NU 1978/79:58

Näringsutskottets betänkande
1978/79:58

med anledning av propositionen 1978/79:211 om stöd till beställare
av fartyg m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:211 om stöd till beställare av fartyg m. m.,
dels en motion som har väckts med anledning av propositionen,
dels en motion som har väckts under allmänna motionstiden.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Sveriges varvsindustriförening.

Propositionen

Förslåg

1 propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till beställare av
fartyg som föredragande statsrådet har förordat.

2. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande disposition
av anslaget Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer,

3. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande disposition
av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,

4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier
till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 6 665 000 000 kr. -inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i
anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat,

5. till Avskrivningslån till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.

Innebörden av vissa förslag

Förslagen under 1-3 i propositionen innebär att de nuvarande tidsgränserna
för det statliga stödet till fartygsbeställare vad gäller orderteckning och
leverans flyttas fram från den 31 december 1979 till den 31 mars 1980 resp.
från den 31 december 1980 till den 31 mars 1981. Även tidsgränserna för
stödet till fartygsexport till utvecklingsländerna föreslås framflyttade. Förslaget
i denna del motiveras med att statsmakterna först under våren 1980

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 58

NU 1978/79:58

kommer att ha möjlighet att ta ställning till den samlade varvsindustrins
framlida kapacitet. Vidare föreslås att anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder
inom varvsindustrin skall till ett belopp av 150 milj. kr. få användas för
avskrivningslån till fartygsbeställare.

Motionerna

Yrkanden

Den motion som har väckts med anledning av propositionen är

1978/79:2682 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till beställare av fartyg som
förordats i motionen beträffande

a) förändring av beställarstödet till ett stöd för utveckling av svensk rederioch
varvsnäring med avskrivningslån om högst 40 % av kontraktspriset,

b) förskjutning av tidsgränsen för leverans till den 31 december 1981,

2. avslår vad regeringen förordat beträffande disposition av anslaget
Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,

3. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier
till beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst 7 115 000 000 kr.
avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv i
enlighet med vad som förordas i motionen,

4. utöver vad som följer av regeringens förslag till avskrivningslån till
beställare av fartyg anvisar en ram för beslut om avskrivningslån till beställare
av fartyg med ytterligare 375 milj. kr.,

5. bemyndigar regeringen att fatta beslut om avskrivningslån till beställare
av fartyg som levereras under de tre senaste kvartalen 1981 i den omfattning
som är nödvändig för att utnyttja den av riksdagen fastställda produktionskapaciteten,

6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier
till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste kvartalen 1981 i den
omfattning som regeringen medger,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av aktiva åtgärder för sysselsättningen inom varvsregionerna.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1978/79:1020 av Rune Johansson i Mölndal (c)och Karl-Anders Petersson
(c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att fiskefartyg
oavsett storlek skall kunna erhålla s. k. beställarstöd.

NU 1978/79:58

Motivering

I motionen 1978/79:2682 uttalas att det finns ett behov av ytterligare
beställarstöd om sammanlagt 1 840 milj. kr. förtiden fram till 1 april 1981 om
fullt kapacitetsutnyttjande vid varven skall uppnås i enlighet med statsmakternas
riktlinjer för varvsindustrins framtida utveckling. Regeringens
förslag skulle då innebära att behovet av beställarstöd inte tillgodoses till ett
belopp av 590 milj. kr.

Motionärerna pekar vidare på att varvens beläggningssituation för 1980 och
1981 är prekär och att det av tekniska skäl är nödvändigt att order kan erhållas
omedelbart. De anser att en begränsning av beställarstödet enligt regeringens
förslag kommer att medföra att varvens produktion tvingas ned på en nivå
som är väsentligt lägre än den fastlagda. Enligt motionärernas uppfattning
kan det inte vara rimligt att man på detta sätt framtvingar en förändrad
produktionsplanering inom varvsindustrin innan statsmakterna har fått
möjlighet att på nytt ta ställning till varvspolitiken.

I motionen föreslås vidare - under hänvisning till vad som anfördes i den
socialdemokratiska partimotionen 1978/79:141 med anledning av propositionen
1978/79:49 om vissa varvsfrågor - att stödet till beställare av fartyg
omvandlas till ett stöd till strukturutvecklingen inom rederinäringen. Ett
sådant stöd skulle ha som främsta syfte att stimulera rederiföretagen att
beställa mer utvecklingsbetonade och framtidsinriktade fartygstyper för att
härigenom uppnå en ökad konkurrenskraft. En sådan satsning på mera
avancerade fartygstyper skulle också innebära större sysselsättning vid
varven än om fartyg av traditionell typ byggs. Stödet till strukturutveckling
föreslås få en väsentligt mer flexibel utformning än vad som f. n. gäller
beträffande beställarstödet. För projekt som framstår som särskilt angelägna i
fråga om teknisk förnyelse, såväl i fråga om varvsproduktionen som i fråga
om transportsystemet, och som samtidigt tidsmässigt har en sådan förläggning
att de är gynnsammare från beläggningssynpunkt för varven, föreslås
väsentligt högre avskrivningslån kunna utgå. Motionärerna vill att man i
sådana fall skall kunna medge att stöd i stället kan utgå med upp till 40 % av
kontraktssumman i form av avskrivningslån. Det skall därvid vara obligatoriskt
att man från fartygskreditnämndens sida ingående prövar de enskilda
projektens betydelse inom ramen för ett mer samlat utvecklingsprogram.
Staten bör därför dels kräva att rederierna upprättar en långsiktig plan, dels
försäkra sig om den samhällsinsyn som är nödvändig. Motionärerna erinrar
om att i partimotionen föreslogs att regeringen skulle bemyndigas att
undantagsvis också utnyttja stödet för lagerproduktion av fartyg i fall då detta
kan vara av avgörande betydelse för att upprätthålla produktionskapaciteten.
En förändring av stödverksamheten i enlighet med det anförda påverkar
enligt motionärerna inte det totala behovet av stöd men innebär en viss
omfördelning mellan avskrivningslån och garantier. Behovet av ytterligare
avskrivningslån uppskattas till ca 75 milj. kr.

NU 1978/79:58

Förslaget att anslaget Bidrag till sysselsättningsinsatser inom varvsregionerna
skall kunna användas till beställarstöd kritiseras av motionärerna. De
anser det utomordentligt allvarligt med en så betydande nedskärning av
tillgängliga medel för framtidssatsningar inom varvsregionerna. De menar att
den hittillsvarande medelsförbrukningen inte kan läggas till grund för en
minskning av tillgängliga resurser. De anför att behoven av medel till
alternativ produktion visserligen är små i början, då projekten befinner sig på
projekteringsstadiet, men ökar snabbt då projekten har kommit längre i
utvecklingen. Vidare framhålls att anslaget i enlighet med riksdagens beslut
också skall användas för sysselsättningsinsatser på andra områden. Några
aktiva åtgärder från regeringens sida i detta syfte har såvitt känt inte gjorts,
säger motionärerna.

Möjligheterna till framtidssatsningar är av stor betydelse för varvsorternas
framtida utveckling liksom även för möjligheterna att genomföra strukturåtgärder
inom varvsindustrin i socialt acceptabla former, säger motionärerna.
Den föreslagna nedskärningen av tillgängliga medel för sysselsättningsinsatser
kan därför inte accepteras. Riksdagen borde uppmana regeringen att vidta
aktiva åtgärder i syfte att främja sysselsättningen inom varvsregionerna.

I motionen tas också upp frågan om tidsgränserna för beställarstödet.
Motionärerna finner det utomordentligt väsentligt att man vid planeringen
kan ha tillräckligt långa ledtider, dvs. tillräckligt långa tider mellan beställning
och leverans. Om ledtiderna förkortas innebär detta stora risker för
störningar av verksamheten med åtföljande ökningar av produktionskostnaderna.
Detta får i sin tur allvarliga återverkningar såväl på varvens
ekonomiska resultat som på möjligheterna att åstadkomma en planerad
omorientering av verksamheten. Vidare är det av vikt att varven får
tillfredsställande möjligheter att planera verksamheten på den nivå som
riksdagen beslutat. Eftersom något nytt riksdagsbeslut inte kan komma till
stånd förrän under maj 1980 och behovet av ledtider uppgår till allra minst 18
månader är det nu väsentligt att förutsättningar skapas för en planering av
produktionen vid varven under hela kalenderåret 1981, säger motionärerna.
Enligt deras uppfattning är det nödvändigt att riksdagen redan nu uttalar att
stödet måste få en omfattning som är tillräcklig för att garantera produktion
vid varven i den omfattning som riksdagen beslutat i december 1978 och att
det med hänsyn till behovet av produktionsplanering bör omfatta hela
kalenderåret 1981. Eftersom det är svårt att i dag avgöra medelsbehovet och
eftersom det är nödvändigt att snabbt få order för produktion även för resten
av år 1981 bör regeringen enligt motionärerna bemyndigas att utöver de
medelsramar som den har förordat besluta om stöd till svenska fartygsbeställningar
i den omfattning som är nödvändig för att det av riksdagen
angivna målet skall uppnås. Eftersom stödet utbetalas först vid leverans av
fartygen föreligger inte något behov av att medel anvisas nu. Medel får
anvisas när anslagsbehovet bättre kan överblickas.

NU 1978/79:58

I motionen 1978/79:1020 anförs att den svenska fiskeflottan på grund av
svårigheter att klara finansieringen under den ekonomiskt svaga perioden
inom fisket 1965-1976 ej har kunnat förnyas i den omfattning som är
nödvändig för att fiske skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning i
framtiden. Motionärerna medgeratt en betydande förbättring av lånemöjligheterna
ägde rum genom de förändringar som riksdagen beslutade om under
föregående år, men de anser att varken lånebelopp eller låneramar förslår till
fiskets nuvarande behov. Båtarna är dessutom så dyra att fiskare trots
förbättrade lånemöjligheter ej kan förnya sitt båtmaterial i önskvärd omfattning.
Det betecknas som önskvärt från såväl fiskets som varvssysselsättningens
synpunkt att beställarstöd kan utgå till fiskefartyg genom att den
föreslagna storleksgränsen för erhållande av stöd, 300 registerton, slopas.

Utskottet

Föratt beställningar av fartyg vid svenska varv skall underlättas har införts
särskilda statliga stödåtgärder i form av kreditgarantier och lån till fartygsbeställare.
Kreditgarantierna kan ges intill 70 % av kontraktspriset,och lånen
kan uppgå till ett belopp motsvarande högst 25 % av kontraktspriset för
beställt fartyg eller större ombyggnad av fartyg. I fall då lån inte lämnas eller
lämnas till lägre belopp än vad som maximalt kan erhållas kan om särskilda
skäl föreligger kreditgarantier lämnas till högre belopp än 70 % av kontraktspriset.
Lån och kreditgaranti får dock sammanlagt uppgå till högst 95 % av
kontraktspriset. Minst 5 % av kontraktspriset måste alltså betalas kontant av
beställaren. Stödet är tidsbegränsat och avser beställningar som görs senast
den 31 december 1979 och med leverans av det beställda fartyget före
utgången av år 1980. För fartyg med särskilt lång byggnadstid kan regeringen
dock medge att leverans får ske vid senare tidpunkt. Till lån är knuten en viss
återvinningsrätt för staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen
(1977:500) om statligt stöd till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995).

För kreditgarantierna har riksdagen till utgången av år 1978 fastställt en
ram om 3 700 milj. kr. och anvisat 1 475 milj. kr. till lån för stöd till beställare
av fartyg vid svenska varv (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr
1976/77:343; prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377).

I senare beslut har riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr
1978/79:115) höjt ramen för garantier med 2 025 milj. kr. och anvisat
ytterligare 675 milj. kr. för lån.

För att de svenska varven skall kunna sälja fartyg till utvecklingsländer
med förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. att användas som
stöd härför (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Stöd kan
lämnas för fartyg som beställs före utgången av år 1979 och som levereras före
utgången av år 1980.

I motionen 1978/79:2682 framläggs förslag om en förändring av stödet till
fartygsbeställare till ett stöd för utveckling av svensk rederi- och varvsnäring.

NU 1978/79:58

Syftet med stödet skall vara att stimulera rederiföretagen att beställa mer
utvecklingsbetonade och framtidsinriktade fartygstyper för att härigenom
uppnå en ökad konkurrenskraft. Detta stöd bör, menar motionärerna, ges en
väsentligt mer flexibel utformning än det nuvarande beställarstödet. För
projekt som framstår som särskilt angelägna i fråga om teknisk förnyelse,
såväl i fråga om varvsproduktionen som i fråga om transportsystemet och
som samtidigt är gynnsammare ur beläggningssynpunkt för varven, skall
väsentligt högre avskrivningslån kunna utgå.

Enligt motionärernas uppfattning bör stöd kunna utgå med upp till 40 % av
kontraktssumman i form av avskrivningslån. Från fartygskreditgarantinämndens
sida bör en ingående prövning ske av de enskilda projektens
betydelse inom ramen för ett mer samlat utvecklingsprogram. Staten bör
därför dels ställa krav på att rederierna upprättar en långsiktig plan, dels
försäkra sig om den insyn för samhället som är nödvändig.

Motionärerna anser att en förändring av stödverksamheten inte påverkar
det totala stödbehovet. En viss omfördelning mellan lån och garantier skulle
dock behöva ske. Behovet av ytterligare lån kan uppskattas till 75 milj. kr.

Ett liknande motionsyrkande prövades av utskottet i december 1978 i
samband med propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor. Utskottet
uttalade då att stödet till beställare av fartyg är en temporär åtgärd och att
utskottet inte fann anledning att föreslå en så genomgripande förändring av
stödets utformning som föreslagits i den år 1978 aktuella motionen. På
hemställan av utskottet avslog riksdagen motionsyrkandet.

Enligt utskottets mening har det inte tillkommit några nya omständigheter
som bör föranleda ett ändrat ställningstagande. Utskottet avstyrker därför
motionen 1978/79:2682 i nu nämnd del.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1978/79:1020,
vari yrkas att fiskefartyg oavsett storlek skall kunna erhålla beställarstöd.
Motionärerna anser att nuvarande lånemöjligheter för fiskare är otillräckliga
och att det från såväl fiskets som varvsnäringens synpunkt är önskvärt att
beställarstöd kan utgå till fiskefartyg.

Som motionärerna framhåller gäller enligt förordningen (1977:500) om
statligt stöd till beställare av fartyg att beställarstödet skall avse fartyg som har
en bruttodräktighet av minst 300 registerton. Regeringen är emellertid
oförhindrad att besluta om beställarstöd även till mindre fartyg. Enligt vad
utskottet inhämtat har också i ett fall beställarstöd utgått till fiskefartyg med
en lägre bruttodräktighet än 300 registerton. Likaledes har utskottet erfarit att
de varv som sysslar med fiskefartygsbyggen är medvetna om möjligheterna
till beställarstöd för mindre fartyg. Med hänsyn till det anförda anser utskottet
att motionen inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet övergår härefter till frågan om ökat stöd till beställare av fartyg.
Mot bakgrund av uppgifter om förhållandet mellan ansökningar om beställningsstöd
och tillgängliga medel för ändamålet samt om varvens beläggningssituation
föreslås i propositionen att tidsgränserna förorderteckning och

NU 1978/79:58

leverans förskjuts ett kvartal framåt i tiden till den 1 april 1980 resp. den 1 april
1981. Även tidsgränserna för orderteckning och leverans av fartyg till köpare i
utvecklingsländer föreslås bli förskjutna, till den 1 juli 1980 resp. till utgången
av år 1981. Vidare föreslås en ökning av ramen för garantier till fartygsbeställare
med 940 milj. kr. till 6 665 milj. kr. samt en ökning av resurserna för
lån med 310 milj. kr., varav 150 milj. kr. skall bestridas från anslaget Bidrag
till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna.

I motionen 1978/79:2682 framförs kritik mot propositionen såvitt gäller
både förskjutningen av tidsgränserna och beräkningen av behovet av
ytterligare medel för stöd till fartygsbeställare.

I fråga om förskjutningen av tidsgränserna framhåller motionärerna att
varven för sin planering har behov av tillräckligt långa ledtider, dvs. tider
mellan beställning och leverans. En förkortning av ledtiderna innebär risker
för störningar i verksamheten och andra nackdelar. Eftersom de ledtider som
behövs uppgår till minst 18 månader och något nytt riksdagsbeslut inte kan
komma till stånd förrän våren 1980 är det enligt motionärerna väsentligt att
varven får möjlighet att planera för produktionen under hela år 1981.
Riksdagen föreslås uttala att beställarstödet måste fä en omfattning som är
tillräcklig för att produktionen vid varven skall garanteras i enlighet med de
riktlinjer som riksdagen beslöt år 1978 samt att stödet bör utgå under hela år
1981. Regeringen bör enligt motionen bemyndigas att utöver medelsramarna
besluta om stöd till svenska fartygsbeställningar i erforderlig omfattning.

Utskottet vill erinra om att 1978 års riksdagsbeslut angående varvspolitiken
innebär bl. a. att storvarvens produktionskapacitet skall skäras ned med
20 % fram till utgången av år 1980 samt att frågan om de mindre och
medelstora varvens storleksutveckling skall ses över av en särskild kommission.
I propositionen 1978/79:49 uttalade industriministern att han under
hösten 1979 skulle återkomma till frågan om varvspolitiken på 1980-talet.

Av den nu aktuella propositionen framgår att det för storvarvens del inte
förrän under hösten 1979 kan föreligga något underlag för bedömning av
varvskapaciteten för år 1981 och framåt. Av denna anledning torde det som
industriministern framhåller inte bli möjligt för statsmakterna att ta ställning
till den samlade varvsindustrins framtida kapacitet förrän under våren 1980.
Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om att det utredningsarbete
som på riksdagens begäran pågår beträffande de mindre och medelstora
varven kan förväntas bli slutfört hösten 1979. Med hänsyn till det anförda
delar utskottet industriministerns uppfattning att tidsgränserna för stödet till
fartygsbeställare och till fartygsköpare i utvecklingsländer bör förskjutas.
Utskottet finnér de i propositionen förordade gränserna för orderteckning och
leverans väl avvägda. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen i
aktuell del och avstyrker bifall till motionen 1978/79:2682 i motsvarande
delar.

De i samma motion framförda invändningarna mot propositionen i fråga
om behovet av ytterligare beställarstöd tar sikte på både den föreslagna ramen

NU 1978/79:58

för kreditgarantier och medelsberäkningen när det gäller lån till fartygsbeställare.
Enligt motionärerna behövs en ökning av beställarstödet med ytterligare
590 milj. kr., om varvens kapacitet skall kunna utnyttjas fullt ut. Motionärerna
hänvisar vidare till att beläggningssituationen vid varven är prekär och
att order måste erhållas omedelbart. En begränsning av beställarstödet i
enlighet med förslaget i propositionen kommer enligt motionärerna att
medföra att varvens produktion sjunker under den nivå som riksdagen har
beslutat om. Att en sådan förändring av produktionsplaneringen skall
framtvingas innan statsmakterna har fått möjlighet att på nytt ta ställning till
varvspolitiken anser motionärerna inte rimligt. Motionärerna yrkar att ramen
för kreditgarantier bestäms till 7 115 milj. kr. och att 375 milj. kr. utöver
regeringens förslag anvisas till avskrivningslån.

Vad först gäller de mindre och medelstora varven kan som närmare
utvecklas i propositionen ca 1 050 milj. kr. behövas i beställarstöd för fartyg
som levereras t. o. m. första kvartalet 1981. Med hänsyn till att 400 milj. kr.
av de sammanlagda nu befintliga stödresurserna kan bedömas komma att
användas för stöd till denna kategori av varv bör således behovet av
ytterligare resurser för stöd åt de mindre och medelstora varven beräknas till
650 milj. kr.

Även beträffande storvarven finner utskottet den föreslagna ökningen av
stödet, 600 milj. kr., väl avvägd. Liksom industriministern är utskottet inte
berett att förslå att dessa varvs önskemål om ökat stöd motsvarande hela den
erforderliga ordersumman 1 000 milj. kr. tillgodoses fullt ut.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet således förslaget i propositionen
att beställarstödet för både storvarven och de mindre och medelstora
varven ökas med 1 250 milj. kr. Motionen 1978/79:2682 avstyrks i motsvarande
del. Ökningen av beställarstödet bör som föreslagits i propositionen
fördelas med 940 milj. kr. i kreditgarantier och 310 milj. kr. som lån.

Som inledningsvis berörts förordar industriministern att 150 milj. kr. av
anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna får användas
för avskrivningslån till fartygsbeställare samt att de lånemedel som
behövs därutöver, 160 milj. kr., anvisas som ett särskilt anslag. Enligt
industriministern bör medel från detta anslag kunna disponeras även för
bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer i den mån anslaget till sådant
ändamål skulle visa sig otillräckligt.

Anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna har förts
upp på statsbudgeten för innevarande budgetår och utgör 265 milj. kr.
Anslaget skall användas för att förstärka regionala insatser inom varvsregionerna
och för att stödja alternativ produktion vid varven. I propositionen
anför industriministern att endast en mycket begränsad del av medlen kan
komma att tas i anspråk för sitt ändamål inom rimlig tid med hänsyn till vad
som hittills skett i fråga om alternativ produktion och vad som nu kan
överblickas om försäljningsmöjligheterna under den närmaste tiden.

I motionen 1978/79:2682 yrkas avslag på vad som i propositionen förordats

NU 1978/79:58

beträffande dispositionen av anslaget. Enligt motionärerna kan hittillsvarande
medelsförbrukning inte läggas till grund för några framtidsbedömningar.
Därjämte framhålls att anslaget skall användas för sysselsättningsinsatser
även på andra områden än alternativ produktion. Motionärerna begär vidare
att regeringen skall uppmanas att vidta aktiva åtgärder i syfte att främja
sysselsättningen inom varvsregionerna.

Utskottet gör samma bedömning som industriministern och anser således
att en betydande del av anslagsmedlen inte kommer att tas i anspråk för sitt
ändamål inom rimlig tid. Utskottet godtar därför att högst 150 milj. kr. av
anslaget skall få användas till att lämna avskrivningslån till fartygsbeställare.
Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen i
motsvarande del. Inte heller finner utskottet skäl tillstyrka motionärernas
önskemål om ett särskilt uttalande från riksdagens sida.

Utöver det anförda föranleder propositionen inte några erinringar eller
uttalanden från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av stödet till fartygsbeställare

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a,

2. beträffande beställarstöd för fiskefartyg

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1020,

3. beträffande ändrade riktlinjer för beställarstödet, m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:211 moment

1 och med avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandena 1 b, 5
och 6 godkänner de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till
beställare av fartyg som förordats i propositionen,

4. beträffande fartygsexport till utvecklingsländer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:211 moment

2 godkänner vad som i propositionen förordats rörande disposition
av anslaget Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer,

5. beträffande kreditgarantier och lån
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 4 och med
avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 3 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till
beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst
6 665 000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om
5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning till beställning
av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

b) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 5 och med
avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 4 till Avskrivningslån
till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 160 000 000 kr,

NU 1978/79:58

6. beträffande sysselsättningsätgärder inom varvsregionerna
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:211 moment 3 och med
avslag på motionen 1978/79:2682 yrkandet 2 godkänner vad
som i propositionen förordats rörande disposition av anslaget
Bidrag till sysselsättningsätgärder inom varvsregionerna,

b) avslår motionenl978/79:2682 yrkandet 7.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 31 maj 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz
Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik
Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar
Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Rune Jonsson i
Husum (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johansson i Ljungby (s).

Reservationer

1. beträffande utformningen av stödet till fartygsbestäUare (mom. 1) av Ingvar
Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström,
Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Ett liknande”
och slutar med ”nämnd del” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att nya och mer
effektiva transportsystem på sjöfartsområdet utvecklas så att en konkurrenskraftig
svensk sjöfartsnäring kan bestå. Även för varven är det viktigt att
fartygsproduktionen utvecklas mot ett mer komplicerat och tekniskt avancerat
specialtonnage. Starka skäl talar för att staten skall stödja en sådan
strukturutveckling inom rederinäringen och varven. Det i motionen 1978/
79:2682 framlagda förslaget till en ändring av beställarstödet skulle enligt
utskottets mening bidra till en utveckling mot en mer effektiv struktur på
rederiområdet och mot en ökad beläggning på varven. Utskottet anser därför
att beställarstödet i fortsättningen bör utgå enligt de nyss refererade riktlinjer
som har angivits i motionen.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

NU 1978/79:58

2. beträffande beställarstöd för fiskefartyg (mom. 2) av Bengt Sjönell, Fritz
Börjesson, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn
motionärerna” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att också
fiskefartyg som haren lägrebruttodräktighet än 300 registerton kan komma i
åtnjutande av beställarstöd. F. n. gäller enligt förordningen (1977:500) om
statligt stöd till beställare av fartyg att stöd inte får lämnas till fartyg vars
dräktighet understiger 300 registerton. Regeringen är formellt sett inte
bunden av föreskriften och kan alltså ge stöd till mindre fartyg. Utskottet
anser det viktigt att möjligheten till beställarstöd till mindre fartyg kommer
till klart uttryck. I likhet med motionärerna anser utskottet således att
storleksgränsen i förordningen bör slopas.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1020 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande ändrade riktlinjer för beställarstödet, m. m. (mom. 3) av Ingvar
Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström,
Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen är det väsentligt att varven vid sin planering har
tillräckligt långa ledtider. Det är också av stor vikt att varven har möjligheter
att planera verksamheten så att den når upp till den av riksdagen bestämda
nivån. Med hänsyn till att riksdagen tidigast våren 1980 kan komma att fatta
beslut om varvspolitiken för framtiden är det erforderligt att stödet utsträcks
till att gälla fartyg som levereras under hela år 1981 samtidigt som det slås fast
att stödet skall ha den omfattning som krävs för att produktionsnivån skall
upprätthållas. Utskottet delar således motionärernas uppfattning att tidsgränsen
för leverans av fartyg bör utsträckas till utgången av år 1981 och att
regeringen bör bemyndigas att utöver medelsramarna besluta om stöd till
fartygsbeställningar i erforderlig omfattning.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 1 och
med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 1 a godkänner
de ändrade riktlinjer för lämnande av stöd till beställare av
fartyg som utskottet har förordat,

b) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandena 5 och 6
dels bemyndigar regeringen att fatta beslut om avskrivningslån

NU 1978/79:58

till beställare av fartyg som levereras under de tre senaste

kvartalen 1981 i den omfattning som är nödvändig för att

utnyttja den av riksdagen fastställda produktionskapaciteten,
dels bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garantier till beställare av fartyg som levereras under de tre
senaste kvartalen 1981 i den omfattning som regeringen
medger,

4. beträffande kreditgarantier och lån (mom. 5) av Ingvar Svanberg, Hugo
Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i
Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vad först”

och slutar med ”sorn lån” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller understiger regeringens förslag i fråga om
ramen för kreditgarantier och medel till avskrivningslån i betydande mån det
sammanlagda behov av beställarstöd som måste tillgodoses för att inte
beläggningssvackor skall uppstå och produktionen sjunka under den av
riksdagen år 1978 bestämda nivån. Utskottet kan inte godta en sådan
nedskärning av stödet i nuvarande krissituation för varven. Enligt utskottets
mening bör i avvaktan på ett framtida ställningstagande till varvspolitiken
stödet avpassas så att varvens produktion kan hållas på den nivå som
riksdagen har lagt fast.

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag om att ramen för
kreditgarantier bör bestämmas till 7 115 milj. kr. och att till avskrivningslån
bör anvisas 375 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottet under 5 bort hemställa
att riksdagen

5. a) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 4 och
med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 3 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till
beställare av fartyg till ett sammanlagt belopp av högst
7 115 000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om
5 725 000 000 kr. - avseende upplåning i anslutning till beställning
av fartyg hos svenska varv i enlighet med vad utskottet
förordat,

b) med anledning av propositionen 1978/79:211 moment 5 och
med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 4 till Avskrivnings/ån
till beställare av fartyg för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
535 000 000 kr.

NU 1978/79:58

5. beträffande sysselsät/ningsdtgärder inom varvsregionerna(mom. 6)av Ingvar
Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström,
Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
gör” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna kan utskottet inte ansluta sig till industriministerns
bedömning av medelsbehovet för alternativ produktion. Utskottet
vill vidare erinra om att anslaget skall användas också för sysselsättningsinsatser
på andra områden. Sådana insatser är av stor betydelse för varvsorternas
framtida utveckling liksom för möjligheterna att genomföra strukturförändringar
i socialt acceptabla former. Utskottet kan därför inte tillstyrka
regeringens förslag att anslaget skall få disponeras för beställarstöd. Med
hänsyn till vikten av att sysselsättningen i varvsregionerna främjas anser
utskottet att regeringen bör vidta åtgärder i detta syfte.

dets att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande sysselsättningsåtgärder i varvsregionerna
att riksdagen

a) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 2 och med
avslag på propositionen 1978/79:211 moment 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande disposition
av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,

b) med bifall till motionen 1978/79:2682 yrkandet 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
åtgärder för att främja sysselsättningen inom varvsregionerna.