Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1979/80:22

om anslag till invandrarpolitiken för budgetåret 1980/81

I betänkandet behandlas de i propositionen 1979/80: 100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Andersson
gjorda framställningarna om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. 1
anslutning till propositionen tar utskottet upp åtta motioner, som väckts
under allmänna motionstiden i år.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om anslag till invandrarpolitiken.
Det innebär att utskottet rekommenderar följande medelsanvisning.
Statens invandrarverk 42 273 000 kr.

Åtgärder för flyktingar 90 120000 kr.

Åtgärder för invandrare 14 050 000 kr.

Översättningsservice 500000 kr.

Summa 146 943 000 kr.

Till dessa belopp kommer 3 500000 kr., som regeringen i prop. 1979/
80:94 föreslår till stiftelsen Invandrartidningen, och 1009000 kr., som i
prop. 1979/80:96 föreslås till invandrarverket med anledning av den nya
utlänningslagen. Dessa anslagsposter kommer utskottet att behandla senare
under våren. Regeringens förslag innebär - om de båda ovannämnda
ännu inte prövade anslagsposterna räknas med - en höjning med
21370000 kr., eller ca 16% i förhållande till anslagen för innevarande
budgetår.

Vid sidan av anslagsfrågorna har utskottet prövat i propositionen framlagda
riktlinjer för resebidrag till flyktingar som vill lämna Sverige. Utskottet
tillstyrker de förordade riktlinjerna.

Utskottet avstyrker yrkanden i en socialdemokratisk partimotion att
ytterligare 2 milj. kr. skall anvisas till ett brett upplagt försök i två kommuner.
Avsikten med försöket, som beräknas dra en årlig kostnad av 4
milj. kr. och pågå i flera år, är att man skall få en bild av verkningarna av
ett samlat åtgärdsprogram. Utskottet hänvisar i sin avslagsmotivering
bl. a. till de försök som redan pågår. Socialdemokraterna reserverar sig till
förmån för partimotionen.

Som en följd av utskottets ställningstaganden till anslagsfrågorna avstyrks
vpk:s krav om höjning av åtgärdsanslaget med sammanlagt 7 175 000
kr. i förhållande till regeringens förslag. Likaså avstyrker utskottet en vpkmotion
om ett särskilt för invandrarungdomar avsett stödprojekt som
skulle finansieras med arbetsgivaravgifter.

/ Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 22

AU 1979/80:22

I anslutning till motioner i skilda ämnen gör utskottet vissa uttalanden
utan att föreslå någon särskild åtgärd. Det gäller insatser för invandrarna
som konsumenter, ökade möjligheter att tillvarata flyktingars tidigare utbildning
och yrkeserfarenhet samt ersättning för tolkning hos statliga myndigheter.
En vpk-motion om lagstiftningen om svenskundervisning avstyrks
med hänvisning till pågående utredning.

Propositionen

Regeringen har under punkterna D 1—4 föreslagit att riksdagen för
budgetåret 1980/81 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 42 273000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 90 120000 kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av 14050000
kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Under punkten D 2 föreslås vidare att riksdagen skall godkänna de

riktlinjer för bidrag till flyktingars resa från Sverige som förordas i propositionen.

Motionerna

1979180:406 av Gunnel Liljegren m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att statliga myndigheter
tillämpar en enhetlig tolktaxa med olika kvalifikationsnivåer.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80:405 som hänvisats
till utbildningsutskottet.

1979180:443 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem för företagen införs, varigenom företagens
utgifter för svenskundervisningen för invandrare skall finansieras,

b) att invandrare redan första anställningsdagen skall informeras om sina
rättigheter enligt lagen om svenskundervisning för invandrare,

c) att företag som anställer invandrare som har rätt till svenskundervisning
senast inom 30 dagar från anställningsdagen räknat skall ha påbörjat
densamma,

d) att nuvarande rätt till 240 timmars undervisning skall utökas till 340
timmar.

AU 1979/80:22

e) att bestämmelsen om möjlighet att minska antalet undervisningstimmar
till 160 utgår ur lagen.

2. att riksdagen uttalar att tillämpningen av lagen om rätt till ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare bör övervakas i
samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
vuxna invandrare utan anställning ges rätt till undervisning i svenska med
timersättning, varvid

a) denna verksamhet även finansieras genom den under punkten I a
föreslagna arbetsgivaravgiften,

b) denna verksamhet kombineras med en effektiv uppsökande verksamhet.

1979180: 739 av Birgitta Rydle (,n) och Gunnel Liljegren (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i
syfte att tillvarata flyktingars yrkeserfarenhet och utbildning.

1979180:1002 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen under bil. 15, D 3. Åtgärder för invandrare beslutar
anvisa ytterligare 2 175000 kr. i förhållande till regeringens förslag avseende
bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet,

2. att riksdagen under bil. 15. D 3. Åtgärder för invandrare beslutar
anvisa ytterligare 2000000 kr. i förhållande till regeringens förslag avseende
bidrag till avgränsade projekt.

1979180:1030 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

3. beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder inleds med
utgångspunkt i de riktlinjer som förordats i motionen.

4. till Åtgärder för invandrare (D 3) för budgetåret 1980/81 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt reservationsanslag.
varvid dessa extra medel tillgodoförs försöksverksamheten.

Yrkandena 1 och 2 behandlas i AU 1979/80:27.

1979/80:1460 av Lahja Exner m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att statens invandrarverk vid omarbetning av det s. k. invandrarinformationspaketet
uppmanas beakta invandrarnas behov av information om
prismärkningssystem, datumstämpling, varudeklaration och skötselråd,

2. att överläggningar bör upptas med kommunerna i syfte att säkerställa
att konsumentservicen utformas så att speciell hänsyn tas till invandrarnas
särskilda behov.

Kartong: S. 3, rad 31 Står: 26 Rättat till: 27

AU 1979/80:22

1979180:1488 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80: 100,
bilaga 15, D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3000000 kr. utöver
regeringens förslag avseende informationsinsatser inom folkrörelserna.

1979180:1818 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdom i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen uttalar att detta stödprojekt bör organiseras och administreras
av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag.

3. att riksdagen uttalar att detta statsbidrag bör Finansieras genom en
särskild arbetsgivaravgift.

Invandringens omfattning

Invandringens storlek har traditionellt varierat med konjunkturläget.
Under 1970-talet har denna bild delvis förändrats. Åren 1976-1977 låg
sålunda invandringen på en högre nivå än under de från konjunktursynpunkt
bättre åren 1974-1975. De båda senast förflutna kalenderåren med
en relativt gynnsam situation på arbetsmarknaden har invandringen sjunkit
till en något lägre nivå.

Arbetskraftsinvandringen från de icke-nordiska länderna är f. n. obetydlig.
Nettoinvandringen av nordbor visar under 1979 låga tal (ca 6000
personer). Att den totala nettoinvandringen likväl visade överskott på
drygt 16000 personer förra året förklaras av de relativt stora grupper
flyktingar och anhöriga till tidigare invandrare som fått tillstånd att komma
hit. 1 följande tablå belyses invandringens omfattning åren 1974-1979.

AU 1979/80:22

Invandring av utländska medborgare. I OOO-tal personer

1974 1975 1976 1977 1970 1979

Nordbor
Icke-nordbor
— - total bruttoinvandring
nettoinvandring

AU 1979/80:22

Invandringens fördelning på olika länder

Under de sista årtiondena har Finland varit det helt dominerande landet i
fråga om invandring till Sverige. Andra betydande länder, vid sidan av de
nordiska, har varit Jugoslavien och Grekland. På senare år har de båda
sistnämnda sjunkit tillbaka. Den nya trenden på invandringen har medfört
att länder som Polen, Turkiet och Chile fått en allt större betydelse. Även
invandringen från andra länder i Latinamerika och från Sydostasien har
ökat. Hur invandringen fördelar sig på de länder som har störst antal
medborgare bosatta i Sverige vid slutet av år 1979 framgår av följande
tabell.

Land	Invandring 1979	Utlänningar i Sverige 31/12-79
Brutto	Netto
Finland	12 344	5816	186371
Jugoslavien	840	- 64	39 825
Danmark	1 599	- 459	30650
Norge	1605	249	26 505
Grekland	712	- 150	16 575
Turkiet	973	848	16 205
Västtyskland	608	192	14898
Polen	1372	1310	9897
Storbritannien	869	380	8777
Chile	1081	1020	6435

Utskottet

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat på fem byråer, tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån.
samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa
byrån. Ett stort problem för verket under senare år har varit den stora
ärendebalansen, främst på tillståndsbyrån. 1 fråga om medborgarskapsärenden
har situationen ljusnat och man har nått det mål i fråga om
handläggningstid som uppställts. För vissa typer av tillståndsärenden är
emellertid handläggningstiderna fortfarande långa. Antalet balanserade
ärenden uppgår f. n. till ca 12 000. Till detta kommer att antalet komplicerade
ärenden i balansen tenderar att öka. För att förbättra läget föreslås i
propositionen att två tjänster som handläggare skall föras över från medborgarskapsbyrån
till tillståndsbyrån.

1 budgetpropositionen uppges vidare att medel beräknats för den översyn
av verkets ADB-system för utlänningsärenden som påbörjades under
budgetåret 1978/79.

AU 1979/80: 22

Anslaget till verket, punkten D 1, föreslås bli uppräknat med 2 666 000
kr. till 42 273 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag. Det innebär
att det begärda anslaget tillstyrks.

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget D 2 med ovanstående rubrik betalas utgifterna för det i
programbudgeten för AMS upptagna programmet Åtgärder för flyktingar.
Anslagets fördelning på olika delprogram framgår av följande sammanställning.

	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
	1978/79	1979/80	1980/81 AMS	Föredra- ganden
1. Överföring av
flyktingar	3 977 000	4 825000	+ 435000	+ 435 000
2. Omhändertagande
av flyktingar	94994000	69 400 (XX)	+3 360000	+ 11460000
3. Förvaltnings-
kostnader	3 814 000	3 700 000	+ 280 (XX)	+ 300 (XX)
	102 785 000	77925 000	+4075 000	+ 12195 000

Från delprogrammet Överföring av flyktingar bekostas kollektiv överföring
till Sverige av flyktingar. Delprogrammet Omhändertagande av flyktingar
gäller utgifter för omhändertagande och anpassning till svenska
samhällsförhållanden samt arbetsplacering av flyktingar eller därmed jämställda
personer. Under år 1979 har 3 000 flyktingar eller personer med
flyktingliknande bakgrund fått uppehållstillstånd här. Till följd av den
förvärrade situationen för flyktingar i världen kommer den kollektiva flyktingöverföringen
under innevarande budgetår att bli mer än dubbelt så stor
som under de närmast föregående budgetåren. Genom skilda beslut har
regeringen medgivit att ca 3 250 flyktingar får överföras hit, huvudsakligen
från Latinamerika och Sydostasien.

Behovet av insatser för kollektiv överföring av flyktingar till Sverige
under nästa budgetår är enligt propositionen svårbedömbart. Med hänsyn
härtill beräknar statsrådet Andersson kostnaderna för dessa insatser med
utgångspunkt från en överföring av I 250 personer, som varit en normal
beräkningsgrund under senare år.

Den omfattande överföring av flyktingar som äger rum under innevarande
budgetår kommer emellertid att medföra ökade kostnader för omhändertagande
även under budgetåret 1980/81. Det gäller bl. a. ett betydande
antal s. k. båtflyktingar som kommer hit första halvåret i år och som antas
vara kvar på AMS mottagningsförläggningar även under andra halvåret
1980. 1 propositionen har man som beräkningsgrund utgått från att därut -

AU 1979/80: 22

över sammanlagt 2 250 flyktingar kommer hit under nästa budgetår inom
ramen för flyktingkvoten eller på egen hand. Dessa skall tas emot i AMS
förläggningar eller i enskild inkvartering. Kostnaden per förläggningsdag
uppskattas till 215 kr. under förutsättning att den genomsnittliga förläggningstiden
inte överstiger fem månader.

Det totala anslaget föreslås för nästa budgetår bli uppfört med 90 120000
kr.

Utskottet anser sig kunna godta anslagsberäkningen.

Frågan om bidrag till resor för flyktingar sorn skall lämna Sverige har
setts över inom AMS. På grundval av AMS förslag och remissyttranden
däröver redovisar statsrådet Andersson de riktlinjer som bör gälla för
bidragsgivningen och som regeringen vill att riksdagen skall godkänna.
AMS hittillsvarande möjlighet att efter individuell prövning ge bidrag till
hemresa bör enligt propositionen finnas kvar. Frågan anses nämligen ha
samma humanitära karaktär som besluten att bevilja flyktingar en fristad
här. Bidragsberättigad skall den vara som överförts till Sverige genom
statlig hjälpinsats eller som, efter att ha rest hit på eget initiativ, jämställts
med flykting. Även anhörig till sådan person föreslås i undantagsfall kunna
få bidrag till utresa. Främst gäller detta när bidraget utgör en förutsättning
för att flyktingen skall kunna förverkliga sin önskan att lämna Sverige. Det
betonas att avresan självfallet måste grundas på sökandens egen frivilliga
begäran att lämna Sverige. Som ytterligare förutsättning föreslås gälla att
vederbörande accepteras för bosättning i det nya landet. Resebidraget
föreslås bli behovsprövat.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot de sålunda
föreslagna principerna och godtar alltså propositionens förslag.

I denna del av betänkandet tar utskottet upp motionen 739 av Birgitta
Rydle (m) och Gunnel Liljegren (m) om åtgärder för tillvaratagande av
flyktingars yrkeserfarenhet och utbildning. Motionärerna framhåller att
med undantag för medicinalpersonal kan invandrare sällan utnyttja sin
utbildning och yrkeserfarenhet från hemlandet. Detta anser motionärerna
vara en brist och ett slöseri med mänskliga resurser.

Den av motionärerna aktualiserade frågan har behandlats av en arbetsgrupp
för flyktingfrågor med företrädare för social- och arbetsmarknadsdepartementen,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen. AMS, invandrarverket
och Svenska kommunförbundet. Gruppen redovisar resultatet av sitt arbete
i promemorian Sverige och flyktingarna (Ds A 1978: I). Förslagen ligger
i sin tur till grund för de riktlinjer som riksdagen godtog förra året (AU
1978/79: 22 s. 6). Gruppen lade bl. a. fram förslag som syftar till att flyktingar
med yrkesutbildning lättare skall kunna utöva sina yrken i Sverige.
Sålunda föreslår man att specialinriktade kurser skall ordnas för olika
yrkeskategorier på samma sätt som i dag görs för utländsk medicinalpersonal.
Avsikten med kurserna skall vara att komplettera deltagarnas yrkeskunskaper
med information om svenska förhållanden så att vederbörande

AU 1979/80: 22

kan utöva sitt tidigare yrke här. På arbetsgruppens förslag har vidare
regeringen inrättat ett samrådsorgan för flyktingfrågor. I detta ingår representanter
för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, AMS,
invandrarverket, utrikesdepartementet och Kommunförbundet. Enligt vad
utskottet erfarit kommer samrådsgruppen inom kort att ta upp frågor av
det slag som aktualiserats i motionen.

Utskottet vill för sin del uttala att det är angeläget att man finner
praktiska lösningar för den i motionen upptagna frågan. Det är ett självklart
intresse för både flyktingarna och det svenska samhället att man i
görligaste mån utnyttjar de kunskaper och yrkeserfarenheter som flyktingarna
för med sig. Med hänsyn till att frågan är uppmärksammad och att
åtgärder kan väntas inom kort synes motionen inte behöva föranleda
någon åtgärd.

Åtgärder för invandrare

I propositionen, punkten D 3, föreslås att riksdagen till Åtgärder för
invandrare för nästa budgetår skall anvisa ett reservationsanslag av
14050000 kr. Förslaget innebär en höjning av anslaget med 2 milj. kr.
Fördelningen av anslaget på olika ändamål framgår av följande uppställning.

1979/80 Beräknad ändring 1980/81

Invandrar- Föredra verket'

ganden

1. Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen	2925000	+ 1800000
2. Bidrag till invandrar-och minoritetsorganisa-tioners verksamhet	3 325 000	+ 2 175000	+ 300000
3. Bidrag till avgrän-sade projekt	3 700 000	+ 2 200000	+ 200000
4. Informationsverksamhet	2 100000	+ 1000000	+ 1 500000
5. Bidrag till svenska organisationers informa-tionsinsatser		+ 300 000
	12050000	+ 10175 000	+2000000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Utskottet noterar först att regeringen i budgetpropositionen inte tagit
ställning till stiftelsen Invandrartidningens bidrag för nästa budgetår. I den
nyligen framlagda propositionen 1979/80: 94 återkommer regeringen i fråga
om denna anslagspost och föreslår ett statsbidrag till stiftelsen för nästa
budgetår med 3,5 milj. kr. Utskottet kommer i betänkandet AU 1979/80: 26
att behandla den propositionen.

Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minorit et sorganisationers
verksamhet föreslås höjd med 300000 kr. till 3 625 000 kr.

AU 1979/80:22

I vpk-motionen 1002 ansluter sig motionärerna till invandrarverkets
anslagsframställning och begär ytterligare 2 175 000 kr. Motionärerna framhåller
att den i propositionen föreslagna anslagshöjningen inte ens motsvarar
kostnadsförändringar som inflationen medfört. I enlighet med invandrarverkets
förslag förordar motionärerna att verksamhetsbidragen till organisationerna
skall höjas med 50%.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan anslagshöjning och avstyrker
därför motionsyrkandet. Propositionens anslagsberäkning godtas
på denna punkt.

Till Bidrag till avgränsade projekt har innevarande budgetår beräknats
3,7 milj. kr. I propositionen föreslås ett påslag med 0,2 milj. kr.

Socialdemokraterna begär i partimotionen 1030 att anslagsposten skall
höjas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag för att finansiera försök
med breddad kommunal verksamhet till förmån för invandrarna. Försöken
föreslås omfatta två kommuner med en mera betydande andel invandrare.
Den ena kommunen bör ingå i ett storstadsområde. Avsikten med försöken
är att få erfarenhet av hur ett utvecklat kommunalt invandrarprogram med
åtgärder på olika områden fungerar under en period av flera år. Verksamheten
avses spänna över ett brett fält och gälla bostäder, skolan, svenskundervisning,
kultursektorn, myndighetskontakter och medborgarinformation.
Vid periodens slut föreslås försöken bli utvärderade av riksrevisionsverket
och invandrarverket varvid kostnaden skall vägas mot uppnådda
resultat. Verksamheten skall därefter redovisas för riksdagen. Motionärerna
föreslår att verksamheten skall starta den I januari 1981. Årskostnaden
beräknas till 4 milj. kr. och kostnaden för nästa budgetår följaktligen till 2
milj. kr.

Förra året avslog riksdagen ett socialdemokratiskt motionsförslag med
samma innebörd som det förevarande. Utskottet, som prövade förslaget
(AU 1978/79: 22 s. 8), ansåg sig av kostnadsskäl inte kunna biträda detta.
Utskottet uttalade också tveksamhet över att på sätt som föreslagits prioritera
två kommuner. De vidgade erfarenheter som onekligen behövs av
effekterna av olika åtgärder borde enligt utskottet kunna erhållas genom
försök i mindre skala inom ramen för anslaget.

Utskottet har samma uppfattning i dag och avstyrker därför motionsyrkandet.
Det bör i sammanhanget noteras att expertgruppen för invandringsforskning
(EIFO) håller på att utvärdera effekterna av åtgärder på
invandringspolitikens område i bl. a. Nacka och Borås. Resultatet av denna
utvärdering bör kunna ge vägledning om inriktningen av framtida insatser
på kommunal nivå.

Även vpk-motionen 1002 innehåller ett yrkande att projektbidragen skall
räknas upp med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna ansluter
sig även på denna punkt till invandrarverkets ställningstagande i anslagsframställningen.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avstyrker därför motionsyrkandet.

AU 1979/80: 22

1 detta sammanhang tar utskottet upp en annan vpk-motion, 1818, om ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdom. Bakom yrkandet ligger de
problem som är en följd av invandrarungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden.
Stödprojektet bör enligt motionen organiseras och administreras
av kommunerna. För att täcka kostnaderna föreslås statsbidrag, som i
sin tur skall finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.

Utskottet avstyrker förslagen i motionen och hänvisar till att regeringen
nyligen uppdragit åt invandrarverket att i samråd med bl. a. AMS, skolöverstyrelsen
och socialstyrelsen utarbeta ett handlingsprogram för att
åstadkomma bättre förhållanden för invandrarungdomarna. Uppdraget
skall genomföras i samarbete med kommunerna och invandrarorganisationerna.
Resultatet av arbetet skall redovisas i början av hösten.

Invandrarverket föreslår att anslagsposten Informationsverksamhet
skall höjas med 1 milj. kr. Dessutom vill verket ha en ny anslagspost om 3
milj. kr. för bidrag till svenska organisationers informationsinsatser. Statsrådet
Andersson vill inte gå med på det sistnämnda förslaget men förordar
att medlen för informationsverksamhet räknas upp med 1.5 milj. kr. i
förhållande till innevarande års anslag. Mot bakgrund av de tendenser till
fördomar och utlänningsfientlighet som förekommer i Sverige anser statsrådet
att invandrarverkets insatser på detta område är synnerligen angelägna.
Hon förordar därför att verket ges ökade möjligheter att utveckla
projektet för bättre kunskaper om invandrarna och deras förhållanden.
Detta bör enligt propositionen bedrivas i samråd med diskrimineringsutredningen
(A 1978:06), som bl. a. har i uppdrag att närmare undersöka
vilka metoder som bäst lämpar sig för att motverka fördomar mot invandrare.

Även när det gäller medlen till informationsverksamhet yrkar vpk höjning.
På denna punkt går man längre än invandrarverket och begär i
motionen 1488 förutom 1,5 milj. kr. till den nuvarande anslagsposten att
riksdagen skall anvisa 3 milj. kr. för informationsinsatser genom folkrörelserna.

Utskottet avstyrker motionen och ansluter sig till propositionens förslag.
Det innebär i sig en inte obetydlig förbättring av de nuvarande
resurserna på ett område som måste bedömas som mycket angeläget.

Invandrarverket bedriver en omfattande informationsverksamhet i samarbete
med statliga myndigheter, kommuner och invandrarorganisationer.
Såsom ett led i den informationen framställs det s. k. invandrarpaketet. De
ytterligare medlen till informationsverksamhet som föreslås i propositionen
skall bl. a. möjliggöra fortsatt planering och utveckling av den nya
versionen av den grundläggande samhällsinformation för invandrare som
tillhandahållits genom invandrarpaketet. Paketet är en broschyrserie som
på 14 språk orienterar om det svenska samhället. Paketet erbjuds nya
invandrare i samband med att de folkbokförs här. Informationen framställs
genom samarbete mellan invandrarverket och nio andra centrala myndig -

AU 1979/80:22

heter. Invandrarverket svarar för en grundbroschyr med allmän information
samt sköter distributionen av paketet.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1460 av Lahja Exner
m. fl. (s) om konsumentservice till invandrare. Motionärerna yrkar att vid
omarbetningen av invandrarpaketet invandrarnas behov av information
om prismärkningssystem, datumstämpling, varudeklaration och skötselråd
skall beaktas.

Konsumentverkets del i invandrarpaketet utgörs av broschyren ”Konsument
i Sverige”. Invandrarverket kommer enligt vad utskottet erfarit att
medverka vid konsumentverkets översyn av innehållet i den nuvarande
broschyren. Det finns anledning anta att man därvid kommer att beakta de
av motionärerna aktualiserade synpunkterna.

I samma motion yrkas att staten skall ta upp överläggningar med kommunerna
i syfte att säkerställa att den kommunala konsumentservicen
utformas med särskild hänsyn till invandrarnas behov.

Enligt vad utskottet inhämtat har flera kommuner sammanfört konsument-
och invandrarservice både politiskt och verksamhetsmässigt. Politiskt
har de båda funktionerna ibland sammanförts i en nämnd. I fråga om
verksamheten har man samlat funktionerna såväl organisatoriskt som lokalmässigt.
Större kommuner har däremot ofta särskilda invandrarnämnder,
som följer utvecklingen på hela invandrarområdet och tar initiativ
till åtgärder t. ex. i fråga om konsumentservice.

Utskottet förutsätter att invandrarverket och konsumentverket fortlöpande
följer dessa frågor och söker aktivera kommunerna till insatser. Ett
sätt är att de båda verken gemensamt ordnar sammankomster med kommunerna
i syfte att sprida erfarenheter om insatser för att tillgodose invandrarnas
särskilda behov som konsumenter. Utskottet utgår från att vad
här anförts iakttas utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 1460 inte föranleda någon
åtgärd.

Utskottets ställningstaganden beträffande de olika anslagsposterna innebär
att utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i propositionen
under punkten D 3.

Översättningsservice

Från anslaget Översättningsservice, punkten D 4, bekostas den del av
invandrarverkets språksektionsverksamhet, som inte täcks av intäkter. I
propositionen föreslås att anslaget utgår med ett oförändrat belopp av
500000 kr. 1 sammanhanget anmäls att statskontoret på regeringens uppdrag
skall utreda hur översättningsverksamheten skall organiseras i framtiden
med hänsyn till de växande behoven inom den offentliga sektorn.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

AU 1979/80:22

Tolktaxa

I motionen 406 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) föreslås att statliga myndigheter
skall tillämpa en enhetlig tolktaxa med olika kvalifikationsnivåer.
Motionärerna erinrar om att för tolkning vid domstolar, polis-, åklagaroch
kronofogdemyndigheter gäller fr. o. m. den I oktober 1979 en tolktaxa
med tre kvalifikationsnivåer, en för godkända rättstolkar, en för godkända
tolkar och en för övriga (SFS 1979: 291). Denna taxa bör enligt motionen
tillämpas också av andra statliga myndigheter.

Utlänningslagkommittén kommer in på denna fråga i sitt betänkande
SOU 1979:64 (s. 214-215). Frågan har också tagits upp i den tidigare
nämnda propositionen 1979/80: 96 med förslag till ny utlänningslag m. m.
(s. 104). Det framhålls där att, när en tolk anlitas vid förhandling i
utlänningsärende hos t. ex. invandrarverket, ersättning bör utgå enligt
tolktaxan även utan föreskrift härom, eftersom taxan får anses ge uttryck
för vad som är skälig ersättning i sammanhanget. Enligt utskottets uppfattning
kan den uttalade uppfattningen gälla som en allmän riktlinje för
statliga myndigheter med motsvarande behov av tolkinsatser.

På grund av det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Undervisning i svenska

Vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 100, InU 27) antogs lagen om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (SFS
1972:650). Enligt lagen har anställda invandrare rätt till ledighet från
arbetet och lön för att under 240 timmar delta i undervisning i svenska.
Lagen har reviderats flera gånger och fått ett utsträckt tillämpningsområde.

Vpk föreslår i motionen 443 en mängd ändringar i lagen. Motionärerna
vill bl. a. utvidga undervisningstiden till 340 timmar samt inkludera i systemet
även invandrare som inte har anställning. Man lägger vidare fram
förslag om finansiering med kollektiva arbetsgivaravgifter.

Utskottet har flera gånger tidigare prövat vpk-motioner med liknande
förslag, senast i AU 1978/79: 22 s. II. Vid förra årets behandling hänvisades
till att regeringen tillsatt en kommitté för översyn av svenskundervisning
för vuxna invandrare. Kommittén har som uppgift att bedöma i vilken
utsträckning nuvarande svenskundervisning för invandrare inom olika regelsystem
och utbildningsanordningar svarar mot de mål och riktlinjer som
har satts upp för utbildningen Kommittén skall mot den bakgrunden
överväga den framtida inriktningen av insatserna. Kommittén beräknas
lägga fram sitt betänkande nästa år.

Utskottet uttalade förra året att det inte fanns anledning att närmare
behandla vpk:s förslag med hänsyn till att kommittén skall gå igenom hela
området för svenskundervisningen. Det saknas skäl att ändra på denna
ståndpunkt. Motionen avstyrks därför.

AU 1979/80: 22

Utskottets hemställan

Utskoltet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Statens
invandrarverk för budgetaret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 42273 (XX) kr..

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer tor bidrag till flyktingar*
resa från Sverige som förordats i propositionen.

3. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder
för flyktingar för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
90 120000 kr..

4. beträffande tillvaratagande av flyktingars yrkeserfarenhet in. tn.
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 739.

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1979/80: 1030 yrkandena 3 och 4. 1979/
80: 1002 och 1979/80: 1488 till Åtgärder för invandrare för budgetåret
1980/81 anvisare» reservationsanslag av 140300(8) kr..

6. beträffande ett projekt för stöd till invandranmpdotn att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 1818.

7. beträffande konsnmentserviee för invandrare alt riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1460.

8. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Översättningsservice
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
300000 kr..

9. beträffande tolktaxa att riksdagen avslår motionen 1979/80: 406.

10. beträffande ändringar i lapen om svensknndervisninp nt.m. att

riksdagen avslår motionen 1979/80: 443.

Stockholm den 23 mars 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Arne Fransson
(c). Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson (m). Frida
Berglund (s). Pär Granstedt (c). Anders Högmark (m). Margit Odelsparr
(c). Marianne Stålberg (s). Eva Winther (fp). Karin Flodström (s). Lahja
Exner (s) och Görel Bohlin (m).

AU 1979/80: 22

Reservation

Åtgärder för invandrare (moni. 5)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson. Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Karin Flodström och Lahja Exner(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Förra året”
och slutar ”kommunal nivå” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom den socialdemokratiska motionen. Ett försök
i full skala i två kommuner med intensiva åtgärder under flera år för att
på olika områden förbättra förhållandena för invandrarna kommer att ge
värdefulla erfarenheter för politikens framtida inriktning. Vägledning av
detta slag behövs bl. a. för att vi skall kunna möta de oroande tendenser
som finns till ökade motsättningar mellan invandrare och den inhemska
befolkningen. 1 det perspektivet ter sig den beräknade årskostnaden för
försöket, 4 milj. kr., som ringa. Det får ankomma på regeringen och
invandrarverket att i samverkan med försökskommunerna närmare precisera
förutsättningarna för verksamheten och därvid ta ställning till försöksperiodens
längd. Försöksverksamheten bör bedrivas på ett sådant sätt att
den systematiskt går att utvärdera. Det är därför angeläget att, som motionärerna
vill, forskare från expertgruppen för invandringsforskning knyts
till verksamheten. Resultaten av försöken får sedan redovisas för riksdagen.

Regeringen bör omedelbart sätta i gång förberedelser för verksamheten
så att den kan starta den I januari 1981. Riksdagen behöver därför anvisa 2
milj. kr. för nästa budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottets
ställningstaganden” och slutar ”punkten D 3.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet biträtt socialdemokraternas förslag om
försöksverksamhet med intensiva åtgärder i två kommuner för att förbättra
förhållandena för invandrarna och till utskottets ställningstagande i övrigt
bör anslaget föras upp med 16050000 kr., vilket innebär 2 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionens förslag och med
bifall till motionen 1979/80: 1030 yrkandena 3 och 4 samt med
avslag på motionerna 1979/80: 1002 och 1979/80: 1488
dels beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder
inleds med utgångspunkt i de riktlinjer som förordas i motionen
1979/80: 1030,

dels till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 16050000 kr.

AU 1979/80:22

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Invandringens omfattning 4

Invandringens fördelning på olika länder 6

Utskottet

Statens invandrarverk 6

Åtgärder för flyktingar 7

Åtgärder för invandrare 9

Översättningsservice 12

Tolktaxa 13

Undervisning i svenska 13

Utskottets hemställan 14

Reservation

Åtgärder för invandrare 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980