NU 1978/79:9

Näringsutskottets betänkande
1978/79:9

med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom
bryggeribranschen jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:32 (budgetdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat rörande
statligt engagemang i bryggeribranschen,

2. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som
följer av ett i propositionen redovisat tilläggsavtal mellan staten och
Beijerinvest AB,

3. bemyndiga regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier
bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot skuldebrev överlåta återstoden
av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner, som redovisas i
det följande (s. 2).

En skrivelse har inkommit från fackliga organisationer vid AB Pripps
Bryggeriers bryggeri i Tingsryd.

Propositionen

Propositionen innehåller förslag om att den s. k. bryggeriutredningens
förslag i väsentliga stycken genomförs. Staten föreslås bilda ett strukturbolag,
Brygginvest AB, med uppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar
i bryggeribranschen. I ett tilläggsavtal till nu gällande avtal mellan
staten och Beijerinvest AB rörande AB Pripps Bryggerier (Pripps) fastställs
mera preciserade riktlinjer för Pripps uppträdande på marknaden för
bryggeriprodukter. Tilläggsavtalet innebär vidare att staten kvarstår som
majoritetsaktieägare i Pripps genom Brygginvest AB samtidigt som allmänheten
erbjuds att i viss utsträckning teckna aktier i Pripps.

Propositionen innehåller vidare förslag som syftar till att möjliggöra fortsatt
drift vid mälteriföretaget Nord-Malt AB:s anläggning i Söderhamn.

Förslagen syftar sammanfattningsvis till att lägga en grund för en från
samhällelig synpunkt acceptabel och kontrollerad strukturutveckling i
bryggeribranschen och till att möjliggöra en fortsatt konkurrens.

Bryggeriutredningens förslag om skatt på läskedrycker, saft och juice, om
förpackningsavgiften och om en utvärdering av mellanölsbeslutet behandlas
inte i propositionen.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 9

NU 1978/79:9

Motionerna

Motionerna är följande:

1978/79:43 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med
avslag på propositionen 1978/79:32 hos regeringen hemställer om förslag till
förstatligande av bryggerinäringen i dess helhet i enlighet med vad som
anförs i motionen,

1978/79:46 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m), vari
hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen om bildande av ett särskilt
investmentbolag beslutar att en särskild strukturfond för bryggeribranschen
inrättas,

2. att, om förslaget under punkt 1 icke vinner riksdagens bifall, riksdagen
uttalar sig för att AB Brygginvests verksamhet och medelstilldelning bör äga
rum enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

1978/79:47 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer som förordats i [motionen] beträffande strukturpolitiken
inom bryggeribranschen,

2. uttalar att någon utförsäljning av aktier i AB Pripps [Bryggerier] i enlighet
med förslaget till tilläggsavtal icke [får] genomförjajs,

1978/79:48 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen 1.

godkänner vad som anförts i motionen beträffande formerna för
strukturomvandlingen inom bryggerinäringen,

2. avslår propositionen 1978/79:32 i den del som avser fastställande av
preciserade riktlinjer för AB Pripps Bryggeriers uppträdande på marknaden
för bryggeriprodukter,

3. hos regeringen begär förslag om åtgärder inom bryggerinäringen i
enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:49 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c), vari hemställs
att riksdagen i anledning av propositionen 1978/79:32 uttalar [sig om] vikten
av att sysselsättningen upprätthålls i Nyckelbryggerier i Luleå.

Utskottet

Inledning

Sedan år 1975 äger staten 60 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier (Pripps).
Resterande aktier innehas av Beijerinvest AB. Förhållandet mellan parterna
regleras i ett avtal - ursprungligen ingånget mellan staten och PRIBO

NU 1978/79:9

(Prippsbolagen) AB - som har godkänts av riksdagen (prop. 1975:7, NU
1975:8, rskr 1975:41). Avtalet benämns i det följande huvudavtalet.

Som motiv för statens majoritetsengagemang i Pripps anfördes i propositionen
1975:7 att det med hänsyn till maltdryckernas speciella karaktär var
lämpligt från allmän synpunkt att staten fick ett dominerande intresse i
tillverkningen av maltdrycker i Sverige. Det statliga engagemanget i
bryggerinäringen bedömdes också ge underlag för en mera långsiktig
inriktning av investeringar och rationaliseringar.

När staten förvärvade aktiemajoriteten i Pripps svarade detta företag för
drygt hälften av försäljningen av malt- och läskedrycker i landet. Därefter har
företagskoncentrationen inom branschen fortsatt i snabb takt. Utöver Pripps
finns numera tio företag, av vilka AB Wårby Bryggerier (Wårby) - ägt av
Kooperativa Förbundet (KF) - är störst med en marknadsandel av 11 %.
Antalet produktionsställen för maltdrycker uppgår till 22. Branschen sysselsätter
ca 6 000 personer, varav ca 4 000 hos Pripps. Produktionskapaciteten
inom branschen som helhet överstiger efterfrågan. Med undantag av Pripps
och Wårby är lönsamheten inom branschen otillfredsställande.

Hösten 1977 bedömdes ytterligare strukturförändringar vara att vänta
inom bryggeribranschen. En utredningsman tillkallades i december 1977 med
uppgift att bl. a. bedöma om den nuvarande strukturen och förväntade
förändringar överensstämmer med samhällets intresse av en rationellt
fungerande produktionsapparat och en balanserad sysselsättningsutveckling
på orter med bryggerier eller därmed sammanhängande verksamhet. Vid
bedömningen skulle utredningsmannen ta hänsyn till intresset av att
konkurrensen inom branschen inte begränsas ytterligare och att koncentrationen
till ett dominerande företag på den svenska marknaden inte går längre
än f. n.

Den nu framlagda propositionen bygger på utredningsmannens rapport
(Ds I 1978:34) Bryggeriindustri - förslag till framtida struktur. Mellan staten
och Beijerinvest AB harden 26 oktober 1978- under förbehåll av regeringens
godkännande senast den 21 december 1978 - träffats ett tilläggsavtal till det
tidigare nämnda huvudavtalet från år 1975. I tilläggsavtalet finns bestämmelser
om bl. a. överlåtelse av aktier i Pripps till allmänheten och om
riktlinjer för verksamheten i Pripps. Innehållet i dessa bestämmelser ingår i
de riktlinjer för statligt engagemang i bryggeribranschen som förordas i
propositionen.

Utskottet behandlar i det följande ett antal frågor som hänger samman med
dessa riktlinjer. 1 den mån förslagen i propositionen inte kommenteras
särskilt, tillstyrks de av utskottet.

Riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen

Utvecklingen inom bryggeribranschen har enligt propositionen nu nått en
punkt där branschen med stor sannolikhet går mot en monopolliknande

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 9

NU 1978/79:9

situation om inte motåtgärder vidtas. Okontrollerade strukturförändringar
kan väntas inom kort om inte insatser görs. Utgångspunkten för propositionen
är att det gäller att söka åstadkomma överlevnads- och utvecklingsmöjligheter
för fler företag och produktionsenheter inom branschen, vilket
också är ett angeläget mål från regionalpolitiska synpunkter. De nödvändiga
strukturförändringarna måste ske i ordnade former och på ett sätt som tar
hänsyn till samhällets regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen.
Dessa syften, liksom alkoholpolitiska motiv, kräver enligt propositionen
en aktiv statlig medverkan för att lösa bryggeribranschens problem.

Denna aktiva statliga medverkan är avsedd att komma till stånd på två sätt.
Sålunda föreslås i propositionen att ett helstatligt investmentbolag, kallat
Brygginvest AB, bildas med huvuduppgift att initiera och medverka vid
strukturförändringar i bryggeribranschen. Detta investmentbolag förutsätts
gå in med ägarkapital i olika bryggerier. Vidare framgår av propositionen att
förhandlingar har förts med Beijerinvest AB - i dess egenskap av minoritetsägare
av aktierna i Pripps -om ändringar i gällande riktlinjer för
verksamheten i Pripps. Syftet med dessa ändringar, vilka som redan sagts
ingår i det ovan nämnda tilläggsavtalet, är att säkerställa att Pripps inte på ett
otillbörligt sätt utnyttjar sin starka marknadsställning.

I motionen 1978/79:46 kritiseras förslaget att ett särskilt investmentbolag
skall bildas. I stället föreslår motionärerna i första hand att det erforderliga
stödet till strukturomvandlingen i branschen skall ges via en särskild statlig
strukturfond. Som skäl anför de dels att den i propositionen förordade
lösningen kan leda till att bryggerinäringen på sikt blir helstatlig, med
försämrad konkurrenskraft och effektivitet som följd, dels att inga bryggerier
bör tvingas att ”underkasta sig av staten direkt eller indirekt påyrkade
strukturrationaliserande åtgärder”. Utskottet finnér regeringens förslag
välgrundat och förordar att ett statligt investmentbolag - i det följande
benämnt Brygginvest - bildas på det sätt som föreslås i propositionen.
Sålunda avstyrks motionen 1978/79:46 i här behandlad del.

De i propositionen (s. 31) angivna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet
innebär i huvudsak följande. Av alkoholpolitiska skäl och av allmänna
samordningsskäl bör statens intressen i bryggeribranschen förvaltas samlat.
Statens aktieinnehav i Pripps bör därför ägas av Brygginvest. Det strukturpolitiska
utredningsarbete som har påbörjats av bryggeriutredningen bör
Brygginvest inledningsvis fullfölja genom att under samråd med berörda
företag och med de anställdas organisationer närmare definiera vilka
strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt de bör ske.
Brygginvest bör initiera de önskvärda företagsstrukturerna genom att erbjuda
sig att gå in med ägarkapital under förutsättning att berörda företag är beredda
att medverka till önskvärda sammanslagningar av företag och rationaliseringar
av produktions- och distributionsstruktur. Brygginvests stöd till de
mindre bryggerierna bör i princip ta formen av inköp av aktier vid riktade
emissioner. På detta sätt kan Brygginvest bli delägare i, förutom Pripps, även

NU 1978/79:9

nybildade bryggeriblock. Brygginvests ägande i de nya blocken bör i princip
begränsas till minoritetsintressen. Även andra stödformer, såsom industrigarantilån,
kan komma i fråga för berörda företag om de allmänna förutsättningarna
för sådana stödformer är uppfyllda. En förutsättning för statligt stöd
bör emellertid vara att företagen medverkar i de önskvärda strukturförändringarna.
Frågor om den närmare sammansättningen av de nya företagsenheterna
eller om hur produktionsstrukturen på sikt i sina enskildheter bör
vara utformad får belysas närmare under överläggningar mellan Brygginvest,
berörda företag och de anställdas organisationer. De medel som Brygginvest
behöver disponera för förvärv av aktier i nybildade bryggeriblock skulle
frigöras genom att Brygginvest medges rätt att försälja en del av aktierna i
Pripps till allmänheten.

De föreslagna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet kritiseras i den
socialdemokratiska partimotionen 1978/79:47. Innebörden av kritiken kan
sägas vara att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga. I motionen sägs
sålunda att staten måste ta ett aktivt ansvar för strukturomvandlingen inom
bryggeriindustrin och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa
att omställningen sker i socialt acceptabla former. Motionärerna menar vidare
att det av KF ägda Wårby-bryggeriet inte får lämnas utanför Brygginvests
strukturfrämjande insatser. Brygginvests relationer till nuvarande privata
ägare till bryggerier bör enligt motionärerna grundas på affärsmässiga
principer i fråga om värderingar i samband med aktieöverlåtelser och
nyemissioner. En riktpunkt vid nyemissioner bör vara att de privata ägarna
deltar med hälften av kapitaltillskottet. Möjligheterna till avkastning och
inflytande bör stå i rimlig proportion till insatserna av riskkapital. Slutligen
uttalar motionärerna att strukturplaner bör ha utarbetats och överenskommelser
om att planerna skall tillämpas bör ha fattats innan kapital tillförs av
Brygginvest.

Också i motionen 1978/79:48 understryks att en strukturomvandling inom
bryggeriindustrin måste ske i socialt acceptabla former. Sådana neddragningar
av antalet anställda som bedöms nödvändiga måste ske på de orter där
möjligheterna till ersättningssysselsättning är störst. Motionärerna anför
vidare att det föreslagna stödet genom Brygginvest är otillräckligt och att
därför ett statligt branschstöd för strukturomläggningar bör övervägas. I
motionen 1978/79:49 uppmärksammas de regionalpolitiska uttalanden som
görs i propositionen. Motionärerna anser att nedläggningar av bryggerier i
Norrland skulle rimma illa med dessa uttalanden och föreslår att riksdagen
skall uttala sig till förmån för ett behållande av Nyckelbryggerier i Luleå,
vilket ingår i Till-Bryggerier AB.

Kritik mot de föreslagna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet framförs
också i motionen 1978/79:46. Motionärerna vänder sig mot vad som sägs i
propositionen om att en förutsättning för Brygginvests stöd skall vara att
berörda företag medverkar till önskvärda strukturförändringar och om att
Brygginvests ägande i princip skall begränsas till minoritetsintressen. Enligt
motionärerna innebär förslagen i propositionen en risk för att bryggerinä -

NU 1978/79:9

ringen blir helt förstatligad. För att denna risk skall motverkas föreslår
motionärerna att de i propositionen angivna villkoren för stöd inte skall gälla.
De vill också att det skall slås fast att Brygginvests intressen skall begränsas
till minoritetsandelar.

Utskottet anser att följande riktlinjer bör gälla för Brygginvests strukturfrämjande
insatser.

En första åtgärd bör vara att åstadkomma en samordnings- och strukturplan
för bryggeribranschen. En utgångspunkt för arbetet är härvid den
tidigare nämnda rapporten om bryggeriindustrin. Samordnings- och strukturplanen
bör utarbetas under samråd med samtliga företag inom branschen
som är intresserade av att deltaga. Kontakt bör sålunda tas med bl. a. KF:s
bryggeriföretag Wårby. Givetvis bör samråd också ske med de anställdas
organisationer. Planen bör syfta till att definiera vilka strukturförändringar
som bör äga rum och i vilken takt de bör genomföras. Härvid måste särskild
hänsyn tas till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att utredningsarbetet kan utgå
från ett läge som i stort sett motsvarar dagens struktur inom branschen.
Utskottet utgår därför från att regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska
medel som står till buds för att under utredningstiden motverka att
mindre bryggerier slås ut på ett okontrollerat sätt. Möjligheterna att motverka
en sådan utslagning torde öka om de riktlinjer för Pripps agerande tillämpas
som utskottet förordar i det följande. Utskottet anser att den uppläggning av
utredningsarbetet som här skisseras tillgodoser de synpunkter som anförs i
motionen 1978/79:49. Yrkandet i denna motion avstyrks därför.

Formerna för Brygginvests medverkan enligt den framtagna samordningsoch
strukturplanen blir givetvis beroende av resultatet av de förhandlingar
mellan berörda parter som utgör ett led i utarbetandet av planen. Vissa
riktlinjer bör dock anges redan nu. Sålunda bör Brygginvests stöd i princip ta
formen av inköp av aktier genom riktade emissioner. I första hand bör
Brygginvests ägande begränsas till minoritetsposter, men också större andelar
bör kunna komma i fråga. Utskottet utgår emellertid från att kapital från
Brygginvest kommeratt sättas in i berörda företag först när samordnings- och
strukturplanen för bryggeribranschen föreligger. Eftersom medel för sådana
insatser av Brygginvest inte bör anskaffas genom försäljning till allmänheten
av aktier i Pripps (se s. 8f.) utgår utskottet från att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag i frågan. En möjlighet är därvid att medlen anvisas över
statsbudgeten. - En annan statlig stödform som kan ifrågakomma och som
också nämns i propositionen är industrigarantilån.

Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av vad som har anförts i
propositionen och i motionerna 1978/79:46, 1978/79:47 och 1978/79:48,
uttalar sig för de riktlinjer för Brygginvests verksamhet som här har
angivits.

Pripps nuvarande dominans på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige

NU 1978/79:9

gör det enligt propositionen nödvändigt att precisera gällande riktlinjer för
företagets verksamhet. I propositionen redogörs (s. 32) för vad som har
överenskommits i detta avseende vid förhandlingar mellan de två intressenterna
i Pripps, staten och Beijerinvest AB. Överenskommelsen ingår, som
tidigare nämnts, i tilläggsavtalet. I detta sägs sålunda att parterna är överens
om att Pripps med iakttagande av vissa särskilt preciserade riktlinjer skall
drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjliggör en
rimlig utdelning till aktieägarna. Pripps dominerande ställning på marknaden
för bryggeriprodukter i Sverige innebär att Pripps i sin verksamhet i större
utsträckning än företag som ej har sådan ställning har att undvika att
konkurrera på ett sätt som medför en konkurrensbegränsning som på ett ur
allmän synpunkt otillbörligt sätt hämmar verkningsförmågan för andra
företag i branschen eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning inom
branschen. Mot denna bakgrund är parterna ense om att Pripps i sin
verksamhet skall undvika sådana åtgärder som huvudsakligen syftar till att
förstärka Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukter i
Sverige. Pripps skall således tillämpa en pris- och rabattpolitik som undviker
alla former av pris- resp. rabattdiskriminering. Vid köp av för Pripps
produktion nödvändiga råvaror, inkl. förpackningsmaterial, skall Pripps ej på
ett otillbörligt sätt söka utnyttja sin marknadsställning. I propositionen sägs
att dessa föreskrifter dock inte bör innebära något hinder för Pripps att
tillfälligt möta lokal konkurrens.

Enligt motionen 1978/79:48 måste Pripps uppträdande på marknaden
anpassas efter samhällets intresse av en decentraliserad produktionsapparat
inom bryggerinäringen. Pripps bör därför, anför motionärerna, avstå såväl
från att försöka ta en större del av malt- och läskedrycksmarknaden som från
att inom koncernen koncentrera produktionen till några få stora anläggningar.
Motionärerna anser inte att tilläggsavtalets bestämmelser på denna
punkt är någon garanti mot en sådan utveckling. De återger uttalandet i
propositionen att föreskrifterna i tilläggsavtalet inte innebär något hinder för
Pripps att tillfälligt möta lokal konkurrens och anser att detta innebär att
Pripps även i fortsättningen kan bedriva en pris- och rabattpolitik som
allvarligt försämrar de mindre bryggeriföretagens möjligheter att överleva.

De farhågor som uttrycks i motionen 1978/79:48 är enligt utskottets
mening överdrivna, varför utskottet avstyrker motionen i nu angiven del.
Det finns emellertid anledning att understryka betydelsen av att Pripps i sin
verksamhet beaktar intentionerna bakom de riktlinjer som redovisas i
propositionen.

I detta sammanhang vill utskottet beröra sättet för utseende av statliga
styrelseledamöter i Pripps. Enligt tilläggsavtalet skall statens företrädare i
Pripps styrelse - oavsett att statens aktieinnehav förutsätts bli ägt av
Brygginvest - nomineras av regeringen genom budgetdepartementet eller
det departement som förvaltar aktierna i Brygginvest. I moitonen 1978/79:48
uttalas att Pripps genom sin dominans på malt- och läskedrycksmarknaden

NU 1978/79:9

har sådan betydelse för genomförandet av statens intentioner på såväl det
alkoholpolitiska som det sysselsättningspolitiska området att de statliga
styrelseledamöterna bör utses av regeringen i dess helhet. Utskottet konstaterar
att det i tilläggsavtalet angivna förfaringssättet överensstämmer med
den praxis som tillämpas inom regeringskansliet i fråga om utseende av
företrädare för staten i företag vars aktier förvaltas av ett departement (jfr KU
1976/77:44 s. 14). Vederbörande departementschefs beslut att nominera
statlig styrelseledamot grundas givetvis därvid på ett bemyndigande från
regeringen som helhet. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar i partimotionen 1978/79:43 helt de i
propositionen förordade åtgärderna, vilka sägs vara präglade av en orationell
konkurrensfilosofi. I stället föreslår motionärerna att bryggeriindustrin
förstatligas. Som skäl anför de att det i en helstatlig organisation kan bli
möjligt att låta samhällsekonomiska avgöranden tillmätas den största vikten
vid branschens vidare utveckling och att i en sådan de anställda får makt över
sina arbetsplatser. Vidare sägs alkoholpolitiska skäl och konsumentskäl tala
för ett förstatligande. I det föregående har utskottet rekommenderat en
lösning som innebär en betydande grad av statlig insyn i och ansvarstagande
för bryggeribranschen. Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1978/79:43
om förstatligande.

Försäljning till allmänheten av aktier i Pripps

Enligt gällande huvudavtal mellan de två delägarna i Pripps, staten och
Beijerinvest AB, får försäljning av aktier i Pripps ej ske till allmänheten. I
propositionen (s. 32) redovisas en överen kom melse mellan parterna enligt
vilken Beijerinvest medges att nedbringa sitt innehav av aktier i Pripps från
nuvarande 40% till 25%. Vidare ges Brygginvest möjlighet att med
bibehållet innehav av aktiemajoriteten försälja en del av aktierna i Pripps till
allmänheten via börsen.

Denna överenskommelse kritiseras i den socialdemokratiska partimotionen
1978/79:47. Motionärerna erinrar om att ett motiv för statens förvärv
av aktiemajoriteten i Pripps var bryggeriindustrins alkoholpolitiska betydelse
och uttalar att en utförsäljning av Pripps aktier på börsen skulle vara
synnerligen olycklig från alkoholpolitiska utgångspunkter. Åtgärden kan inte
heller väntas tillföra företaget något i form av erfarenhet, kunskap eller
utvecklingskraft. Det finns dessutom, anför motionärerna, en betydande risk
för att de i tilläggsavtalet angivna inlösenreglerna för börsaktierna skulle få till
följd att börsvärdet kommer att påverkas av kortfristiga vinstförväntningar i
högre grad än vad som gäller övriga börsaktier.

Även i motionen 1978/79:48 anförs kritik mot tanken på en börsintroduktion.
Enligt motionärerna medför en sådan sannolikt ett tryck från aktie -

NU 1978/79:9

ägarna att företaget skall agera mera företagsekonomiskt och med mindre
hänsynstagande till avtalets föreskrifter om att Pripps skall undvika att
utnyttja sin starkare marknadsställning. De från samhällets synpunkt
angelägna sysselsättnings- och regionalpolitiska målen, liksom strävandena
att bevara en mer decentraliserad produktionsstruktur, skulle sålunda
motverkas.

Vad först beträffar frågan om försäljning till allmänheten av staten
(Brygginvest) tillhöriga aktier vill utskottet erinra om de alkoholpolitiska
motiv som låg bakom beslutet år 1975 att staten skulle inneha majoriteten av
aktierna i Pripps. Det kan enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga att
minska denna andel. Härtill kommer att det kan vara förenat med problem att
staten skulle sälja aktier i ett företag som åläggs starka restriktioner vad gäller
dess möjligheter att uppnå det från strikt företagsekonomisk synpunkt bästa
resultatet. Utskottet avstyrker följaktligen förslaget i propositionen att
statsägda aktier i Pripps skall kunna säljas till allmänheten. Yrkandet i
motionen 1978/79:47 tillstyrks sålunda till den del det avser försäljning av
statsägda aktier.

När det gäller aktier som i nuläget ägs av Beijerinvest finns emellertid
särskilda omständigheter som bör beaktas. De nya restriktioner för Pripps
företagsekonomiska agerande som nu föreslås - som ett led i en statlig
strukturpolitik för bryggeribranschen - innebär att förutsättningarna för
Beijerinvests kapitalplacering i Pripps har ändrats i ett väsentligt avseende.
Det synes då rimligt att staten går med på att den föreslagna andelen aktier i
Pripps får säljas till andra enskilda intressenter. Eventuella köpare är givetvis
medvetna om de nya riktlinjerna för Pripps verksamhet. Utskottet tillstyrker
sålunda propositionens förslag i här berörd del och avstyrker det aktuella
yrkandet i motionen 1978/79:47.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen att

riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32
moment 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:46 yrkandet 2,
motionen 1978/79:47 yrkandet 1 och motionen 1978/79:48
yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionen 1978/79:43 och
motionen 1978/79:46 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande riktlinjer för verksamheten i Pripps

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:48
yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:9

3. beträffandeförsäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i
Pripps

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i
ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32
moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om att försäljning till allmänheten av
vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte får äga rum,

4. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga
aktier i Pripps

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47
yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att vidta
åtgärder för att möjliggöra för Beijerinvest AB att till allmänheten
försälja vissa aktier i AB Pripps Bryggerier,

5. beträffande sättet att nominera statliga styrelseledamöter i
Pripps

att riksdagen avslår motionen 1978/79:48 yrkandet 2 i ifrågavarande
del,

6. beträffande tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32
moment 2 bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av det tilläggsavtal mellan
staten och Beijerinvest AB som kan behöva ingås till följd av
riksdagens beslut under 1-4,

7. beträffande bildande av Brygginvest AB, m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 3
bemyndigar regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps
Bryggerier bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot
skuldebrev överlåta återstoden av statens innehav av aktier i AB
Pripps Bryggerier,

8. beträffande Nyckelbryggerier i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:49.

Stockholm den 7 december 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c).
Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders
Petersson (c), Ivar Högström (s). Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m),
Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

NU 1978/79:9

Reservationer

1. beträffande riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen
(moment 1) av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som
anser

dels att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1
motionen” och slutar med ”behandlad del” borde ha tillagts ett stycke av
följande lydelse:

I detta sammanhang beklagar utskottet att regeringen inte har analyserat
de ekonomiska konsekvenserna av den alkohol- och skattepolitik som
statsmakterna har drivit och som är en anledning till de problem varmed
bryggerinäringen kämpar. Som framhålls i motionen 1978/79:46 borde
regeringen ha gjort en sådan analys och lagt fram förslag om att genom ändrad
beskattning eller sänkta förpackningsavgifter avhjälpa bryggerinäringens
svårigheter.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”är industrigarantilån” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i stort sett de riktlinjer för Brygginvests strukturfrämjande
insatser som föreslås i propositionen. Som anförs i motionen 1978/
79:46 kan man emellertid inte bortse från att dessa riktlinjer skulle kunna
tillämpas på sådant sätt att bryggerinäringen i sin helhet blir helstatlig med
åtföljande risker för försämrad konkurrenskraft och effektivitet och med
högre priser som resultat. För att en sådan utveckling skall undvikas borde
det ha slagits fast att Brygginvests intressen i andra bryggerier än Pripps skall
begränsas till minoritetsandelar. Av samma skäl borde riksdagen inte ansluta
sig till den i propositionen (s. 31) uttalade uppfattningen att en förutsättning
för statligt stöd - såväl genom inköp av aktier i bryggeriföretag som genom
andra stödformer, t. ex. industrigarantilån - bör vara ”att företagen
medverkar i de önskvärda strukturförändringarna”.

På ytterligare en punkt borde riktlinjerna för Brygginvests verksamhet
ändras. Genom att Brygginvest äger aktierna i Pripps kommer en vinstöverföring
att ske från Pripps till Brygginvest. Statsmakterna kommer härigenom
att ha ett direkt intresse av att hålla en hög vinst i Pripps för att med
vinstmedlen kunna finansiera kostnaderna för en långsam och därmed
dyrbar strukturomvandling inom branschen. Därigenom kan ett av syftena
med förslaget, nämligen att åstadkomma livskraftiga och konkurrensdugliga
företagsenheter och en ekonomiskt riktig resursanvändning, motverkas till
men för konsumenter och skattebetalare. Det skulle, som också anförs i
motionen 1978/79:46, ha varit riktigare att låta Pripps utdelning gå direkt till
staten och i stället anslå särskilda medel till investmentbolaget.

Med hänsyn till behovet att snabbt få till stånd statliga strukturinsatser
inom bryggeri näringen är utskottet emellertid inte berett att tillstyrka de här
behandlade förslagen i motionen 1978/79:46.

NU 1978/79:9

2. beträffande försäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i Pripps
(moment 3) av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Vad först”
och slutar med ”statsägda aktier” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen att det skall bli möjligt för staten (Brygginvest) att
med bibehållet innehav av aktiemajoriteten försälja en del av aktierna i Pripps
till allmänheten tillstyrks av utskottet. Genom en sådan försäljning uppnås
en önskvärd breddning av det enskilda ägandet i Pripps. Motionen 1978/
79:47 avstyrks sålunda i här behandlad del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47
yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att vidta
åtgärder för försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB
Pripps Bryggerier,

3. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i
Pripps (moment 4) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist,
Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i
Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det" och
slutar med ”motionen 1978/79:47” bort ha följande lydelse:

Samma skäl som har anförts mot försäljning av statsägda aktier i Pripps
måste enligt utskottets mening gälla vid en bedömning av förslaget att aktier
som nu ägs av Beijerinvest skulle få säljas till allmänheten. Utskottet förordar
sålunda, i likhet med vad som föreslås i motionen 1978/79:47, att förbudet i
gällande huvudavtal mot försäljning till allmänheten av Beijerinvest tillhöriga
aktier i Pripps förblir oförändrat. Huvudavtalet hindrar dock inte att
staten kan erbjuda sig att lösa in den del av Beijerin vests aktieinnehav i Pripps
som enligt tilläggsavtalet skulle få säljas till allmänheten. Förslaget i
propositionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i
ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32
moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om att försäljning till allmänheten av
vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte får äga rum.

GOTAB 58905 Stockholm 1978