AU 1979/80:1

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1979/80:1

med anledning av motioner om statliga utmärkelser
Motioner

1978/79:1530 av Stig Alftin (s) och Evert Svensson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
alternativa tjänsteårsgratifikationer med syfte att ge mottagarna större
möjligheter att välja föremål för gratifikationen.

Motionärerna hänvisar till att anställda i stat och kommun efter visst antal
tjänsteår tilldelas en utmärkelse i form av en medalj eller en klocka. Det
saknas dock möjlighet att som alternativ härtill exempelvis få en motsvarande
penningsumma översänd till något internationellt ändamål eller till
någon form av hjälpverksamhet. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen
att utreda möjligheterna till alternativa tjänsteårsgratifikationer. Detta bör
kunna ske även om den närmare utformningen av tjänsteutmärkslser
ankommer på regeringen i samråd med personalorganisationerna, hävdar
motionärerna.

1978/79:1552 av Per-Erik Nisser (m) och Tore Nilsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
vidtagande av sådan åtgärd att årliga gratifikationer kan utbetalas till
innehavare av medalj ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” och
för räddningsdåd för vilket utdelats medalj ”För berömliga gärningar”.

I motionen redovisas gällande regler för utdelning av utmärkelserna ”För
mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” och ”För berömliga
gärningar”. Någon utdelning av penninggratifikation tillsammans med
medalj sker inte, till skillnad mot vad som ofta gäller för andra utmärkelser för
räddningsdåd, t. ex. Carnegiestiftelsens.

Enligt motionärerna skulle den årliga kostnaden för statsverket vid
utbetalning av gratifikationer i här aktuella fall bli ringa. Penningbelöningarna
skulle emellertid fä ett stort psykologiskt värde som ett uttryck för det
allmännas uppskattning av en osjälvisk insats. Motionärerna pekar även på
möjligheten att för ändamålet utnyttja ett par fonder vilka f. n. inte används
för avsedda ändamål.

Nuvarande förhållanden

Utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”

Enligt gällande regler (SFS 1979:829) skall utmärkelsen tilldelas den som
visat nit och redlighet såsom anställd hos staten under minst 30 år.

1 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 1

AU 1979/80:1

2

Utmärkelsen kan dock komma i fråga redan efter 25 års anställningstid om
den anställde avgår med pension. Med anställning hos staten jämställs
anställning hos skogsvårdsstyrelse samt, om inte särskilda skäl föranleder
annat, anställning i verksamhet som har blivit förstatligad.

Det ankommer på statens arbetsgivarverk att meddela närmare föreskrifter
för tillämpningen av kungörelsen.

Enligt regler utfärdade år 1942 fanns medaljen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” i flera valörer avpassade till personal i olika lönegrader. Från år
1947 präglas medaljen endast i en valör, nämligen i guld av sjätte storleken.
Sedan år 1968 har den anställde kunnat välja mellan medalj och armbandsur i
guld. Fr. o. m. nästa år kan den belönade även välja ett signerat konstglas.

Belöningssystemet för statsanställda reformerades år 1973 (prop. 1973:91,
KU 1973:27). Reformen innebar att utmärkelsen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” infördes som enhetlig belöning för all verksamhet i statens
tjänst samt att statliga myndigheters medverkan i ordensväsendet såvitt
gäller utmärkelser till svenska medborgare upphörde.

Utmärkelsen ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid”

Medaljen kan enligt statuterna utdelas som belöning åt sjömän som visat
mod i allmänhet i sin tjänsteutövning eller som verksamt bidragit till
räddande av svenskt fartyg och last.

Beslut om utdelning av medaljen fattas av regeringen efter framställning
från sjöfartsverket.

Medaljen har enligt uppgift utdelats endast under andra världskriget och då
i sammanlagt åtta fall.

Utmärkelsen ”För berömliga gärningar”

Medaljen fick sin på svenska avfattade devis stadfästad av Kungl. Maj:t
den 30 juni 1832. Enligt uppgift råder numera den praxis, att medaljen i guld
utdelas som livräddningsmedalj för svenska medborgare som under uppenbar
livsfara räddat - eller försökt rädda - människoliv. Medaljen utdelas i
silver då någon utan att utsätta sig för överhängande livsfara ingripit modigt
eller rådigt.

Beslut om utdelning av medaljen ”För berömliga gärningar” fattas av
regeringen. Medaljen har utdelats endast vid ett fåtal tillfällen efter andra
världskriget. År 1959 tilldelades den sålunda en sjöman som med uppenbar
fara för eget liv räddat en lots från drunkning. År 1967 tilldelades den en
person som med fara för eget liv räddat flera barn från att bli innebrända.

AU 1979/80:1

3

Utskottet

En statstjänsteman kan efter i princip 30 års tjänstgöring erhålla utmärkelsen
”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Belöningen har formen av
medalj eller armbandsur eller signerat konstglas.

I motionen 1530 av Stig Alftin (s) och Evert Svensson (s) vill man ha
utredning av flera alternativ till de nuvarande tjänsteårsgratifikationema.
Motionärerna tänker i forsta hand på möjligheten för den som är berättigad till
gratifikation att få översänt en motsvarande penningsumma till ett internationellt
ändamål eller till någon form av hjälpverksamhet.

Frågan om utformningen av belöningen ”För nit och redlighet i rikets
tjänst” har så sent som år 1976 utretts av statens personalnämnd. Som ett
resultat av detta arbete har nyligen konstglas inforts som alternativ till medalj
eller armbandsur. 1 utredningsarbetet prövades även andra former såsom
premieobligationer, aktier eller presentkort. Dessa alternativ underkändes
med hänvisning till att det slaget av belöningar var beskattningsbara.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om reglerna för den statliga
tjänsteårsgratifikationen (AU 1976/77:4 och AU 1977/78:3) och därvid
uttalat att hithörande problem i första hand bör lösas av staten och de
anställdas organisationer gemensamt. Utskottet, som i och för sig inte har
något att erinra mot att man överväger alternativ av det slag motionärerna
tänker på, vidhåller emellertid sin tidigare inställning till frågan om hur
regeländringar skall hanteras. Utskottet är därför inte berett föreslå att
riksdagen skall ta något initiativ. Motionen avstyrks därför.

En annan typ av statliga utmärkelser behandlas i motionen 1552 av
Per-Erik Nisser (m) och Tore Nilsson (m). Det gäller utmärkelserna ”För mod
och rådighet till sjöss under farofylld tid” och medaljen ”För berömliga
gärningar”. Även den sistnämnda utdelas i huvudsak för räddningsbragder.
Utmärkelsen ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” har enligt
vad utskottet inhämtat endast delats ut under andra världskriget och då i åtta
fall. Den andra medaljen har delats ut vid endast ett fåtal tillfällen efter andra
världskriget. För båda medaljerna gäller att regeringen beslutar om utdelningen.

Motionärerna vill att en person som erhåller någon av de här aktuella
medaljerna även skall kunna få en årlig penningbelöning. Motionärerna
hänvisar till att så är fallet i andra länder. Även Carnegiestiftelsen åberopas i
sammanhanget.

Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att uttala sig för en
ändring i fråga om principerna för de sällsynta utmärkelser som motionärerna
behandlar. Utskottet konstaterar samtidigt att det inte torde finnas något
hinder mot att regeringen i samband med utdelning av en medalj beslutarom
någon form av penninggratifikation.

Med hänvisning till det anförda bör motionen inte föranleda någon
åtgärd.

AU 1979/80:1

4

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa tjänsteårsgratiftkationer till statsanställda
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1530,

2. beträffande årliga penninggratifikationer i samband med vissa
statliga utmärkelser att riksdagen avslår motionen 1978/
79:1552.

Stockholm den 23 oktober 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m),
Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m),
Frida Berglund (s), Lars Ulander (s). Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg
(s). Bengt Wittbom (m), Sune Johansson (s), Börje Hörnlund (c) och tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp).

GOTAB Stockholm 1979