NU 1978/79:62

Näringsutskottets betänkande
1978/79:62

med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot
att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. jämte
motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:218 har regeringen föreslagit riksdagen att

1. antaga ett inom industridepartementet upprättat förslag till lag om
förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat beträffande stöd till
studiecirklar i energifrågor under budgetåret 1979/80,

3. till Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. Dessutom
behandlas här - i viss del - en motion som har väckts i annat sammanhang.
Motionerna redovisas i det följande (s. 2 f.).

Representanter för Mellansvensk Kraftgrupp AB har inför utskottet
framfört synpunkter i ärendet. Dessa har sammanfattats i en promemoria
som har överlämnats till utskottet.

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll är följande.

Det lagförslag som läggs fram i propositionen föranleds av att de politiska
partierna under våren 1979 har enats om att en folkomröstning om
kärnkraftens framtida användning bör hållas senast under första halvåret
1980. Förslaget syftar till att skapa rådrum i fråga om laddning av sådana
reaktorer som ännu inte har tillförts kärnbränsle.

Lagen föreslås sålunda bli tillämplig på reaktorer som ännu inte har tillförts
kärnbränsle. Förbudet mot att ladda sådana reaktorer föreslås gälla till
utgången av juni månad 1980 eller den tidigare tidpunkt som regeringen
föreskriver.

Uppstår förlust genom fördröjning av en reaktors idrifttagande på grund av
lagen, blir enligt förslaget reaktorinnehavaren berättigad till ersättning av
staten för den förlust som härigenom har uppkommit för honom.

Lagen föreslås träda i kraft en vecka efter den dag, då den har utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

1 propositionen läggs också fram förslag om särskilt stöd till studiecirklar i
energifrågor under budgetåret 1979/80. Stödet föreslås utgå till sådana
studiecirklar som påbörjas och om möjligt genomförs före folkomröstningen

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 62

NU 1978/79:62

och som behandlar frågor som är aktuella i samband med folkomröstningen.

Förslaget innebär bl. a. att cirklarna skall få tilläggsbidrag med 15 kr. per
studietimme och att bidrag skall lämnas till studieförbunden för att ta fram
studiematerial m. m. I propositionen föreslås att 5,4 milj. kr. anvisas för
materialbidrag m. m.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En kärnreaktor, som vid denna lags ikraftträdande inte har tillförts
kärnbränsle, får inte tillföras sådant bränsle före utgången av juni månad 1980
eller den tidigare tidpunkt som regeringen föreskriver, även om det inte finns
något hinder mot detta enligt annan lagstiftning.

2 § Om denna lag föranleder att ett tillstånd enligt 2 § lagen (1977:140) om
särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. inte kan utnyttjas,
är kärnreaktorns innehavare berättigad till ersättning av staten för förlust som
har uppkommit genom att reaktorns idrifttagande har fördröjts.

Om reaktorns innehavare försummar att vidta skäliga åtgärder för att
begränsa förlusten, sätts ersättningen ned i motsvarande mån.

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter
eller fängelse i högst två år.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande: 1978/79:2710

av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari, såvitt här
är i fråga, hemställs (1) att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,

1978/79:2713 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att berörda enskilda personer och kommuner i

NU 1978/79:62

likhet med kärnreaktorinnehavare är berättigade till ersättning av staten för
förlust som uppkommer genom att reaktors idrifttagande fördröjs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen,

1978/79:2714 av Birger Rosqvist (s) och Eric Rejdnell (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommun som [drabbas
av förlust] genom statliga åtgärder som innebär förseningar med igångsättning
av kämkraftsutbyggnad berättigas till ersättning härför,

1978/79:2715 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att regeringen så snart som möjligt efter den föreslagna rådrumslagens
ikraftträdande tar ställning till föreliggande ansökningar om laddning av
kärnkraftsaggregat enligt villkorslagen,

2. att finansieringen av de kostnader som den uppskjutna laddningen
medför icke bör ske genom införande av en särskild skatt eller avgift,

1978/79:2716 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen avslår den i propositionen 1978/79:218 föreslagna tidsbegränsade
”rådrumslagen” eftersom den innebär att gällande säkerhetslagstiftning
på atomenergiområdet sätts ur spel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande kostnaderna för energiförsörjningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande finansieringen av kostnader med anledning av den
kommande folkomröstningen om energipolitikens inriktning,

4. att riksdagen beslutar för budgetåret 1979/80 anvisa 5,6 milj. kr. till
Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Därutöver behandlas här, i angiven del, en motion som har väckts med
anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken,
nämligen

1978/79:2422 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (1,
delvis) att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:115 beslutar att

ytterligare laddning av reaktorer uppskjuts till dess en folkomröstning

anordnats i frågan.

Denna motion behandlas i övrigt till huvudsaklig del i näringsutskottets
betänkande 1978/79:60. Där behandlas även ett här icke återgivet yrkande i
den först redovisade motionen 1978/79:2710.

Motivering

Arbetarpartiet kommunisterna uttalar i motionen 1978/79:2710 att partiet
”med skärpa reagerat mot att fem av riksdagens sex partier fallit undan för

NU 1978/79:62

den förnuftslösa kampanjen mot en fredlig användning av kärnkraften”.
Man konstaterar att partiet inte blivit inbjudet till partiledaröverläggningarna
om folkomröstning och inte har någon del i överenskommelsen om en sådan.
Beträffande kärnkraften hävdas i motionen att det från säkerhets-, arbetarskydds-
och miljösynpunkt är nödvändigt att den frikopplas från profitintressen.
Om dessa avlägsnas kan, säger motionärerna, de faktorer elimineras
som enligt de preliminära undersökningarna var avgörande för reaktorhaveriet
i Harrisburg. Motionärerna uppehåller sig utförligt vid de miljöskador
som energialstring genom förbränning kan medföra. Kärnkraften betecknar
de som en säker och miljövänlig energikälla. De berör också kostnaderna för
samhället om kärnkraftsproduktionen slopas och konsekvenserna av en
sådan åtgärd för dem som är sysselsatta inom kärnkraftssektorn.

Motionen 1978/79:2716 (c) inleds med att bestämmelserna i den s. k.
villkorslagen (1977:140) rekapituleras. Därefter erinras om vad som förekommit
vid den hittillsvarande prövningen enligt villkorslagen av ansökningar
avseende kärnkraftblocken Forsmark 1 och Ringhals 3. Motionärerna deklarerar
som sin uppfattning att sökandena inte har uppfyllt de krav som
villkorslagen ställer för att kärnreaktor skall få tillföras kärnbränsle. Det nu
framlagda lagförslaget betecknas som förvånande. Det behövs enligt motionärerna
ingen ny lag om förbud att tillföra kärnreaktor kärnbränsle utöver
villkorslagen och atomenergilagen (1956:306). Folkomröstning är, hävdar de,
sådan ”allmän synpunkt" som enligt atomenergilagen kan göra särskilda
villkor påkallade vid meddelande av tillstånd eller under tillstånds giltighetstid.

Motionärerna kritiserar vidare vad som uttalas i propositionen om
kostnaderna för kraftföretagen när idrifttagandet av kärnreaktorer fördröjs till
följd av den föreslagna lagen. De kostnadsbelopp som anges i propositionen
är, anförs i motionen, uppenbarligen beräknade utifrån den tidpunkt då
reaktorerna ursprungligen var avsedda att tas i bruk. Kostnaderna kan
fastställas först i efterhand, och då på grundval av förhandlingar. Propositionens
uttalanden om kärnkraftens kostnader ”kan inte tolkas på annat sätt än
som ett försök att dölja konsekvenserna av vad den gigantiska felsatsningen
på kärnkraften innebär”. Att kostnaderna bör täckas av en särskild skatt eller
avgift betecknas som ett helt orimligt betraktelsesätt. Alla samhällskostnader
som hittills uppkommit för energiförsörjningen har varit en komponent i den
samlade nationalekonomiska bedömningen.

I anslutning till regeringens förslag om ökade medel till studiecirkelverksamhet
i energifrågor säger sig motionärerna vilja starkt framhålla betydelsen
av att resurserna för opinionsbildning och propaganda fördelas på ett sådant
sätt att olika intresseriktningar ges möjligheter att verka på jämbördiga
villkor. Förespråkarna för kärnkraft har redan nu tillgång till stora sådana
resurser, säger motionärerna. De föreslår att den organisation. Folkkampanjen
mot atomkraft, som har bildats våren 1978 av förespråkare för en

NU 1978/79:62

avveckling av kärnkraften, skall få ett bidrag av 200 000 kr. inom ramen för
det föreslagna anslaget Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar, vilket för
detta ändamål skulle höjas till 5,6 milj. kr.

Moderata samlingspartiet har, sägs i motionen 1978/79:2715, ingenting att
erinra mot att den föreslagna lagstiftningen kommer till stånd. Motionärerna
diskuterar den kommande folkomröstningen i kärnkraftsfrågan mot
bakgrund av partiledaröverenskommelsen i ämnet. Att partierna enats om en
folkomröstning är, säger motionärerna, riktigt endast i så måtto att socialdemokraternas
helom vändning skapat en majoritet i riksdagen som omöjliggör
att propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken kan slutbehandlas.
En folkomröstning innan större klarhet skapats om vilka möjligheter
olika alternativa energikällor innebär kommer emellertid, säger motionärerna,
att i realiteten gälla om vi under det kommande decenniet skall
använda kärnkraft eller i stället satsa på olja och kol. Ett förord för avveckling
av kärnkraften under 1980-talet skulle i realiteten försvåra en senare
övergång till förnybara energikällor. Skulle omprövningen av kärnkraftens
säkerhetsfrågor resultera i att denna form av energiproduktion inte kan
accepteras torde en folkomröstning knappast erfordras för ett beslut
härom.

I kostnadsfrågan uttalar motionärerna att uppskovet med beslutet om
energipolitiken är ett av de dyraste politiska beslut som har fattats i vårt land
under senare år. Motionärerna anser det självfallet att dessa och andra
liknande kostnader, som kan uppkomma genom statens beslut i skilda frågor,
på vanligt sätt får belasta statsbudgeten.

I samband med ersättningsbestämmelserna i lagförslaget tar motionärerna
upp frågan om tidpunkten för regeringens prövning av föreliggande ansökningar
enligt villkorslagen. De hänvisar till trepartiregeringens överenskommelse
att regeringen i sitt ställningstagande skulle följa det yttrande som
avgetts av statens kärnkraftinspektion. När den nu föreslagna rådrumslagen
harträtt i kraft bör, säger motionärerna, regeringen utan dröjsmål fatta beslut
i laddningsfrågan.

I motionen 1978/79:2713 anförs att inte bara reaktorinnehavarna utan även
kommuner och enskilda personer åsamkas förluster till följd av uppskovet
med idrifttagande av kärnreaktorer. Motionärerna behandlar särskilt de
problem som möter i Östhammars kommun, där Forsmarks kraftstation är
belägen. Avsevärda investeringar har gjorts där, och kommunen har på ett
tillfredsställande sätt sörjt för service till kraftverkets anställda. När förutsättningarna
nu ändras till följd av händelser som kommunen inte råder över
borde staten ta ansvar för de extra kostnader och förluster som drabbar
kommunen. Principen att de anställda och berörda kommuner skall få
samma ekonomiska garantier som kraftverksbolagen och industrin bör enligt
motionärerna komma till uttryck i lagen.

1 det uppkomna läget bör kommunens ansökan om extra skatteutjäm -

NU 1978/79:62

ningsbidrag samt uppflyttning till högre bidragsklass beviljas, säger motionärerna.
Vidare bör kommunen oavsett inplacering i stödområdesklass fl
statligt stöd till uppförande av kommunala industrihus. När än Forsmarksarbetena
avslutas måste annan sysselsättning kunna erbjudas dem som
bosatt sig i kommunen och som önskar stanna kvar. Kommunen kommer
annars att drabbas av en kraftig utflyttning, och den kommunala service som
har byggts ut kommer inte att kunna till fullo utnyttjas. Motionärerna
upprepar också ett tidigare krav från deras sida på ett ökat statligt stöd för att
projektet med ett industriområde i Hargshamn skall kunna genomföras.

Delvis likartade synpunkter, relaterade till förhållandena i Oskarshamns
kommun, framförs i motionen 1978/79:2714. Motionärerna berör särskilt hur
bostadsfrågan har handlagts inom kommunen. Denna inriktade sin planering
och sitt bostadsbyggande på att så tillfredsställande som möjligt kunna möta
behovet av tillfälliga bostäder för anläggningspersonalen vid uppförandet av
kärnkraftblocket Oskarshamn 3.

Den oklarhet som har rått angående kärnkraften sedan hösten 1976 har
emellertid medfört att byggandet av detta kärnkraftverk i vad avser arbete på
anläggningsplatsen ännu inte har igångsatts.

Resultatet av uppskovet med anläggningsarbetet har för kommunens del
blivit ett stort antal tomma lägenheter som byggts speciellt för anläggningsarbetarna.
Hyresförlusterna för de i kommunal regi byggda tomma lägenheterna
har ökat allteftersom tiden för byggstarten uppskjutits. Ovissheten och
omläggningen av bostadsproduktionen har varit kostnadskrävande och har
fått negativa återverkningar på arbetsmarknaden.

Ersättningsfrågan bör även när det gäller kommunerna lösas genom
förhandlingar, säger motionärerna avslutningsvis.

Utskottet

Som utskottet har redovisat i sitt betänkande NU 1978/79:60 om riktlinjer
för energipolitiken har de fem största riksdagspartierna träffat överenskommelse
om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den
framtida energipolitiken. Tidpunkten för folkomröstningen har angivits till
mars 1980. Denna överenskommelse har föranlett den proposition, 1978/
79:218,som nu föreligger. Beslut om folkomröstning skall fattas av riksdagen,
framhålls där - varvid underförstås att riksdagen kommer att fatta detta
beslut under hösten 1979. Det bör dock redan nu slås fast, säger föredragande
statsrådet, att inga nya kärnreaktorer får laddas förrän kärnkraftens framtida
användning har klarlagts. Utöver de sex reaktorer som är i kommersiell drift
finns f. n. två reaktorer som är färdigställda men vilka man ännu inte har
tillfört kärnbränsle. Avgörande för om och när detta kan ske blir enligt
nuvarande bestämmelser den slutliga prövningen av de ansökningar rörande
de båda reaktorerna som har gjorts enligt den s. k. villkorslagen, dvs. lagen

NU 1978/79:62

(1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.
Oberoende av hur denna prövning utfaller bör, slås nu fast i propositionen,
inga reaktorer som hittills inte har tillförts kärnbränsle t. v. få tillföras sådant
bränsle. Atomenergilagen (1956:306) och villkorslagen tar båda sikte på
säkerheten inom kärnkraftsområdet. De är inte, konstateras i propositionen,
tillämpliga på den situation som nu har uppstått. Föratt det skall ges rådrum i
fråga om laddningen av nya reaktorer föreslår regeringen en särskild lag som
längst till utgången av juni 1980 förbjuder sådan laddning, även om
erforderliga tillstånd enligt atomenergilagen och villkorslagen har lämnats.

Efter mönster i villkorslagen innehåller den föreslagna rådrumslagen regler
om rätt till ersättning av staten till reaktorinnehavarna för de förluster som
uppstår genom att reaktorernas idrifttagande fördröjs. Det förutsätts att
uppkommande ersättningsfrågor i första hand skall lösas genom förhandlingar.
Principen skall vara att de kostnader som uppstår till följd av att en
reaktors idrifttagande fördröjs skall vara ersättningsgilla. Olika slag av
kostnader som kan få beaktas berörs i propositionen. Det understryks att det
endast är merkostnader eller nytillkommande kostnader som kan berättiga
till ersättning. Fråga om ersättning kan uppstå först när tillstånd att tillföra en
reaktor kärnbränsle har meddelats enligt villkorslagen,och endast kostnader
som har uppkommit efter den tidpunkten kan beaktas.

I två motioner avvisas detta lagförslag. De båda motionerna har skilda
utgångspunkter. Arbetarpartiet kommunisterna, som inte är part i den
nämnda överenskommelsen om folkomröstning, ger i motionen 1978/
79:2710 uttryck för en positiv syn på kärnkraften, jämförd med andra
energikällor. Dess företrädare vill att de reaktorer som är eller under det
kommande året blir färdiga skall tas i drift när de fyller nu gällande
bestämmelser. Centerpartiets avslagsyrkande i motionen 1978/79:2716 motiveras
med att det enligt motionärernas mening inte behövs någon ny lag för
att uppnå det angivna syftet. För det första uttalar motionärerna att de
berörda kraftföretagen inte har kunnat visa att villkorslagens krav kan
uppfyllas. För det andra hänvisar de till att tillstånd, som enligt atomenergilagen
lämnas reaktorinnehavare, under giltighetstiden med stöd av 4 §
kan förenas med villkor som påkallas av säkerhetsskäl eller ”eljest ur allmän
synpunkt”. Folkomröstning är, säger motionärerna, att anse som en allmän
synpunkt. Den föreslagna lagen bör enligt motionärerna avslås ”eftersom den
uppenbarligen är avsedd att sätta gällande säkerhetslagstiftning för medgivande
av tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle ur spel”.

Utskottet stöder, som framgår av betänkandet NU 1978/79:60, planen på
rådgivande folkomröstning i kärnkraftsfrågan. En självklar förutsättning för
överenskommelsen om folkomröstning är att frågan om idrifttagande av
ytterligare kärnreaktorer skall anstå tills resultatet av omröstningen föreligger.
Mot denna bakgrund finner utskottet det oundgängligt att det skapas
legal grund för den fördröjning av nya kärnreaktorers idrifttagande som det
kan bli fråga om. Att, såsom hävdas i motionen 1978/79:2716 (c), 4§

NU 1978/79:62

atomenergilagen redan skulle ge en sådan grund är en uppfattning som man
svårligen finner stöd för i lagen och dess förarbeten. Vad beträffar motionärernas
resonemang om tillämpningen av villkorslagen vill utskottet framhålla
att det är regeringen som har att pröva ansökningar om tillstånd enligt denna
lag. Riksdagen kan inte - oavsett hur man inom riksdagen kan vilja bedöma
det underlag för prövningen enligt villkorslagen som är bekant - utgå från att
regeringens beslut skall gå i någon viss riktning. 1 detta sammanhang vill
utskottet erinra om att villkorslagen inte tar sikte på andra säkerhetsproblem
än dem som är förknippade med hantering och förvaring av använt
kärnbränsle. Motionärernas påstående att den gällande säkerhetslagstiftningen
skulle sättas ur spel genom rådrumslagen är grundlöst. Med vad här sagts
tillstyrker utskottet lagförslaget.

I motionen 1978/79:2422 (vpk), som har väckts med anledning av
propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, föreslås att
riksdagen med ändring i den nu nämnda propositionen skall besluta att
ytterligare laddning av reaktorer uppskjuts till dess en folkomröstning har
anordnats i frågan.

Motionen blir i angiven del tillgodosedd om riksdagen antar det lagförslag
som utskottet här behandlar. Riksdagens behandling av de delar av
propositionen 1978/79:115 som gäller utnyttjande av kärnkraft uppskjuts
enligt utskottets förslag i betänkandet 1978/79:60 till riksmötet 1979/80.

I motionen 1978/79:2715 (m) konstateras att de regler om ersättning i vissa
fall som den föreslagna lagen innehåller begränsar ersättningsmöjligheterna
till att avse tid efter det att tillstånd enligt villkorslagen har erhållits. Mot
denna bakgrund är det enligt motionärerna angeläget att regeringen så snart
som möjligt efter rådrumslagens ikraftträdande tar ställning till föreliggande
ansökningar om laddning av kärnkraftsaggregat enligt villkorslagen.

Utskottet vill framhålla att den nu föreslagna lagen skall förhindra
utnyttjande av tillstånd som har lämnats enligt villkorslagen men eljest inte i
något avseende rubbar förutsättningarna för denna. Det ankommer alltså på
regeringen att handlägga förekommande ansökningar på grundval av
villkorslagen enligt samma regler som gäller i annan förvaltningsverksamhet.
Häri ligger att regeringen bör undvika dröjsmål vid handläggningen av
ärenden. Det kan alltså förutsättas att det nämnda önskemålet i motionen
1978/79:2715 (m) tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens
sida. Motionen avstyrks följaktligen i nu berörd del.

1 propositionen framhålls att uppskovet med idrifttagande av de färdiga
kärnreaktorerna kan medföra betydande kostnader, vilka dock f. n. är svåra
att uppskatta. Föredraganden anför också att dessa kostnader kommer att
belasta statsbudgeten och att de antingen kan täckas genom en tillfällig
särskild skatt eller tas ut över budgeten. Med hänvisning till att största
återhållsamhet måste iakttas vad gäller nya ekonomiska åtaganden från
statens sida och att varje sådant åtagande måste finansieras med inkomstförstärkningar
uttalar föredraganden att han finner det naturligt att här

NU 1978/79:62

aktuella ersättningar finansieras med en särskild skatt eller avgift. Regeringen
får återkomma till riksdagen i denna fråga, tillfogar han.

Mot det nu återgivna uttalandet riktas invändningar i motionerna 1978/
79:2715 (m) och 1978/79:2716 (c). Enligt den senare motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande kostnaderna för energiförsörjningen; dvs. bl. a. att finansiering
genom en särskild skatt eller avgift skulle vara uttryck för ”ett helt orimligt
betraktelsesätt”. Enligt motionen 1978/79:2715 bör riksdagen uttala att
finansieringen av de kostnader som den uppskjutna laddningen medför icke
bör ske genom införande av en särskild skatt eller avgift.

Utskottet vill understryka vad som uttalas i propositionen om att
uppskovet kan medföra betydande kostnader men att dessa f. n. är svåra att
uppskatta. Utskottet instämmer i föredragandens uttalande att dessa kostnader
kommer att belasta statsbudgeten. Då kostnaderna enligt utskottets
mening kan bli betydande är det i nuvarande statsfinansiella läge ofrånkomligt
att kostnadsökningarna finansieras genom inkomstförstärkningar. Det är
dock, vilket framgår av propositionen, ännu för tidigt att avgöra vilka åtgärder
som bör vidtas för att täcka kostnaderna. Finansieringsfrågan måste således
bedömas i ett samlat statsfinansiellt perspektiv. Något särskilt uttalande i
ämnet från riksdagens sida vid denna tidpunkt ter sig inte motiverat.
Utskottet avstyrker yrkandena härom i motionerna 1978/79:2715 (m) och
1978/79:2716 (c).

1 den sistnämnda motionen kritiseras de preliminära kostnadsberäkningar
som förekommer i propositionen. De innebär enligt motionärerna en
väsentlig överskattning av de verkliga kostnaderna, gjord i "försök att dölja
konsekvenserna av vad den gigantiska felsatsningen på kärnkraften innebär”.
Utskottet finnér inte anledning att här ta upp detta resonemang till
granskning. Föredraganden framhåller i propositionen att det f. n. inte är
möjligt att göra annat än en grov bedömning av kostnadernas storleksordning
men att det redan nu står klart att berörda kraftföretag kan komma att
åsamkas betydande kostnader om reaktorernas idrifttagande försenas. Detta
uttalande får anses obestridligt och förenligt med de skilda uppfattningar i
kostnadsfrågan som i dag kan råda hos olika bedömare. Utskottet förutsätter
att regeringen noga följer och söker utvärdera kostnadsutvecklingen på
området.

1 två motioner, 1978/79:2713 och 1978/79:2714, framställs krav på att
berörda kommuner i likhet med reaktorinnehavarna skall bli berättigade till
ersättning för förluster och merkostnader som tillfogas dem till följd av att
idrifttagandet av kärnreaktorer försenas. I den förra motionen, som är
koncentrerad till förhållandena i Östhammars kommun, där Forsmarks
kraftstation är belägen, ställs samma krav också för enskilda personers
räkning. Motionärerna begär också att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen till förmån för olika bidrag och andra åtgärder som Östhammars
kommun har framfört önskemål om. Den senare motionen berör förhål -

NU 1978/79:62

landena i Oskarshamn, särskilt med hänsyn till bostadsbyggandet i kommunen.

Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden vid ett par tidigare
tillfällen. I sitt betänkande NU 1976/77:23 med anledning av förslaget till
villkorslag utgick utskottet från att de problem som det nu gäller skulle
komma att lösas på basis av energikommissionens arbete. Så har dock inte
blivit fallet. I dagens läge finner utskottet det önskvärt att regeringen
föranstaltarom en särskild utredning av konsekvenserna för kommuner och
enskilda - i första hand kärnkraftverkskommunerna och de anställda vid
kärnkraftverken, inkl. personalen vid anläggningsarbetena - av de förändringar
i kärnkraftsprogrammet som har uppkommit eller kan uppkomma.

De speciella önskemål beträffande Östhammars kommun som förs fram i
motionen 1978/79:2713 är väsentligen desamma som motionärerna tidigare
har presenterat i motionen 1978/79:2220 med anledning av propositionen
1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken. Utskottet hänvisar till sin
behandling av den sistnämnda motionen i betänkandet NU 1978/79:60 och
finnér - särskilt med hänsyn till sitt nyss framförda förslag om en utredning
av betydelse för kärnkraftverkskommunerna - inte skäl att här föreslå någon
åtgärd med anledning av det berörda motionsyrkandet.

Utom förslaget till rådrumslag innehåller propositionen förslag om ökat
stöd till studiecirklar i energifrågor och om vissa speciella regler för bidrag till
sådana cirklar. I anslutning därtill föreslås i motionen 1978/79:2716 (c) att det
föreslagna anslaget om 5,4 milj. kr. till materialbidrag m. m. för energistudiecirklar
skall höjas till 5,6 milj. kr. Det tillkommande beloppet av
200 000 kr. är avsett förbidrag till Folkkampanjen mot atomkraft. Detta är en
våren 1978 bildad organisation av förespråkare för en avveckling av
kärnkraften.

I sitt betänkande NU 1978/79:60 har utskottet - i anslutning till
kommunikén från partiledaröverläggningarna beträffande folkomröstning -berört frågan om statliga bidrag till kampanjkommittéer för de olika
alternativen i folkomröstningen. Därvid instämde utskottet i partiledarnas
uttalande att sådana bidrag borde utgå och att beslut härom borde fattas i
samband med att riksdagen fattade beslut om folkomröstningen. Utskottet är
inte berett att nu föreslå ett speciellt bidrag till Folkkampanjen mot
atomkraft.

I motionen 1978/79:2716 (c) begärs också att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
finansieringen av kostnader med anledning av den kommande folkomröstningen
om energipolitikens inriktning. Vad motionärerna åsyftar är, såvitt
utskottet kan finna, en passus i motionen enligt vilken motionärerna vill
”starkt framhålla betydelsen av att resurserna fördelas på ett sådant sätt att
olika intresseinriktningar ges möjligheter att verka på jämbördiga villkor”.

Enligt kommunikén från partiledaröverläggningarna är partierna eniga om
att statliga bidrag skall ställas till förfogande för de kampanjkommittéer som

NU 1978/79:62

kan komma att bildas inför folkomröstningen och att bidragen skall utgå med
samma belopp till varje kommitté. Beslut om bidrag skall, enligt vad man
också har enats om, fattas i samband med att riksdagen beslutar om
folkomröstningen. Utskottet hänvisar till denna överenskommelse och
finner det inte motiverat att riksdagen gör något ytterligare uttalande i ämnet
av det slag som påyrkas i motionen 1978/79:2716 (c).

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 1 och med
avslag på motionen 1978/79:2710 yrkandet 1 och motionen
1978/79:2716 yrkandet 1 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om förbud mot att under viss tid tillföra
kärnreaktorer kärnbränsle,

b) avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 1, såvitt här är i
fråga, i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt
utskottets hemställan under a,

2. beträffande prövning av ansökningar enligt villkorslagen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2715 yrkandet 1,

3. beträffande finansieringen av kostnader till följd av försenat
idrifttagande av kärnreaktorer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2715 yrkandet 2 och
motionen 1978/79:2716 yrkandet 2,

4. beträffande ersättning till kommuner m. fl. för kostnader till följd
av försenat idrifttagande av kärnreaktorer

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2713 yrkandet
1 och motionen 1978/79:2714 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande vissa åtgärder till förmån för Östhammars kommun
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2713 yrkandet 2,

6. beträffande stöd till energistudiecirklar m. m.
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 2 godkänner
vad i propositionen föreslagits beträffande stöd till studiecirklar
i energifrågor under budgetåret 1979/80,

b) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 3 och med
avslag på motionen 1978/79:2716 yrkandet 4 till Materialbidrag
m. m. för energistudiecirklar för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 400 000
kr.,

NU 1978/79:62

7. beträffande finansiering av kostnader med anledning av folkomröstningen att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2716 yrkandet 3.

Stockholm den 1 juni 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz
Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Ivar Högström (s), Rune Jonsson i Husum (s),Sven
Eric Lorentzon (m). Olof Johansson (c) och Bertil Dahlén (fp).

Reservationer

1. beträffande lagförslaget (mom. l)av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta
Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet
stöder” och slutar på s. 8 med ”riksmötet 1979/80” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som anförs i motionen 1978/79:2716
(c). Genom atomenergilagen och villkorslagen har regeringen redan de legala
instrument som behövs. Det förhåller sig i själva verket så, att en korrekt
tillämpning av villkorslagen omöjliggör laddning av ytterligare kärnreaktorer
under i vart fall den tid då den föreslagna rådrumslagen avses gälla. Som
framhålls i motionen har kraftföretagen hittills inte kunnat visa att villkorslagens
krav kan uppfyllas, och det finns uppenbarligen inte förutsättningar
för att de skall kunna göra det utan nya, omfattande och tidsödande insatser.
Den föreslagna rådrumslagen är således överflödig. Därtill kommeratt den på
ett olyckligt sätt avleder uppmärksamheten från de säkerhetskrav som
atomenergilagen och villkorslagen slår vakt om. Utskottet avstyrker alltså
lagförslaget i propositionen.

I motionen (= utskottet) i frågan.

Av vad nyss sagts framgår att motionen inte i denna del påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 1 och med
anledning av motionen 1978/79:2710 yrkandet 1 avslår propo -

NU 1978/79:62

sitionen 1978/79:218 moment 1,

b) avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 1, såvitt här är i
fråga,

2. beträffande finansieringen av kostnader tillföljd avförsenat idrifttagande av
kärnreaktorer (mom. 3) av Bengt Sjönell (c), Fritz Börjesson (c), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Sven Eric Lorentzon (m) och Olof
Johansson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”och 1978/79:2716 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna om att en
särskild skatt eller avgift för finansiering av de här berörda kostnaderna inte
bör komma i fråga. Riksdagen bör, anser utskottet, ge detta till känna för
regeringen som sin mening.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2715 yrkandet
2 och motionen 1978/79:2716 yrkandet 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande stöd till energistudiecirklar m. ni. (mom. 6) av Bengt Sjönell,
Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottet yttrande på s. 10 som börjar med ”1 sitt” och
slutar med ”mot atomkraft” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Folkkampanjen mot atomkraft
bör få möjlighet att utnyttja medel ur det anslag till materialbidrag m. m.
för energistudiecirklar som föreslås i propositionen. Ett belopp av 200 000 kr.
bör beräknas för Folkkampanjens del och den totala anslagssumman således
bestämmas till 5,6 milj. kr.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av propositionen 1978/79:218 moment 3 och
med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 4 till Materialbidragm.
m. för energistudiecirklar förbudgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 600 000
kr..

NU 1978/79:62

4. beträffande finansiering av kostnader med anledning av folkomröstningen
(mom. 7) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof
Johansson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Enligt
kommunikén” och slutar på s. 11 med "motionen 1978/79:2716 (c)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att den nu citerade principen blir beaktad vid
kommande överläggningar om bidrag till kampanjverksamheten inför folkomröstningen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande av här
angiven innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson
(alla c):

Enligt centerpartiets uppfattning är det synnerligen anmärkningsvärt att
staten som förhandlingspart anger i vilken storleksordning motparten minst
bör ange sina ersättningskrav med anledning av fördröjd idrifttagning av
reaktorer. En grov beräkning av det slag som har gjorts i propositionen har
inget positivt värde och borde således inte ha presenterats. Regeringen borde i
stället inrikta sig på att påverka förutsättningarna för ersättningskraven, t. ex.
genom att främja elsparande och därmed begränsa kostnaderna.

GOTAB 62328 Stockholm 1979