
Blekinge	154	154	155 —	165	155 —	165	152—	156
Kristianstads	264	279	265-	275	270-	280	283—	287
Malmöhus	719	743	760-	790	740-	770	745-	755
Hallands	200	229	210—	220	225 —	240	236-	240
Göteborgs o. Bohus	715	713	760-	790	720-	750	710—	720
Älvsborgs	402	424	410—	430	415 —	435	422-	428
Skaraborgs	259	269	260-	270	260-	270	268-	272
Värmlands	284	285	280-	290	280-	290	283-	287
Örebro	275	274	280-	290	270-	280	273-	277
Västmanlands	262	260	270-	280	265-	275	261 —	265
Kopparbergs	277	286	270-	280	280-	290	288-	292
Gävleborgs	293	294	290-	300	295-	305	293-	297
Västernorrlands	267	268	260-	270	265-	280	270-	274
Jämtlands	131	135	125-	135	130—	140	136—	139
Västerbottens	233	242	230-	240	240-	250	244-	248
Norrbottens	255	264	250-	260	275-	290	267-	272
Riket	8077	8 300	8 312—	8675	8258-	8620	8 333—	8460

planeringstalen skall avse en så kort tid som den närmaste femårsperioden.
Som en följd härav anses de tidigare gjorda prioriteringsuttalandena beträffande
viss del av ramarna vara obehövliga. Sådana preciseringar bör enligt
propositionen kunna göras av länsstyrelserna i arbetet med länsplaneringen.

Det förslag till planeringstal för länen som redovisas i propositionen
ligger för flertalet län nära länsstyrelsernas prognoser. För Stockholms,
Skaraborgs och Norrbottens län innebär dock propositionen avvikelser i
förhållande till dessa. För Norrbotten har propositionen en högre nivå än
länsstyrelsens befolkningsprognos enligt vilken befolkningen skulle uppgå
till 259000 år 1985. För Stockholms och Skaraborgs län är förhållandet det
motsatta.

I fyra motioner begärs ändring av planeringstalen. Motionerna gäller
Stockholms län och Skaraborgs län. Åke Wictorsson (s) och Sivert Andersson
(s) i motion 1004 och Margaretha af Ugglas m. fl. (m) i motion 1875
yrkar att befolkningsramen för Stockholms län skall bestämmas i enlighet
med länsstyrelsens förslag. Det innebären höjning med 15000 invånare till
1 560000-1 590000.1 motionen 1004 framhålls bl. a. att regeringen i propositionen
inte redovisar på vilket sätt befolkningsutvecklingen i länet skall
bromsas upp, således vilka styrmedel statsmakterna anser skall användas
för att det uppsatta målet skall nås.

AU 1979/80:23

I motionerna 997 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) och
1456 av Gunilla André m. fl. (c) begärs att befolkningstalet för Skaraborgs
län skall höjas enligt länsstyrelsens förslag, vilket innebär en befolkningsram
på 271 000—275 000. Som framgår av tabellen ovan föreslås i propositionen
en ram på 268000—272000. Motionärerna pekar bl. a. på den förhållandevis
stora inflyttningen till länet och de relativt höga födelsetalen.

Utskottet anser sig kunna godta propositionens förslag till planeringstal i
länen för år 1985. De snävare ramarna minskar visserligen flexibiliteten i
planeringen, men det kan accepteras med hänsyn till det korta tidsperspektivet.
Med denna typ av ramar blir det också ointressant med särskilda
prioriteringsuttalanden beträffande viss del av ramarna. För Stockholms
län innebär förslaget en årlig genomsnittlig befolkningsökning med 4000-8000 invånare. För Skaraborgs län kan den föreslagna ramen synas något
låg, men den bör dock kunna accepteras. Utskottet avstyrker därför de
motionsvis framförda ändringsyrkandena.

Motionerna har föranlett att frågan om planeringstalens funktion tagits
upp från mera allmänna utgångspunkter i utskottet. Som utskottet tidigare
redovisat kommer länsstyrelserna i höst att presentera förslag till länsprogram
1980. 1 det sammanhanget redovisas länsstyrelsernas förslag till
befolkningsramar för år 1990. Avsikten är att riksdagen sedan får ta ställning
i samband med redovisningen av regeringens överväganden i anslutning
till länsprogram 1980.

Planeringstalen är av riksdagen fastställda utgångspunkter för sådan
samhällsplanering som påverkas av folkmängdens storlek, struktur och
förändringar. De för länen fastställda talen bryts sedan ned till kommunnivå
genom beslut av länsstyrelsen. Genom att statliga myndigheter använder
planeringstalen påverkas kommunal planering samt — mer indirekt
— även enskild verksamhet.

Riksdagen har genom sina ställningstaganden till planeringstalen för
länen velat markera hur den totala befolkningstillväxten i riket bör fördelas
om en rimlig regional balans skall kunna upprätthållas. Detta har bl. a.
kommit till uttryck genom de preciseringar inom ramarna som riksdagen
fastställt, innebärande en prioritering av skogslänen och en dämpning av
utvecklingstakten i storstadslänen. 1 årets budgetproposition finns också
markeringar av detta slag genom förslagen till planeringstal för Stockholms
län och Norrbottens län.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att regeringen i samband
med redovisningen för länsplanering 1980 tar upp frågan om befolkningstalens
framtida roll mot bakgrund av de gångna årens erfarenheter. Frågor
som rör planeringsinstrumentets genomslagskraft på olika områden bör
belysas, liksom problem som hänger samman med önskemål om en ökad
styrning av regionalpolitiska insatser. Planeringstalens effekt för de statliga
myndigheternas verksamhet bör särskilt granskas. En annan viktig
aspekt är vilka slutsatser som skall dras om utvecklingen avviker, positivt

AU 1979/80:23

eller negativt, från den prognos talen kan sägas utgöra. I det sammanhanget
kan det bli aktuellt att ta upp ett principresonemang om de regionalpolitiska
medlens utformning för olika slags situationer.

Vad utskottet anfört i fråga om planeringstalens funktion bör regeringen
underrättas om.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhällets
regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområden.
Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes.
En viktig del av det regionalpolitiska beslutet förra året var ställningstagandet
till en ny indelning i stödområden. Det tidigare systemet med ett
inre och ett allmänt stödområde samt den s. k. grå zonen gjordes mera
finfördelat och sex olika stödområdesklasser infördes. Indelningen framgår
av kartan på s. 25.

En bärande princip för indelningen var att skogslänen och då särskilt de
inre (västra och norra) delarna därav liksom tidigare skulle prioriteras. En
annan utgångspunkt för riksdagsbeslutet var att en kommun inte fick delas
i stödområdeshänseende. Behovet att i vissa fall styra investeringarna
inom kommunerna fick tillgodoses genom att subventionsgraden differentierades
inom gällande ramar. En synpunkt som togs fram var också att
regionalpolitiskt stöd liksom tidigare skulle kunna beviljas utanför stödområdena
om det förelåg särskilda skäl. Den nya indelningen trädde i kraft
den 1 juli 1979.

I budgetpropositionen föreslås inte någon saklig ändring i stödområdesindelningen.
Med anledning av en ändring i kommunindelningen föreslås
dock att Åsele och Dorotea kommuner skall tillhöra stödområde 6. Dessa
båda kommuner utgjorde före den 1 januari i år tillsammans Åsele kommun,
som också ingick i stödområde 6. Utskottet har självfallet inte något
att erinra mot denna formella justering.

Stödområdesindelningen behandlas i ett stort antal motioner. Flertalet
av dessa innehåller yrkanden om högre inplacering av vissa angivna kommuner.
I ett par motioner finns emellertid synpunkter av mer principiell
art. Det gäller främst motionen 1469 av Erik Larsson m. fl. (c). Motionärerna
framhåller att det knappast är lämpligt att riksdagen redan efter ett år
förändrar regionalpolitiken i grundläggande hänseenden. Det skulle, sägs
det vidare, medföra en ryckighet i planeringen som sannolikt skulle motverka
sitt eget syfte. Motionärerna anser emellertid att man, mot bakgrund
bl. a. av den fortgående centraliseringsprocessen, inom ramen förfjolårets
beslut skall ge regionalpolitiken en mera problemorienterad inriktning så
att insatserna i större utsträckning riktas mot utsatta områden, oavsett var
i landet de är belägna. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande av denna
innebörd. Som en följd av den redovisade inställningen föreslår motionärerna
också att regeringen skall få vidgade befogenheter att sätta in stöd i

Kiruna

Lycksele

imsköldsvik

östersund

■ Härnösand
Sundsvall

Gävle

Karlstad Lindesberg

lil E3W

Tranås

AU 1979/80:23

Stödområden

':ekenlÖrklaring
Stödområde 6
Stödområde 5
Stödområde 4
Stödområde 3
Stödområde 2
Stödområde 1

En högre sillra markerar ett större
behov av stödinsatser.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

AU 1979/80:23

utsatta delar av landet utanför stödområdena. Man tänker sig en form av
temporära stödområden för exempelvis två år och insatser där av typ
lokaliseringslån i kombination med sysselsättningsstöd.

Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att man får en något längre
erfarenhet av förra årets reform innan diskussionen tas upp om ändrade
stödformer m. m. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionen 1469
i den del den innehåller förslag om ändring i reglerna för det regionalpolitiska
stödet.

I anslutning till motionen vill utskottet emellertid erinra om att den
nuvarande ordningen innebär möjligheter att bevilja regionalpolitisk! stöd
även utanför stödområdena. Det gäller dock inte sysselsättningsstöd, som
är förbehållet de tre högsta stödområdesklasserna, och på den punkten är
utskottet inte berett att föreslå någon ändring. Enligt regler som tillämpades
redan före fjolårets beslut kan stöd utgå utanför stödområdena om
avsevärda sysselsättningssvårigheter uppkommer vid en omfattande
branschrationalisering eller liknande eller om särskilda skäl talar för att ett
område med ensidigt näringsliv eller isolerat läge bör tillföras industrier.

Enligt utskottets uppfattning ger de nuvarande bestämmelserna regeringen
handlingsutrymme för insatser utanför stödområdena. Erfarenheten
visar också att under årens lopp betydande punktinsatser gjorts med hjälp
av dessa regler. Någon ändring härvidlag innebar inte förra årets beslut.
När det gäller mera omfattande regionalpolitiska åtgärder utanför stödområdena
vill utskottet också peka på det kraftiga stöd som beviljats i anslutning
till varvskrisen. Varvsregionerna kan f. ö. sägas vara temporära stödområden
av i princip det slag motionärerna är ute efter.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen 1469 som inte bör
föranleda någon åtgärd.

Frågan om regionalpolitisk! stöd utanför de nuvarande stödområdena
tas upp även i andra motioner. Motionen 986 av Torsten Karlsson (s)
innehåller ett direkt yrkande om översyn av stödreglerna mot bakgrund av
situationen i Motala. Utskottet hänvisar tili vad som anförts om reglernas
innebörd m. m. och avstyrker motionsyrkandet.

Förslag om ändringar i stödområdesindelningen läggs fram i 19 motioner.
Förslagen berör tolv län och gäller ett stort antal kommuner som
framgår av följande uppställning:

Län/kommun Nuv. Motionsförslag

stödområde -

Västerbottens län

Skellefteå 4 5 Jörn, Kalvträsk, 729 Boije Hörnlund (c)

Fällfors

Jämtlands län

Bräcke 5 6 1847 Marianne Stålberg m. fl. (s)

AU 1979/80:23 27

Län/kommun

Nuv.

stöd område -

Motionsförslag

Gävleborgs län		.
Gävle	2	3
Sandviken	2	3
Ockelbo	3	4
Söderhamn	3	4	578 Olle Westberg i Hofors m. fl.
Bollnäs	3	4	745 Olle Westberg i Hofors m.fl.
Ovanåker	3	4 Voxna 5
Ljusdal	5	6
Hudiksvall	3	4 Delsbo. Bjuråker
Nordanstig	3	4	578, 745,
Hofors Kopparbergs län	3	4	1036 Bertil Måbrink (vpk) 1902 Hans Lindblad (fp)
Malung	5	6
Vansbro	5	6
Älvdalen	5	6
Avesta	3	5 Horndal 6
Ludvika	3	5	737 Yngve Nyquist m. fl. (s)
Mora	4	5
Orsa	4	5
Rättvik	3	5
Smedjebacken	3	5
Leksand	3	4
Värmlands län		Översyn	1457 Sven Aspling m.fl. (s) 1549 Bertil Jonasson m. fl. (c, m,
Arvika	3	4	\|
Årjäng	3	4	1478 Karl-Erik Norrby (c)
Säffle	3	4
Örebro län
Ljusnarsberg	3	5
Hällefors	3	5
Lindesberg	2	5 norra delen
Nora	2	3	1795 Karin Flodström m. fl. (s)
Karlskoga	2	3
Degerfors	2	3
Laxå	-	3
Askersund	-	1
Östergötlands län
Skärgården	-	3
Valdemarsvik	—	2
Åtvidaberg	-	2	1821 Erik Wärnberg m. fl. (s)
Boxholm	—	2
Ödeshög	-	2
Kinda	1	4 3	174 Anna Wohlin-Andersson m. 1821 (s)
Ydre	1	4 3	174 (c) 1821 (s)
Älvsborgs län
Borås	1	3
Mark	1	3
Ulricehamn	1	3
Svenljunga	1	3	568 Wilhelm Gustafsson (fp)
Tranemo	1	3
Herrljunga	-	3
Kalmar län		Översyn	1813 Eric Rejdnell (fp)
Gotlands län
Gotland	4	5 998 Sten Svensson (m) och Ingegerd Troedsson (m) 5 utom Visbyområdetl462 Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s)

. (s)

Skåne

Översyn

1812 Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)

AU 1979/80:23

Såsom utskottet framhöll förra året är det en vansklig uppgift att göra en
rättvis bedömning av hur rikets kommuner bör placeras i stödområdeshänseende.
Motionerna belyser detta förhållande. Det gör även de regionalpolitiska
data som utskottet redovisar i en bilaga till betänkandet.

Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan den nuvarande indelningen
gjordes är utskottet emellertid inte berett att föreslå några ändringar
i denna. En viss uppfattning om hur det nya systemet utfallit bör man få
sedan länsplanering 1980 slutförts. Det ter sig naturligt att på nytt ta upp
frågan om stödområdesindelningen i samband med redovisning för riksdagen
av länsplanering 1980. Utskottet framhöll förra året att det inte kunde
uteslutas att det vid en omprövning kunde visa sig ändamålsenligt att gå
tillbaka till ett system med färre klasser och måhända kraftigare prioritering
av områden som har de verkligt stora problemen. I det sammanhanget
betonade utskottet att inom ramen för ett stödområdessystem indelningen
borde vara långsiktig. Vad här har anförts utgör också svar på de nu
föreliggande yrkandena om översyn av indelningen i vissa län.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finnér utskottet inte skäl att
föreslå någon åtgärd på grund av de i detta avsnitt upptagna motionsyrkandena.

Decentralisering av statlig verksamhet

Under förra riksmötet fattades två beslut av betydelse för det långsiktiga
arbetet med att decentralisera statlig verksamhet. Det ena gällde allmänna
riktlinjer för arbetet med decentralisering i den offentliga förvaltningen
(prop. 1978/79: 111 bil. 14, KU 35, rskr 364). Det andra beslutet innebar att
en delegation för decentralisering av statlig verksamhet skulle inrättas (AU
1978/79: 23 s. 48).

Det förstnämnda beslutet gick ut på att de statliga myndigheterna skall
verka för en decentralisering av beslutsfattandet till regional och lokal
nivå. Detta allmänna decentraliseringsmål skall skrivas in i olika författningar,
däribland den allmänna verksstadgan (1965:600). 1 ett tiopunktsprogram
anges riktlinjer för det fortsatta arbetet med decentraliseringsfrågoma.
Det betonas att man på olika nivåer i statsförvaltningen fortlöpande
måste arbeta med dessa frågor. Den centrala politiska samordningen skall
enligt riksdagsbeslutet förläggas till regeringen och dess kansli.

Beslutet att en decentraliseringsdelegation skulle inrättas tillkom vid
behandlingen av de allmänna riktlinjerna för regionalpolitiken. Beslutet
innebär att regionalpolitiska utgångspunkter i ökad utsträckning skall beaktas
inom den offentliga sektorn. En spridning av statlig verksamhet ses
som ett nödvändigt komplement av medlen för att nå en regional utjämning.

Arbetsmarknadsutskottet framhöll i sitt betänkande förra året att möjligheterna
att omlokalisera ny eller expanderande statlig förvaltning målmed -

AU 1979/80:23

vetet borde prövas och att starka skäl måste finnas, om nyinrättad statlig
verksamhet skall förläggas till Stockholm eller dess grannkommuner. Riksdagen
beslöt sålunda att det skulle inrättas ett särskilt organ med ansvar
för decentraliseringsverksamheten, lämpligen i form av en delegation.
Delegationen borde knytas till regeringens kansli, bl. a. för att möjliggöra
en koppling till den i sammanhanget betydelsefulla budgetprocessen.

I enlighet med dessa båda riksdagsbeslut har regeringen i förordningen
(1979:639) om skyldighet för statlig myndighet att följa riktlinjerna för
regionalpolitiken slagit fast att de statliga myndigheterna, var och en med
hänsyn till sina förutsättningar, skall verka för de regionalpolitiska mål i
fråga om arbete, service och miljö som riksdagen fastställer (1 §). Myndigheterna
har vidare ålagts att i sin planering ta hänsyn till verksamhetens
betydelse för den regionala sysselsättningen och servicen samt fortlöpande
och systematiskt beakta möjligheterna till decentralisering av verksamheten
(2 §). Resultatet av länsplaneringen skall vara en av utgångspunkterna i
detta arbete.

Decentraliseringsdelegationen startade sitt arbete i december förra året.
Den skall bestå av högst fem ledamöter med statsrådet Johansson som
ordförande. Till delegationen har knutits en parlamentariskt förankrad
referensgrupp för samråd när det gäller inriktningen av verksamheten.
Delegationen skall senast den 30 september varje år lämna regeringen en
rapport över sin verksamhet under det föregående budgetåret. Kostnaderna
för delegationen skall belasta budgetdepartementets kommittéanslag.

I en inom budgetdepartementet upprättad promemoria om delegationens
uppgifter framhålls bl. a.:

Delegationen bör som regeringens och regeringskansliets samordnande
organ för decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet verka för
en intensifiering av arbetet med decentralisering av befogenheter och
resurser från centrala statliga myndigheter till regionala och lokala statliga
eller andra organ, likaså från regional till lokal nivå.

Delegationens arbete bör bedrivas med utgångspunkt i riksdagens regionalpolitiska
ställningstaganden.

I första hand bör delegationen arbeta för en decentralisering av nya
funktioner vid befintliga myndigheter och medverka vid prövning av frågor
om lokalisering av ny eller expanderande statlig verksamhet. Som riksdagen
har uttalat måste starka skäl finnas, om en ny statlig verksamhet skall
förläggas till Stockholm eller dess grannkommuner. Delegationen bör vidare
verka för en fortsatt målmedveten decentralisering och delegering av
befogenheter och befintliga verksamheter. Decentraliseringen bör avse
både den centrala och den regionala statsförvaltningen. Delegationen bör i
samarbete med berörda departement medverka till att decentraliseringsaspekter
beaktas i myndigheternas fortlöpande planering. Den bör söka ta
till vara de erfarenheter som har vunnits vid tidigare decentralisering och
omlokalisering.

Delegationen bör i sin verksamhet i huvudsak kunna utgå från det arbete
i decentraliseringsfrågorna som bedrivs inom regeringskansliet. Någon

AU 1979/80:23

ändring av den ärendefördelning som tillämpas inom regeringen och dess
kansli bör således inte göras. När det gäller frågor som berör enskilda
myndigheter, bör liksom hittills vederbörande departement ha huvudansvaret.

Yttrande från delegationen bör inhämtas när decentraliserings- och lokaliseringsfrågor
aktualiseras inom regeringskansliet. Delegationen bör
vara oförhindrad att ta egna initiativ och att föreslå decentraliseringsåtgärder.

Innan utskottet går över till att behandla motioner som rör decentraliseringsarbetet
vill utskottet betona vikten av att arbetet med decentraliseringsfrågoma
i vid mening drivs med kraft. Den nyinrättade delegationen
har en viktig uppgift i det hänseendet, och utskottet förutsätter att den får
stöd i sitt arbete från fackdepartement och myndigheter. Som framgår av
redovisningen av delegationens uppgifter skall man i arbetet ta till vara
erfarenheterna från tidigare genomförd decentralisering och omlokalisering.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla att delegationen i sitt
arbete har att beakta tidigare gjorda prioriteringsuttalanden som riksdagen
gjort.

Frågan om decentralisering av statlig verksamhet tas upp i ett stort antal
motioner. I ett par av dessa behandlas allmänna frågor, medan andra är
inriktade på särskilda kommuner eller län. Det senare slaget av motioner
behandlas i avsnittet om åtgärder i länen.

I motionen 254 begär Anna Wohlin-Andersson (c) ett riksdagsuttalande
med innebörd att nytillkommande statlig verksamhet skall lokaliseras
utanför Stockholmsområdet. Beträffande detta yrkande hänvisar utskottet
till att riksdagen förra året uttalade att inriktningen skall vara den som
motionärerna anger. Det återspeglas för övrigt i den ovan refererade PM
som ligger tili grund för decentraliseringsdelegationens arbete.

Åke Svensson (c) och Ivan Svanström (c) föreslår i motionen 999 att en
parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att föreslå utlokalisering
av central verksamhet till områden som har en liten andel av den
statliga sysselsättningen. Motionärerna nämner härvid särskilt Kalmar
län.

Även i denna fråga hänvisar utskottet till vad tidigare sagts om decentraliseringsdelegationens
uppdrag och arbetsformer. Det får anses självklart
att den aspekt på arbetets inriktning som motionärerna tar upp är en
av utgångspunkterna i delegationens arbete. Vad här har anförts kan också
sägas vara ett svar på motionen 1815 med Daniel Tarschys (fp) som första
namn. Motionärerna vill att decentraliseringsdelegationen skall undersöka
möjligheterna att överföra statlig verksamhet till kommuner i Stockholmsregionen
som har få statliga arbetsplatser i förhållande till invånarantalet.
Om en verksamhet av en viss typ är bunden till Stockholmsregionen bör
man som utskottet tidigare uttalat vara öppen för möjligheten att placera
den utanför regionens kärnområde.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon

AU 1979/80:23

åtgärd på grund av de nu behandlade motionerna 254, 999 och 1815.

I motionen 991 av Arne Nygren m. fl. (s) behandlas frågan om en
placering ute i landet av sekretariaten till statliga utredningar. Motionärerna
vill att man inom departementen tar till vara de möjligheter som finns
att decentralisera kommittésekretariaten.

Utskottet utgår från att frågan följs av decentraliseringsdelegationen.
Det finns f. ö. erfarenheter att bygga på eftersom statsdepartementen sedan
åtskilliga år har kommittésekretariat placerade utanför Stockholm.
Justitiedepartementet har f. n. nio kommittésekretariat i Malmö, sex i
Göteborg, två i Sundsvall, ett i Jönköping och ett i Katrineholm. Motionen
991 synes med hänsyn till det anförda inte behöva föranleda någon åtgärd.

De regionalpolitiska stödformerna

Förra årets beslut om regionalpolitiken innebar viktiga ändringar av de
regionalpolitiska stödformerna. Dessa förändringar sammanfattas i nedanstående
tablå. Denna visar också den för den nu löpande femårsperioden
antagna totalramen för stödets omfattning, fördelad på de olika stödformerna.

Tidigare stödformer	Nuvarande stödformer	Beräknat för budget-åren 1979180-1983/84 (milj. kr.)
Lokaliseringsbidrag Avskrivningslån	Avskrivningslån	1500
Lokaliseringslån Lånegarantier (omsättningstill-gångar, marknadsföring) Flyttningsersättning för maski-ner m. m.	Lokaliseringslån	4 500
Försök med stöd enligt den s. k. offertprincipen	Offertstöd	200
Sysselsättningsstöd (17 500 kr. per anställd)	Sysselsättningsstöd (40000-130000 kr. per anställd)	1000
Utbildningsstöd	Utbildningsstöd (I princip oförändrat)	200
Introduktionsstöd för nyanställd personal	-	7400 (totalram)1

1 1 prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m.m. föreslås att totalramen vidgas
med 170 milj. kr. med hänsyn till propositionens förslag om regionalpolitiskt stöd till
varvsregionerna.

Som framgår av tablån har antalet stödformer minskat. Sysselsättningsstödet
har byggts ut kraftigt. Därtill kommer betydande förändringar av
den tekniska uppbyggnaden av stödformerna. Vidare decentraliserades
handläggningsordningen och kontrollen av stödmedlen förstärktes. Utskottet
återkommer till en del av dessa förändringar i den följande framställningen.

AU 1979/80:23

I årets budgetproposition föreslås ingen annan ändring av det regionalpolitiska
stödet än en viss utvidgning av offertstödet. Däremot aktualiseras
i några motioner olika frågor om inriktningen av stödformerna. Om merparten
av dessa motionsförslag gäller att liknande förslag prövades vid
föregående års riksdagsbehandling av regionalpolitiken.

1 propositionen 1979/80:125 bil. II läggs fram förslag om regionala
utvecklingsbolag i Jämtlands och Västerbottens län, avsedda att finansieras
med regionalpolitiska medel. Förslagen behandlas i betänkandet AU
1979/80: 29.

Allmänna frågor om bidragsvillkoren. Offertstödet

Sedan år 1976 finns ett system för lokaliseringssamråd som vilar på
överenskommelser med större industriföretag och senare har byggts ut
med företag inom konsument- och jordbrukskooperationen. Samrådsverksamheten
handläggs inom industridepartementet av en särskild delegation
för etableringsfrågor. Verksamheten skall enligt förra årets riksdagsbeslut
vidgas till större företag inom den privata service- och tjänstesektorn samt
till större intresse- och ideella organisationer.

Lokaliseringssamrådet på industrisidan inleddes i slutet av år 1976.
Under de två närmast följande åren minskade investeringsvolymen kraftigt,
och samtidigt inträffade strukturkriser i ett flertal branscher. Till följd
härav finns endast begränsade erfarenheter av hur man på denna väg kan
påverka företagens beslut om lokaliseringen av nyetableringar.

Socialdemokraterna anser att samrådssystemet hittills i stort synes ha
blivit utan resultat. Skulle det nu, under en period med mer normal investeringsverksamhet,
visa sig att systemet inte ger önskade resultat bör man
enligt deras partimotion 994 överväga att införa en fullmaktslag om etableringskontroll.
Därvid bör man inte minst pröva möjligheterna att med
detta system kompensera vissa bygder, med lång industritradition och
svåra strukturomställningar, för en vikande sysselsättning. Socialdemokraterna
yrkar i motionen att regeringen skall ges till känna vad i motionen
anförts om behovet av en lag om etableringskontroll.

På grund av den minskade benägenheten att investera inom industrin
åren 1977—1978 saknas, som redan nämnts, tillräckligt underlag för att
bedöma effekterna av etableringssamrådet. Under år 1979 började en
uppgång av investeringarna. Skulle denna uppgång bli varaktig är det
angeläget att söka ta till vara de möjligheter som samrådet med de större
industriföretagen erbjuder för att påverka lokaliseringen av nyinvesteringar.
Detta framhålls av statsrådet Åsling i årets budgetproposition. Det kan
tilläggas att om samrådet inte ger mer påtagliga resultat vid en bestående
uppgång i investeringsaktiviteten får självfallet övervägas nya former för
lokaliseringspåverkan. Som utskottet förra året påpekade med anledning
av ett likartat motionsyrkande kan vid sådana överväganden någon form
av lagstiftning komma att aktualiseras. Med hänsyn härtill och till vad

AU 1979/80: 23

utskottet i övrigt uttalat synes det inte erforderligt att riksdagen tar ett
initiativ av det slag som begärs i motionen.

I motionen 994 tas även upp två andra frågor som likaså behandlades
förra året. Den första gäller kommunal styrelserepresentation i företag som
får lokaliseringsstöd. Socialdemokraterna vill att riksdagen skall dels besluta
att sådan representation införs, dels hos regeringen begära ett skyndsamt
lagförslag i ämnet. Motionärernas avsikt är att man skall förbättra
kommunernas möjligheter att mer direkt få upplysningar om företagens
planer.

Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört senast i förra årets regionalpolitiska
betänkande om att kommunernas informationsbehov kan tillgodoses
på andra vägar än som nu föreslagits. Det kan tilläggas att en av
dessa vägar, det s. k. DIS-systemet nyligen har utvärderats av utredningen
om informationssystemet företag - samhälle (Ds I 1980:5). Dessutom
förtjänar det på nytt påpekas att kommunal styrelserepresentation kan
införas som stödvillkor om det i det enskilda fallet anses erforderligt. På
grund härav avstyrks motionsyrkandet.

Därjämte aktualiserar socialdemokraterna åter frågan om kollektivavtal
som ett allmänt villkor för lokaliseringsstöd. Sedan förra året gäller att i de
fall kollektivavtal inte redan föreligger får stöd beviljas endast om mottagaren
visar att de anställda uppbär lön och andra anställningsförmåner som
är minst likvärdiga med dem som utgår enligt tillämpligt kollektivavtal.
Enligt utskottets bestämda uppfattning finns det inte anledning att frångå
denna ordning. Den socialdemokratiska motionen avstyrks alltså även i
denna del.

Marianne Stålberg m. fl. (s) lägger i motionen 1847 fram förslag till
regionalpolitiska m. fl. åtgärder i Jämtlands län. De åtgärder som är direkt
knutna till länet eller gäller stödet till kommunala industrilokaler behandlas
i senare avsnitt. Några av förslagen har emellertid en generell inriktning,
och de tas därför upp till behandling redan i detta sammanhang. Sålunda
kräver motionärerna en ökad differentiering av stödinsatserna. Syftet
härmed skall vara att uppnå en hårdare styrning av resurserna till inlandet.

Redan den tidigare indelningen med ett allmänt och ett inre stödområde
samt den s. k. grå zonen innebar en prioritering av stödinsatserna till
förmån för skogslänens inland. Denna inriktning har behållits och förstärkts
genom den nya stödområdesindelningen och därtill knutna stödåtgärder.
Samtidigt var syftet med att ersätta de tre tidigare typerna av
stödområden med en indelning i sex områden just att uppnå en ökad
differentiering av stödinsatserna. Motionärerna har inte närmare utvecklat
hur de tänker sig att en ytterligare differentiering av insatserna bör utformas.
Utskottet vill först stryka under vad riksdagen tidigare har uttalat om
prioriteringen av insatser till förmån för skogslänen och då särskilt de inre
delarna av dessa. Till detta vill utskottet endast foga den reflexionen att
den nya ordningen för det regionalpolitiska stödet har tillämpats under
3 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

mindre än ett år och att det därför inte bör komma i fråga att redan nu
initiera mer ingripande ändringar.

Offertstöd kan lämnas inom samtliga stödområden till företag för projekt
inom den privata tjänste- och servicesektorn. Detsamma gäller om stöd till
riksorganisationer samt till större industriföretag i fråga om deras administrativa
funktioner. För annan verksamhet, bl. a. industriell eller industriliknande
verksamhet, får offertstödet endast användas i stödområdena 4-6.

I motionen 1847 begär Marianne Stålberg m.fl. (s) att användningen av
offertstödet skall ytterligare begränsas och endast avse områdena 5—6.
Liknande motionsyrkanden beträffande industriell verksamhet m. m.
framställdes i fjol utan att vinna riksdagens bifall. Utskottet uttalade förra
året en viss förståelse för den restriktivare inställning som låg bakom
förslagen men ansåg sig inte kunna biträda dessa. Ett viktigt skäl för
avgränsningen till stödområdena 4-6 var enligt utskottet att offertstödet
därigenom kunde utnyttjas i hela Norrbottens län, där vissa kommuner är
inplacerade i stödområde 4. Det finns inte skäl att frångå den sålunda
redovisade uppfattningen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motionen 1847 behandlas även frågan om användningen av investeringsfonderna
i regionalpolitiskt syfte. Motionärerna yrkar att riksdagen
hos regeringen skall anhålla att fonderna åter utnyttjas med inriktning på
industriinvesteringar i inlandet.

Investeringsfonderna har sedan lång tid tillbaka kunnat användas i regionalpolitisk!
syfte och har också haft en stor regionalpolitisk betydelse.
Utskottet utgår från att frågan om fondanvändning i detta syfte aktualiseras
i bl. a. etableringsdelegationens samrådsverksamhet. Ett särskilt problem
är i vad mån den skattesubvention som ges via investeringsfonderna
skall få kombineras med regionalpolitisk! stöd. Den frågan berörs inte i
motionen men övervägdes av utskottet vid fjolårets behandling av regionalpolitiken
(AU 1978/79:23 s. 56). Utskottet noterade att det inte föreligger
något hinder för regeringen att fatta beslut som innebär att ett företag
medges utnyttja sin investeringsfond och samtidigt beviljas regionalpolitisk
stöd. Med det anförda har utskottet besvarat motionen som i den
aktuella delen inte bör föranleda någon åtgärd.

Slutligen begär Marianne Stålberg m. fl. (s) åtgärder för att stoppa kapitahitflödet
i form av koncernbidrag från företag i det inre stödområdet till
moderbolag i andra landsdelar. Medlen bör enligt motionärerna i stället
användas för konsolidering av verksamheten i dotterbolagen.

Motionärerna har inte anfört någon närmare motivering för yrkandet.
Utskottet avstyrker motionen även i denna del.

Offertstödet behandlas också i budgetpropositionen. Regeringen föreslår
att man den vägen på försök skall kunna stödja utveckling av produkter
vid företag i södra Sverige. Ett villkor för stöd i sådana fall skall
vara att tillverkningen av den färdiga produkten sker inom något av de

AU 1979/80: 23

stödområden där offertstöd får lämnas. Förslaget biträds av utskottet.

1 motionen 1032 av Nils Erik Wååg m. 11. (s) yrkas att det regionalpolitiska
stödet inte får ges en sådan utformning att redan etablerad sysselsättning
i andra regioner äventyras.

1 det marknadsekonomiska system vi har är företagen ständigt utsatta
för konkurrens från andra företag, både inhemska och utländska. Det
regionalpolitiska stödet syftar till att stimulera till nyetableringar och utvidgningar
av företag i stödområdena på grund av behovet att där skapa
ökad sysselsättning. Ett allmänt villkor för stödet är bl. a. att verksamheten
bedöms få en tillfredsställande lönsamhet. Detta innebär i sin tur att
verksamheten måste kunna tillhandahålla varor eller tjänster till konkurrenskraftiga
priser. En annan sak är att stödet inte få ges en sådan inriktning
att det medverkar till en överetablering inom branscher som redan har
särskilda svårigheter. För att undvika att så sker har man infört regler som
innebär att stöd till verksamhet inom sådana branscher, exempelvis teko,
trävaru- och gjuteribranscherna skall prövas på central nivå. Med det
anförda får motionen anses besvarad, och den bör sålunda inte föranleda
någon åtgärd.

Stöd till energianläggningar

Till de frågor som behandlades förra året hör vilka slag av verksamhet
som skall omfattas av det regionalpolitiska stödet. Börje Hörnlund (c) och
Karin Israelsson (c) tar upp en sådan fråga i motionen 730. Enligt deras
mening bör riksdagen besluta att energianläggningar, baserade på inhemskt
bränsle, skall vara stödberättigade. Stödet till sådan verksamhet
skall kunna utgå generellt i stödområdena 5 och 6 samt efter särskild
prövning i område 4. Motionärerna anser att investeringar i anläggningar
av det angivna slaget bör kunna ge betydande sysselsättningseffekter i
inlandsområdena.

Ett liknande motionsyrkande avslogs av riksdagen i fjol. Regeringen har
nyligen tagit initiativ till en utredning om effekterna på den regionala
utvecklingen av en ökad användning av inhemska bränslen som skogsavfall
och torv. Det har uppdragits åt länsstyrelserna att fullgöra uppdraget i
samband med länsplaneringsarbetet. Enligt direktiven för detta utredningsuppdrag
skall länsstyrelserna lämna en delrapport i oktober i år och
slutredovisning vid utgången av mars 1981 i samband med avlämnandet av
länsrapport 1981.

Det utredningsarbete som initierats av regeringen kan väntas ge ett
bättre underlag än det som i dag finns för att bedöma den i motionen 730
väckta frågan. Den kan också påverkas av de förslag på det energipolitiska
området som regeringen väntas lägga fram med anledning av utgången av
folkomröstningen den 23 mars i kärnkraftsfrågan. Motionen bör med hänsyn
till det anförda inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

AU 1979/80:23

Turistnäringen

Regionalpolitisk! stöd har kunnat lämnas till turistnäringen alltsedan den
aktiva lokaliseringspolitikens början vid mitten av 1960-talet. Stödet förbehölls
dock från början sådana områden där man inte kan räkna med någon
industriell expansion, men förutsättningar finns för turism, dvs. i de mer
utpräglade glesbygderna såsom fjällregionerna. Utanför de nordligare delarna
av landet har stöd ansetts böra lämnas endast för punktinsatser i
särskilda fall. Någon ändring i dessa principer gjordes inte vid fjolårets
behandling av regionalpolitiken. Stöd till turistnäringen utgår i stödområdena
4-6, dvs. i stort sett till anläggningar i skogslänens inland. Efter
medgivande av regeringen kan stöd dock utgå till turistanläggningar även i
stödområdena 1—3.

Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) yrkar i motionen 977 att man
skall kunna lämna regionalpolitiskt stöd till turistnäringen i södra och
mellersta Sverige, särskilt om det är fråga om satsningar i primära rekreationsområden
i dessa delar av landet.

Likartade motionsyrkanden prövades förra året. Utskottet var då inte
berett att förorda en generell vidgning av det geografiska området för
turiststödet. Det kunde dock enligt utskottets mening vara berättigat att i
vissa fall bevilja investeringsstöd till anläggningar i anslutning till primära
rekreationsområden i stödområde 3. Regeringen borde därför vid sin prövning
av ärenden om stöd till turistanläggning ta särskild hänsyn till om
anläggningen ligger i nämnda områden. Utskottet är inte berett att föreslå
någon ytterligare vidgning av det regionalpolitiska stödet till turistnäringen.
Motionen avstyrks sålunda.

Kommunala industrilokaler

Regionalpolitisk stöd till kommunala industrilokaler för uthyrning infördes
år 1977 i form av bidrag som finansierades från ett särskilt anslag.
Fr. o.m. den 1 juli 1979 har det särskilda statsbidraget avskaffats, och
kommunerna får i stället vanliga avskrivnings- och lokaliseringslån.

Stödet till industrilokaler skulle, när det tillkom, i första hand gälla
kommuner i det inre stödområdet. De nya reglerna för stödet innebär ingen
principiell ändring i den geografiska avgränsningen av stödformen. Den får
nu användas i stödområdena 4—6.

En utvidgad användning av stödet förordas i två motioner. Kjell Mattsson
(c) och Märta Fredrikson (c) yrkar i motionen 1472 att man skall kunna
ge stöd även till kommuner utanför stödområdena 4—6. Vidare vill IngMarie
Hansson m.fl. (s) i motionen 1464 att det bör övervägas att utsträcka
stödet till kommunerna i skogslänen. Motionärerna synes utgå från
att stöd lämnas endast till kommuner i stödområdena 5 och 6.

Avgränsningen av stödet till kommunala industrilokaler inom stödområdena
4-6 är ett led i differentieringen av de regionalpolitiska insatserna till
förmån för kommunerna i skogslänens inland. Denna inriktning av stödet
bör inte rubbas, och utskottet avstyrker därför de båda motionerna.

AU 1979/80: 23

Ett av villkoren för att en kommun skall kunna beviljas stöd till industrilokal
är att preliminärt hyreskontrakt har tecknats för åtminstone en del av
lokalen. Detta villkor kan dock efterges om det finns särskilda skäl härför.

I två motioner förordas att man generellt slopar kravet på förhandsuthyrning.
1 motionen 985 av Ove Karlsson m.fl. (s) föreslås en sådan ordning
för lokaler i stödområdena 5 och 6. Marianne Stålberg m. fl. (s) framställer
i motionen 1847 ett motsvarande yrkande för lokaler i stödområde 6.

Reglerna för stödgivningen innebär normalt ett krav på viss förhandsuthyrning.
Utskottet är inte berett förorda att man generellt slopar det
villkoret. Som nämnts har myndigheterna emellertid möjlighet att vid
handläggningen av de enskilda stödärendena bortse från att villkoret inte
har kunna uppfyllas. Utskottet utgår från att myndigheterna vid denna
prövning tar särskild hänsyn till att det primära syftet med stödformen är
att skapa ökade möjligheter till arbetstillfällen på orter där detta från
regionalpolitisk synpunkt är mest angeläget, nämligen de mindre orterna i
skogslänens inland. Prövningen bör alltså inte vara alltför restriktiv. Med
dessa uttalanden från utskottets sida får motionerna anses besvarade, och
de bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

I motionen 1847 begärs dessutom att stödet till kommunala industrilokaler
även skall kunna innefatta maskininvesteringar. Med hänvisning till
att företag som hyr lokalerna kan få regionalpolitisk! stöd för sådana
investeringar avstyrker utskottet motionen i denna del.

Handläggningen av stödärenden

Beslut om regionalpolitisk! stöd fattas av länsstyrelserna om investeringarna
inte överstiger 5 milj. kr. Är det fråga om större investeringar
fattas besluten av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen. Men även om
investeringarna inte överstiger 5 milj. kr. skall ärendena i vissa fall avgöras
på central nivå. Så skall ske om det är fråga om stöd till ett företag inom en
bransch som regeringen har undantagit från länsstyrelsernas beslutsrätt,
bl. a. teko-, trävaru- och gjuteribranscherna. Vidare krävs centrala beslut
om stödet enbart avser anskaffning av patent eller licenser eller om det är
fråga om stöd till marknadsföring och produktutveckling. Länsstyrelserna
skall också lämna ifrån sig ärenden som gäller stöd till företag som är, nyss
har varit eller kan väntas bli föremål för statliga uppföljningsåtgärder.
Ytterligare undantag finns.

Anna Wohlin-Andersson (c) begär i motionen 579 vidgade beslutsbefogenheter
för länsstyrelserna. Investeringsbeloppets övre gräns bör höjas
till 10 milj. kr., och de ovan angivna undantagen från länsstyrelsernas
beslutsrätt bör tas bort eller åtminstone kraftigt mjukas upp.

De i motionen kritiserade reglerna gäller sedan den 1 juli 1979, då den
ovannämnda beloppsgränsen f. ö. höjdes från 3 till 5 milj. kr. Utskottet
anser det inte vara aktuellt att redan nu ta initiativ till ändringar i den
nyligen fastställda beslutsordningen och avstyrker därför motionen.

AU 1979/80:23

Särskilda insatser i vissa regioner

Under denna rubrik föreslås i propositionen (s. 80-81) särskilda åtgärder
i vissa regioner. Framför allt gäller det Norrbotten. På grundval av
främst förslag från Norrbottendelegationen fattade riksdagen på våren
1979 beslut om åtgärder för att främja sysselsättningen i detta län (prop.
1978/79: 127, AU 1978/79:33). Bl. a. anvisade riksdagen ett reservationsanslag
om 160 milj. kr. till Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i
Norrbotten. I det aktuella avsnittet i propositionen informeras om de
projekt som under andra halvåret 1979 kunnat stödjas av medel från
anslaget. Propositionens redovisning avslutas med en begäran att anslaget
skall få användas även för andra sysselsättningsskapande projekt än dem
som direkt har nämnts i propositionen 1978/79: 127.

De projekt som räknades upp i propositionen 127 var utvinning av torv,
kraftvärmeverk i Luleå, särskilda åtgärder i länets glesbygder till stöd för
olika former av kombinationssysselsättningar, insatser inom turism och
rekreation, avloppsreningsverk, åtgärder inom skogsbruket m. m.

Som påpekas i propositionen kan vissa av de uppräknade projekten
stödjas med reguljära regionalpolitiska medel. Sysselsättningsläget i Norrbotten
motiverar att det särskilda anslaget kan användas till projekt som
inte kan få stöd på andra vägar. Utskottet biträder sålunda propositionens
framställning på denna punkt.

I sammanhanget erinras om att utskottet i det nyligen avgivna betänkandet
AU 1979/80: 17 behandlat förslagen i propositionen 1979/80: 98 om lån
till Norrbottens läns landstingskommun för utbyggnad av offentlig verksamhet
i länet.

Anslagsfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens framställningar om anslag
för nästa budgetår till den regionalpolitiska verksamheten. 1 samband med
anslaget Åtgärder i glesbygder behandlas även motioner om åtgärdernas
inriktning m. m.

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

1978/79 Utgift 12 598 319 Reservation 5901681

1979/80 Anslag 12 600000

1980/81 Förslag 12600000

I budgetpropositionen föreslås under punkten A 6 (s. 18) att riksdagen
till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län skall anvisa ett reservationsanslag
av 12600000 kr.

Huvuddelen av anslaget används f. n. för att söka produkter som kan

AU 1979/80:23

placeras vid företag i sysselsättningssvaga regioner. Arbetets uppläggning
beskrivs i propositionen på s. 79.

Utskottet har inte någon erinran mot anslagsberäkningen.

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1978/79 Utgift 179112008

1979/80 Anslag 423 300000

1980/81 Förslag 356500000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för det i programbudgeten för
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) upptagna programmet Regionalpolitiska
stödåtgärder.

Programmets indelning i delprogram och propositionens medelsberäkning
framgår av följande sammanställning. I programmet ingår även delprogrammet
Lokaliseringslån som finansieras från det särskilda anslaget
härför.

	1978/79 Utgift	1979/80 Anslag	1980/81 Beräknad ändring AMS Föredra-ganden
Avskrivningslån/ lokaliseringsbidrag	135 784000	296 300000	-97 300000	-97 300000
Utbildningsstöd	10666000	35 000000	- 5 000000	- 5 000 OtK)
Introduktionsstöd	14 458000	10 000000	-10000000	-10000000
Sysselsättningsstöd	11 157000	35 000 000	+ 55 000000	+55 000000
Offertstöd	-	40000000	-10000000	-10000000
Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m.	944 000	1000000
Förvaltningskostnader	6 103 000	6 000000	30000	+ 500000
	179112 000	423 300000	-67330000	-66 800000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 1 (s. 84-87) att riksdagen
till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81
skall anvisa ett förslagsanslag av 356 500000 kr.

Från den I juli 1979 löper en ny, femårig period för den regionalpolitiska
stödverksamheten. Under perioden får stöd beviljas inom en totalram av

7,4 miljarder kr. Den beräknade fördelningen av rambeloppet på de olika
stödformerna har redovisats i tablån på s. 31.

Medelsbehovet under det förevarande anslaget liksom under det nästföljande
anslaget till lokaliseringslån blir — inom de gränser som dras upp av
totalramen - beroende av i vilken omfattning företagen söker regionalpolitisk
stöd. Även den takt, i vilken företagen lyfter beviljat stöd, påverkar
belastningen på de båda anslagen. När det gäller bidragsverksamheten

AU 1979/80:23

beräknas utbetalningarna komma att uppgå till 350 milj. kr. under nästa
budgetår. Härtill har lagts ett belopp av 6,5 milj. kr. till förvaltningskostnader,
dvs. kostnaderna för AMS administration av stödverksamheten.

Det ligger i sakens natur att en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen
av betalningsutfallet under anslagen till bidrags- och låneverksamheterna,
bl. a. till följd av den ramteknik som används. Med detta påpekande
tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för bidragsverksamheten.

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1978/79 Utgift 306014119 Behållning 671749 365

1979/80 Anslag 1050000000

1980/81 Förslag 1050000000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 2 (s. 87-88) att riksdagen
till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81
skall anvisa ett reservationsanslag av 1 050000000 kr.

Anslaget har till och med innevarande budgetår varit uppfört på kapitalbudgeten
som ett investeringsanslag med samma rubrik. Utskottet utgår
från att den behållning som finns på investeringsanslaget vid budgetårets
utgång förs över till det nya reservationsanslaget. Beräkningen av storleken
på nästa budgetårs anslag godtas av utskottet med hänvisning till vad
som anförts i föregående anslagspunkt.

Åtgärder i glesbygder

1979/80 Anslag '84000000

1980/81 Förslag 104000000

I budgetpropositionen föreslår regeringen under punkten C 3 (s. 88-89)
att riksdagen skall till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 104000 000 kr.

Glesbygdsstödet finansieras innevarande budgetår över två anslag, nämligen
det nu aktuella anslaget Åtgärder till glesbygder som är uppfört på
driftbudgeten med 74 milj. kr. samt det på kapitalbudgeten uppförda investeringsanslaget
Lån till investeringar för kommersiell service om 10 milj.
kr. Från det sistnämnda anslaget bekostas investerings- och avskrivningslån
för kommersiell service i glesbygder. Med anledning av att den nuvarande
uppdelningen av statsbudgeten i en driftbudget och en kapitalbudget
skall upphöra vid budgetårsskiftet föreslås i propositionen att de kostnader
som täcks från det nuvarande investeringsanslaget skall bestridas från
1 Anslagen Åtgärder i glesbygder och Lån till investeringar för kommersiell service.

AU 1979/80:23

anslaget till Åtgärder i glesbygder. Det anslaget blir därmed ett gemensamt
anslag för stödet till glesbygder. Utskottet har ingen erinran mot denna
budgettekniska anordning. Det bör dock påpekas att statligt stöd till företag
i glesbygder även kan lämnas i form av kreditgarantier. De förluster
som kan uppkomma för staten på grund av dessa garantier skall liksom
hittills täckas från det i den nästföljande punkten behandlade anslaget.
Såsom förutskickas i propositionen bör den behållning som kan finnas på
det nyssnämnda investeringsanslaget på kapitalbudgeten vid utgången av
innevarande budgetår föras över till anslaget Åtgärder i glesbygder.

I föregående års regionalpolitiska proposition (1978/79: 112) och utskottets
motsvarande betänkande (AU 1978/79:23) förtecknades de utgiftsändamål
som skall bekostas från anslaget Åtgärder till glesbygder. Denna
förteckning presenteras i årets budgetproposition i ett reviderat skick med
anledning av att anslaget skall täcka även utgifterna för lån till kommersiell
service i glesbygder. Vad som sägs i propositionen om anslagsdispositionen
ger därför inte anledning till erinran.

Hemarbete m. m.

Statligt stöd till hemarbete finns i två former. Hemarbete har ordnats
som alternativ till skyddat arbete, och det statliga stödet har då administrerats
av AMS och utgått via bidragen till de skyddade verkstäderna. Vid
sidan härav har sedan slutet av 1960-talet lämnats ett regionalpolitisk!
motiverat stöd till hemarbete i glesbygder. Denna stödform har handlagts
av företagarföreningarna/de regionala utvecklingsfonderna. Stödet avsåg
att täcka företagens merkostnader för att lägga ut arbete i hemmen, bl. a.
kostnaderna för transporter.

Frågan om huvudmannaskapet för båda formerna av hemarbete har
utretts av organisationskommittén för skyddat arbete (OSA) och nya organisationskommittén
för skyddat arbete (NOSA). Hemarbetet har därefter
behandlats i propositionerna 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad
rehabilitering m. m. (AU 1977/78: 16), 1978/79: 139 om Stiftelsen
Samhällsföretag (AU 1978/79: 29) och 1978/79: 112 (s. 123) om regionalpolitiken
(AU 1978/79: 23 s. 77). Att det hemarbete som är en del av den
skyddade sysselsättningen skall tas över av de regionala stiftelserna för
skyddat arbete är klart, och den frågan berörs inte vidare i den fortsatta
framställningen. Vad sedan gäller det hemarbete som stöds via glesbygdsanslaget
innebär statsmakternas beslut att merparten av den hemarbetsformen
skall inordnas i Stiftelsen Samhällsföretag. Sådana former av hemarbete
som inte övertas av stiftelsens verksamhet - främst hemarbete som
utförs av egna företagare med anställda - skall kunna stödjas enligt reglerna
om stöd till företag i glesbygder.

I motionen 740 av Rolf Rämgård m. fl. (c) befaras att Stiftelsen Samhällsföretag
endast kommer att överta hemarbete som utförs av arbetstagare
med handikapp och att det stöd till hemarbete som har utgått via företagar -

AU 1979/80: 23

föreningarna/utvecklingsfonderna kommer att upphöra. Detta skulle kunna
äventyra den fortsatta driften av vissa företag och därmed antalet
sysselsättningstillfällen i glesbygderna. Motionärerna påpekar att den
övervägande delen av de personer som har hemarbete är fullt arbetsföra.
Enligt motionärerna råder viss oklarhet om innebörden av riksdagens
beslut, och de föreslår därför dels att stödet till hemarbete tills vidare får
fortsätta i sin nuvarande omfattning, dels att hemarbetsverksamheten och
dess framtida inriktning utvärderas. Frågan om hemarbetet berörs också —
utan att särskilt yrkande framställs - i motionen 1400 av Sven Aspling
m. fl. (s).

Stiftelsen Samhällsföretag började under hösten 1979 förbereda övertagandet
av hemarbetsverksamheten. Man ansåg det inte praktiskt möjligt
att ta över ansvaret för det glesbygdspolitiska hemarbetet samtidigt med
att stiftelseorganisationen skulle börja sin egen verksamhet för skyddat
arbete efter den 1 januari i år. Överenskommelser träffades därför med de
regionala utvecklingsfonderna att dessa liksom tidigare skulle svara för
hemarbetsverksamheten under första halvåret 1980. Stiftelsen underrättade
arbetsmarknadsdepartementet härom.

En hemarbetsgrupp inom Stiftelsen Samhällsföretag har därefter gjort en
utredning om vilka hemarbetare som bör beredas anställning hos stiftelseföretagen.
Gruppen har kartlagt de hemarbetare som är eller har varit
aktuella för glesbygdsstöd under den senaste tvåårsperioden. Kartläggningen
omfattar totalt 989 personer varav drygt 300 är deltidssysselsatta.
Den visar att dessa hemarbetare kan indelas i följande kategorier:

1) Hemarbetare som är anställda hos en arbetsgivare och som har en
avtalsbunden anställning i företaget (totalt 490 personer).

2) Hemarbetare som är anställda hos en arbetsgivare, men som ändå har
en icke avtalsbunden anställning i företaget (totalt 169 personer varav 149
deltidssysselsatta).

3) Hemarbetare som är egna företagare utan anställda. De arbetar i
huvudsak åt ett enda företag (totalt 27 personer).

4) Andra hemarbetare som är egna företagare utan anställda (totalt 275
personer).

5) Hemarbetare som är egna företagare med anställda (totalt 29 personer).

Stiftelsen Samhällsföretag har nyligen överlämnat rapporten till arbetsmarknadsdepartementet.
Stiftelsen anser att den i första hand bör erbjuda
anställning åt hemarbetare i kategori 2. Även övriga hemarbetare skall
kunna erbjudas anställning men efter individuell prövning. Enligt stiftelsens
bedömning är inte fullt 200 personer aktuella för anställningserbjudanden.
Ett särskilt problem är att tre fjärdedelar av dem f. n. arbetar ett
mindre antal timmar per vecka än som förutsätts för att sedvanliga arbetsmarknadsförsäkringar
skall kunna utgå.

Den avgränsning av anställningserbjudandena som Stiftelsen Samhälls -

AU 1979/80: 23

företag funnit lämplig innebär att företagsgruppen tar hand om betydligt
färre hemarbetare än som tidigare förutsatts. Enligt stiftelsens mening bör
frågan om hemarbetarnas fortsatta anställningsförhållanden tas upp till en
ny prövning av statsmakterna. De hemarbetare som driver egen rörelse
och har fått glesbygdsstöd i form av ett engångsbidrag till utrustning torde i
fortsättningen i regel klara sig utan fortsatt stöd från samhället. Däremot är
det nödvändigt att pröva en form av fortsatt glesbygdsstöd till företag som
uppbär merkostnadsbidrag för sina hemarbetare. Ett sådant stöd kan administreras
enligt olika alternativ, och Samhällsföretag hemställer hos arbetsmarknadsdepartementet
att regeringen utfärdar "nödvändiga föreskrifter
för Samhällsföretags fortsatta handläggning av glesbygdsstödet till hemarbete".

Med anledning av Samhällsföretags framställningar har överläggningar
om hemarbetet ägt rum mellan företrädare för stiftelsen och för arbetsmarknads-
och industridepartementen.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har frågor av det slag
som aktualiserats i motionen 740 genom Stiftelsen Samhällsföretags initiativ
förelagts regeringen för prövning. Det är angeläget att regeringen klarar
ut de problem som uppstått i samband med verkställigheten av förra årets
riksdagsbeslut. Regeringens överväganden om formerna för ett fortsatt
stöd till hemarbete bör redovisas för riksdagen i nästa års budgetproposition
eller i annat lämpligt sammanhang. I avvaktan på att riksdagen får
tillfälle att på nytt ta ställning i frågan bör de åtgärder vidtas som kan visa
sig påkallade för att upprätthålla sysselsättningen för dem som i dag har
hemarbete med glesbygdsstöd och som inte får anställning hos Samhällsföretag.
Uppkommande kostnader bör belasta anslaget Bidrag till Stiftelsen
Samhällsföretag under vilket vissa medel beräknats för hemarbetsverksamheten
och i övrigt de medel som under anslaget Åtgärder i glesbygder
beräknats för stöd till regionala utvecklingsfonder för särskilda projekt
som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 740 bör regeringen
underrättas om.

John Andersson (vpk) begär i motionen 722 att försök med kombinationssysselsättning
startas i Norrlands inland efter en skyndsam utredning.
Som exempel på kombinationssysselsättningar nämner motionären jordbruk,
trädgårdsodling, turism och energisektorn (vedenergi), och han föreslår
Västerbotten som försökslän.

Det statliga stöd som tidigare fanns till skärgårdsföretag resp. till lantbruksföretag
i vissa glesbygder syftade bl. a. till att främja möjligheterna
till kombinationssysselsättning. Även det nya stödet till företag i glesbygder,
som förra året ersatte de både tidigare stödformerna, kan lämnas till
olika former av kombinationssysselsättning. Då syftet med motionen sålunda
redan är tillgodosett, bör den inte föranleda någon åtgärd.

AU 1979/80:23

Handläggningsordtiing m.m.

Bestämmelserna om statliga stödåtgärder i glesbygder fanns tidigare i
skilda bidragsförordningar eller i de årliga regleringsbreven. De har nu
samlats i en författning, förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd.
Förordningen reglerar det stöd som kan ges till

1. sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder,

2. kommersiell service i glesbygder,

3. intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder (s. k.
IKS-arbeten),

4. samhällelig service i glesbygder.

Återstående stödform, stöd till regionala utvecklingsfonder för särskilda
projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar, regleras
inte genom förordningen.

Socialdemokraterna yrkar i motionen 994 att bestämmelserna för det
nya glesbygdsstödet bör underställas riksdagen för beslut.

De olika formerna för glesbygdsstöd har successivt vuxit fram sedan
slutet på 1960-talet, och grunderna för stödformerna har vid skilda tillfällen
prövats av riksdagen. De bestämmelser som tidigare utfärdats vilar sålunda
på grunder som godkänts av riksdagen. Den nya glesbygdsförordningen
utgör en sammanställning av de tidigare bestämmelserna med de förändringar
som föranleds av förra årets regionalpolitiska beslut. Det finns
sålunda inte anledning för riksdagen att på nytt ta ställning till det materiella
innehållet i bestämmelserna. Däremot bör självfallet en riksdagsprövning
i vanlig ordning ske i de fall det blir aktuellt att göra ändringar i de
grunder för glesbygdsstödet som riksdagen har fastställt. Det nu sagda
innebär att motionen 994 avstyrks i motsvarande del.

Glesbygdsstödet handläggs av länsstyrelserna när det är fråga om stöd
till kommersiell service, IKS-arbeten och samhällelig service samt till
regionala utvecklingsfonder för särskilda projekt. Stödet till lantbruk och
andra företag, som inte ägnar sig åt kommersiell service, handläggs av
lantbruksnämnderna. I Stockholms samt Göteborgs och Bohus län administreras
företagsstödet dock av de regionala utvecklingsfonderna såvida det
inte är fråga om stöd som gäller jordbruksfastigheter.

I den nyssnämnda motionen 994 föreslår socialdemokraterna att samtliga
former av glesbygdsstöd skall handläggas av länsstyrelserna. Som framgår
av den ovan lämnade redogörelsen för handläggningsordningen riktar
sig motionsyrkandet i sak endast mot en form av glesbygdsstödet, nämligen
företagsstödet. Att detta hanteras av lantbruksnämnderna i större
delen av landet beror på att man har utgått från att stöd främst kommer att
lämnas till företag inom de areella näringarna.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring i den nuvarande
beslutsordningen, men utskottet vill inte utesluta att det sedan man fått
ytterligare erfarenheter kan visa sig lämpligt att flytta över handläggningen
av företagsstödet till länsstyrelserna. Den saken har f. ö. också aktualise -

AU 1979/80: 23

rats av vissa länsstyrelser i de senast avgivna länsrapporterna. Samtidigt
bör påpekas att de regler som nu gäller har varit i tillämpning under mindre
än ett år, och det är alltför kort tid för att bedöma om beslutsordningen
fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Allmänt sett är det inte heller önskvärt
med alltför snabba ändringar i en administrativ handläggningsordning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Åtgärdernas omfattning

Ytterligare medel till glesbygdsstödet begärs i motionen 989 av Iris
Mårtensson m. fl. (s). De förändringar som genomfördes den 1 juli 1979 ser
motionärerna som ett steg i rätt riktning, men de menar att de statliga
insatserna fortfarande är små i förhållande till behoven i glesbygdsområdena.
Som exempel anges stödets fördelning på olika insatser i Gävleborgs
län. En förstärkning av glesbygdsstödet föreslås gälla även detta län.

Motionärernas förslag avser inte nästa utan kommande budgetår. Utskottet
noterar att medlen för innevarande budgetår räknats upp från i runt
tal 50 milj. kr. till 84 milj. kr., och för nästa budgetår föreslår regeringen en
ytterligare förstärkning med 20 milj. kr. Vidare föreslås i propositionen att
ramen för kreditgarantier till företag i glesbygder vidgas från 26 till 41
milj. kr. Möjligheterna att fortsätta utbyggnaden av glesbygdsinsatserna
kommande budgetår torde få prövas mot bakgrunden av det budgetläge
som då råder. Riksdagen bör med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts
inte göra ett uttalande av det slag som begärs i motionen, som alltså
avstyrks i denna del.

I samma motion begärs också förslag från regeringens sida om utvidgat
stöd till glesbygdsbutiker. bl. a. i form av bättre möjligheter till driftstöd.
På förslag av utskottet hemställde riksdagen förra året att regeringen skall
låta se över formerna för driftstödet med sikte på ett mer effektivt bidragssystem.
Konsumentverket har fått i uppdrag att göra översynen. Motionärerna
för också fram synpunkter på förbättringar av ersättningarna till
glesbygdsbutiker för vissa servicefunktioner som post- och apotekstjänster
m. m. Sådana frågor har behandlats i konsumentverkets förra året avgivna
slutrapport om vidgade servicefunktioner i glesbygdshandeln och är därmed
redan aktualiserade hos regeringen. Med hänsyn till det anförda
avstyrker utskottet motionen 989 även i den nu behandlade delen.

Mona S:t Cyr (m) begär i motionen 741 en kompletterande kartläggning
av drivmedelshandeln i glesbygderna. Motionären pekar bl. a. på att antalet
s. k. singelanläggningar i glesbygderna har gått ned kraftigt och anser att
det är angeläget att man kartlägger de återhållande faktorer som motverkar
handeln med drivmedel i glesbygderna.

Konsumentverket har tidigare kartlagt drivmedelsförsäljningen i glesbygderna
och framhöll då bl. a. betydelsen av att denna försäljning kommer
med i kommunernas varuförsörjningsplanering. I den ovannämnda
slutrapporten om vidgade servicefunktioner i glesbygdshandeln noterar

AU 1979/80: 23

konsumentverket att allt fler kommuner har behandlat drivmedelshandeln i
sin varuförsörjningsplanering. Sedan glesbygdsstödet till kommersiell service
efter den 1 juli 1978 även omfattar drivmedel, har konsumentverket i
flera fall beviljat investeringsstöd för renovering eller nyetablering av
bensinanläggningar i anslutning till lanthandeln. Konsumentverket har därför
inte funnit skäl att ta upp drivmedelsförsäljningen till ytterligare behandling
i slutrapporten.

Med hänsyn till vad konsumentverket anfört är det enligt utskottets
mening inte aktuellt att starta ett nytt kartläggningsarbete beträffande
drivmedelshandeln i glesbygd, och motionen avstyrks för den skull. Det
kan emellertid tilläggas att en delfråga i sammanhanget, prismarginalerna
på bensin som säljs i glesbygder, skall undersökas i en studie som görs av
statens pris- och kartellnämnd i samarbete med Sveriges livsmedelshandlareförbund.

I motionen 1467 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas att regeringen skall ta
initiativ till ökat stöd till glesbygdsföretag under innevarande budgetår.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget om 74 milj. kr. ställde
regeringen i regleringsbrev i juni 1979 ca 60 milj. kr. till länsstyrelsernas
förfogande. Återstående belopp hölls inne till regeringens förfogande. Regeringen
har senare, genom beslut den 24 januari i år, av de innehållna
medlen ställt ytterligare ca 13 milj. kr. till länsstyrelsernas förfogande.
Samtidigt vidgades länsstyrelsernas beslutsramar beträffande kreditgarantier
och lån till investeringar för kommersiell service. Motionens syfte får
anses vara tillgodosett genom de av regeringen vidtagna åtgärderna, och
den bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottets i det föregående redovisade ställningstaganden innebär sammanfattningsvis
att regeringens beräkning av medelsbehovet för Åtgärder i
glesbygder godtas. Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med
det begärda beloppet, 104 milj. kr.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m. m.

1979/80 Anslag 1000

1980/81 Förslag 1000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 4 (s. 89—90) att regeringen
får bemyndiga myndighet att efterge statens rätt på grund av garantiåtaganden
m.m., att kreditgarantier under nästa budgetår får beviljas
intill 41 milj, kr. samt att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000
kr.

Ramen för kreditgarantier är för innevarande budgetår fastställd till 26
milj. kr. Den föreslagna vidgningen av ramen till 41 milj. kr. biträds av
utskottet, som också i övrigt tillstyrker vad regeringen har föreslagit under
denna anslagspunkt.

AU 1979/80: 23

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

1979/80 Anslag 35 000000

1980/81 Förslag 35000000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 5 (s. 90-91) att riksdagen
till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering skall anvisa ett reservationsanslag
av 35 milj. kr.

Från anslaget finansieras kostnaderna för länsstyrelsernas projektarbete
i samband med länsplaneringen. Avsikten är att få fram väl genomarbetade
och konkreta förslag. Genomförandet av förslagen får sedan prövas och
finansieras i annan ordning.

Beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår godtas av utskottet.
Anslaget bör alltså föras upp med det av regeringen begärda beloppet.

Motioner om vissa orter och områden

1 detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör sysselsättningsfrågor
i olika delar av landet. I motionerna krävs åtgärder av skilda slag från
statens sida. En del av dessa är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om
utvecklingsplaner i länen. Andra förslag åter avser kortsiktiga åtgärder för
att upprätthålla sysselsättningen. I åtskilliga motioner föreslås ändringar i
nuvarande stödområdesindelning. De förslagen har utskottet behandlat i
ett tidigare avsnitt. Motionerna behandlar olika landsdelar men täcker inte
hela landet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande
ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling.
Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst,
redovisas i bilaga till betänkandet.

Utskottet går härefter över till att behandla de aktuella motionerna.
Utskottet har därvid fört samman landsdelar med likartade problem.

Skogslänen

Utskottet behandlar under denna rubrik de fem Norrlandslänen samt
Kopparbergs och Värmlands län.

De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i dessa län. Särskilt
framträdande är svårigheterna i Norrbotten. Insatserna från samhällets
sida har därför i betydande omfattning varit inriktade på skogslänen. Även
om svårigheterna under senare år blivit mera markerade även i andra
landsdelar, är det alltjämt så, att de regionalpolitiska problemen är störst i
skogslänen. Särskilt Värmlands län har under senare år drabbats av stora
svårigheter på arbetsmarknaden.

Befolkningsutvecklingen i skogslänen har under hela 1970-talet i stort
sett varit positiv. Utvecklingen har dock vänt under den senare delen av
decenniet i Västernorrlands län och Gävleborgs län. Som utskottet utveck -

AU 1979/80:23

lat i avsnittet om planeringstalen har den tidigare ökningen i Norrbottens
län upphört. Värmlands län har under perioden haft en i stort oförändrad
befolkning medan Västerbottens och Kopparbergs län redovisar en jämn
positiv utveckling under hela 1970-talet.

Den inomregionala balansen i de aktuella länen har försämrats under
1970-talet. I Norrland har inlandet gått starkt tillbaka medan kommunerna
vid kusten haft en positiv utveckling. I Jämtlands och Värmlands län har
utvecklingen gynnat de båda länens primära centra Östersund resp. Karlstad
medan mera perifert belägna kommuner haft stora svårigheter.

Ett tiotal kommuner i skogslänen har under 1970-talet tappat 10% av
befolkningen eller mer. Pajala har exempelvis förlorat 18% av sin befolkning,
Överkalix och Övertorneå 15%, Hofors 14% och Jokkmokk och
Åsele 11 %. I åtskilliga kommuner är dessutom medelåldern hög. I några
kommuner är var fjärde invånare äldre än 64 år.

Sysselsättningsutvecklingen var under en stor del av 1970-talet positiv i
skogslänen. De fyra nordligaste länen svarade sålunda för den kraftigaste
sysselsättningsökningen i riket under perioden 1971-1976. Under senare
år har emellertid arbetsmarknadsläget i de berörda länen kännetecknats av
betydande problem. Orsaken härtill är bl. a. det besvärliga konjunkturläget
och strukturförändringarna inom bl. a. stål- och skogssektorerna. De sistnämnda
problemen har självfallet fått särskilt negativa verkningar i de
kommuner vilka domineras av företag i dessa branscher. Som tidigare
antytts gäller detta inte minst i Värmlands län där många orter är starkt
beroende av företag inom pappers- och massaindustrin samt järn- och
stålindustrin.

Resultatet av de nämnda påfrestningarna har blivit en förhållandevis hög
arbetslöshet i skogslänen. Vid februari månads slut i år uppgick andelen
kvarstående arbetslösa arbetssökande av befolkningen i åldern 16-64 år
till 4,7% i Norrbottens län och 3,2% i Värmlands län medan den i övriga
skogslänen varierade mellan 2,7 och 2,2%. Genomsnittssiffran för hela
landet var 1,8 %. Läget i Norrbottens län är följaktligen väsentligt sämre än
i övriga län. Detta gäller också om tillgången på lediga platser.

I skogslänen uppbär dessutom en förhållandevis stor andel av befolkningen
förtidspension eller sjukbidrag. Jämtlands län har den högsta andelen
förtidspensionärer i åldern 16—64 år av samtliga län — 7,7% — mot
4,6% för riket i dess helhet.

För att komma till rätta med problemen och stärka sysselsättningen har
betydande resurser satts in. 1 Norrbottens län omfattades i februari i år
5,4% av befolkningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 Jämtlands
län är motsvarande siffra 3,9% och i övriga Norrlandslän drygt 3%. I
Värmlands och Kopparbergs län är siffran 2,5 resp. 3,0%.

Statsmakterna har satsat betydande belopp för att främja strukturförändringar
i branscher som har betydelse för skogslänen. Frågor som rör
gruv-, stål- och skogsindustrin behandlas f. n. i näringsutskottet (NU 1979/

AU 1979/80:23

80: 50, 51 resp. 47). Speciella åtgärdsprogram har satts in i Norrbottens län
(se AU 1978/79:33). Insatserna i länet beräknades kosta ca I miljard
kronor och ge ca 2000 nya arbetstillfällen i inledningsskedet. Riksdagen
uttalade sig dessutom för statlig medverkan i utbyggnaden av offentlig
verksamhet på vårdområdet i Norrbotten. Som en uppföljning härav anvisade
riksdagen nyligen 500 milj. kr. för att täcka kostnaderna för tidigareläggning
av vissa projekt inom vårdsektorn (AU 1979/80:17). För särskilda
insatser i Vindelälvsområdet har riksdagen anvisat ca 100 milj. kr. (AU
1978/79: 27).

Sedan länge har ansträngningar gjorts att främja den industriella utvecklingen
i Norrland. Norrlandsfonden spelar här en viktig roll. Fonden har
till uppgift att främja utvecklingen i Norrland genom insatser för bl. a.
forskning, industriellt utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad och
nyetablering. Även stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland
(IUC) - med placering i Skellefteå — bör nämnas i detta sammanhang,
liksom investmentbolaget Regioninvest i Norr AB. Statsmakterna
satsar betydande belopp för dessa verksamheter. Detsamma gäller de
regionala investmentbolagen Svetab Nord och Svetab Bergslagen med
lokalisering i Härnösand resp. Karlstad. I sammanhanget bör även nämnas
de av riksdagen beslutade regionala utvecklingsbolagen i Västerbottens
och Jämtlands län (NU 1978/79: 59).

Utskottet vill härutöver peka på den betydelse som de nya utvecklingsfonderna
har för den regionala utvecklingen. I årets budgetproposition
föreslås förstärkta resurser till den verksamheten. Näringsutskottet har
tillstyrkt de föreslagna förstärkningarna (NU 1979/80: 43).

Som utskottet tidigare framhållit har de regionalpolitiska insatserna i
betydande omfattning varit inriktade på skogslänen. Att så även kommer
att bli fallet i fortsättningen visar den delning i stödområden som riksdagen
fattade beslut om förra året (AU 1978/79:23). I stort sett samtliga kommuner
i skogslänen har nämligen placerats i något av stödområdena 3-6.

Problem som rör skogslänen behandlas i flera motioner.

I motionen 1808 lägger Arne Nygren m. fl. (s) fram förslag att ett näringspolitiskt
program för skogslänen skall upprättas. Motionärerna pekar
på att utvecklingen i dessa län stagnerat sedan år 1976. Industrisysselsättningen
har minskat liksom under senare år även lokaliseringsbidragen.
Motionärerna framhåller vidare att bristen på lokaliseringsinsatser, avsaknaden
av styrning för industriutbyggnader och andra regionalpolitiska
åtgärder de senaste åren har medfört att flera skogslän på nytt redovisar
minus i folkmängden. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund ett
näringspolitiskt program som skall omfatta bl. a. mineralområdet, skogen,
energin, turismen och omlokaliseringar av statlig verksamhet.

Som framgår av utskottets tidigare redovisning måste utvecklingen i
skogslänen ägnas stor uppmärksamhet även i fortsättningen. Den vikande
befolkningsutvecklingen i de inre delarna av Norrland måste bromsas upp.
4 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23

Betydande insatser har också, som framgår ovan, satts in med detta syfte.
1 anslutning till länsplaneringsarbetet tas fram åtgärdsprogram för de olika
länen. Det är viktigt att sådana program görs realistiska så att man kan
följa upp utvecklingsbara projekt med hjälp av bl. a. de särskilda medel
som finns. En mer samlad bedömning av de sysselsättnings- och näringspolitiska
frågorna i länen kommer f. ö. att göras i samband med utvärderingen
av länsprogram 80.

Utskottet vill vidare erinra om länsstyrelsernas möjligheter att initiera
egna projekt i bl. a. glesbygdsområdena. Under innevarande budgetår har i
skogslänen sammanlagt ca 85 milj. kr. ställts till länsstyrelsernas förfogande
för åtgärder i anslutning till länsplaneringen och för åtgärder i glesbygd.
Norrbottens och Västerbottens län har härav fått 22,5 resp. 20,3 milj. kr.
och Jämtlands län 15,2 milj. kr.

Som framhålls i motionen har lokaliseringsstödet i skogslänen minskat
under senare tid. Det är emellertid inte bristen på penningmedel som är
orsaken härtill utan snarare avsaknaden av lämpliga stödprojekt. Det finns
därför anledning att utgå från att seriösa företag med utbyggnadsplaner får
ett erforderligt regionalpolitisk! stöd.

När det gäller frågan om styrning av industriutvecklingen och av statlig
verksamhet till skogslänen vill utskottet hänvisa till det pågående arbetet
inom etableringsdelegationen resp. decentraliseringsdelegationen. Dessa
delegationer skall i sitt arbete beakta behovet av insatser i län som har de
största problemen.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon
åtgärd på grund av motion 1807.

Utvecklingen i Norrland behandlas även i motion 723 av John Andersson
m. fl. (vpk). Motionärerna föreslår att ett regionalt utvecklingsinstitut
skall inrättas i Norrland. Institutet skulle bl. a. ha till uppgift att forska
kring arbetsmarknadssituationen i Norrland och undersöka lämpliga utvecklingsprojekt.

Regionalpolitisk forskning av det slag motionärerna tänker sig bedrivs
redan i dag vid en rad institutioner, bl. a. i Norrland. Utskottet vill bl. a.
peka på verksamheten inom expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU). Expertgruppen har till uppgift att initiera och samordna
den regionalpolitiska forskningen. Den skall även utvärdera effekterna av
den regionalpolitiska stödverksamheten. Inom ERU finns en regional samverkansgrupp
för Umeå högskoleregion. Härutöver kan nämnas den regionalpolitiska
forskning med inriktning på bl. a. glesbygdsforskning som
sedan åtskilliga år bedrivs vid Umeå universitet. Riksdagen fattade dessutom
förra året beslut om inrättande av en tjänst som professor i regionalekonomi
vid universitetet (AU 1978/79: 23).

Även vid högskolan i Luleå bedrivs arbete som har regionalpolitisk
betydelse.

Utskottet är inte berett tillstyrka att man skapar ett särskilt forskningsin -

AU 1979/80:23

stitut som motionärerna tänker sig. Det bör vara möjligt att bedriva forskningen
inom ramen för de existerande institutionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 723.

Behovet av särskilda åtgärder i Norrbottens län aktualiseras i motion
576 av Lars Werner m.fl. (vpk). Med hänvisning till länets stora problem
begär motionärerna att en utvecklingsplan för de närmaste fem åren utarbetas
för länet. Planen avses bl. a. innehålla åtgärder för att säkra sysselsättningen
i malmfälten och Tornedalskommunerna. Bland åtgärderna
nämns insatser för ökad förädling av skogsprodukter, åtgärder för att
utveckla jordbruket, insatser på kommunikationsområdet samt tillvaratagande
av torv m. m. för energiändamål.

Utskottet uttalade förra året i det regionalpolitiska betänkandet AU
1978/79:23 att Norrbotten och då särskilt några av inlandskommunerna
kan sägas stå i en klass för sig när det gäller behovet av regionalpolitiska
och näringspolitiska insatser. Utskottet framhöll vidare att detta förhållande
måste beaktas av statsmakter och myndigheter då det gäller att fördela
tillgängliga resurser. Samtidigt som det finns all anledning att diskutera de
stora problemen i Norrbotten bör det emellertid betonas att det även finns
ljusare inslag i bilden. Utskottet noterar att flera företag etablerats i Haparanda
kommun under senare år. Företagen beräknas ha anställt totalt ca
200 personer.

Omfattande insatser har, som nämnts i det föregående, satts in i länet för
att hävda sysselsättningen. Utöver vad utskottet ovan anfört i anslutning
till motion 1808 om skogslänen vill utskottet peka på det omfattande arbete
som lagts ned av Norrbottendelegationen. Delegationens åtgärdsförslag
kan i stort sägas omfatta de områden motionärerna tar upp. Regeringen har
i dagarna förordnat en särskild grupp för att följa upp vissa projekt som
satts i gång av delegationen.

Vidare kan nämnas att etableringsdelegationen och Sveriges industriförbund
haft överläggningar i syfte att åstadkomma nya arbetstillfällen i
Norrbottens län. Som resultat av de överläggningarna skall Industriförbundet
undersöka intresset hos större medlemsföretag att på offertbasis etablera
verksamhet i länet. I samma syfte undersöker Statsföretag f. n.
möjligheterna att etablera verksamhet i Pajala kommun.

Med hänvisning till vad ovan anförts Finns det inte skäl att föreslå någon
åtgärd på grund av motion 576.

Västerbottens län har, som tidigare nämnts, haft en totalt sett gynnsam
befolkningsutveckling under 1970-talet. Den inomregionala balansen har
emellertid försämrats.

Utvecklingen i länet berörs i motion 731 av Karin Israelsson (c) och
Börje Hörnlund (c). De föreslår att ett inom länet nyinrättat samarbetsorgan
skall få i uppdrag att föreslå sysselsättningsskapande åtgärder i länets
inland och glesbygder. I det organet samarbetar länsstyrelsen, landstinget,
den regionala utvecklingsfonden och länsarbetsnämnden. Bland de åtgär -

AU 1979/80: 23

der som föreslås i motionen kan nämnas ökat stöd till jordbruk och service
i glesbygd, satsning på länets mineralfyndigheter, decentralisering av offentlig
förvaltning och tidigareläggning av landstingsprojekt i inlandet med
förstärkt statsbidrag.

Det bör ankomma på de regionala myndigheterna och landstinget att ta
ställning till frågan om åtgärdsprogram av det slag motionärerna för fram.
Utskottet har självfallet inte något att erinra mot att det av motionärerna
nämnda samarbetsorganet tar upp frågor som exemplifierats i motionen.
Som tidigare nämnts har länsstyrelserna tilldelats medel för utredningsoch
projektarbete. Med hänsyn till det anförda saknas anledning för riksdagen
att ta något särskilt initiativ på grund av motionen.

I tre motioner behandlas Västernorrlands län. I två av dem tar man upp
behovet av insatser i Ange kommun. Martin Segerstedt m.fl. (s) begär i
motion 322 att en statlig servicecentral skall inrättas där. Lantmäteriverkets
planerade serviceenhet i kommunen bör enligt motionärerna utgöra
grunden för en sådan utvidgad serviceenhet. Martin Olsson (c) och Margit
Odelsparr (c) framhåller i motion 1480 att Ånge kommun bör prioriteras
vid lokalisering av statlig verksamhet.

Ånge kommun har, som framgår i bilaga 2, haft en negativ befolkningsutveckling
under 1970-talet. Befolkningsminskningen har uppgått till 10%,
vilket motsvarar ungefär ca 1 500 personer. Därtill kommer att 22 % av den
kvarvarande befolkningen är över 64 år. Förvärvsfrekvensen för kvinnor
ligger f. n. 10% under riksgenomsnittet.

Det finns mot denna bakgrund starka skäl uppmärksamma kommunens
behov av insatser. Ånge kommun är placerad i stödområde 5, vilket ger
goda möjligheter till regionalpolitiska stödåtgärder. Utskottet är inte på
grundval av förevarande material berett att förorda att en statlig servicecentral
etableras i kommunen. Det kan finnas skäl avvakta erfarenheterna
av den tidigare beslutade statliga serviceenheten i Gällivare, som beräknas
påbörja sin verksamhet senare i vår. Allmänt sett finns det anledning räkna
med att decentraliseringsdelegationen kommer att bevaka frågor av detta
slag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 322
och 1480.

Konsekvenserna av den beslutade nedläggningen av militärförbandet Lv
5 i Sundsvall behandlas i motion 218 av Bo Forslund m.fl. (s). Det är
önskvärt att fastigheterna disponeras på ett sådant sätt att sysselsättningen
främjas. Motionärerna vill att regeringen skall utreda hur de resurser som
blir lediga vid Lv 5 skall kunna användas för annan sysselsättning.

När det gäller de fastigheter som används av Lv 5 har utskottet inhämtat
att försvarets fastighetsnämnd kommer att kontakta olika civila myndigheter.
1 övrigt utgår utskottet från att statliga organ som sysslar med regionalpolitik,
däribland decentraliseringsdelegationen, beaktar situationen i
Sundsvalls kommun. Något riksdagens initiativ med anledning av motion
218 kan inte anses erforderligt.

AU 1979/80: 23

Som utskottet tidigare redovisat harden inomregionala balansen t Jämtlands
län försämrats på ett påtagligt sätt under 1970-talet. Kommunerna
Ragunda, Bräcke, Strömsund, Berg och Åre visar negativa befolkningssiffror
medan Östersunds kommun ökat med ca 6000 invånare under decenniet.

Utvecklingen i länet behandlas utförligt i motion 1847 av Marianne
Stålberg m.fl. (s). Utskottet har tidigare i betänkandet tagit ställning till
vissa förslag i motionen, bl. a. Bräcke kommuns placering i stödområdeshänseende.
1 motionen begärs ökade statliga insatser för att utveckla de
industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga
förutsättningar. Motionärerna vill att etableringsdelegationen skall koncentrera
sin verksamhet till att lösa inlandets problem. Man vill ha statlig
verksamhet av såväl industriell som annan natur. Ett statligt industricentrum
föreslås i Svegs kommun. Vidare vill motionärerna att etableringsdelegationen
skall koncentrera sig på att lösa inlandets problem. Vid högskolan
i Östersund vill man ha ett utvecklingscentrum för inlandsforskning
med inriktning på äldreomsorgen.

Utskottet är medvetet om de stora regionalpolitiska problemen i länet.
Detta kom till uttryck i förra årets beslut om stödområdesindelningen. På
utskottets förslag fick länet en mer förmånlig behandling än vad regeringen
förordat. Utöver vad tidigare nämnts - med anledning av motion 1808 om
skogslänen - om befolkningsutvecklingen m. m. kan nämnas katt länet är
det minst industrialiserade i riket samt att de lokala arbetsmarknaderna är
ensidiga. Sysselsättningen inom de för länet viktiga näringsgrenarna skogsbruket
och skogsindustrin har därtill varit vikande.

För att komma till rätta med problemen har inom länet bedrivits ett
omfattande arbete som syftat till att vidareutveckla näringslivet och därmed
öka sysselsättningen.

Länsstyrelsen har sedan flera år arbetat med åtgärdsinriktad planering i
länet, bl. a. inom ramen för projektet ”Aktion Z”. För utredningsarbete
m. m. har länsstyrelsen under innevarande budgetår tilldelats 2,5 milj. kr.

För att underlätta en vidareutveckling av näringslivet i länet fattade
riksdagen förra året beslut om inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i
länet (NU 1978/79: 59). 5 milj. kr. anvisades för ändamålet. 1 propositionen
1978/79: 125 föreslås att verksamheten skall tillföras ytterligare 25 milj. kr.
under den kommande femårsperioden.

När det gäller de konkreta förslagen i motionen utgår utskottet beträffande
lokalisering av statlig och industriell verksamhet till länet från att
etablerings- och decentraliseringsdelegationerna är medvetna om behoven
av insatser i Jämtlands län. Utskottet är emellertid inte berett föreslå att
ytterligare industricentra inrättas f. n. Utskottet fattade förra året beslut
om två nya centra, nämligen i Vilhelmina och Ljusdal. Dessa är under
uppförande. Det finns skäl att nu avvakta något innan nya beslut fattas om
utbyggnad av industricentraverksamheten. Utskottet anser sig inte heller

AU 1979/80: 23

kunna förorda att det i motionen skisserade utvecklingscentrat för inlandsforskning
skall finansieras med regionalpolitiska medel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1847.

Gävleborgs län uppvisar i stort sett oförändrad folkmängd under 1970-talet. Som utskottet i det föregående redovisat har dock vissa befolkningsförskjutningar
inträffat inom länet. Den mest markanta förändringen befolkningsmässigt
har skett i Hofors kommun, som tappat mer än 2000
invånare.

Järn- och stålindustrin har en stor betydelse för sysselsättningen i Gästrikland.
1 Sandviken och Hofors svarar den näringen för en helt avgörande
del av industrisysselsättningen.

Situationen i länet tas upp i sex motioner.

Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) begär i motionen
724 att regeringen vid nyetablering av företag och utlokalisering av
statlig verksamhet skall medverka till att näringslivet på bruksorterna
differentieras.

I motionen 745 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) yrkas att regionalpolitiska
insatser skall sättas in i länet. Bl. a. föreslås en strukturplan för
basnäringarna, ökad statlig sysselsättning i länet, inrättande av ett regionalt
utvecklingsbolag samt förstärkta resurser till de regionala utvecklingsfonderna.

Bertil Måbrink (vpk) yrkar i motionen 1036 att statlig förvaltning skall
lokaliseras till Hofors kommun. Samme motionär begär i motionen 1473 att
regeringen skall tillsätta en konsultgrupp för analys och utredning av
möjligheterna till en industriutveckling i Söderhamns kommun.

Behovet av insatser i länet behandlas även i motionen 1479 av Johan
Olsson m.fl. (c) och 1901 av Gunnel Jonäng m.fl. (c). Motionärerna
framhåller bl. a. att insatserna måste intensifieras i länets glesbygder och
mindre tätorter.

Utskottet har i det föregående pekat på de resurser som ställs till länsstyrelsernas
förfogande för utarbetande av åtgärdsprogram m. m. Till Gävleborgs
län har utgått 1,8 milj. kr. för detta ändamål under innevarande
budgetår. För särskilda åtgärder i glesbygderna har länsstyrelsen tilldelats

2,5 milj. kr. De förstärkta resurserna till utvecklingsfonder i länet, decentraliseringsdelegationens
verksamhet och de möjligheter till regionalpolitisk!
stöd som inplaceringen av länets kommuner i stödområden ger är
andra faktorer som bör nämnas i sammanhanget. Utskottet vill slutligen
hänvisa till de näringspolitiska åtgärder som vidtagits.

Mot bakgrund av det anförda bör motionerna 724, 745, 1036, 1473, 1479
och 1901 inte föranleda något åtgärd.

Befolkningsutvecklingen i Kopparbergs län har, som tidigare nämnts,
varit positiv under 1970-talet. Vissa kommuner har emellertid haft betydande
problem. Det gäller främst Vansbro, Älvdalen, Avesta och Ludvika,
vilka redovisar en minskad befolkning under perioden.

AU 1979/80:23

Arbetslösheten i länet är högre än i riket. Under år 1979 var exempelvis
9% av ungdomarna och 4,6% av kvinnorna i arbetskraften i Ludvika
kommun utan förvärvsarbete enligt AKU:s undersökning. Även i andra
kommuner är arbetslösheten hög, medan läget i kommuner som Gagnef,
Mora, Orsa, Falun och Säter är betydligt bättre.

Länet har drabbats hårt av strukturkriser inom stål- och gruvindustrin.
Detta gäller främst i Borlänge, Ludvika, Avesta och Smedjebacken. Även
om gruvorna ofta är relativt små har de ofta stor betydelse för de orter där
de är belägna.

Behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i länet tas upp i motionen
727 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s). Motionärerna yrkar att regeringen skyndsamt
skall pröva frågan om särskilda åtgärder för näringslivet och sysselsättningen
i Kopparbergs län.

Motionärerna framhåller bl. a. att näringslivets utvecklingsmöjligheter i
länet måste förstärkas, att arbetstillfällena i speciellt utsatta regioner i
länet måste tryggas samt att ungdomsarbetslösheten i Västbergslagen måste
bekämpas.

Som utskottet tidigare sagt har länet i likhet med övriga skogslän problem
som kräver insatser. Utskottet har i anslutning bl. a. till motionen
1808 om skogslänen redovisat åtgärder inom skilda områden av betydelse
för utvecklingen i dessa län. Det gäller bl. a. stödområdesindelningen,
medel till länsstyrelserna för projektarbete med glesbygdsinsatser och
näringspolitiska åtgärder. Utskottet hänvisar härtill. Härutöver vill utskottet
med anledning av motionen framhålla att de regionalpolitiska skälen
enligt gällande bestämmelser skall tillmätas en avgörande betydelse när
statens industriverk fördelar medel till de regionala utvecklingsfonderna.
Detta bör gynna bl. a. Kopparbergs län. Beträffande ungdomsarbetslösheten
hänvisar utskottet till att förslag till insatser mot ungdomsarbetslösheten
f. n. behandlas av arbetsmarknads- och utbildningsutskotten med anledning
av bl. a. propositionen 1979/80: 145 om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
(AU 1979/80: 25, UbU 1979/80: 34).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen 727.

Situationen i Värmlands län behandlas i två motioner.

1 motionen 1457 av Sven Aspling m. fl. (s) presenteras en rad förslag till
åtgärder. Motiveringen till yrkandena återfinns i huvudmotionen 1400.
Motionärerna föreslår bl. a. att regeringen bör ta upp överläggningar med
landstinget om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar, att
etableringsdelegationen bör uppmärksamma behovet av nylokaliseringar
till länet, att lokaliseringsstöd bör utgå för byggande av kommunala industrilokaler
i länet under nästa budgetår, att ett industricentrum inrättas i
Torsby kommun, att decentraliseringsdelegationen särskilt bör beakta
Värmlands problem, att turism i länet bör få ökat stöd, att medlen till
länsstyrelserna för särskilda åtgärder m. m. fördelas efter sysselsättningsproblemens
svårighetsgrad i de olika länen samt att kraftfulla arbetsmarknadspolitiska
insatser görs i länet.

AU 1979/80: 23

Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) begär i motionen 1549 att regeringen
skall bemyndigas att sätta in extraordinära regionalpolitiska insatser i
länet.

Liksom övriga skogslän har Värmlands län betydande inomregionala
problem. De norra och östra delarna av länet har stagnerat under 1970-talet. Som utskottet tidigare redovisat är länet ett av de hårdast drabbade i
fråga om arbetslöshet. En viktig orsak till det svåra läget är den dominerande
ställning som företag inom problembranscher som stål, massa och
papper sedan länge har i länet.

Statliga insatser av betydande slag har gjorts för att lösa sysselsättningsfrågorna,
bl. a. inom ramen för länsplaneringen. Dessutom har en speciell
delegation, Värmlandsdelegationen, redovisat ett stort antal förslag till nya
verksamheter m. m. Länsstyrelsen har f. ö. tilldelats 3,2 milj. kr. för innevarande
budgetår för åtgärder i anslutning till länsplaneringsarbetet. Jämfört
med andra län är detta ett relativt stort belopp. Utskottet är emellertid
medvetet om att det behövs insatser för att främja den industriella utvecklingen.
En tillväxt av industrisektorn är av vital betydelse för länets framtid.
Mot bakgrund av det besvärliga läget vill därför utskottet föreslå att en
särskild insats görs för Värmlands län. Regeringen bör av de regionalpolitiska
medlen få disponera 12 milj. kr. för att främja den industriella utvecklingen
i länet. Det får ankomma på regeringen att i samråd med de regionala
myndigheterna, i första hand länsstyrelsen, bestämma i vilka former
medlen skall användas.

Utskottet vill i detta sammanhang upplysa om att frågan om industripolitiska
insatser i Värmlands län behandlas också i AU 1979/80: 29. Utskottet
avstyrker i det sammanhanget en motion med yrkande om särskilda medel
till ett utvecklingsbolag i Värmland. Det ställningstagandet skall ses mot
bakgrund av den insats på 12 milj. kr. som nu föreslås. Som ovan sagts tar
utskottet inte ställning till hur de föreslagna medlen skall disponeras utan
överlämnar det avgörandet till regeringen i samråd med länsorganen.

I moment 70 i hemställan föreslår utskottet i anslutning till motionerna
att regeringen får det föreslagna bemyndigandet. Utöver vad som föreslagits
är utskottet inte berett att ta några initiativ på grund av motionerna.

När det gäller förslaget i motionen 1457 om särskilda insatser för utbyggnad
av landstingets verksamhet på sjukvårdsområdet vill utskottet betona
att den satsning på detta område som tidigare beslutats för Norrbottens län
var en extraordinär åtgärd som skall ses mot bakgrund av det särskilt svaga
sysselsättningsläget i Norrbotten. Ett enhälligt utskott framhöll i det sammanhanget
att sysselsättningsproblemen i ett längre perspektiv inte kan
lösas genom en ständig utbyggnad av den offentliga verksamheten. Avgörande
är om man kan få till stånd en expansion inom industrin och andra
näringsgrenar. Det är därför inom sådana sektorer framtida långsiktiga
satsningar bör ske. Vad utskottet ovan föreslagit för Värmlands län ligger i
linje med detta uttalande.

AU 1979/80:23

Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt ett yrkande i motionen
970 av Olof Palme m. fl. (s) om insatser i bruksorterna. Enligt motionärerna
har regeringen tidigare uttalat sig för kraftfulla insatser för sysselsättningen
i stålorterna. Något resultat har emellertid inte kunnat redovisas.
Regeringen bör därför snarast redovisa resultatet av det hittillsvarande
arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna.

Utskottet har tidigare i betänkandet i samband med behandlingen av
utvecklingen i skogslänen påtalat behovet av fortlöpande insatser i bruksorterna.
Detsamma gäller självfallet även bruksorter i andra län. 1 det
sammanhanget vill utskottet peka på problemen i Västmanlands län. Befolkningen
i länet har minskat under 1970-talet. I orter som Fagersta,
Köping och Hallstahammar har utvecklingen varit mycket negativ.

Som framhållits av motionärerna tillsattes i berörda län speciella stålortsgrupper
för att initiera nya arbetstillfällen i stålorterna. Motsvarande
arbete bedrivs nu inom ramen för länsstyrelsernas länsplaneringsarbete.
De olika länsstyrelserna har, som tidigare redovisats, tilldelats medel för
den verksamheten. Utskottet förutsätter att resultatet av denna verksamhet
kommer att redovisas i lämpligt sammanhang. Med hänvisning till det
anförda finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motion 970.

Östergötland

Arbetsmarknadssituationen i Motala kommun behandlas i motionen 986
av Torsten Karlsson (s). I motionen yrkas att regeringen skall underrättas
om den besvärliga arbetsmarknadssituationen. Problemen hänger samman
med neddragningar vid de för kommunens sysselsättning betydelsefulla
företagen Motala Verkstad, Elextrolux och Luxor Industri AB.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt behandlat ett andra yrkande i motionen
rörande möjligheterna till regionalpolitisk! stöd utanför stödområdet.

Utskottet vill beträffande situationen vid Luxor Industri AB hänvisa till
vad näringsutskottet nyligen anfört med anledning av motioner i ämnet
(NU 1979/80: 38). Näringsutskottet förutsatte att regeringen aktivt verkar
för att nya arbetstillfällen tillförs de orter sorn drabbas av eventuella
neddragningar av personalen vid företaget. Industriministern har f. ö. i en
riksdagsdebatt den 12 november 1979 (RD 1979/80:26) ställt samma sak i
utsikt.

Som framgår av det anförda är Motalas problem väl kända. Något
tillkännagivande på den punkten är därför inte erforderligt. Med hänvisning
därtill och vad i övrigt anförts bör motionen i denna del inte föranleda
någon åtgärd.

Västsverige

I fyra motioner behandlas situationen på arbetsmarknaden i Skaraborgs
län. Älvsborgs län samt Göteborgsområdet.

AU 1979/80:23

I två motioner behandlas situationen i Skaraborgs län.

Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) föreslår i motion 323
åtgärder främst inom livsmedelsindustrin och jordbrukssektorn. Förslagen
går ut på åtgärder för att öka förädlingsgraden inom livsmedelsindustrin
samt insatser inom utbildning och forskning på jordbruksområdet. Syftet
med förslagen är att skapa nya sysselsättningstillfällen i länet.

Paul Jansson m. fl. (s) begär i motionen 732 att sysselsättningsskapande
åtgärder skall sättas in i länet. Bl. a. pekar motionärerna på problemen vid
Luxor Industri AB och Vanäsverken i Karlsborg. Vidare föreslås att en
statlig högskoleenhet inrättas i Skövde kommun och att tillräckliga ekonomiska
resurser skall ställas till de berörda länsorganens förfogande för
arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser.

Skaraborgs län har under 1970-talet haft en bra utveckling jämfört med
de flesta andra län. Befolkningen har ökat med ca 10000, och läget på
arbetsmarknaden är bättre än genomsnittet för riket. 1 februari månad i år
var antalet lediga platser något högre än antalet kvarstående arbetslösa
arbetssökande.

Även om bilden således för länet i sin helhet får betraktas som ljus, finns
enskilda kommuner som har betydande problem med vikande befolkning
och höga arbetslöshetstal. Det gäller främst kommunerna Gullspång och
Karlsborg.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 323 att det är önskvärt med
ökad vidareförädling inom livsmedelsindustrin i länet. De frågorna behandlas
f. n. inom länsstyrelsen i anslutning till pågående länsplaneringsarbete.

När det gäller frågan om högskola i Skövde kommun — som normalt
tillhör utbildningsutskottets beredningsområde — har utskottet inhämtat
att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skall följa utvecklingen och
föreslå lämplig tidpunkt för inrättande av en högskola i kommunen.

Som tidigare nämnts har näringsutskottet och industriminister Åsling
gjort uttalanden i anslutning till utvecklingen vid Luxor Industri AB.
Situationen vid Vanäsverken i Karlsborgs kommun har nyligen behandlats
i riksdagen (NU 1979/80:36). Näringsutskottet framhöll därvid bl. a. att
stora ansträngningar redan har gjorts från regeringens sida för att motverka
effekterna av de minskade försvarsbeställningama hos Vanäsverken. Företaget
har sålunda bl. a. fått en order på ammunition till ett värde av 12
milj. kr. Det direkta hotet mot sysselsättningen i företaget anses därmed
tillfälligt avvärjt. Näringsutskottet hänvisar slutligen tili att Försvarets
Fabriksverk (FFV) f. n. arbetar med planer i syfte att på längre sikt
säkerställa Vanäsverkens framtid, och näringsutskottet utgår i sitt betänkande
från att detta arbete sker i samråd med berörda personalorganisationer.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till uttalandet i det regionalpolitiska
betänkandet förra året (AU 1978/79:23) med anledning av mo -

AU 1979/80: 23

tionsyrkanden om inplacering i stödområde av kommunerna Gullspång,
Karlsborg och Falköping. Utskottet, som inte godtog de aktuella yrkandena,
anförde emellertid att det kan finnas skäl för samhället att stödja
projekt som ger varaktig sysselsättning i dessa kommuner.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 323 och
732.

Wilhelm Gustafsson (fp) yrkar i motionen 568 att ökade regionalpolitiska
insatser skall göras i Älvsborgs län. Bl. a. föreslås att ett regionalt investmentbolag
etableras i länet med uppgift att främst stödja expansion och
nyetablering av företag i södra länsdelen. Motionärerna begär även ändring
av stödområdesinplaceringen av vissa kommuner. Den senare frågan
har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Som motivering till förslagen framhåller motionären bl. a. nedgången
inom tekoindustrin och de uppkomna problemen vid gummiindustrierna i
Viskafors och Borås.

Älvsborgs län har befolkningsmässigt utvecklats positivt under 1970-talet. Befolkningen har ökat med ca 22000. Utvecklingen har emellertid
varit ojämn med negativa inslag i Dalsland och Sjuhäradsbygden. Det
gäller främst Borås kommun som under decenniet tappat ca 5 000 invånare
och haft problem på arbetsmarknaden till följd av tekokrisen. I vissa
kommuner i Dalsland, Dals-Ed och Åmål, är arbetslösheten bland i synnerhet
ungdomar hög.

Länets regionalpolitiska problem framgår också av att inte mindre än tio
kommuner är placerade i stödområde, Dalslandskommunerna i stödområde
3 och kommunerna i Sjuhäradsbygden runt Borås i stödområde 1.
Detta förhållande ger alltså möjlighet till regionalpolitiska insatser. När det
gäller förslaget om investmentbolag har den frågan behandlats i större
sammanhang av näringsutskottet, som inte velat tillstyrka att ytterligare
sådana bolag nu inrättas. Arbetsmarknadsutskottet har inte anledning att
ifrågasätta denna bedömning. Det aktuella yrkandet i motion 568 avstyrks
därför.

Kurt Hugosson m.fl. (s) begär i motion 983 att extraordinära näringsoch
arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall sättas in i Göteborgsområdet.

Motionärerna pekar på att antalet arbetstillfällen inom tillverknings- och
byggnadsindustrin i regionen minskat med ca 14 000 under 1970-talet.
Härigenom har, trots en kraftig ökning av sysselsättningen inom den
offentliga sektorn, antalet arbetslösa ökat betydligt. Vidare har ett stort
antal människor förtidspensionerats. Enligt prognoser kommer det år 1985
att föreligga en brist på 24 000 arbetstillfällen i Göteborgsområdet. En
viktig faktor för regionens utveckling är varvsnäringen.

Utmärkande för näringslivet i Göteborgsregionen är det stora inslaget av
industriell verksamhet. Industrin domineras i sin tur av ett fåtal branscher
och koncentration av arbetsplatserna till stora företag. Som exempel kan
nämnas verkstadsindustrin med företag som Volvo, SKF och Götaverken.

AU 1979/80: 23

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utsikterna för de kommande
åren inger oro. Antalet anställda vid varven kommer att minskas
ytterligare, vilket kommer att innebära fortsatta påfrestningar på arbetsmarknaden
i regionen. Å andra sidan har det under det senaste året funnits
en betydande efterfrågan på arbetskraft från vissa företag. Riksdagen
kommer senare i vår att behandla varvsfrågorna med anledning av proposition
1979/80:165. I den propositionen anmäler regeringen sin avsikt att till
hösten återkomma till riksdagen med förslag till arbetsmarknads- och
regionalpolitiska insatser i varvsregionerna.

Utskottet är medvetet om att insatser från samhällets sida är nödvändiga
för att underlätta den nödvändiga omstruktureringen av industrier i Göteborgsregionen.
Med hänvisning till att problem som hänger samman med
neddragningar av varven kommer att behandlas senare under riksmötet
och till att ytterligare förslag på det arbetsmarknadspolitiska området
aviserats till hösten bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Sydöstra Sverige

I tre motioner behandlas utvecklingen i Kalmar resp. Blekinge län.

Eric Rejdnell (fp) tar i motionen 1813 upp sysselsättningsproblemen i
Kalmar län. Motionären pekar bl. a. på den vikande sysselsättningen inom
för länet viktiga näringar som glas- och pappersindustrin. Man föreslår
därför ökade regionalpolitiska insatser, däribland en utökning av den statliga
verksamheten i länet. Motionen innehåller också förslag om ändringar
i stödområdesindelningen. Den frågan har utskottet tagit ställning till i ett
tidigare avsnitt.

Som redovisas i bilaga 2 har länet som helhet haft en i stort oförändrad
befolkning under 1970-talet. Inte mindre än sju kommuner har emellertid
haft en negativ utveckling. Kommunerna Högsby och Vimmerby har tappat
6% av sin befolkning och Hultsfred hela 8%. I Högsby kommun är
därtill var fjärde invånare äldre än 64 år. Mörbylånga kommun har genomgått
en motsatt utveckling med en ökning under 1970-talet på ca 25%.
Detta förhållande hänger samman med Ölandsbrons tillkomst.

Arbetslösheten är särskilt hög i Högsby och Mönsterås kommuner. I
Mörbylånga kommun däremot var arbetslösheten under år 1979 endast
0,8%.

Kalmar län har den lägsta andelen statligt anställda av samtliga län. Det
finns, som utskottet framhållit tidigare, anledning räkna med att decentraliseringsdelegationen
uppmärksammar detta förhållande.

Länet har redan i dag möjligheter att få regionalpolitisk! stöd. Ölandskommunerna
ingår i stödområde 2 och Högsby i stödområde 1. Länsstyrelsen
har under innevarande budgetår tilldelats sammanlagt ca 1,8 milj. kr.
för åtgärder i anslutning till länsplaneringen samt för glesbygdsåtgärder.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd på grund av motionen
men vill utöver vad tidigare sagts i sammanhanget peka på de insatser som
gjorts av branschkaraktär för glasindustrin och cellulosaindustrin.

AU 1979/80:23

Blekinge län har under den senaste 10-årsperioden haft en svagare
befolkningsutveckling än riksgenomsnittet. Befolkningen ökade något
fram till år 1975, men utvecklingen har därefter vänt. Särskilt stora är
problemen i Olofströms kommun, som förlorat 10% av sin befolkning.
Enligt länsstyrelsens prognos kommer den negativa befolkningsutvecklingen
i länet att fortgå fram till år 1985.

En stor del av de sysselsatta i länet är anställda i industriföretag. Den
helt dominerande branschen är verkstadsindustrin. Länet är vidare beroende
av ett fåtal stora företag. Specialiseringen till vissa branscher medför
också problem. Varvskrisen har medfört särskilda problem i främst Karlskrona
och Sölvesborg.

Arbetslösheten är inte anmärkningsvärd i länet i stort men i Olofströms
kommun är den relativt hög.

Bertil Måbrink (vpk) begär i motion 1474 en statlig industri- och sysselsättningsplan
för Blekinge län.

I motion 1797 föreslår Hans Gustafsson m. fl. (s) att länet skall få en
extra tilldelning av anslaget för sysselsättningsfrämjande åtgärder i anslutning
till länsplaneringen för framtagande av sysselsättningsprojekt i Olofströms
kommun.

Det i motionen 1474 begärda planeringsarbetet bör enligt utskottets
uppfattning bedrivas inom ramen för det fortlöpande länsplaneringsarbetet.
Motionsyrkandet avstyrks därför. När det gäller motion 1797 noterar
utskottet att länsstyrelsen under innevarande budgetår tilldelats närmare 1
milj. kr. för åtgärder i anslutning till länsplaneringen. Utskottet vill inte
bestrida att det kan finnas skäl att tilldela länsstyrelsen ytterligare sådana
medel med hänsyn framför allt till situationen i Olofström. Det bör ankomma
på regeringen att liksom hittills efter en helhetsbedömning av länen
fördela de aktuella medlen.

Med hänvisning till det anförda bör motion 1797 inte leda till något
initiativ från riksdagens sida. I sammanhanget hänvisar utskottet också till
att sysselsättningskonsekvenserna till följd av strukturomvandlingen inom
varvsindustrin f. n. behandlas i riksdagen.

Skåne

Den kraftiga expansionen under 1960-talet och början av 1970-talet i
Malmöhus län har avstannat. Länets folkmängd ökade med bortemot
22000 under den första hälften av 1970-talet. Under den senaste 5-årsperioden
har ökningen stannat vid ca 3000 personer. Kommunerna Malmö.
Landskrona, Ystad och Trelleborg har stagnerat och visar en negativ
befolkningsutveckling under 1970-talet.

Branscher som varvs-, pappers-, textil-, konfektions- och gummiindustrin
har traditionellt stor betydelse för sysselsättningen i länet. Strukturomvandlingen
inom dessa näringsgrenar har därför fått allvarliga konsekvenser
för sysselsättningen i vissa kommuner. Här kan nämnas Trelle -

AU 1979/80:23

borg och Helsingborg med gummiindustri och Landskrona med ett stort
varv. Även Malmö kommun, vars befolkning minskat med ca 12000 personer
under 1970-talet, har haft problem att upprätthålla sysselsättningen,
främst på grund av utvecklingen inom varvs- och tekoindustrierna.

De kommuner som haft en vikande befolkningsutveckling har även en i
förhållande till länet hög arbetslöshet. För år 1979 redovisas en arbetslöshetsprocent
på 3,1 i Malmö, 2,9 i Landskrona, 2,7 i Ystad och 2,5 i
Trelleborg mot 2,2% för länet. Arbetsmarknadsläget har ljusnat i länet
under de senaste månaderna och f. n. är antalet lediga platser större än
antalet kvarstående arbetslösa. Bl. a. råder brist på verkstadsarbetare.

Kristianstads län har under 1970-talet haft en relativt expansiv utveckling.
Länets folkmängd har ökat med inemot 15000 personer, eller med
6%. Utvecklingen har emellertid varierat i olika delar av länet. Kommuner
som Bromölla, Åstorp, Båstad och Ängelholm har haft en klar befolkningsökning
medan andra kommuner som Tomelilla, Perstorp och Simrishamn
haft en motsatt utveckling. Sedan år 1975 har dock befolkningen varit i
stort sett oförändrad i dessa kommuner. Sysselsättningsutvecklingen i
länet har varit förhållandevis gynnsam under de senaste åren och arbetslösheten
har legat på en låg nivå. I kommunerna Östra Göinge, Tomelilla
och Bromölla var emellertid arbetslösheten under år 1979 väsentligt högre
än i övriga kommuner.

Situationen i Skåne har tagits upp i flera motioner.

I motion 197 med Hugo Bengtsson (s) som första namn yrkas att en
delegation skall tillsättas i vartdera Skånelänet med uppgift att inventera
det befintliga näringslivet och utarbeta förslag till utbyggnad av industrin
samt ta initiativ till nya projekt.

Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkar i motion 1465 att en särskild näringslivskommitté
och länsvisa arbetsgrupper skall tillsättas för Skåne. Motionärerna
redovisar ett förslag till åtgärdsprogram som spänner över industripolitiken,
energiförsörjningen och arbetsmarknadspolitiken. Vidare bör enligt
programmet även de svaga regionerna kunna erhålla regionalpolitisk! stöd
och central statlig förvaltning lokaliseras till Skåne.

1 motion 735 av Eric Jönsson m. fl. (s) yrkas att insatser skall sättas in för
att främja sysselsättningen i Malmöregionen. Motionärerna pekar på att en
sysselsättningsplanering för länet bl. a. bör ta sikte på en marknadssamordning
med EG:s norra marknadsområde, en kartläggning av möjligheterna
att stimulera och utveckla industriellt samarbete mellan företag inom
olika branscher i Malmöområdet samt en kraftsamling av samhällsinsatser
i ett begränsat antal områden.

Olle Aulin m.fl. (m) yrkar i motion 1792 att regionalpolitiska insatser
skall göras i Malmöhus län. Bl. a. föreslås statliga satsningar på utvecklingsbara
områden inom industrin, ökat stöd till företagsförlagd yrkesutbildning
och förbättrade kommunikationer över Öresund.

Även Stig Josefson m. fl. (c) anser att särskilda åtgärder måste sättas in i

AU 1979/80:23

länet. Förslag härom läggs fram i motion 1802. Motionen innehåller en
provkarta på problem och aktuella åtgärder inom skilda delar av samhällslivet.
Bl. a. föreslår motionärerna att anpassningen mellan utbud och efterfrågan
på arbetskraft skall underlättas genom företagsförlagd yrkesutbildning
på gymnasienivå och lärlingsutbildning. Vidare vill man att färjetrafiken
över Öresund skall rustas upp samt att de mellersta och sydöstra
delarna av länet skall prioriteras i länsplanering 1980. De mindre och
medelstora företagen bör ges ökat stöd genom bl. a. utvecklingsfonden.
Åkermark skall endast i undantagsfall tas i anspråk för tätortsutbyggnad.

Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) lägger i motion 1812 fram förslag
om sysselsättningen i de båda Skånelänen. Det gäller lokaliseringen av
statlig verksamhet till länet, tillsättande av en särskild delegation för Skåne
samt en lagändring för att möjliggöra att gemensam huvudman kan utses
för flera län beträffande kollektivtrafiken. Ett särskilt yrkande om ändring
av stödområdesindelningen har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Motionerna är ett uttryck för att även de sydligaste delarna av landet på
senare år haft problem att upprätthålla sysselsättningen. 1 huvudsak gäller
detta vissa kommuner där företagen drabbats av strukturförändringar inom
bl. a. varvs- och tekosektorerna.

En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av
strukturförändringarna på vissa industriorter i Skåne. Det gäller både
arbetsmarknadspolitiska insatser och branschinriktade åtgärder. De största
insatserna har gjorts inom varvsindustrin där statsmakterna anslagit
stora belopp för att rädda sysselsättningen och hålla verksamheten i gång.
När riksdagen i december 1978 behandlade varvsfrågorna beslöts bl. a. om
speciella insatser för att skapa nya arbetstillfällen i varvsregionerna (prop.
1978/79:49, NU 17). Regionala investmentbolag inrättades, och den regionala
utvecklingsfonden i Malmöhus län fick ökade resurser. Vidare beslöts
om regionalpolitisk! stöd till varvsregionerna. Riksdagen kommer senare i
vår att ta ställning till propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor. Då
kommer även sysselsättningskonsekvenserna av en ytterligare neddragning
av varvsnäringen att behandlas. 1 den nya varvspropositionen föreslås
bl. a. att Landskrona kommun skall temporärt ingå i stödområde. Regeringen
har därutöver aviserat en proposition till hösten med ytterligare
förslag på det arbetsmarknadspolitiska området när det gäller varvskommunerna.

Vad härefter angår motionsyrkandena kan utskottet inte ställa sig bakom
förslagen om att riksdagen skall besluta om inrättande av speciella delegationer
i Skåne. Arbete av det slag som skulle ankomma på sådana delegationer
kan bedrivas inom ramen för en mera åtgärdsinriktad länsplanering.
Om det finns behov av speciella anordningar i form av delegationer etc. är
det frågor man bör ta ställning till på länsnivå. Åtskilliga av de förslag som
aktualiseras i motionerna bör f. ö. kunna behandlas inom ramen för länsplaneringen.
För innevarande budgetår har länsstyrelsen i Malmöhus län

AU 1979/80: 23

tilldelats 1,7 milj. kr. och länsstyrelsen i Kristianstads län 0,6 milj. kr. för
åtgärder i anslutning till länsplaneringen. Beträffande motionsförslagen om
lokalisering av statlig verksamhet till Skåne vill utskottet hänvisa till den
nyligen tillsatta decentraliseringsdelegationen.

För Skånelänen är naturligtvis närheten till främst Danmark och kontinenten
med dess exportmarknader av stor betydelse. I ett par motioner
behandlas därför frågan om förbättrade kommunikationer över Öresund.
Utskottet vill i det sammanhanget endast peka på att förhandlingar f. n.
pågår om färjetrafiken i södra delen av Östersjön och Öresund.

Frågan om företagsförlagd yrkesutbildning på gymnasienivå, som aktualiseras
i motionerna 1792 och 1802, kommer att tas upp i anslutning till
propositionen 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomars utbildning
i gymnasieskolan (AU 1979/80: 25, UbU 1979/80: 34).

Utskottet vill slutligen beträffande frågan om utnyttjande av åkermark
för tätortsbebyggelse hänvisa till riksdagens beslut i frågan med anledning
av civilutskottets betänkande CU 1979/80:6.

Med hänvisning till det anförda finnér utskottet inte skäl att föreslå
någon åtgärd på grund av de nu behandlade motionerna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens inriktning att riksdagen avslår motion
1979/80: 326,

2. beträffande översyn av de regionalpolitiska instrumenten att
riksdagen avslår motion 1979/80: 981,

3. beträffande länsplaneringen att riksdagen avslår motionerna
1979/80:442 och 1979/80: 1458,

4. beträffande ett landsbygdspolitiskt program att riksdagen avslår
motion 1979/80: 1468,

5. beträffande regionalpolitiska hänsyn i statligt utredningsarbete
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1820,

6. att riksdagen godkänner de ändringar i ortsplanen som förordas i
propositionen,

7. beträffande planeringstal t. o. m. år 1985 för Stockholms län att
riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1004 och 1979/
80: 1875 godkänner förslaget i propositionen i motsvarande del,

8. beträffande planeringstal t. o. m. år 1985 för Skaraborgs län att
riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:997 och 1979/
80: 1456 godkänner förslaget i propositionen i motsvarande del,

9. att riksdagen dels godkänner för övriga län de i propositionen
föreslagna planeringstalen t. o. m. år 1985, dels godkänner vad

AU 1979/80:23

sorn anförts i propositionen om den hittillsvarande ordningen att
planeringen skall inriktas på viss del av planeringstalens befolkningsramar,

10. beträffande planeringstalens funktion att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande en mera problemorienterad regional politik m.m. att
riksdagen avslår motion 1979/80: 1469,

12. beträffande översyn av reglerna om regionalpolitiskt stöd utanför
stödområdena att riksdagen avslår motion 1979/80: 986 yrkande
1,

13. att riksdagen med anledning av propositionen beslutar att de
nybildade kommunerna Åsele och Dorotea fr. o. m. den I januari
1980 skall tillhöra stödområde 6,

14. beträffande inplacering i stödområde av delar av Skellefteä kommun
att riksdagen avslår motion 1979/80: 729,

15. beträffande Bräcke kommuns inplacering i stödområde att riksdagen
avslår motion 1979/80: 1847 yrkande 2,

16. beträffande Hofors kommuns inplacering i stödområde att riksdagen
avslår i motsvarande delar motionerna 1979/80: 578 och
1979/80:745 samt motionerna 1979/80: 1036 yrkande 2 och 1979/
80:1902,

17. beträffande stödområdesindelningen i Gävleborgs län i övrigt att
riksdagen avslår i motsvarande delar motionerna 1979/80:578
och 1979/80:745,

18. beträffande stödområdesindelningen i Kopparbergs län att riksdagen
avslår motion 1979/80: 737,

19. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Värmlands län
att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1457 yrkande 2 och
1979/80: 1549 yrkande 2,

20. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Arvika,
Arjäng och Säffle att riksdagen avslår motion 1979/80: 1478,

21. beträffande stödområdesindelningen i Örebro län att riksdagen
avslår motion 1979/80: 1795,

22. beträffande inplacering i stödområde av Kinda och Ydre kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 174 och 1979/
80: 1821 i motsvarande delar,

23. beträffande inplacering i stödområde av Östergötlands skärgård
samt kommunerna Valdemarsvik, Åtvidaberg, Boxholm och
Ödeshög att riksdagen avslår motion 1979/80: 1821 i motsvarande
del,

24. beträffande stödområdesindelningen i Älvsborgs län att riksdagen
avslår motion 1979/80: 568 yrkande 3,

25. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Kalmar län att
riksdagen avslår motion 1979/80: 1813 yrkande 2,

5 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

U 1979/80:23

26. beträffande stödområdesindelningen av Gotlands län att riksdagen
avslår

A. motion 1979/80:998

B. motion 1979/80: 1462,

27. beträffande stödområdesindelningen i Skåne att riksdagen avslår
motion 1979/80: 1812 yrkande 3,

28. beträffande lokalisering av statlig verksamhet utanför Stockholmsområdet
att riksdagen avslår motion 1979/80:254,

29. beträffande en parlamentarisk utredning av decentraliseringsfrågor
att riksdagen avslår motion 1979/80:999,

30. beträffande decentralisering av statlig verksamhet inom Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1979/80:1815,

31. beträffande decentralisering av det statliga kommittéväsendet
att riksdagen avslår motion 1979/80:991,

32. beträffande fullmaktslag om etahleringskontroll, m. m., att riksdagen
avslår motion 1979/80:994 yrkandena 13, 14, 15 och 16,

33. beträffande ökad differentiering av stödinsatserna, offertstöd,
m.m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkandena 1, 3, 4
och 5,

34. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade utökade
användningen av offertstöd till produktutvecklingsarbete, i den
mån frågan inte har behandlats i föregående punkt,

35. beträffande utformningen av det regionalpolitiska stödet med
hänsyn till störningar av etablerad verksamhet att riksdagen
avslår motion 1979/80: 1032,

36. beträffande regionalpolitiskt stöd till energianläggningar att
riksdagen avslår motion 1979/80: 730.

37. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistnäringen i södra och
mellersta Sverige att riksdagen avslår motion 1979/80: 977,

38. beträffande stöd till kommunala industrilokaler utanför stödområdena
4—6 att riksdagen avslår motion 1979/80: 1472,

39. beträffande vidgat stöd till industrilokaler i kommuner inom
skogslänen att riksdagen avslår motion 1979/80: 1464,

40. beträffande krav på förhandsuthyrning av kommunala industrilokaler
att riksdagen avslår motionerna 1979/80:985 och 1979/
80: 1847 yrkande 8 i motsvarande del,

41. beträffande stöd till kommuner för maskininvesteringar i industrilokaler
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkande 8 i
motsvarande del,

42. beträffande vidgade beslutsbefogenheter för länsstyrelserna att
riksdagen avslår motion 1979/80: 579,

43. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
användningen av anslaget Bidrag till sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Norrbottens län,

AU 1979/80:23

44. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder i
etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 12 600000 kr.,

45. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 356500000 kr.,

46. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 1 050000000 kr.,

47. beträffande glesbygdsstöd till hemarbete att riksdagen med anledning
av motion 1979/80:740 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

48. beträffande försök med kombinationssysselsättning m.m. att
riksdagen avslår motion 1979/80: 722,

49. beträffande handläggningsordning m. m.för glesbygdsstödet att
riksdagen avslår motion 1979/80: 994 yrkande 17,

50. beträffande senare uppräkning av medlen till glesbygdsstöd
m. m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 989,

51. beträffande kartläggning av drivmedelshandeln i glesbygder att
riksdagen avslår motion 1979/80: 741,

52. beträffande ökat stöd till glesbygdsföretag under innevarande
budgetår att riksdagen avslår motion 1979/80: 1467,

53. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder i
glesbygder förbudgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 104000000 kr.,

54. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att
regeringen får bemyndiga myndighet att biträda ackord eller
eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till
företag i glesbygd och lån till anskaffning av varulager,

55. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att
under budgetåret 1980/81 statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 41000000 kr.,

56. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Täckande
av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1000
kr.,

57. att riksdagen med bifall till propositionenas förslag till Åtgärder
m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

58. beträffande utarbetandet av ett åtgärdsprogram för skogslänen
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1808,

59. beträffande inrättandet av ett regionalt utvecklingsinstitut i
Norrland att riksdagen avslår motion 1979/80: 723,

AU 1979/80:23

60. beträffande utarbetandet av en utvecklingsplan för Norrbottens
län att riksdagen avslår motion 1979/80:576,

61. beträffande uppdrag åt det nyinrättade samarbetsorganet i Västerbottens
län att riksdagen avslår motion 1979/80:731,

62. beträffande åtgärder i Sundsvalls kommun med anledning av
utnyttjandet av lediga lokalresurser vid nedläggningen av Lv 5
att riksdagen avslår motion 1979/80: 218,

63. beträffande inrättandet av en statlig servicecentral i Ange kommun
att riksdagen avslår motion 1979/80: 322,

64. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Ånge kommun
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1480,

65. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkandena 6, 7 och 9—
12,

66. beträffande regionalpolitiska insatser m. m. i Gävleborgs län att
riksdagen avslår motionerna 1979/80: 724, 1979/80: 745 i motsvarande
del, 1979/80: 1479 och 1979/80: 1901,

67. beträffande lokalisering av statlig förvaltning till Hofors kommun
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1036 yrkande 1,

68. beträffande tillsättandet av en konsultgrupp i Söderhamns kommun
att riksdagen avslår motion 1979/80: 1473,

69. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1979/80: 727,

70. beträffande insatser i Värmlands län att riksdagen med anledning
av motionerna 1979/80: 1457 yrkandena 1 och 3—9 och 1979/
80: 1549 yrkande 1

A. bemyndigar regeringen att disponera 12 milj. kr. ur förslagsanslaget
Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja
den industriella verksamheten i Värmlands län,

B. avslår motionerna i den mån de inte behandlats ovan,

71. beträffande sysselsättningssituationen i Motala kommun att
riksdagen avslår motion 1979/80:986 yrkande 2,

72. beträffande insatser i bruksorterna att riksdagen avslår motion
1979/80: 970 yrkande 7,

73. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 323 och 1979/80: 732,

74. beträffande regionalpolitiska insatser i Älvsborgs län att riksdagen
avslår motion 1979/80:568 yrkandena 1-2,

75. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Göteborgsområdet
att riksdagen avslår motion 1979/80:983,

76. beträffande regionalpolitiska insatser i Kalmar län att riksdagen
avslår motion 1979/80: 1813 yrkandena 1 och 3,

77. beträffande utarbetandet av en statlig industri- och sysselsättningsplan
för Blekinge län att riksdagen avslår motion 1979/
80: 1474,

AU 1979/80:23

78. beträffande ökat anslag till länsstyrelsen i Blekinge län för åtgärder
i anslutning till länsplaneringen att riksdagen avslår motion
1979/80: 1797,

79. beträffande tillsättandet av delegationer i Skånelänen att riksdagen
avslår motion 1979/80: 197,

80. beträffande tillsättandet av en näringslivskommitté för Skåne
m. m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1465,

81. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Malmöregionen
att riksdagen avslår motion 1979/80: 735,

82. beträffande regionalpolitiska insatser m. rn. i Malmöhus län att
riksdagen avslår motionerna 1979/80:1792, 1979/80:1802 och
1979/80:1812 yrkandena 2 och 4.

Stockholm den 8 maj 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Alf Wennerfors
(m). Arne Fransson (c), Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson
(m). Frida Berglund (s). Pär Granstedt (c). Lars Ulander (s). Margit
Odelsparr (c). Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp). Sune Johansson (s)
och Bengt Wittbom (m).

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson. Bernt Nilsson, Frida Berglund.
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) har till
betänkandet fogat följande reservationer.

1. Regionalpolitikens inriktning (mom. I — motiveringen)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar "Riksdagen fastställde" och slutar "och inriktning" bort ha följande
lydelse:

Riksdagens beslut om riktlinjer för regionalpolitiken utgår från att målet
för denna politik är att erbjuda människor i olika regioner likvärdiga
sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell
och kulturell service samt en god miljö. Möjligheterna att nå detta mål är
ytterst beroende av vår förmåga att öka den totala sysselsättningen i
landet. Att detta är en avgörande förutsättning för regionalpolitiska fram -

AU 1979/80:23

steg har med skärpa åskådliggjorts av utvecklingen under de senare åren
med borgerliga regeringar. Tvärtemot vad som anförts i de borgerliga
regeringsdeklarationerna har den regionala obalansen ökat de sista fyra
åren.

Genom en rad olika åtstramningsåtgärder riktade mot löntagarna och
hushållen har reallönerna sjunkit och den privata konsumtionen gått kraftigt
tillbaka. Denna politik motiverades med att industrins internationella
konkurrenskraft måste återställas. Men i stället har politiken medfört ett
underutnyttjande av landets ekonomiska resurser. Trots miljarder i subventioner
och stöd till företagen har industriinvesteringarna minskat drastiskt.

Sett ur ett regionalpolitisk! perspektiv blev konsekvensen att den tidigare
utvecklingen mot bättre balans mellan landets olika delar avbröts.
Strukturkriserna inom vissa branscher och regeringens oförmåga att angripa
problemen skapade svårartade sysselsättningsproblem inom delar av
landet där man tidigare haft ett relativt gynnsamt läge.

Det sagda ger anledning upprepa att en tillfredsställande regional balans
endast kan uppnås med stöd av en övergripande sysselsättningspolitik.
Denna måste bygga på genomarbetade program för en industriell expansion
som innebär att man systematiskt utvecklar områden där vi har de
bästa möjligheterna att hävda oss på den internationella marknaden och
där vi fullt ut utnyttjar våra råvaror och kunskaper. En på detta sätt
utbyggd industripolitisk planering för ökad produktion på export och för
att ersätta import kräver ökad tillgång på kapital och kraftfulla satsningar
på tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Åtgärderna behöver sålunda
kompletteras med planmässiga insatser inom den allmänna ekonomiska
politiken liksom på andra områden, däribland näringspolitiken. Med åtgärder
av detta slag inordnade i en samlad politik för att öka industriinvesteringarna
öppnas nya vägar att förbättra den totala sysselsättningen i landet
och därmed reella möjligheter för att komma till rätta med bristerna i den
regionala balansen.

Utskottet utgår från att nya riktlinjer för en samlad, sysselsättningsskapande
politik presenteras i den av regeringen utlovade propositionen med
anledning av bl. a. sysselsättningsutredningens slutbetänkande. Därvid bör
självfallet redovisas de nya medel och instrument som regeringen anser
erforderliga för att nå full sysselsättning och regional balans. Arbetet på
propositionen bör forceras så att den kan föreläggas riksdagen i höst.

Ett annat utredningsarbete som regeringen avser att redovisa för riksdagen
är resultaten av Länsplanering 80. Det får förutsättas att regeringen i
det sammanhanget klarlägger sin syn på möjligheterna att genomföra konkreta
åtgärdsförslag som förbättrar den regionala balansen.

AU 1979/80:23

2. Fullmaktslag om etableringskontroll, m. m. (mom. 32)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.32 börjar ”På grund”
och på s.33 slutar ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Det är lokaliseringspolitikens uppgift att tillföra ny sysselsättning åt
bygder och landsdelar med brist på sysselsättningstillfällen. Ett omfattande
system med främst finansiella stödåtgärder har utvecklats för att
påverka lokaliseringarna av nya investeringar. Erfarenheterna visar emellertid
att ekonomiska stimulanser inte alltid är tillräckliga för att påverka
utvecklingen i den riktning som från regionalpolitisk synpunkt är önskvärd.
De administrativa styrmedel som hittills använts har varit svaga och
har på senare år huvudsakligen bestått av informationsinsatser till företagen
via industridepartementets etableringsdelegation.

De politiska utfästelserna om nya arbetstillfällen till de sysselsättningssvaga
regionerna har under åren varit så entydiga att det blir nödvändigt att
pröva nya vägar som leder till en mer rättvis fördelning av arbetstillfällena.
Skulle etableringsdelegationens verksamhet under den nuvarande mer
gynnsamma investeringskonjunkturen inte ge snabba och påtagliga resultat
bör därför finnas möjligheter att tillgripa lagstiftning. För att få ett instrument
som är snabbt och effektivt bör riksdagen som föreslås i motion 994
anta en fullmaktslag om etableringskontroll. Regeringen kan sedan vid
behov snabbt sätta lagen i kraft. Regeringen bör så snart som möjligt lägga
fram förslag till en fullmaktslag i enlighet med det anförda.

I motion 994 tas även upp två andra frågor som likaså behandlades förra
året. Den första gäller kommunal styrelserepresentation i företag som får
lokaliseringsstöd. Socialdemokraterna vill att riksdagen skall besluta att
sådan representation införs och av regeringen begära ett skyndsamt lagförslag
i ämnet. Motiveringen för den föreslagna representationen är att man
härigenom skulle kunna förbättra kommunernas möjligheter att mer direkt
få upplysningar om företagens planer.

Samhället ställer betydande resurser till företagens förfogande, exempelvis
i form av lokaliseringsstöd. Dessutom ger kommunerna i många fall
ekonomiskt stöd genom bl. a. borgensåtaganden. Kommunerna bör få
bättre möjligheter att mer direkt få information om företagens planer.
Detta är av betydelse även för den kommunala planeringen. Styrelserepresentation
är ett verksamt medel att nå detta syfte. Utskottet förordar
därför med anslutning till vad som anförs i den socialdemokratiska motionen
att kommunal representation i företagens styrelser skall föreskrivas
som villkor för lokaliseringsstöd.

Utskottet ansluter sig också till yrkandet i den socialdemokratiska motionen
om att det som ett ytterligare villkor för lokaliseringsstöd bör gälla
att kollektivavtal finns på arbetsplatserna. En sådan ordning får anses
naturlig med hänsyn till det ansvar och inflytande de kollektivavtalsbundna
fackliga organisationerna bör ha i företagen. De svårigheter som

AU 1979/80:23

kan tänkas uppstå för oorganiserade arbetsgivare kan bringas ur världen
genom att de tecknar s. k. hängavtal.

De ovan gjorda ställningstagandena innebär sammanfattningsvis att utskottet
ställer sig bakom motion 994 i de nu redovisade delarna. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande fullmaktslag om etableringskontroll, m. m., att riksdagen
med bifall till motion 1979/80: 994 yrkandena 13, 14, 15 och
16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Handläggningsordning m. m. för glesbygdsstödet (mom. 49)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar ”Utskottet är”
och på s.45 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Flertalet former av glesbygdsstöd handläggs av länsstyrelserna. Enda
undantaget är stödet till företag i glesbygder som administreras av lantbruksnämnderna
utom i ett par län där i stället de regionala utvecklingsfonderna
har motsvarande uppgifter. Det är inte rationellt att på detta sätt
splittra handläggningen av glesbygdsstödet på olika organ. De nackdelar
som uppkommer har f. ö. påtalats från länsstyrelsehåll i de senast avgivna
länsrapporterna. Utskottet anser sålunda att även stödet till företag i
fortsättningen bör administreras av länsstyrelserna, som vid sin handläggning
självfallet bör samråda med övriga berörda länsorgan. Regeringen bör
underrättas om vad utskottet nu har anfört med anledning av motion 994.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande handläggningsordning m. m. för glesbygdsstödet

A. att riksdagen med bifall till motion 1979/80:994 yrkande 17 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om handläggningen av stödet till företag i glesbygder,

B. att motion 1979/80:994 yrkande 17 i övrigt inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

4. Insatser i Värmlands län (mom. 70)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.56 som börjar ”1 moment”
och slutar ”detta uttalande” bort ha följande lydelse:

I moment 70 i hemställan föreslår utskottet i anslutning till motionerna
att regeringen får bemyndigande att disponera 12 milj. kr. ur förslagsanslaget
Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja den industriella
verksamheten i Värmlands län.

AU 1979/80:23

Med hänsyn till det mycket besvärliga arbetsmarknadsläget i Värmland
vill utskottet härutöver förorda att riksdagen bifaller förslaget i motion
1457 om särskilda insatser för utbyggnad av landstingets verksamhet på
sjukvårdsområdet. Motionärernas förslag går ut på att regeringen utan
dröjsmål inleder överläggningar med företrädare för Värmlands läns landsting
i syfte att förbereda en tidigareläggning av byggande och drift av vissa
sjukvårdsanläggningar.

Utskottet har vid en uppvaktning från Värmlands läns landsting informerats
om vilka projekt som kan komma i fråga. Landstinget har en god
beredskap för att med relativt kort varsel påbörja byggandet av sjukvårdsinrättningar
i olika delar av länet.

En tidigareläggning av här aktuella investeringar skulle enligt utskottets
uppfattning vara betydelsefull för sysselsättningen i länet. Inom byggsektorn
- som i dag är vikande — skulle skapas nya sysselsättningstillfällen.
Dessutom skulle skilda kommuner i länet ges en varaktig sysselsättning vid
de nya inrättningarna. Inte minst i kommuner med stor arbetslöshet är
behovet stort av alternativ sysselsättning.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1457 i denna del bör
regeringen underrättas om.

Utskottet utgår slutligen - i anslutning till motion 1457 - från att
behovet av nya verksamheter av skilda slag i länet beaktas av de statliga
etablerings- och decentraliseringsdelegationerna.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. beträffande insatser i Värmlands län att riksdagen

A. med anledning av motionerna 1979/80: 1457 yrkandena 3-9
och 1979/80: 1549 yrkande 1 bemyndigar regeringen att disponera
12 milj. kr. ur förslagsanslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet
för att främja den industriella verksamheten i Värmlands
län,

B. med bifall till motion 1979/80: 1457 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidigareläggning
av landstingskommunala investeringar i länet,

C. avslår motionerna i den mån de inte behandlats ovan.

5. Insatser i bruksorterna (mom. 72)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57som börjar "Som framhållits”
och slutar ”motion 970” bort ha följande lydelse:

Situationen på bruksorterna är, som framhålls i den socialdemokratiska
partimotionen, mycket allvarlig. Sysselsättningen har fortsatt att minska.
Det finns därför starka skäl för riksdagen att hos regeringen begära en
omedelbar redovisning av resultatet och erfarenheterna av arbetet inom
regeringens kansli och vid länsstyrelserna för att lösa sysselsättningsproblemen
i bruksorterna.

AU 1979/80:23

Utskottet vill erinra om att näringsutskottet i sitt betänkande NU 1977/
78: 30 - som riksdagen biföll - förutsatte en kontinuerlig uppföljning av
arbetet för att trygga sysselsättningen i bruksorterna. Resultatet av uppföljningen
borde enligt utskottet redovisas för riksdagen. I redovisningen
borde även ingå det material som länsstyrelserna har utarbetat. Riksdagen
har ännu inte fått ta del av en sådan redovisning.

Enligt utskottets uppfattning är det följaktligen hög tid för regeringen att
presentera den begärda redovisningen. Regeringen bör dessutom redovisa
vilka åtgärder man har för avsikt att vidta för att trygga sysselsättningen på
bruksorterna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statsrådet Åsling
i ett tidigt skede lovade att under hösten 1977 redovisa en plan för
ersättningsindustrier till de utsatta orterna. Inte heller denna redovisning
har kommit riksdagen till del.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion 970 i denna del bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande insatser i bruksorterna att riksdagen med bifall till
motion 1979/80:970 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Forskningsinsatser i Norrbottens län

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) anför:

Utskottet avstyrker i betänkandet motion 723 om inrättandet av ett
regionalt utvecklingsinstitut i Norrland. Som motivering härför pekar ett
enigt utskott på att regionalpolitisk forskning av det slag motionärerna
tänker sig redan i dag bedrivs vid en rad institutioner, bl. a. i Norrland. I
detta sammanhang vill vi erinra om ett par socialdemokratiska förslag om
forskningsresurser i Norrbottens län. Det gäller inrättandet av en professur
i industriell organisation med inriktning mot företagsutveckling vid högskolan
i Luleå samt en försöksverksamhet med ett regionalt forskningsråd
i länet. De båda motionerna - 1979/80: 1313 och 1979/80:521 i aktuella
delar - har behandlats av utbildningsutskottet (UbU 1979/80:20) och
avslagits av riksdagen. Vi beklagar dessa ställningstaganden eftersom det
enligt vår mening hade varit angeläget både för forskningen och för näringslivet
i Norrland om förslagen kunnat förverkligas. Högskolan i Luleå
skulle med den föreslagna professuren ha fått en värdefull komplettering
av sin forskningsorganisation och därigenom bättre kunnat svara mot de
krav som ställs på högskolan att genom forskning bidra till att lösa de
regionalpolitiska problemen i Norrland.

AU 1979/80:23

2. Sysselsättningspoiitiska insatser i varvsregionerna

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) anför:

I samband med behandlingen av motioner om utvecklingen på arbetsmarknaden
i Göteborgs och Bohus län. Malmöhus län samt Blekinge län
hänvisar utskottet bl. a. till behandlingen i riksdagen av propositionen
1979/80: 165 om vissa varvsfrågor. Utskottet uttalar bl. a. att problem som
hänger samman med neddragningar av varven kommer att behandlas senare
under riksmötet och till att ytterligare förslag på det arbetsmarknadspolitiska
området aviserats till hösten.

Vi socialdemokrater har i vår partimotion 1979/80: 2019 som väckts med
anledning av den nämnda propositionen redovisat ett förslag till utformning
av den fortsatta varvspolitiken som innebär ställningstaganden och
åtgärder beträffande såväl industristrukturen som sysselsättningen. Dessa
båda frågor måste nämligen enligt vår uppfattning bedömas och avgöras i
ett sammanhang. Vi accepterar därför inte den tudelning av varvsfrågan
som regeringen föreslår, nämligen att ta beslut vad gäller strukturen vid ett
tillfälle och vad gäller sysselsättningskonsekvensema vid ett senare tillfälle.
Vi får anledning följa upp detta vårt ställningstagande i samband med
behandlingen av varvspropositionen.

AU 1979/80:23 Bilagor

Bilagor

Bil. 1 Stödområdesindelning
Bil. 2 Uppgifter om länen

AU 1979/80: 23 Bilaga 1

Stödområdesindelning

Tidigare indelning anges inom parentes.

(I) = inre stödområdet. (A) = allmänna stödområdet, (G) = "grå zonen” eller område jämställt därmed

Uppsala län		Örebro län		Jämtlands län
Tierp	2 (G)	Hällefors	3 (G)	Strömsund	6 (I)
Älvkarleby	2 (G)	Ljusnarsberg	3 (G)	Berg	6 (I)
Östhammar	2 (G)	Degerfors	2 —	Ragunda	6 (I)
		Karlskoga	2 —	Bräcke	5 (I)
Ostergötlands län		Lindesberg	2 (G)	Härjedalen	5 (I)
Kinda	1 (G)	Nora	2 (G)	Krokom	5 (1)
Ydre	1 (G)			Åre	5 (I)
		Västmanlands län		Östersund	4 (1)
Kronobergs län		Fagersta	2 (G)
Uppvidinge	1 (G)	Heby	2 (G)	Västerbottens län
		Norberg	2 (G)	Dorotea	6 (I)
Kalmar län		Sala	2 (G)	Sorsele	6 (I)
Borgholm	2 (A)	Skinnskatteberg	2 (G)	Stomman	6 (I)
Mörbylånga	2 (A)			Vilhelmina	6 (1)
Högsby	1 (G)	Kopparbergs län		Åsele	6 (I)
		Malung	5 (1)	Lycksele	5 (I)
Gotlands län		Vansbro	5 (1)	Norsjö	5 (I)
Gotland	4 (A)	Älvdalen	5 (I)	Vindeln	5 (1)
		Mora	4 (I)	Vännäs	5 (A)
Göteborgs och Bohus län	Orsa	4 (I)	Robertsfors	4 (A)
Munkedal	3 (A)	Avesta	3 (A)	Skellefteå	4 (A)
Sotenäs	3 (G)	Borlänge	3 (A)	Nordmaling	4 (A)
Strömstad	3 (A)	Falun	3 (A)	Umeå	3 (A)
Tanum	3 (A)	Gagnef	3 (A)
		Hedemora	3 (A)	Norrbottens län
Älvsborgs län		Leksand	3 (A)	Arjeplog	6 (1)
Bengtsfors	3 (A)	Ludvika	3 (G)	Gällivare	6 (1)
Dals-Ed	3 (A)	Rättvik	3 (A)	Haparanda	6 (1)
Färgelanda	3 (A)	Smedjebacken	3 (G)	Jokmokk	6 (1)
Mellerud	3 (A)	Säter	3 (A)	Kalix	6 (I)
Åmål	3 (A)			Kiruna	6 (1)
Borås	1 (G)	Gävleborgs län		Pajala	6 (1)
Mark	1 (G)	Ljusdal	5 (1)	Överkalix	6 (1)
Svenljunga	1 —	Bollnäs	3 (A)	Övertorneå	6 (1)
Tranemo	1 —	Hofors	3 (G)	Arvidsjaur	5 (1)
Ulricehamn	1 (G)	Hudiksvall	3 (A)	Älvsbyn	5 (A)
		Nordanstig	3 (A)	Boden	4 (A)
Värmlands län		Ockelbo	3 (G)	Luleå	4 (A)
Torsby	5 (I)	Ovanåker	3 (A)	Piteå	4 (A)
Eda	4 (A)	Söderhamn	3 (A)
Filipstad	4 (A)	Gävle	2 (G)
Hagfors	4 (A)	Sandviken	2 (G)
Munkfors	4 (A)
Storfors	4 (G)	Västernorrlands län
Sunne	4 (A)	Sollefteå	5 (1)
Arvika	3 (A)	Ånge	5 (1)
Säffle	3 (A)	Örnsköldsvik	4 (A)
Årjäng	3 (A)	Kramfors	4 (A)
Forshaga	2 (G)	Härnösand	3 (A)
Grums	2 (G)	Sundsvall	3 (A)
Hammarö	2 (G)	Timrå	3 (A)
Karlstad	2 (G)
Kil	2 (G)
Kristinehamn	2 (G)

AU 1979/80: 23 Bilaga 2 B 3

Statistiska uppgifter om länens utveckling

Innehållsförteckning Sid.

Regionalstatistiskt underlag B 4

Riket B 6

Norrbottenslän B 8

Västerbottens län B 10

Västernorrlands län B 12

Jämtlandslän B 14

Gävleborgs län B 16

Kopparbergslän B 18

Värmlands län B 20

Örebrolän B 22

Västmanlandslän B 24

Uppsalalän B 26

Stockholmslän B 28

Södermanlands län B 30

Östergötlands län B 32

Skaraborgslän B 34

Älvsborgslän B 36

Göteborgs och Bohus län B 38

Hallands län B 40

Jönköpingslän B 42

Kronobergs län B 44

Kalmarlän B 46

Gotlandslän B 48

Blekingelän B 50

Kristianstads län B 52

Malmöhuslän B 54

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Regionalstatistiskt underlag

I följande tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets
kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet
samt arbetsmarknadsläget i februari 1980. De redovisade uppgifterna är
hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch
bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1979 är
hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena
per den 31 december respektive år. Kommunindelningen är
däremot i samtliga fall den från den 1 januari 1980 gällande.

Beteckningen "1970=100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1970 i form av en index. Uppgifterna för år 1985 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen åren 1970 och 1975 är hämtade
från folk- och bostadsräkningen respektive år. Uppgifter för år 1980 är
hämtade från länsstyrelsernas officiella prognoser. Förvärvsfrekvensen
avser andelen förvärvsarbetande som arbetar minst 20 timmar per vecka
av befolkningen i arbetsför ålder, d. v. s. i åldern 16—64 år.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras
på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande för
åren 1978 och 1979 enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslöheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala antalet
arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i relation till
totalbefolkningen respektive antalet kvinnor i åldern 16—64 år. Antalet
arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet individer i
åldern 16—24 år.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Kvarstående arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande
vid månadens slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens
arbetssökanderegister.

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register
över lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
arbetssökande vid månadens slut.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med hel förtidspension eller helt
sjukbidrag är hämtade från riksförsäkringsverkets preliminära statistik för
januari 1980. Genom att förtidspension och sjukbidrag kan beviljas
retroaktivt kan det slutliga antalet personer med denna typ av ersättning
väntas öka något. Definitiva uppgifter för januari månad 1980 föreligger
dock först i början av år 1981.

6 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 6

Riket

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Län	Befolkning			1970 =	100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Norrbottens län	255 156	264 386	266 983	105	101	II	12	13
Västerbottens län	233 205	236 397	241 898	104	104	13	14	15
Västernorrlands län	267 450	268 034	267 895	100	101	15	17	18
Jämtlands län	131 304	133 433	134 653	103	102	17	18	19
Gävleborgs län	293 430	294 412	293 959	100	100	16	17	18
Kopparbergs län	277 201	281 109	285 545	103	104	16	17	18
Värmlands län	284 498	284 249	284 618	100	100	16	18	18
Örebro län	275 492	273 923	274 216	100	100	15	17	18
Västmanlands län	261 564	259 921	259 670	99	100	12	13	15
Uppsala län	217 292	230 028	241 722	111	113	14	14	15
Stockholms län	1 476 704	1 493 546	1 524 266	103	107	12	13	14
Södermanlands län	248 270	251 913	252 026	102	101	14	15	16
Östergötlands län	382 205	387 088	392 390	103	104	14	16	17
Skaraborgs län	258 525	263 218	268 702	104	104	16	17	17
Älvsborgs län	402 242	418 026	424 200	105	105	14	15	16
Göteborgs o. Bohus län	715 201	715 012	713 242	100	99	13	15	16
Hallands län	199 728	219 780	229 211	115	120	15	15	16
Jönköpings län	299 362	301 986	302 475	101	103	14	16	17
Kronobergs län	166 852	169 438	172 401	103	104	16	17	17
Kalmar län	240 856	240 724	241 448	100	99	16	18	19
Gotlands län	53 780	54 400	55 261	103	99	15	16	17
Blekinge län	153 516	155 336	154 135	100	97	15	16	18
Kristianstads län	264 161	272 014	278 912	106	108	16	17	17
Malmöhus län	718 537	740 069	743 133	103	104	14	15	17
Riket	8 076 531	8 208 442	8 300 364	103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Län	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980'
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Norrbottens län	56,4	36,5	67,2	54,4	68,4	57,0
Västerbottens län	58,3	39.2	69,2	58,7	71,5	64,1
Västernorrlands län	59,9	40,9	69.0	57,7	71,4	62,3
Jämtlands län	58,8	40,2	68.3	59,1	70,5	64,3
Gävleborgs län	60,5	39,5	70,6	58,4	71,3	60,7
Kopparbergs län	60,8	38,9	70,7	57.4	72,3	61.4
Värmlands län	61,7	40,5	71,0	58,6	73,0	63,8
Örebro län	63,9	44,6	72,8	61,9	75,0	66,8
Västmanlands län	64.4	43,9	73.2	60,8	74,2	64,6
Uppsala län	63.0	46.0	71,6	61,6	73,1	64,2
Stockholms län	66,3	54,5	75,6	69,4	77,3	73.6
Södermanlands län	64,6	45,3	72,7	61,2	74.6	67,4
Östergötlands län	64,1	44,4	73,5	62,0	75.9	67,6
Skaraborgs län	63,7	41,5	74.0	60,7	75,7	65,1
Älvsborgs län	67,3	49,6	74.9	64,2	76,4	68,3
Göteborgs o. Bohus län	63,4	46,3	72,0	62,4	72,4	64,9
Hallands län	65,1	43,6	74,1	61,4	76,1	67.4
Jönköpings län	64,6	44,0	73,8	62,1	77,0	69,3
Kronobergs län	65,1	45,1	73,2	61,6	73,3	64,2
Kalmar län	63,3	42,2	71,9	59,2	73,8	63,9
Gotlands län	65,5	47,9	73,8	63,1	75,0	67,4
Blekinge län	63,8	43,6	71,7	58,6	73,6	64,1
Kristianstads län	66.2	47,0	72,9	61,0	75,5	67,2
Malmöhus län	66,5	51,5	74,0	65.3	76,5	71,2
Riket	64,0	46.4	72,9	62,7	74,6	67,2

1 Prognos.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen
Riket

Län	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Norrbottens län	4,7	4,8	8,1	4,4	4,8		7,4
Västerbottens län	2,6	2,9	4,5	2,6	3,0		4,6
Västernorrlands län	2,4	2,6	4,6	2,4	2,5		4,5
Jämtlands län	2,1	1,8	4,1	2,2	1,9		4,4
Gävleborgs län	2,5	2,7	5,3	2,4	2,9		5,1
Kopparbergs län	2,0	2,2	3,9	2,2	2,6		4,4
Värmlands län	2,9	3,0	5,7	3,1	3,3		5,9
Örebro län	2,1	2,3	4,0	2,2	2,4		4,2
Västmanlands län	2,2	2,4	4,4	2,2	2,6		4,6
Uppsala län	1,4	1,3	2,8	1,3	1,4		2,8
Stockholms län	1,0	0,9	2,1	0,9	0,8		2,0
Södermanlands län	2,4	2,6	5,4	2,4	2,7		5,2
Östergötlands län	1,7	1,8	3,5	1,7	1,8		3,4
Skaraborgs län	1,6	1,8	3,3	1,7	2,0		3,6
Älvsborgs län	2,1	2,2	4,1	2,0	2,1		3,8
Göteborgs o.
Bohus län	2,0	1,8	3,7	1,8	1,8		3,2
Hallands län	1,5	1,6	2,8	1,5	1,8		2,7
Jönköpings län	1,9	2,2	3,6	1,6	2,0		3,1
Kronobergs län	1,8	2,3	3,4	1,7	2,2		3,1
Kalmar län	1,8	2,2	3,8	1,7	2,1		3,3
Gotlands län	1,0	1,1	2,7	1.1	1,0		2,9
Blekinge län	2,2	2,4	4,4	2,0	2,4		4,2
Kristianstads län	1,7	1,9	3,2	1,6	1,9		3,0
Malmöhus län	2,3	2.3	4,4	2,2	2,3		4,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0		3,7
Arbetsmarknadsläget i februari 1980
Län		Andel av befolkningen i åldern 16—64 år
		Bered-	Arbets-	Arbets-		Hel förtids-
		skaps-	marknads-	marknads-	pension och
		arbete	institut	utbildning	sjukbidrag
			m. m.
Norrbottens län		2,3	1,6	1,5		5,7
Västerbottens län		1,2	1,5	0,6		5,9
Västernorrlands län	1.0	1,4	0,9		6,0
Jämtlands län		1,5	2,0	0,4		7,7
Gävleborgs län		1,3	1,3	0,6		6,7
Kopparbergs län		1,1	1.1	0,4		5,1
Värmlands län		1,0	1,1	0,6		4,8
Örebro län		0,9	0,8	1,0		5,4
Västmanlands län		1,0	1,0	0,5		4,9
Uppsala län		0,5	1,0	0,7		3,7
Stockholms län		0,3	0,8	0,2		4,2
Södermanlands län		1,0	0,9	0,7		4,9
Östergötlands län		0,7	0,8	0,5		4,4
Skaraborgs län		0,5	0,9	0,8		3,2
Älvsborgs län		0,5	0,9	0,5		4,0
Göteborgs o. Bohus län	0,8	0,9	0,8		5,5
Hallands län		0,5	0,8	0,5		3,8
Jönköpings län		0,1	1,1	0,4		3,6
Kronobergs län		0,3	1,3	0,7		4,3
Kalmar län		0,5	1,4	0,4		4,1
Gotlands län		1,6	2,0	0,7		4,0
Blekinge län		0,8	1,5	0,4		5,0
Kristianstads län		0,4	0,9	0,4		4,3
Malmöhus län		0,7	0,8	0,3		3,8
Riket		0,7	1,0	0,5		4,6

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 8

Norrbottens län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Arvidsjaur	8 329	8 050	8 217	99	98	15	18	19
Arjeplog	4 369	4 192	4 034	92	89	15	17	19
Jokkmokk	8 032	7 598	7 165	89	81	13	15	17
Överkalix	6 048	5 462	5 145	85	77	15	18	20
Kalix	18 144	18 687	19 382	107	99	13	15	16
Övertorneå	7 365	6 526	6 269	85	76	13	17	20
Pajala	10 793	9 421	8 821	82	72	12	16	19
Gällivare	25 408	25 406	24 661	97	87	9	11	12
Älvsbyn	8 713	9 145	9 563	110	99	13	14	15
Luleå	58 668	66 290	67 190	115	119	9	9	10
Piteå	32 763	35 547	38 146	116	112	12	13	14
Boden	27 089	27 815	28 770	106	104	13	14	15
Haparanda	8 901	9 053	9 443	106	104	14	15	16
Kiruna	30 534	31 194	30 177	99	99	7	8	9
Norrbottens län	255 156	264 386	266 983	105	101	II	12	13
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Arvidsjaur	53,9	29,3	64,6	49,4	65,5	51,7
Arjeplog	55,1	30,1	66,0	51,7	67,0	54,0
Jokkmokk	52,7	27,7	66,0	51,6	66,8	53.3
Överkalix	50,1	25,5	60,3	47,0	61,5	49,2
Kalix	54,0	33,7	65,0	50,8	66,3	53,6
Övertorneå	45,2	29,4	57,0	45,6	58,1	47,0
Pajala	44,1	23,4	54,1	40,0	55,6	42,3
Gällivare	55,6	34,9	66,1	54,4	67,3	57,0
Älvsbyn	52,0	26,5	63,8	48,0	65,3	50,8
Luleå	60,0	41,4	71,8	59,9	72,7	62,4
Piteå	58,5	38,0	67,9	55,1	69,4	58,0
Boden	61,2	47,0	71,7	62,6	72,9	65,1
Haparanda	50,3	35,3	59,2	47,5	60,6	49,9
Kiruna	57,8	34,2	66,3	49,2	66,9	51,2
Norrbottens län	56,4	36,5	67,2	54,4	68,4	57,0
Riket	64,0	46.4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Norrbottens län

Kommun	Arbetslöshet (9f)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Arvidsjaur	5.4	5.9	7,1	5.6	5.9	6,5
Arjeplog	5.0	5.9	6.3	5.8	6.4	8.4
Jokkmokk	4,0	5.2	5.8	4.2	5.0	5.7
Överkalix	5,4	3,7	8,7	6.1	5.1	9.7
Kalix	4,5	4,4	7.6	4.2	4,6	7.1
Övertorneå	8,6	7.9	10.2	9.7	9.9	11.7
Pajala	9.6	7.7	12,9	10.6	9.6	14.6
Gällivare	6.3	6,9	12.7	5.9	6.8	11.0
Älvsbyn	5.6	6,0	7,8	5.0	5.8	6,4
Luleå	3.3	3.6	6.3	3.0	3.2	5,7
Piteå	3,5	3,5	6.4	2.6	2.9	4,2
Boden	3,1	2.5	5.4	3.1	2,8	5.2
Haparanda	6.7	6,0	9,8	7,2	6,8	10,7
Kiruna	6.0	7.6	10.4	5.7	7,1	10.1
Norrbottens län	4.7	4.8	8.1	4.4	4.8	7.4
Riket	2.0	2.0	3.8	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	7 968	4,7	1.8
Samtliga arbetssökande	13 842	8.1	3.9
Lediga platser	2 100	1.2	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	3.8	—	—
I beredskapsarbete	3 848	2.3	0.7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	2 658	1.6	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning'	2 523	1.5	0.5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	9 753	5.7	4.6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 10

Västerbottens län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning				1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Nordmaling	8	156	7	736	7	986	98	92	18	21	21
Vindeln	7	621	7	153	7	0%	93	95	17	20	21
Robertsfors	7	552	7	454	7	637	101	97	19	20	20
Norsjö	10	872	10	177	10	044	92	90	13	16	17
Storuman	8	777	8	439	8	314	95	90	12	14	15
Sorsele	4	306	4	060	3	911	91	90	16	19	21
Dorotea'	4	118	3	966	3	935	96	—	18	21	22
Vännäs	12	094	II	356	II	414	94	93	14	16	17
Vilhelmina	8	712	8	687	8	690	100	99	16	17	18
Åsele1	5	323	4	895	4	744	89	.—	18	22	24
Umeå	69	423	75	290	79	930	115	118	10	10	11
Lycksele	14	803	14	692	14	550	98	102	12	14	16
Skellefteå	71	446	72	492	73	647	103	103	13	15	16
Västerbottens län	233	205	236	397	241	898	104	104	13	14	15
Riket							103	104	14	15	16
1 Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorotea kommuner.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Nordmaling	57,0	34,6	65,8	52,1	68,2	57,8
Vindeln	52,7	28,8	63,5	51,6	65,7	55,9
Robertsfors	58,4	36,5	68,1	56,8	71,2	62,9
Norsjö	53,3	26,1	64,6	50,1	66,4	54,9
Storuman	51,3	29,2	64,2	51,3	66,6	57,1
Sorsele	48,2	26,4	61,3	50,2	64,1	55,6
Dorotea	45,5	37,5	61,7	48,2	64,5	53,0
Vännäs	56,6	35,6	65,8	54,3	67,5	59,3
Vilhelmina	53,6	36,3	66,1	55,2	68,5	60,6
Åsele	59,7	41,6	64,9	52,2	67,3	57,1
Umeå	64,1	51,1	73,6	66,4	75,3	70,7
Lycksele	54,5	34,1	66,7	55,6	69,2	61,8
Skellefteå	57,5	35,2	69,3	56,8	71,9	62,7
Västerbottens län	58,3	39,2	69,2	58,7	71,5	64,1
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 11

Västerbottens län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Nordmaling	1,9	2,3	3,3	2,0	2,4	3,7
Vindeln	2,1	2,6	2,4	2,2	2,8	2,2
Robertsfors	2,5	3,2	3,8	2,5	3,3	3,7
Norsjö	4,4	5,6	6,4	4,9	6,6	7,1
Stomman	2,5	2,2	4,8	2,9	2,4	5,6
Sorsele	6,7	8,1	10,0	6,1	7,8	8,0
Dorotea1	—	—	—	—	—	—
Vännäs	2,7	3,2	4,1	2,5	3,0	3,8
Vilhelmina	5,3	4,7	8,8	5,6	5,0	9,6
Åsele1	5,1	5,7	7,9	4,9	5,2	7,3
Umeå	1,7	1,8	3,3	1,9	2,0	3,7
Lycksele	2.8	3,0	5,5	2,8	3,0	5,6
Skellefteå	2,5	3,0	4,8	2,3	3,0	4,5
Västerbottens län	2,6	2,9	4,5	2,6	3,0	4,6
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

1 Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorotea kommuner.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4 024	2,6	1,8
Samtliga arbetssökande	8 030	5,3	3,9
Lediga platser	2 808	1.8	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	1,4	—	—
I beredskapsarbete	1 873	1,2	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	2 244	1,5	1,0
I arbetsmarknadsutbildning'	948	0,6	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag’	9 007	5,9	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

! Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 12

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Ånge	15 022	13 908	13 452	90	87	18	21	22
Timrå	17 789	18 603	18 925	106	112	15	16	16
Härnösand	26 933	27 051	27 616	103	102	15	17	18
Sundsvall	90 662	93 992	94 358	104	106	13	14	15
Kramfors	29 090	27 892	26 746	92	90	21	24	25
Sollefteå	27 580	26 210	26 133	95	93	18	20	22
Örnsköldsvik	60 374	60 378	60 665	100	101	14	16	17
Västernorrlands
län	267 450	268 034	267 895	100	101	15	17	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Ånge	53,2	30,6	64,7	51,6	68,5	57,3
Timrå	60,3	58,3	68,6	55,2	70,6	59,7
Härnösand	62,2	47,3	72,4	64,6	74,7	68,3
Sundsvall	63,3	45,3	70,1	60,0	72,1	64,6
Kramfors	56,4	36,1	67,6	55,9	70,2	60,3
Sollefteå	57,0	40,0	67,2	57,3	71,0	63,2
Örnsköldsvik	58,2	37,0	68,3	53,8	70,3	58,3
Västernorrlands
län	59,9	40,9	69,0	57,7	71,4	62,3
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen Västernorrlands län		B 13
Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt-liga .	Kvinnor	Ung- domar
Ånge	2,3	2,7	3,5	2,3	2,9	2,9
Timrå	2,7	3,3	5,4	2,4	3,0	4,3
Härnösand	1,5	1,4	2,6	1,4	1,2	2,7
Sundsvall	2,4	2,4	4,9	2,2	2,2	4,5
Kramfors	2,5	2,1	4,4	2,9	2,5	5,0
Sollefteå	3,7	3,4	6,1	3,6	3,1	5,9
Örnsköldsvik	2,4	3,2	4,7	2,6	3,2	4,9
Västernorrlands
län	2,4	2,6	4,6	2,4	2,5	4,5
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 864	2,3	1.8
Samtliga arbetssökande	7 871	4,8	3,9
Lediga platser	2 584	1,6	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	1,5	—	—
I beredskapsarbete	1 642	1,0	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	2 260	1,4	1.0
I arbetsmarknadsutbildning'	1 428	0,9	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	9 884	6,0	4,6
1 Exklusive företagsutbildning.
2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 14

Jämtlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Ragunda	8 501	7 826	7 609	90	90	20	23	24
Bräcke	9 950	9 503	9 229	93	91	21	22	24
Krokom	12 990	13 112	13 442	103	96	20	20	20
Strömsund	18 476	17 758	17 451	94	94	19	21	23
Åre	9 614	9 178	9 370	97	90	20	21	21
Berg	9 456	8 906	8 983	95	90	21	23	24
Härjedalen	12 729	13 015	13 129	103	100	19	20	21
Ostersund	49 588	54 135	55 440	112	116	13	14	15
Jämtlands län	131 304	133 433	134 653	103	102	17	18	19
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun Förvärvsfrekvens

1970

1975

1980

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Ragunda	53,4	29,3	64,3	51,5	67,1	58,1
Bräcke	54,3	32,7	65,7	56,1	70,0	64,3
Krokom	57,0	34,2	68.1	56,3	71,9	63,5
Strömsund	53,3	31,6	62,9	51,2	64,9	55,9
Åre	57,2	37,3	66,4	57,5	69,1	63,6
Berg	54,0	29,8	65,1	55,3	68,8	62,7
Härjedalen	53,9	30,4	65,9	53,3	69,7	61,1
Östersund	65,0	51,4	72,2	65,2	72,9	68,3
Jämtlands län	58,8	40,2	68,3	59,1	70,5	64,3
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 15

Jämtlands län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ragunda	2,9	2,6	5,7	2,9	2.5	5,4
Bracke	2,2	2,3	4,5	2,0	2,0	4,1
Krokom	1.4	1,3	2.3	2,3	1,7	3,2
Strömsund	3,5	3,3	6.6	3,6	3,2	6,6
Are	1.9	1,3	3,6	2,5	1,8	3,6
Berg	3,2	2,5	5,9	3,6	2,8	7,3
Härjedalen	2,7	2,4	4,8	3,2	3,1	7,0
Östersund	1,4	1.2	3,3	1,3	1.1	3,1
Jämtlands län	2,1	1.8	4.1	2,2	1,9	4,4
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	1 837	2.2	1.8
Samtliga arbetssökande	3 533	4,3	3,9
Lediga platser	1 524	1,9	2.2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	1,2	—	—
1 beredskapsarbete	1 240	1.5	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 598	2,0	1.0
1 arbetsmarknadsutbildning'	289	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	6 309	7,7	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

: Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 16

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Ockelbo	6 724	6 410	6 556	98	97	21	22	22
Hofors	15 644	14 456	13 483	86	83	13	16	18
Ovanåker	13 164	13 446	13 707	104	109	16	18	18
Nordanstig	II 464	11 576	11 869	104	101	20	21	21
Ljusdal	22 489	21 868	21 558	96	95	18	20	21
Gävle	84 464	86 911	87 364	103	105	14	15	16
Sandviken	43 642	43 143	43 139	99	97	13	16	17
Söderhamn	31 826	32 243	31 264	98	100	17	18	19
Bollnäs	27 732	27 667	27 683	100	100	17	18	19
Hudiksvall	36 281	36 692	37 336	103	100	16	18	18
Gävleborgs län	293 430	294 412	293 959	100	100	16	17	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Ockelbo	57.4	30,3	69.0	54,0	68.1	54.3
Hofors	61.3	35.2	68.9	52.6	70,1	56,3
Ovanåker	59.5	33.1	70,0	53.7	70,6	56,3
Nordanstig	57.7	31.9	65.7	50,9	6.3	53,9
Ljusdal	55,7	34.0	65,1	53,5	65.9	55,6
Gävle	64.1	40.4	72.7	62,4	73,5	64,7
Sandviken	63.2	38,6	71,2	56,4	72.3	59,6
Söderhamn	60.3	38.0	70,7	57.0	70.5	58,3
Bollnäs	51.3	35,7	71,6	61,5	72,1	63,2
Hudiksvall	61.7	41.8	70,1	59,3	71,0	61.4
Gävleborgs län	60,5	39,5	70,6	58,4	71.3	60,7
Riket	64,0	46.4	72.9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Gävleborgs län

B 17

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ockelbo	2,3	2,6	4,7	1,7	2,2	2,6
Hofors	3,0	4,3	7,2	2,6	4,2	5,8
Ovanåker	1,8	2,1	3,7	1.9	1,9	3,5
Nordanstig	2,1	2,4	3,8	2,2	2,5	4,6
Ljusdal	3,6	3,8	8,1	3,7	4,1	7,6
Gävle	2,4	2,4	5,0	2,3	2,6	4,8
Sandviken	2,5	3,2	6,3	2,7	3,7	6,8
Söderhamn	3,0	3,3	6,2	3,0	3,5	6,2
Bollnäs	1,9	1,6	3,8	1,7	1,5	3,2
Hudiksvall	2,1	2,4	3,8	2,1	2,6	4,1
Gävleborgs län	2,5	2,7	5,3	2,4	2,9	5,1
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16—64 år Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	4 828	2,7	1,8
Samtliga arbetssökande	8 851	4,9	3,9
Lediga platser	4 423	2,4	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	1,1
1 beredskapsarbete	2 362	1.3	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls-företag	2 350	1,3	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	1 005	0,6	0,5
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2	12 173	6,7	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

: Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 18

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

	1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Vansbro	9 004	8 693	8 546	95	94	20	23	24
Malung	12 212	11 965	II 942	98	95	16	18	19
Gagnef	8 184	9 122	9 812	120	123	17	17	17
Leksand	12 388	12 761	13 440	109	107	22	23	23
Rättvik	10 839	10 732	11 047	102	104	21	23	24
Orsa	6 929	7 005	7 311	106	107	20	22	22
Älvdalen	9 030	8 429	8 390	93	96	16	18	20
Smedjebacken	13 188	13 397	13 358	101	95	16	16	17
Mora	17 103	17 927	19 127	118	109	16	18	18
Falun	46 556	47 650	50 079	108	108	15	16	16
Borlänge	43 775	46 208	46 318	106	110	12	13	15
Säter	9 838	10 262	10 644	108	103	18	18	17
Hedemora	16 854	16 736	17 084	101	101	17	19	19
Avesta	28 083	27 153	26 471	94	101	14	16	18
Ludvika	33 218	33 069	31 976	96	99	16	17	19
Kopparbergs län	277 201	281 109	285 545	103	104	16	17	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Vansbro	54,5	27,4	66,0	49,7	68,9	56,2
Malung	62,6	41,8	71,2	58,9	72.4	61,8
Gagnef	58,4	31,5	68,2	49,4	67,1	49,1
Leksand	58,8	36,8	69,7	55,6	70,9	58,6
Rättvik	58,7	37,0	67,0	53,8	68,5	56,7
Orsa	53,8	31,5	65,6	53,6	67,1	55,4
Älvdalen	51,3	25,9	66,2	50,6	68,3	55,3
Smedjebacken	60,3	32,5	70,2	52,5	69,4	52,4
Mora	59,4	37,7	70,3	57,2	71,7	60,1
Falun	65,1	48,8	73,9	64,3	75,2	67,3
Borlänge	61,7	38,6	71.1	57,4	73,5	63,3
Säter	66,8	49,2	74,8	64.1	74,4	63,7
Hedemora	61,6	39,4	72,6	59,5	74,7	65,0
Avesta	59,9	37,5	69,7	56,4	72,8	65,4
Ludvika	59,6	35,8	70,1	54,6	70,8	57,0
Kopparbergs län	60,8	38,9	70,7	57,4	72,3	61.4
Riket	64,0	46.4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 19

Kopparbergs län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Vansbro	2,6	2,6	5,1	2,1	2,5	5,0
Malung	2,8	3,0	4,6	3,2	3,5	6,5
Gagnef	1,4	1.8	2,8	1,3	2,0	2,3
Leksand	1,5	1,5	2,8	1,6	1,9	3,1
Rättvik	2,3	2,2	4,5	2,4	2,7	3,8
Orsa	1,3	1,5	2,2	1,5	1,8	2,9
Älvdalen	3,8	3,3	6,7	3,7	3,8	6.5
Smedjebacken	2,7	3,2	6,7	3,0	4,0	7,5
Mora	1,5	1,5	2,7	1,8	1,8	3,5
Falun	1,6	1,5	2,7	1,6	1,7	2,9
Borlänge	1,7	2,1	3,3	1,7	2,3	3,7
Säter	1,0	1,0	1,3	1,0	1.1	1,5
Hedemora	1,5	1.8	2,7	1,5	1,8	2,6
Avesta	2,2	2.7	4,5	2,6	3,2	5,1
Ludvika	3,1	3,7	6,7	3,6	4,6	9,0
Kopparbergs län	2,0	2,2	3,9	2,2	2,6	4,4
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	4 042	2,3	1.8
Samtliga arbetssökande	7 903	4,5	3,9
Lediga platser	4 321	2,5	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,9	—	—
I beredskapsarbete	1 899	1.1	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 851	1,1	1,0
I arbetsmarknadsutbildning'	663	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	8 873	5,1	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Värmlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 20

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

	1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Kil	8 284	9 965	10 987	133	136	15	13	13
Eda	9 999	9 663	9 497	95	92	20	21	22
Torsby	16 926	16 072	15 647	92	90	21	23	24
Storfors	5 609	5 274	5 424	97	92	14	17	18
Hammarö	10 679	10 777	II 870	lil	114	12	14	13
Munkfors	5 720	5 483	5 223	91	88	18	21	23
Forshaga	9 477	11 224	12 026	127	130	18	17	16
Grums	10 350	10 872	10 928	106	107	14	15	17
Årjäng	9 988	9 825	9 783	98	96	23	24	24
Sunne	14 056	13 618	13 376	95	95	22	23	24
Karlstad	72 290	72 369	73 904	102	104	12	14	15
Kristinehamn	27 780	27 811	27 166	98	99	15	16	17
Filipstad	16 253	15 513	14 811	91	90	17	19	21
Hagfors	19 533	18 597	17 782	91	88	16	19	20
Arvika	27 292	27 446	26 962	99	100	18	20	21
Säffle	20 262	19 740	19 229	95	94	16	18	19
Värmlands län	284 498	284 249	284 618	100	100	16	18	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970,1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Kil	61,8	37,0	69,0	52,0	70,8	57,0
Eda	59,0	36,2	68,2	54,0	70,0	59,8
Torsby	55,7	32,6	65,4	52,1	67,5	57,7
Storfors	63,2	38,9	72,1	58,3	72,6	62,1
Hammarö	64,9	44,0	73,6	61,3	74,8	66,3
Munkfors	59,6	34,2	69,7	54,4	70,7	59,6
Forshaga	61,3	38,8	71,6	56,4	72,8	60,7
Grums	62,8	37,8	71,7	55,1	72,6	60,0
Årjäng	60,5	38,0	70,8	56,7	73,3	62,3
Sunne	58,2	34,8	68,5	54,3	71,0	59,7
Karlstad	64,3	46,8	73,2	63,7	74,9	68,3
Kristinehamn	65,4	46,4	74,3	63,6	76,9	69,4
Filipstad	62,5	41,4	71,4	59,2	73,4	64,0
Hagfors	59.2	33,9	68,6	54,0	70,5	59,5
Arvika	57,9	36,0	68,7	55,8	71,3	61,7
Säffle	61,5	37,1	69,7	54,9	71,7	60,6
	61,7	40,5	71,0	58,6	73,0	63,8
	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Värmlands län

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga
domar liga domar

Kil	2,7	3,0	4,4	2,9	3,2	5,9
Eda	2,9	3,1	5,1	3,1	3,5	6,3
Torsby	5,2	4,8	8,5	5,4	5,5	8,6
Storfors	3,2	4,5	7,2	3,0	4,4	7,3
Hammarö	1,4	1,7	3,3	1,8	2,1	4,3
Munkfors	3,1	3,6	6,6	3,4	4,8	7,5
Forshaga	2,6	2,7	5,4	3,4	3,6	6,6
Grums	2,3	2,7	4,3	2,3	3,0	4,6
Årjäng	2,6	2,2	4,4	3,1	2,3	5,1
Sunne	3,9	3,5	7,8	3,2	3,1	6,5
Karlstad	2,6	2,4	5,3	2,7	2,6	5,4
Kristinehamn	2,6	2,9	4,9	2,6	2,8	4,7
Filipstad	2,2	2,4	4,1	2,3	2,5	4.3
Hagfors	3,9	4,9	8,4	4,3	5,8	8,5
Arvika	3,2	3,1	6.2	3,0	3,4	6,2
Säffle	3,5	3,1	6,0	4,3	3,7	6,3
Värmlands län	2,9	3,0	5,7	3,1	3,3	5,9
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	5 537	3,2	1,8
Samtliga arbetssökande	10 007	5,7	3,9
Lediga platser	2 643	1,5	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	2,1
I beredskapsarbete	1 808	1,0	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls-företag	2 004	l.l	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	1 137	0.6	0,5
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2	8 344	4,8	4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

7 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 22

Örebro län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Laxå	9 472	8 664	8 721	92	88	13	15	16
Hallsberg	16 821	16 643	17 193	102	102	15	17	17
Degerfors	11 885	12 153	12 239	103	97	13	15	16
Hällefors	11 907	11 219	10 702	90	86	15	18	20
Ljusnarsberg	7 432	7 209	7 021	94	94	20	22	23
Örebro	117 643	117 837	116 877	99	101	15	16	18
Kumla	16 225	16 939	17 710	109	112	16	16	16
Askersund	II 202	11 342	II 675	104	102	21	22	22
Karlskoga	39 687	38 103	37 070	93	95	10	13	16
Nora	9 009	9 269	10 091	112	108	19	19	19
Lindesberg	24 209	24 545	24 917	103	101	17	17	18
Örebro län	275 492	273 923	274 216	100	100	15	17	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Laxå	62,6	38,2	71,4	57,0	73,7	62,6
Hallsberg	62,5	40,6	71,2	57,4	72,5	61,4
Degerfors	62,1	36.5	70,0	53,9	70,2	55,0
Hällefors	61,9	35,2	70,2	54,5	70,0	55,6
Ljusnarsberg	58,2	32,7	67,3	50,4	66,7	53,9
Örebro	65,3	50,4	73,9	66,3	77,1	72,3
Kumla	63,7	43,5	74,1	62,1	74,8	64,8
Askersund	60,9	36,1	69,8	54,3	71,8	59.0
Karlskoga	64,1	41,1	73,0	60,2	75,8	67,0
Nora	64.9	46,0	74,3	63,6	76,1	67,8
Lindesberg	63,2	40,7	72.9	60,2	74,1	62,9
Örebro län	63,9	44.6	72,8	61,9	75,0	66,8
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Örebro län

B 23

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Laxå	3,1	4,3	5,9	2,7	3,9	5,2
Hallsberg	1,9	2,2	3,8	1,7	2,0	2,9
Degerfors	3,1	3,4	5,3	2,5	2,9	5,2
Hällefors	2,1	3,1	4,2	2,1	3,3	4,1
Ljusnarsberg	2,7	3,2	5,5	3,8	4,5	7,5
Örebro	1,9	1,6	3,3	2,0	1,8	3,7
Kumla	1,9	1,9	4,0	1,5	1,6	2,3
Askersund	2,1	2,9	3,7	2,4	3,4	4,9
Karlskoga	2,4	3,2	4,9	2,2	3,0	4,8
Nora	2,2	2,1	3,8	2,4	2,5	5,0
Lindesberg	2,2	2,6	4,3	2,6	3,1	5,1
Örebro län	2,1	2,3	4,0	2,2	2,4	4,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 265	1,9	1.8
Samtliga arbetssökande	6 764	4,0	3,9
Lediga platser	4 525	2,7	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,7	—	—
I beredskapsarbete	1 489	0,9	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 377	0,8	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	1 718	1,0	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	9 038	5,4	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 24

Västmanlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Skinnskatteberg	5 459	5 383	5 402	99	97	16	18	18
Surahammar	10 968	11 074	11 493	105	102	12	13	14
Heby	13 298	13 189	13 316	100	97	18	19	19
Kungsör	8 231	8 279	8 610	105	105	14	15	15
Hallstahammar	18 936	18 552	18 424	97	93	9	11	13
Norberg	6 745	6 612	6 790	101	96	17	18	19
Västerås	116 849	117 911	117 257	100	104	10	11	13
Sala	19 627	20 421	20 959	107	101	17	18	18
Fagersta	16 923	15 911	15 294	90	92	12	15	17
Köping	29 713	27 872	27 291	92	92	II	13	15
Arboga	14 815	14 717	14 834	100	102	14	15	16
Västmanlands län 261 564	259 921	259 670	99	100	12	13	15
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Skinnskatteberg	59,7	30,3	68,3	50,9	69,6	55,1
Surahammar	64,4	40,4	71,8	56,6	72,2	59,9
Heby	61,9	35,4	70,2	52,9	70,2	54,9
Kungsör	61,9	37,6	72,9	58,7	74,2	62,7
Hallstahammar	65,4	43,7	73,9	60,4	73,4	62,8
Norberg	59,5	33,4	69,4	53,5	70,4	57,5
Västerås	65,5	47,9	74,0	63,3	75,8	68,0
Sala	64,3	44,4	73,5	62,0	74,9	66,0
Fagersta	65,1	42,2	72,8	59,4	73,4	62,8
Köping	62,5	40,8	74,2	61,9	74,2	64,2
Arboga	63,9	41,2	70,5	54,8	70,6	57,0
Västmanlands län	64,4	43,9	73,2	60,8	74,2	64,6
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Västmanlands län

B 25

Kommun Arbetslöshet (%)

1978		1979
Samt-	Kvinnor Ung-	Samt-	Kvinnor Ung-
liga	domar	liga	domar

Skinnskatteberg	1,7	2,5	3,9	1,6	2,4	3,2
Surahammar	2,9	4,4	6,1	2,8	4,7	5,9
Heby	2,2	2,1	4,5	2,1	2,4	4,5
Kungsör	2,4	2,4	4,2	2,3	2,5	4,3
Hallstahammar	2,1	2,8	4,7	2,5	3,6	6,2
Norberg	3.0	3,7	5,8	2,9	4,1	5,3
Västerås	2,0	2,0	3,8	2,1	2,1	4,4
Sala	1,9	1,8	4.1	1,8	2,0	3,7
Fagersta	2,3	3,0	4,9	1,9	2,7	3,9
Köping	2,5	2,4	4,8	2,3	2,7	4,6
Arboga	3,2	3,7	5,6	3,2	4,1	5,4
Västmanlands län	2,2	2,4	4,4	2,2	2,6	4,6
Riket	2,0	2,0	3,8	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Anta)	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 481	2,1	1,8
Samtliga arbetssökande	6 538	4,0	3,9
Lediga platser	3 252	2,0	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	l.l	—	—
1 beredskapsarbete	1 717	1,0	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 615	1,0	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	763	0,5	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	7 942	4,9	4,6
1 Exklusive företagsutbildning.
2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 26

Uppsala Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Håbo	6 043	9 987	13 065	216	242	8	5	5
Älvkarleby	10 255	9 947	9 818	96	97	17	18	19
Tierp	21 232	20 833	20 632	97	91	18	20	21
Uppsala	129 277	138 116	145 032	112	114	13	13	14
Enköping	31 922	31 911	32 286	101	104	14	15	16
Osthammar	18 563	19 234	20 889	113	112	18	18	17
Uppsala län	217 292	230 028	241 722	lil	113	14	14	15
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Håbo	66,2	43,1	72,3	55.4	71,3	55,7
Älvkarleby	61,4	37,1	69,3	54,1	71,0	57,8
Tierp	60,9	34,5	70,1	53,1	71,2	56,4
Uppsala	63,2	50,0	71,8	64,9	73,5	67,3
Enköping	62,8	41,9	71,1	57,4	73,0	61,1
Osthammar	63,8	39,6	73,0	58,1	74,1	60,8
Uppsala län	63,0	46.0	71,6	61,6	73,1	64,2
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Uppsala län

B 27

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Håbo	1,2	1.8	2,4	1,3	1,9	2,4
Älvkarleby	2,9	3,0	6,3	2,5	3,4	6,0
Tierp	1,8	1,8	3,5	1,6	2,1	3,5
Uppsala	1,2	0,9	2,3	1,1	0,9	2,3
Enköping	2,0	2,3	3,9	1,9	2,3	4,1
Osthammar	1,0	1,2	2,1	1,1	1,4	2,3
Uppsala län	1,4	1,3	2,8	1,3	1,4	2,8
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	1 768	1,2	1,8
Samtliga arbetssökande	4 525	3,0	3,9
Lediga platser	3 213	2,2	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,6	—	—
I beredskapsarbete	750	0,5	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 567	1,0	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	1 004	0,7	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	5 546	3,7	4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 28

Stockholms län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning			1970 =	100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985'	1970	1975	1979
Upplands-Väsby	18 840	28 810	31 600	168		4	4	5
Vallentuna	12 676	14 886	17 158	135		9	9	8
Värmdö	12 846	16 050	17 607	137		10	9	9
Järfälla	48 953	51 549	52 442	107		3	4	5
Ekerö	12 534	15 081	15 914	127		8	7	8
Huddinge	54 655	62 576	66 038	121		6	7	8
Botkyrka	38 220	69 989	77 347	202		5	4	5
Haninge	44 522	50 295	57 624	129		4	5	5
Tyresö	27 017	29 366	31 287	116		3	4	5
Upplands-Bro	10 625	14 792	18 210	171		5	5	5
Täby	38 448	41 307	46 142	120		6	7	8
Danderyd	27 757	27 168	27 722	100		11	13	14
Sollentuna	37 617	43 413	45 864	122		8	8	9
Stockholm	746 560	665 202	649 384	87		16	20	21
Södertälje	75 459	77 695	79 396	105	112	8	9	10
Nacka	47 738	55 321	56 825	119		8	9	10
Sundbyberg	28 016	26 995	25 676	91		11	14	17
Solna	55 557	53 878	51 324	92		9	12	15
Lidingö	36 268	36 727	37 390	103		9	11	13
Vaxholm	20 190	27 538	30 208	150		8	7	7
Norrtälje	38 269	39 193	40 400	106	100	18	18	19
Sigtuna	25 780	26 615	28 548	III		5	7	8
Nynäshamn	18 157	19 100	20 160	111	112	10	11	12
Stockholms län	1 476 704	1 493 546	1 524 266	103	107	12	13	14
Riket				103	104	14	15	16

1 Uppgift saknas för de enskilda kommunerna i Stockholmsområdet. För hela Storstockholm beräknas ökningen
till 7 %, vilket ger ett index på 107.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun Förvärvsfrekvens

1970 1975 1980

Totalt därav Totalt därav Totalt därav
kvinnor kvinnor kvinnor

Upplands-Väsby	71,2	56,4	79,8	71,4	81,1	75,3
Vallentuna	64,4	40,7	74,9	61,9	76,7	68,1
Värmdö	69,1	51,0	79,5	69,7	80,7	73,7
Järfälla	69,5	52,5	78,9	70,6	79,6	74.0
Ekerö	68,3	47,6	77,9	66,6	78,2	69,9
Huddinge	68,9	52,9	77,6	70,8	78,7	74,4
Botkyrka	69,3	51,7	76,7	68,0	77,8	72,1
Haninge	67,4	50,3	75,7	66,6	77,9	71,5
Tyresö	67,9	51,2	77,5	69,6	77,7	72,7
Upplands-Bro	66,8	47,4	76,3	64,4	77,9	69,1
Täby	66,0	49,9	76,3	67,0	77,1	70,2
Danderyd	59,9	46,2	74,2	66,9	74,3	68,9
Sollentuna	66,1	48,8	76,7	68,9	78,1	72,8
Stockholm	65,3	57,5	74,5	70,9	76,0	74,3
Södertälje	67,1	49,0	74,9	64,9	76,4	69,4
Nacka	69,2	56,0	77,6	70,8	79,2	75,2
Sundbyberg	71,3	61,4	78,8	74,7	79,0	75,9
Solna	68,9	60,1	77,2	73,4	77,4	75,1
Lidingö	63.7	49,9	76,2	69,8	77,3	73,5
Vaxholm	64,1	42,5	74,9	62,5	76,3	68,0
Norrtälje	62,3	40,4	71,8	59,2	73,8	64,3
Sigtuna	67,0	46,6	75,2	65,2	76,2	68,9
Nynäshamn	68,3	48,6	76,0	64,4	77,6	69,2
Stockholms län	66,3	54,5	75,6	69,4	77,3	73,6
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Stockholms län

B 29

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Upplands-Väsby	0,9	0,7	1.6	0,7	0,7	1,5
Vallentuna	0,6	0,7	1,6	0,5	0,6	1,3
Värmdö	0,6	0,6	1,5	0,6	0,7	1.6
Järfälla	0,9	0,8	2,2	0,9	0,9	2,0
Ekerö	0,3	0.2	0,7	0,2	0,2	0,5
Huddinge	0,9	0,7	2,0	0,8	0,7	1,7
Botkyrka	1,2	1.0	2,7	1,0	0,9	2,4
Haninge	1.3	1.1	3,0	1,2	1,1	2,7
Tyresö	0,7	0,7	1.8	0,8	0,7	1,9
Upplands-Bro	1,0	1,0	2.4	0,9	0,9	1.8
Täby	0,6	0,6	1,5	0,6	0,6	1,5
Danderyd	0,3	0,2	0,5	0,3	0,3	0,7
Sollentuna	0,8	0,8	1.8	0,7	0,6	1,4
Stockholm	1,0	0,7	1,9	0,9	0.7	1,7
Södertälje	2,3	2,4	4,7	2,2	2,4	4,6
Nacka	0,7	0,6	1,6	0,7	0,6	1,6
Sundbyberg	1,0	0,8	2,3	0.9	0.8	1,8
Solna	0,9	0,8	2,1	0,9	0,7	1.8
Lidingö	0,4	0,4	0,8	0,4	0,4	0,8
Vaxholm	0,8	0,7	1,5	0,7	0,7	1,7
Norrtälje	1,4	1,6	2,6	1,4	1,7	2,7
Sigtuna	1,2	1.1	2,5	1,2	1,2	2,5
Nynäshamn	1,3	1,3	3,3	1,4	1,7	3,3
Stockholms län	1,0	0,9	2,1	0,9	0,8	2,0
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8 346	0,8	1.8
Samtliga arbetssökande	20 914	2,1	3,9
Lediga platser	23 875	2,4	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,3	—	—
1 beredskapsarbete	2 515	0,3	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	7 619	0,8	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	2 413	0,2	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	41 668	4,2	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 30

Södermanlands Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Vingåker	9 696	9 519	9714	100	96	17	18	18
Nyköping	57 739	62 561	63 918	lil	107	14	15	16
Oxelösund	15 187	14 211	14 281	94	93	7	8	10
Flen	18 391	18 079	17 976	98	90	16	17	18
Katrineholm	32 780	32 635	32 308	99	96	16	17	18
Eskilstuna	93 842	92 663	90 414	96	100	13	14	16
Strängnäs	20 635	22 245	23 415	113	114	16	16	17
Södermanlands län	248 270	251 913	252 026	102	101	14	15	16
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Vingåker	64,8	45,1	72,7	60,7	75,1	67,7
Nyköping	64,1	43,0	72,0	58,6	73,7	64,7
Oxelösund	66,2	45,1	73,4	60,6	74,8	66,6
Flen	64,8	44,6	73,4	62.5	75,2	68,8
Katrineholm	65,0	45,2	72,9	62,0	74,8	68,2
Eskilstuna	64,4	46,6	72,7	62,3	74,8	68,6
Strängnäs	64,7	46,4	72,9	62,0	74,8	68,6
Södermanlands län	64,6	45,3	72,7	61,2	74,6	67,4
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Södermanlands län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Vingåker	2,1	2,2	4,3	2,0	1,7	3,6
Nyköping	2,0	2,3	4,7	2,0	2,4	4,3
Oxelösund	3,2	3,7	7,4	2,6	3,4	5,9
Flen	2,0	2,4	4,5	1,9	2,3	3,5
Katrineholm	2,5	2,7	5,5	2,3	2,7	5,1
Eskilstuna	2,9	2,8	6,3	2,9	3,0	6,8
Strängnäs	1,5	1,7	3,1	1,7	1,9	3,2
Södermanlands län 2,4	2,6	5,4	2,4	2,7	5,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16—64 år Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	3 371	2,2	1,8
Samtliga arbetssökande	7 284	4,7	3,9
Lediga platser	5 373	3,5	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	0,6	_	_
1 beredskapsarbete	1 493	1,0	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls-företag	1 347	0,9	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	1 110	0,7	0,5
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2	7 598	4,9	4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 32

Östergötlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Ödeshög	6 038	6 051	6 169	102	105	20	20	20
Ydre	4 354	4 297	4 315	99	101	21	22	23
Kinda	10 489	10 635	10 654	102	99	20	21	21
Boxholm	6 383	5 899	5 858	92	89	19	21	21
Åtvidaberg	13 034	12 976	12 890	99	99	14	16	18
Finspång	24 656	24 799	24 753	100	103	13	14	15
Valdemarsvik	9 152	8 864	9 266	101	100	17	19	19
Linköping	104 527	109 236	lil 866	107	110	12	13	14
Norrköping	120 625	119 169	119 993	99	102	15	16	17
Söderköping	9 614	10 338	II 232	117	117	16	16	15
Motala1	48 764	41 577	41 945	102	i	15	16	17
Vadstena1	—	7 718	7 564	—	—	—	19	19
Mjölby	24 569	25 529	25 885	105	107	15	16	17
Östergötlands län 382 205	387 088	392 390	103	104	14	16	17
Riket				103	104	14	15	16

1 Motala kommun delades den I januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun Förvärvsfrekvens

1970 1975 1980

Totalt därav Totalt därav Totalt därav
kvinnor kvinnor kvinnor

Ödeshög	58,8	32,6	66,9	49,8	68,8	54,5
Ydre	60,3	35,1	68,5	50,4	72,7	58,3
Kinda	60,1	35,5	69,7	53,3	72,0	57,6
Boxholm	59,7	30,1	71,4	54,3	73,7	60,0
Åtvidaberg	64,5	40,0	72,7	56,5	74,6	62,0
Finspång	65,5	41,6	74,4	60,1	74,7	62,5
Valdemarsvik	61,2	34,2	70,6	51,6	72,9	55,3
Linköping	65,1	47,1	74,8	65,7	77,6	71,7
Norrköping	64,6	47,4	73,6	63,6	76,4	70,2
Söderköping	61,9	39,0	73,1	59,7	75,2	63,8
Motala	64,0	43,3	73,8	61,7	75,6	66,5
Vadstena	0,0	0,0	73,6	61,4	77,5	69,3
Mjölby	62,2	39,9	71,1	56,1	73,3	60,9
Östergötlands län	64,1	44,4	73,5	62,0	75,9	67,6
Riket	64.0	46.4	72.9	62.7	74.6	67.2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Östergötlands län

B 33

Kommun

Arbetslöshet (%)

1978

1979

Samt- Kvinnor Ungliga
domar

Samt liga -

Kvinnor Ungdomar -

Ödeshög
Ydre
Kinda
Boxholm
Åtvidaberg
Finspång
Valdemarsvik
Linköping
Norrköping
Söderköping
Motala1 1
Vadstena]

Mjölby

Östergötlandslän 1,7
Riket

2,9	3,7	5,0	2,7	4,0	5,0
1,1	1,3	2,3	1,2	1,8	2,9
1,1	1,5	2,4	1,2	1,4	2.0
1,9	3,3	2,7	1,7	2,8	3,1
1,4	1,9	3,5	1,5	1,9	3,2
2,1	2,9	4,5	2,0	2,9	3,8
1,3	1,7	3,1	1,4	1,7	2,7
1,3	1,3	2,8	1,3	1,3	3,0
1.8	1,6	3,7	1,7	1,6	3,3
1,1	1,1	2,4	0,9	0,9	2,0
2,5	2,4	4,9	2,8	2,7	5,0
1,6	2,2	3,5	1,3	1,8	3,1
1,7	1,8	3,5	1,7	1,8	3,4
2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Motala kommun delades den 1 januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 878	1,6	1,8
Samtliga arbetssökande	7 991	3,3	3,9
Lediga platser	7 434	3,1	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,5	—	—
1 beredskapsarbete	1 742	0,7	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 974	0,8	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	1 225	0,5	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	10 626	4,4	4,6

Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om lanen B 34

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Grästorp	5 299	5 259	5 528	104	108	19	21	20
Mullsjö	3 964	5 097	6 264	158	151	17	15	13
Habo	5 639	6 675	7 892	140	140	15	14	12
Karlsborg	8 433	8 157	8 246	98	101	16	18	19
Gullspång	7 047	6 923	6 771	96	99	17	18	20
Vara	22 915	22 427	23 048	101	99	20	21	20
Götene	II 903	12 303	12 742	107	105	18	18	18
Tibro	10 143	10 997	II 200	110	109	13	14	15
Töreboda	10 215	10 231	10 420	102	103	19	19	20
Mariestad	24 795	24 686	24 377	98	101	13	14	15
Lidköping	34 918	34 625	35 005	100	100	14	16	17
Skara	16 870	17 321	17 620	104	104	17	18	18
Skövde	43 587	45 357	45 847	105	109	12	13	14
Hjo	7 360	7 682	8 555	116	112	19	19	19
Tidaholm	12 733	12 965	13 126	103	101	18	19	19
Falköping	32 704	32 513	32 061	98	97	17	18	19
Skaraborgs län	258 525	263 218	268 702	104	104	16	17	17
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Grästorp	59.3	31,1	71,7	54,0	73,9	59,5
Mullsjö	67,0	47.1	75,5	62,9	77,2	66,5
Habo	65.4	41,0	73,0	57,4	74,2	60,7
Karlsborg	61.8	38,0	71,6	58,0	73,5	62,5
Gullspång	60,6	33,5	71,7	55,8	74,1	61,4
Vara	60.6	33,7	72,0	56,3	75,3	62,8
Götene	61.2	35,1	71,4	53,8	73,0	57,4
Tibro	62,7	36,9	74,0	57,6	74,4	60,5
Töreboda	60,6	34,6	69,5	51,6	71,1	56,0
Mariestad	65.7	46,9	75,5	64,9	76,9	68,9
Lidköping	63.9	42,6	73,5	60,1	74,8	63,6
Skara	64,1	44,0	75,5	64,1	76,8	68,3
Skövde	63,1	40,9	75,3	63,8	77,3	68,9
Hjo	63,4	40,2	71,9	56,1	72,9	59,3
Tidaholm	64,5	41,0	73,6	58,6	75,0	62,4
Falköping	67,9	50,1	76,2	65,5	78,1	70,2
Skaraborgs län	63,7	41,5	74,0	60,7	75,7	65,1
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 35

Skaraborgs län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Grästorp	0,7	0,6	1,2	1,2	1,3	3,0
Mullsjö	1,2	1,3	1,6	1,3	1,3	2,7
Habo	0,9	1,4	1,5	0,8	U	1,5
Karlsborg	2,2	2,3	3,1	2,1	2,4	2,8
Gullspång	3,2	3.5	5,9	3,4	4,6	6,1
Vara	1,1	1,2	1,7	1,1	1,4	2,0
Götene	0,9	1,2	1,8	0,8	1,0	1,6
Tibro	2,1	2,8	4,6	2,0	2,8	4,2
Töreboda	2,6	2,6	5,4	3,0	3,4	6,0
Mariestad	2,1	1,9	4,7	1,8	1,9	4,0
Lidköping	1,5	1,6	2,5	1,9	2,1	3,3
Skara	1,1	1.1	2,2	1,2	1,2	2,6
Skövde	2,1	2,2	4,9	2,4	2,7	5,3
Hjo	1,0	1,0	2,4	1,1	1,1	2,0
Tidaholm	1,4	1,9	2,6	1,4	1,9	2,8
Falköping	1,4	1,8	3,0	1,4	1,5	2,9
Skaraborgs län	1,6	1,8	3,3	1,7	2,0	3,6
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 678	1,7	1,8
Samtliga arbetssökande	6 775	4,2	3,9
Lediga platser	2 949	L8	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,9	—	—
I beredskapsarbete	767	0,5	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 483	0,9	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	1 268	0.8	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	5 141	3,2	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen
Älvsborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 36

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

	1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Dals-Ed	4 983	5 252	5 305	106	106	21	22	23
Färgelanda	6 300	6 903	7 325	116	113	22	20	19
Ale	17 589	21 980	22 844	130	139	11	10	11
Lerum	23 385	28 162	29 574	126	134	9	8	9
Vårgårda	7 801	8 370	9 124	117	114	17	17	17
Tranemo	II 588	11 786	12 325	106	94	14	15	15
Bengtsfors	12 479	12 345	12 250	98	97	19	20	22
Mellerud	10 617	10 421	10 655	100	99	20	22	22
Lilla Edet	9 993	11 229	11 717	117	120	16	16	16
Mark	28 985	30 217	31 204	108	103	17	18	19
Svenljunga	9 735	10 165	10 828	111	106	18	18	19
Herrljunga	9 049	8 833	9 210	102	100	18	19	19
Vänersborg	32 454	34 365	34 613	107	109	15	16	17
Trollhättan	48 605	50 225	49 846	103	109	11	12	14
Alingsås	26 546	27 796	29 109	110	113	14	16	17
Borås	107 424	105 177	102 914	%	92	13	15	17
Ulricehamn	21 276	21 451	21 817	103	92	18	19	20
Åmål	13 433	13 349	13 540	101	101	18	19	21
Älvsborgs län	402 242	418 026	424 200	105	105	14	15	16
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Dals-Ed	61,0	36,9	71,5	57,5	73,2	61,5
Färgelanda	61,6	35,1	72,4	57,7	72,5	60,5
Ale	66,1	42,9	74,2	59,2	76,6	65,7
Lerum	63,7	38,7	73,2	58,5	76,0	64,3
Vårgårda	64,4	40,5	70,0	51,5	71,6	56,2
Tranemo	71,5	53,7	80,6	71,1	79,7	72,8
Bengtsfors	62,3	39,7	71,3	57,7	72,2	61,6
Mellerud	60,9	34,5	68,1	53,6	71,0	59,7
Lilla Edet	61,9	37,2	72,3	57,9	72,9	60,9
Mark	71,9	55,1	77,1	67,1	77,0	68.9
Svenljunga	69,7	50,4	77,0	65,6	76,7	67,4
Herrljunga	68,2	48,1	73,3	59,8	76,4	66,3
Vänersborg	67,3	50,9	75,2	65,5	76,9	70,8
Trollhättan	66,5	45,3	74,3	62,4	76,4	68,1
Alingsås	64,4	45,4	74,0	62,4	76,3	67,3
Borås	69,9	58,2	76,8	69,9	78,3	73,6
Ulricehamn	71,7	57,3	78,6	69,9	78,3	71,5
Åmål	60,9	38,9	69,0	55,1	70,6	59,4
Älvsborgs län	67,3	49,6	74,9	64,2	76,4	68,3
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 37

Älvsborgs län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Dals-Ed	2,6	2,7	6,2	2,8	3,5	5,6
Färgelanda	1,7	1,6	4,4	1,5	1,7	3,1
Ale	1,3	1,4	2.4	1,8	2,0	2,9
Lerum	1,2	1,4	2,7	1,0	1,3	2,3
Vårgårda	1,4	1,5	1,9	1,5	1,3	2,1
Tranemo	2,5	3,8	4,3	1,6	2,4	2,2
Bengtsfors	2,6	2,6	4,2	2,4	2,4	5,1
Mellerud	2,0	2,4	3,5	2,3	3,2	4,9
Lilla Edet	2,0	2,6	5,0	2,0	2,4	4,8
Mark	2,0	2,1	4,3	1,5	1,5	2,8
Svenljunga	2,2	2,9	4,4	1,9	2,3	4,2
Herrljunga	2,0	2,7	2,5	1,7	2,3	2,3
Vänersborg	1,5	1,2	2,7	1.4	1,2	3,2
Trollhättan	2,1	2,1	4,4	2,1	2,3	4,4
Alingsås	2,1	2,2	3,4	2,2	2,5	3,3
Borås	2,9	2,8	5,2	2,5	2,5	4,7
Ulricehamn	1,4	1,4	2,8	1,0	1,2	2,0
Åmål	3,2	3,5	5,8	3,6	4,2	6,7
Älvsborgs län	2,1	2,2	4,1	2,0	2,1	3,8
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	4 432	1,7	1,8
Samtliga arbetssökande	9 754	3,8	3,9
Lediga platser	5 712	2,2	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,8	—	—
I beredskapsarbete	1 198	0,5	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	2 395	0,9	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	1 192	0,5	0.5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	10 431	4,0	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

8 W.lsvJnnor, 1070011) IX<nr^l M rll

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Göteborgs och Bohus län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 38

Kommun Befolkning 1970 =100 andelen därav över

64 år

	1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Härryda	15 914	20 741	22 948	144	156	9	9	9
Partille	24 635	27 151	26 882	109	117	8	10	11
Öckerö	8 468	9 219	9 767	115	118	12	13	13
Stenungsund	12 559	14 617	15 819	126	135	9	9	9
Tjörn	9 316	10 618	11 552	124	136	17	16	15
Orust	8 916	10 586	12 180	137	140	23	21	19
Sotenäs	9 370	9 133	9 182	98	94	23	26	27
Munkedal	9 716	10 210	10 684	110	113	19	19	19
Tanum	10 840	II 058	11 447	106	103	24	25	24
Göteborg	465 682	444 651	434 699	93	91	13	15	17
Mölndal	44 512	47 295	47 692	107	110	9	10	12
Kungälv	24 155	28 311	29 663	123	127	11	11	12
Lysekil	13 777	15 076	15 063	109	105	19	19	20
Uddevalla	47 755	46 861	46 139	97	91	12	14	16
Strömstad	9 586	9 485	9 525	99	95	22	23	23
Göteborgs och
Bohus län	715 201	715 012	713 242	100	99	13	15	16
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Härryda	65,6	43,7	74,6	61,8	75,5	64,2
Partille	65.1	45,3	74,4	63,3	75,2	66,7
Öckerö	57,7	25,9	69,7	50,5	69,6	51,7
Stenungsund	61,8	37,3	73,1	57,6	71,7	59,3
Tjörn	59,0	31,1	69,6	51,3	68,5	52,8
Orust	63,0	35,7	70,3	50,9	68,7	52,5
Sotenäs	58,1	36,1	70,5	56,8	72,4	59,8
Munkedal	63,7	41,5	71,1	56,0	70,2	56,6
Tanum	61,8	37,4	70,4	56,1	70,2	56,6
Göteborg	62,9	47,9	71,5	63,4	71,8	66,1
Mölndal	68,1	50,2	74,8	64,6	75,8	67,2
Kungälv	65,5	43,5	74,1	60,9	75,2	65,7
Lysekil	63,9	43,9	71,4	58,5	72,0	60,5
Uddevalla	64,3	44,9	72,9	62,4	73,2	65,5
Strömstad	62,7	45,0	74,1	63,5	73,9	64,6
Göteborgs och
Bohus län	63,4	46,3	72,0	62,4	72,4	64,9
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 39

Göteborgs och Bohus län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Härryda	0,9	0,9	1,8	0,7	0,7	1,1
Partille	1,3	1,4	2,8	1,3	1,3	2,3
Öckerö	0,9	1.0	1,8	0,9	1.1	1.9
Stenungsund	2,2	2,5	4,6	2,2	2,8	4,5
Tjörn	1,5	1,5	2,7	1,6	2,1	3.0
Orust	1,4	1.6	2,4	1,5	2,0	2,9
Sotenäs	1.9	2,0	2,4	1,9	1,9	2,1
Munkedal	2,3	2,8	3,9	2,0	2,4	3,3
Tanum	2,2	2,1	4,6	2,3	2,4	4,4
Göteborg	2,3	2,0	4,2	2,0	1,9	3,6
Mölndal	1,3	1,1	2,4	0,8	0,9	1,5
Kungälv	1,3	1,5	2,0	1,3	1,5	2,0
Lysekil	1,5	1,5	1,8	1,4	1,4	1,7
Uddevalla	1,8	1,9	4,0	1,8	2.0	3,9
Strömstad	2,6	2,1	4,5	2,6	2,3	3,7
Göteborgs och
Bohus län	2,0	1,8	3,7	2,0	1,8	3,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8 508	1,9	1,8
Samtliga arbetssökande	17 755	3,9	3,9
Lediga platser	7 419	1,6	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	1,1	—	—
I beredskapsarbete	3 655	0,8	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	3 907	0,9	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	3 672	0,8	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	25 190	5,5	4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 40

Hallands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Hylte	10 978	11 152	11 162	102	103	19	20	20
Halmstad	70 466	74 292	75 663	107	112	14	16	17
Laholm	18 696	19 830	21 042	113	119	18	18	18
Falkenberg	31 834	33 102	34 610	109	110	17	18	18
Varberg	38 877	43 051	43 829	113	116	15	15	16
Kungsbacka	28 877	38 353	42 905	149	162	11	10	10
Hallands län	199 728	219 780	229 211	115	120	15	15	16
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Hylte	62,9	36,6	74,2	59,4	76,3	65,2
Halmstad	65,1	47,3	73,8	63,6	76,0	69,4
Laholm	66,9	45,1	74,9	60,9	76,5	67,0
Falkenberg	65,6	42,9	74,5	60,7	76,4	66,9
Varberg	65,7	41,9	74,9	61,4	77,0	67,9
Kungsbacka	63,1	38,4	72,9	58,1	75,0	64,5
Hallands län	65,1	43,6	74,1	61,4	76,1	67,4
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Hallands län

B 41

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Hylte	1.8	2.5	2,9	2,3	3,6	2,6
Halmstad	1.9	2,1	3,5	1,9	2,1	3,8
Laholm	1.5	1,8	3,0	1,5	1,8	2,6
Falkenberg	1,2	1,6	2,2	1,4	1,9	2,4
Varberg	1.1	1,0	1,8	1,2	1,2	1,9
Kungsbacka	1,1	l.l	2,5	1,1	1,1	2,0
Hallands län	1.5	1.6	2,8	1,5	1,8	2,7
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	1 954	1,4	1.8
Samtliga arbetssökande	4 730	3,4	3,9
Lediga platser	1 709	1,2	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	1,1	—	—
I beredskapsarbete	667	0,5	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 077	0,8	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	683	0,5	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	5 263	3,8	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

9 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 42

Jönköpings län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Aneby	6 272	6 508	6 785	108	107	20	20	20
Gnosjö	7 676	8 324	8 789	114	120	11	12	12
Gislaved	26 062	27 570	28 127	108	113	12	13	14
Vaggeryd	11 049	II 355	12 050	109	109	17	17	17
Jönköping	107 656	108 500	107 652	100	102	12	14	16
Nässjö	33 564	32 591	31 891	95	97	16	17	18
Värnamo	29 273	30 072	30 156	103	106	13	14	15
Sävsjö	II 507	II 590	11 771	102	103	17	18	20
Vetlanda	28 826	28 532	28 714	100	100	17	18	19
Eksjö	18 190	18 227	18 027	99	101	17	19	20
T ranås	19 287	18 717	18 513	96	97	15	18	19
Jönköpings län	299 362	301 986	302 475	101	103	14	16	17
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Aneby	60,8	34,5	72,7	58,9	72,5	62,9
Gnosjö	67.6	44.3	79,7	70.3	79,5	72,1
Gislaved	68.3	47,4	76,5	64.6	79,3	71,2
Vaggeryd	63,8	38,4	73,1	57.7	74,1	63,2
Jönköping	64,8	46,4	73,4	63,0	77,1	70,7
Nässjö	62,2	39,6	72,5	59,7	74,8	65,5
Värnamo	66,6	46,8	76,1	66,1	81,5	75,6
Sävsjö	60,8	35,7	71,4	55,3	73,2	60,4
Vetlanda	62,1	37,4	71,6	56,6	73,3	62,4
Eksjö	64,5	46,3	73,8	62.6	81.5	76,1
Tranås	65,6	46.3	73,8	62,1	75,9	68,7
Jönköpings län	64,6	44.0	73,8	62,1	77,0	69,3
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Jönköpings län

B 43

Kommun Arbetslöshet (%)

1978		1979
Samt-	Kvinnor Ung-	Samt-	Kvinnor Ung-
liga	domar	liga	domar

Aneby	l.l	1,7	2,0	1,1	1,5	1,8
Gnosjö	1,4	1,8	2,1	0,6	0,7	0,7
Gislaved	1,8	2,3	3,5	1,2	1,5	2,2
Vaggeryd	1,4	2,2	2,9	2,0	3,1	3,5
Jönköping	2,0	2,0	3,4	1,9	2,1	3,3
Nässjö	2,2	2,7	3,7	1.8	2,5	3,2
Värnamo	1,3	1,4	2,5	1.0	1.2	1,9
Sävsjö	1,4	1,9	2,6	1.0	1,5	2,1
Vetlanda	1,8	2,3	4,2	1,6	2,3	4,0
Eksjö	1,5	1,6	3,5	1,4	1.6	3.0
T ranås	3,5	4,0	7,8	2,5	3,1	5,6
Jönköpings län	1,9	2,2	3,6	1,6	2,0	3,1
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 552	1,4	1,8
Samtliga arbetssökande	6 895	3,7	3,9
Lediga platser	4 958	2,7	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,5	—	—
I beredskapsarbete	268	0.1	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	2 018	1,1	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	709	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	6 551	3,6	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 44

Kronobergs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Uppvidinge	12 004	11 531	11 146	93	86	18	20	23
Lessebo	8 460	8 908	9 026	107	106	17	18	20
Tingsryd	14 923	14 735	14 782	99	98	22	23	23
Alvesta	19 191	18 784	19 214	100	101	17	18	19
Almhult	15 260	15 250	15 487	101	98	17	18	19
Markaryd	II 821	11 918	11 886	101	97	15	16	18
Växjö	58 908	62 048	63 763	108	lil	13	14	14
Ljungby	26 285	26 264	27 097	103	105	16	17	17
Kronobergs län	166 852	169 438	172 401	103	104	16	17	17
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav Totalt kvinnor	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Uppvidinge	64,6	41.8	71,4	57,8	70,7	58,9
Lessebo	67,2	46,2	75.6	62,6	75,1	64,4
Tingsryd	63,6	40,6	69.8	54,3	69,0	55,9
Alvesta	62,9	40,9	72,3	59,6	71,9	61,0
Almhult	63,4	39.4	73,4	60.1	72,4	60,8
Markaryd	64,8	43,1	72,6	59,5	72,5	62,4
Växjö	66,5	50,0	74,0	64,7	74,8	68,6
Ljungby	65,0	43,6	74.0	61,8	73,7	63,6
Kronobergs län	65,1	45,1	73,2	61,6	73,3	64,2
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 45

Kronobergs Ian

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga
domar liga domar

Uppvidinge	4,7	6,6	6,6	4,4	6,4	6,4
Lessebo	2,9	4,4	4,8	2,8	3,6	3,6
Tingsryd	2,1	2,7	4,0	L4	1,7	2.4
Alvesta	1,0	0,8	1,8	0,9	0,9	1.6
Älmhult	1,3	2,1	2,7	1,1	L7	2.0
Markaryd	1,7	2,3	3,8	1,4	2,1	2,6
Växjö	1.8	1.9	3,6	1.9	2,2	4,1
Ljungby	1,3	1,6	2,4	LO	1,4	1,7
Kronobergs län	1,8	2,3	3,4	1,7	2,2	3,1
Riket	2.0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	1 385	1,3	1,8
Samtliga arbetssökande	4 196	4,1	3,9
Lediga platser	2 105	2,0	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,7	—-	—
I beredskapsarbete	361	0,3	0.7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 370	1,3	L0
I arbetsmarknadsutbildning1	773	0,7	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	4 487	4,3	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80: 23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 46

Kalmar län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Högsby	8 315	7 671	7 845	94	89	21	24	25
Torsås	7 585	7 670	7 882	104	99	23	23	23
Mörbylånga	9 917	II 383	12 527	126	131	19	18	17
Hultsfred	19 591	18 422	17 944	92	89	16	19	20
Mönsterås	13 429	13 036	13 169	98	97	15	16	17
Emmaboda	II 772	11 699	11 281	96	94	16	17	19
Kalmar	52 496	52 385	52 657	100	103	15	16	18
Nybro	22 210	21 569	21 661	98	96	16	18	19
Oskarshamn	25 662	28 007	28 021	109	110	14	16	17
Västervik	42 297	41 702	41 303	98	97	16	18	18
Vimmerby	17 138	16 394	16 192	94	87	15	17	18
Borgholm	10 444	10 786	10 966	105	101	20	22	23
Kalmar län	240 856	240 724	241 448	100	99	16	18	19
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrek	vens åren	1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
Högsby	59.7	35,5	71,2	57,2	72,5	62,6
Torsås	61.0	37,5	66,9	47,5	68,8	53,4
Mörbylånga	61,7	38,8	71,0	55,5	70,5	56,7
Hultsfred	62,2	38,1	71,0	57,1	74,0	63,2
Mönsterås	61,5	35,5	70,2	53,8	69,8	56,3
Emmaboda	65,8	43,2	73,1	58,8	75,9	65,0
Kalmar	65,2	47,5	73.3	63,6	75,1	68,3
Nybro	63,0	40,8	71,8	58,0	73,7	63,4
Oskarshamn	63,7	43,3	73,1	60,6	75,1	65,3
Västervik	64,1	44,5	73,1	61,8	75,4	66,3
Vimmerby	61,8	37,6	69,2	53,9	72,2	60,6
Borgholm	59,3	37,2	69,2	55,7	70,8	59,9
Kalmar län	63,3	42,2	71,9	59,2	73,8	63,9
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 47

Kalmar län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Högsby	3,7	5,1	6,9	3,4	5,1	5,6
Torsås	2,0	2,0	3,4	1,8	1,6	2,8
Mörbylånga	0,9	1,1	2,0	0,8	1,0	1,8
Hultsfred	1,9	2,4	4,4	1,9	2,6	4,2
Mönsterås	2,4	3,3	6,0	2,5	3.5	5,2
Emmaboda	1,5	2,1	4,1	1,7	2,4	3,7
Kalmar	1,4	1,5	3,2	1,2	1,4	2,7
Nybro	1,9	2,5	3,2	1,8	2,4	3,3
Oskarshamn	2,1	2,6	4,6	1,8	2,4	3,7
Västervik	1,7	1,8	2,9	1.4	1,6	2,4
Vimmerby	2,1	2,9	5,4	1,7	2,6	4,1
Borgholm	1,8	1,7	3,6	2,2	1,9	4,2
Kalmar län	1,8	2,2	3,8	1,7	2,1	3,3
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 172	1,5	1,8
Samtliga arbetssökande	5 953	4,1	3,9
Lediga platser	2 907	2,0	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,7	—	—
I beredskapsarbete	678	0,5	0,7
1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 960	1,4	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	558	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	6 001	4,1	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 48

Gotlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Gotland	53 780	54 400	55 261	103		15	16	17
Gotlands län	53 780	54 400	55 261	103	99	15	16	17
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Gotland	65,5	47,9	73,8	63,1	75,0	67.4
Gotlands län	65,5	47,9	73,8	63,1	75,0	67,4
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74.6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 49

Gotlands län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Gotland	1,0	l.l	2,7	1.1	1,0	2,9
Gotlands län	1,0	1.1	2,7	1.1	1,0	2,9
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	344	1,0	1,8
Samtliga arbetssökande	1 214	3,6	3,9
Lediga platser	716	2,1	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,5	—	—
I beredskapsarbete	535	1.6	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	679	2,0	1,0
I arbetsmarknadsutbildning1	220	0,7	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	1 342	4,0	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 50

Blekinge Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Olofström	17 567	17 187	15 872	90	82	10	12	14
Karlskrona	59 232	60013	60 270	102	97	16	17	18
Ronneby	29 659	30 368	30 270	102	102	17	18	18
Karlshamn	31 894	32 136	31 907	100	97	15	16	17
Sölvesborg	15 164	15 632	15 816	104	106	15	16	17
Blekinge län	153 516	155 336	154 135	100	97	15	16	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun Förvärvsfrekvens

1970

1975

1980

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Olofström	65,9	43,0	72,7	57,6	73,4	62,1
Karlskrona	65,0	47,8	71,5	60,6	73,9	66,4
Ronneby	60,6	37,7	69,7	54,4	71,6	59,8
Karlshamn	64,1	43,8	73,4	60,5	75,2	66.1
Sölvesborg	62,1	38,0	71,5	56,0	72,9	61,4
Blekinge län	63,8	43,6	71,7	58,6	73,6	64,1
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 51

Blekinge Ian

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Olofström	3,3	3,9	6,3	2,7	3.9	5,4
Karlskrona	1,5	1,3	2,7	1,5	1.4	3,2
Ronneby	2,2	2,5	5,1	1.7	2,2	4,1
Karlshamn	2,5	2,8	5,5	2,5	3,2	5,1
Sölvesborg	3,1	4,2	5,9	2,6	3,7	5,3
Blekinge län	2,2	2,4	4,4	2,0	2.4	4,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	1 547	1,7	1,8
Samtliga arbetssökande	3 834	4,1	3,9
Lediga platser	2 160	2,3	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,7	—	—
1 beredskapsarbete	791	0,8	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 437	1,5	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning'	363	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	4 688	5,0	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Kristianstads län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 52

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

	1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Ö Göinge	14 526	14 942	15 502	107	106	15	15	16
Örkelljunga	8 718	8 843	9 243	106	109	16	17	18
Tomelilla	13 014	12 605	12 608	97	98	21	22	22
Bromölla	10 795	11 384	11 966	lil	109	12	13	14
Osby	13 758	13 810	13 711	100	102	16	18	19
Perstorp	7 905	7 407	7 463	94	94	10	12	14
Klippan	16 256	16 263	16 639	102	103	15	16	17
Åstorp	10 617	11 486	12 902	122	119	14	13	13
Båstad	10 500	11 160	11 849	113	112	18	20	21
Kristianstad	65 100	67 499	68 675	105	110	16	17	18
Simrishamn	20 392	20 103	20 211	99	103	19	21	22
Ängelholm	25 988	28 173	29 397	113	121	16	17	18
Hässleholm	46 592	48 339	48 751	105	108	15	17	18
Kristianstads län	264 161	272 014	278 917	106	108	16	17	18
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun	Förvärvsfrekvens
	1970		1975		1980
	Totalt	därav	Totalt	därav	Totalt	därav
		kvinnor		kvinnor		kvinnor
0 Göinge	67,4	47,6	73,6	60,6	76,1	66,9
Örkelljunga	65,2	46,4	72,8	59.9	75,0	65,8
Tomelilla	66,2	45,3	71,5	57,3	74,1	63,5
Bromölla	67,4	45,4	72,5	57,7	73,2	62,0
Osby	62,5	40,4	72,2	58,1	74,8	64,0
Perstorp	67,3	46,0	73,1	60,1	74,8	65,2
Klippan	67,1	45,5	71,8	58,6	74,2	64,4
Åstorp	67,3	46,7	73,4	59,1	76,3	65,7
Båstad	64,4	44,2	70,4	56,4	72,8	62,1
Kristianstad	67,3	50,3	74,1	65,1	77,1	71,8
Simrishamn	68,4	50,3	72,9	59,5	75,5	65,5
Ängelholm	65,3	47,4	74,0	63,8	76,9	70,1
Hässleholm	64,5	44,4	71,8	59,0	74,4	65,3
Kristianstads län	66,2	47,0	72,9	61,0	75,5	67,2
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2

AU 1979/80: 23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 53

Kristianstads län

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ö. Göinge	2.6	3,5	4,2	2,5	3,3	3,7
Örkelljunga	1,1	1,3	2,0	0,9	1,3	1,9
Tomelilla	2,2	2,6	4.0	2,4	3,0	5,1
Bromölla	2,6	3,5	5,7	2,6	3.6	5,3
Osby	1,7	2,2	3,8	1.5	2,3	3,4
Perstorp	2,0	2,8	3,6	1,4	2,1	2,3
Klippan	1,8	2,3	3,3	1,6	2,2	3,2
Åstorp	2,0	2,7	3,9	1.5	2,1	2,4
Båstad	0,6	0,6	1,3	0,5	0.6	1,4
Kristianstad	1,6	1,5	2,9	1,6	1,5	2,6
Simrishamn	1,9	1,9	3,2	1,6	1,6	3.2
Ängelholm	0,8	1,0	1,8	0,8	0,9	1.7
Hässleholm	1,8	2,1	3.6	1.9	2,3	3,8
Kristianstads län	1,7	1,9	3,2	1,6	1.9	3,0
Riket	2,0	2,0	3,8	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 303	1.4	1,8
Samtliga arbetssökande	5 729	3,4	3,9
Lediga platser	4 678	2,8	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,5	—	—
1 beredskapsarbete	654	0,4	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	1 422	0,9	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning1	679	0,4	0,5
Personer med hel förtidspension och
heh sjukbidrag2	7 147	4,3	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 54

Malmöhus län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun	Befolkning		1970	= 100	andelen därav över 64 år
1970	1975	1979	1979	1985	1970	1975	1979
Svalöv	12 074	12 546	12 936	107	106	18	18	17
Staffanstorp	10 987	15 819	16 312	148	150	8	6	7
Bjurlöv	II 836	14 112	13 983	118	115	9	9	10
Vellinge	12 936	21 833	23 154	179	179	11	8	9
Bjuv	13 122	14 192	14 680	112	107	13	13	13
Kävlinge	14 474	19 239	20 432	141	148	13	12	12
Lomma	12 174	15 404	16 658	137	141	9	8	9
Svedala	9 797	13 244	15 358	157	155	14	12	11
Skurup	10 457	11 789	12 552	120	116	20	19	18
Sjöbo	13 339	14 050	14 942	112	107	20	20	20
Hörby	II 693	II 871	12 539	107	104	20	21	21
Höör	8 861	10 005	10 651	120	120	22	21	20
Malmö	246 937	243 591	235 111	89	89	13	16	19
Lund	68 818	76 284	78 003	113	117	13	13	14
Landskrona	37 618	38 409	37 027	98	102	14	16	17
Helsingborg	100 305	101 685	101 370	101	100	15	17	18
Höganäs	19 007	21 267	22 130	116	117	17	16	17
Eslöv	26 140	26 288	26 939	103	102	16	17	17
Ystad	24 028	23 693	23 883	99	99	19	21	21
Trelleborg	35 934	34 748	34 473	96	96	14	16	17
Malmöhus län	718 537	740 069	743 133	103	104	14	15	17
Riket				103	104	14	15	16

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980
Kommun Förvärvsfrekvens

1970

1975

1980

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Svalöv	68,7	49,0	75,2	61,6	77,9	69,9
Staffanstorp	66,5	45,1	78,1	66,1	80.9	73,5
Bjurlöv	70,9	53,6	79,1	70,3	80.6	75,0
Vellinge	65,2	42,5	76.6	63.4	79,5	71,7
Bjuv	70,8	52,3	75,9	63,6	77,6	69,8
Kävlinge	69,7	49,4	77,7	65,8	80,7	73,0
Lomma	66,6	45,9	76.6	64,2	79,3	72.0
Svedala	42,2	29,3	76,7	62,7	80,0	71,1
Skurup	63,0	39,6	72,4	57,2	76,4	65,8
Sjöbo	67,5	46,7	76,2	64,3	78,2	69,8
Hörby	69,4	52,0	78,1	68,7	79,8	73,3
Höör	66,9	48.3	75,4	64,0	78,1	70,2
Malmö	67,2	54,4	72,8	66,3	74,7	71,2
Lund	64,8	55.8	72,7	68,5	75,3	73,7
Landskrona	66,5	48,6	73,4	62,7	76,1	69,1
Helsingborg	66,4	51,9	74,0	65,7	76,5	71.6
Höganäs	64,2	43,0	72,1	58,9	75,3	68,2
Eslöv	69,5	52,5	75,9	64,3	78,6	70,8
Ystad	65,3	45,6	73,2	61,2	76,7	68,8
Trelleborg	66,0	47,1	75,2	63,4	76,6	69,5
Malmöhus län	66,5	51,5	74,0	65,3	76,5	71,2
Riket	64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67.2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Malmöhus län

B 55

Kommun	Arbetslöshet (%)
1978			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Svalöv	1,3	1,5	2,3	1,3	1,7	2,1
Staffanstorp	0,9	0,9	2,6	0,8	1,0	1,9
Burlöv	1,4	1,5	3,7	1,5	1,6	3,5
Vellinge	LO	1,0	2,3	1,1	1,3	2,7
Bjuv	1,3	1,7	2,9	1,2	1,5	2,7
Kävlinge	1,0	1,2	2,5	1,0	1,1	2,4
Lomma	0,9	0,9	2,3	0,8	1,0	1,9
Svedala	1,4	1,8	2,6	1,1	1,7	2,0
Skurup	2,5	2,8	5,3	2,1	2,9	4,8
Sjöbo	2,0	2,2	3,4	1,7	2,0	3,1
Hörby	1,3	1,4	2,6	1,3	1,5	2,9
Höör	1,3	0,9	2,9	1,8	1,4	3,7
Malmö	3,2	3,0	5,6	3,1	3,0	5,6
Lund	2,6	2,1	4,6	2,1	1,8	3,7
Landskrona	2,3	2,8	4,0	2,9	3,7	4,7
Helsingborg	1,9	1.9	3,3	1,8	1,9	3,1
Höganäs	1,2	1,4	2,4	1,1	1,5	2,1
Eslöv	1,7	1,8	4,2	1.7	1.9	3,7
Ystad	2,9	3,3	5,2	2.7	3,1	5,4
Trelleborg	2,6	2,9	5,7	2,5	3,0	5,7
Malmöhus län	2,3	2,3	4,4	2,2	2,3	4,2
Riket	2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	9 289	2,0	1,8
Samtliga arbetssökande	19 847	4,3	3,9
Lediga platser	11 450	2,5	2,2
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	0,8	—	—
1 beredskapsarbete	3 091	0,7	0,7
I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat
arbete och arkivarbete samt Samhälls-
företag	3 932	0,8	1,0
1 arbetsmarknadsutbildning'	1 483	0,3	0,5
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	17 502	3,8	4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23

B 56

Innehållsförteckning

Inledning I

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Riksdagens regionalpolitiska beslut år 1979 15

Utskottet 17

Regionalpolitikens inriktning 17

Länsplaneringen 18

Ortsplanen 20

Planeringstal 20

Stödområdesindelningen 24

Decentralisering av statlig verksamhet 28

De regionalpolitiska stödformerna 31

Allmänna frågor om bidragsvillkoren. Offertstödet 32

Stöd till energianläggningar 35

Turistnäringen 36

Kommunala industrilokaler 36

Handläggningen av stödärenden 37

Särskilda insatser i vissa regioner 38

Anslagsfrågor 38

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 38

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 39

Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 40

Åtgärder i glesbygder 40

Hemarbete m. m 41

Handläggningsordningm. m 44

Åtgärdernas omfattning 45

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m. m 46

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 47

Motioner om vissa orter och områden 47

Skogslänen 47

Östergötland 57

Västsverige 57

Sydöstra Sverige 60

Skåne 61

Utskottets hemställan 64

Reservationer 69

1. Regionalpolitikens inriktning (s) 69

2. Fullmaktslag om etableringskontroll, m. m. (s) 71

3. Handläggningsordningm. m. för glesbygdsstödet (s) 72

4. Insatser i Värmlands län (s) 72

5. Insatser i bruksorterna (s) 73

Särskilda yttranden 74

1. Forskningsinsatser i Norrbottens län (s) 74

2. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionema(s) 75

Bilagor B 1

Bil. 1 Stödområdesindelning B 2

Bil. 2 Statistiska uppgifter om länens utveckling B 3

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1980

2,9	3,7	5,0	2,7	4,0	5,0
1,1	1,3	2,3	1,2	1,8	2,9
1,1	1,5	2,4	1,2	1,4	2.0
1,9	3,3	2,7	1,7	2,8	3,1
1,4	1,9	3,5	1,5	1,9	3,2
2,1	2,9	4,5	2,0	2,9	3,8
1,3	1,7	3,1	1,4	1,7	2,7
1,3	1,3	2,8	1,3	1,3	3,0
1.8	1,6	3,7	1,7	1,6	3,3
1,1	1,1	2,4	0,9	0,9	2,0
2,5	2,4	4,9	2,8	2,7	5,0
1,6	2,2	3,5	1,3	1,8	3,1
1,7	1,8	3,5	1,7	1,8	3,4
2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

2,9	3,7	5,0	2,7	4,0	5,0
1,1	1,3	2,3	1,2	1,8	2,9
1,1	1,5	2,4	1,2	1,4	2.0
1,9	3,3	2,7	1,7	2,8	3,1
1,4	1,9	3,5	1,5	1,9	3,2
2,1	2,9	4,5	2,0	2,9	3,8
1,3	1,7	3,1	1,4	1,7	2,7
1,3	1,3	2,8	1,3	1,3	3,0
1.8	1,6	3,7	1,7	1,6	3,3
1,1	1,1	2,4	0,9	0,9	2,0
2,5	2,4	4,9	2,8	2,7	5,0
1,6	2,2	3,5	1,3	1,8	3,1
1,7	1,8	3,5	1,7	1,8	3,4
2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

2,9	3,7	5,0	2,7	4,0	5,0
1,1	1,3	2,3	1,2	1,8	2,9
1,1	1,5	2,4	1,2	1,4	2.0
1,9	3,3	2,7	1,7	2,8	3,1
1,4	1,9	3,5	1,5	1,9	3,2
2,1	2,9	4,5	2,0	2,9	3,8
1,3	1,7	3,1	1,4	1,7	2,7
1,3	1,3	2,8	1,3	1,3	3,0
1.8	1,6	3,7	1,7	1,6	3,3
1,1	1,1	2,4	0,9	0,9	2,0
2,5	2,4	4,9	2,8	2,7	5,0
1,6	2,2	3,5	1,3	1,8	3,1
1,7	1,8	3,5	1,7	1,8	3,4
2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7