NU 1978/79:54

Näringsutskottets betänkande
1978/79:54

med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad
avser anslag inom budget-, handels- och industridepartementens
verksamhetsområden jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:125 bilaga 5 (budgetdepartementet)
punkten 2, bilaga 8 (handelsdepartementet) och bilaga 11
(industridepartementet).

Medelsanvisning föreslås under nio anslag, bl. a. till köp av aktier i AB
Pripps Bryggerier, ökade resurser för lån till investeringar för kommersiell
service, medelstillskott för AB Eiser och förlagslån till domänverket för
markförvärv. Vidare föreslås vissa bolagsbildningar vid förenade fabriksverken
och finansiella dispositioner i samband därmed. Andra ekonomiska
åtaganden avser ökad rörlig kredit för förenade fabriksverken och ökad
garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Vissa ändringar i riktlinjerna
för statliga lånegarantier till specialstålsindustrin m. m. föreslås
också.

De motioner som behandlas rör förenade fabriksverken och domänverket.

ELFTE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1978/79:125 bilaga 8 under punkten 1 (s. 35) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

2. Handelssekreterare. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1978/79:125 bilaga 8 under punkten 2 (s. 35 f.) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Handelssekreterare på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 604 000 kr.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 54

NU 1978/79:54

FJORTONDE HUVUDTITELN, M. M.

A. Industridepartementet m. m.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1978/79:125 bilaga 11 under punkten 1 (s. 49 f.) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 7 285 000 kr.

4. Ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Regeringen har
i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 2 (s. 50 f.) föreslagit
riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare
garantiförbindelser på 15 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens sekundärlånekassas
garantifond.

Propositionen

Lagförslaget finns i propositionen på s. 73. Det innebär att Skeppsfartens
sekundärlånekassas garantifond höjs från 52 milj. kr. till 67 milj. kr. Kassans
upplåningsrätt, som f. n. uppgår till 347 milj. kr., ökas därmed med 90
milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. antar det i propositionen 1978/79:125 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundärlånekassa,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare
garantiförbindelser på 15 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens
sekundärlånekassas garantifond.

B. Industri m. m.

5. Ändrade riktlinjer för statliga lånegarantier för specialstålsindustrin

m. m. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 underpunkten 3
(s. 51-53) föreslagit riksdagen att godkänna att riktlinjerna för statliga
lånegarantier till specialstålsindustrin m. m. ändras i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat.

NU 1978/79:54

Propositionen

Det tidsbegränsade statliga stödet för att underlätta strukturomvandlingen
inom specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin administreras av delegationen
för strukturfrågor inom vissa branscher. Delegationen föreslås få
möjlighet att i särskilda fall medge att lån, för vilka garanti har beviljats,
övertas av annan långivare än sådan kreditinrättning som avses i riksdagens
beslut om lånegarantierna. Därigenom möjliggörs att lån kan avlyftas till
kapitalmarknaden. I detta sammanhang skall viss modifikation av räntevillkoren
kunna medges.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen godkänner att riktlinjerna för statliga lånegarantier till
specialstålsindustrin m. m. ändras i enlighet med vad som har
angivits i propositionen 1978/79:125.

G. Statsägda företag

6. Medelstillskott för AB Eiser. Regeringen har i propositionen 1978/79:125
bilaga 11 under punkten 4 (s. 53-55) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott
för AB Eiser på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
24 500 000 kr.

Propositionen

Riksdagen uttalade hösten 1978 (NU 1978/79:16) att regeringen borde vidta
åtgärder så att driften vid de fabriker i Skellefteå, Lycksele och Kramfors som
tillhör den statliga textil- och konfektionskoncernen AB Eiser - dotterbolag
till Statsföretag AB - kunde fortsätta till dess en samlad plan för tekoindustrin
hade lagts fram och behandlats av statsmakterna. På grundval av en offert
från Statsföretag föreslår regeringen att 22,5 milj. kr. anvisas för att täcka
driftsunderskott vid de tre fabrikerna under hela år 1979. Sysselsättningsnivån
resp. det erforderliga beloppet anges för Skellefteå till 211 anställda och
13,4 milj. kr., för Lycksele till 91 anställda och 5,7 milj. kr. och för Kramfors
till 29 anställda och 3,4 milj. kr. Vidare beräknas 1 milj. kr..för sökande efter
nya produkter och 1 milj. kr. till utvärdering av framtagna produktidéer.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott för AB Eiser på tilläggsbudget III till

NU 1978/79:54

statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 24 500 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E. Förenade fabriksverken

7. Vissa bolagsbildningar m. m. vid förenade fabriksverken. Regeringen
häri propositionen 1978/79:125bilaga 11 underpunkten 5(s. 55-69)föreslagit
riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med
förverkad egendom och hittegods m. m.,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att överföra
förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter och Allmateriel till
aktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

3. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna
aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad föredragande statsrådet
har förordat,

4. bemyndiga regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta av
förenade fabriksverken förvaltade aktier och anläggningstillgångar i enlighet
med vad föredragande statsrådet har anfört,

5. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att för
verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till ett nytt förvaltningsbolag
med högst 30 000 000 kr.,

6. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att av disponibla
medel lämna ett nytt förvaltningsbolag lån med högst 30 000 000
kr.,

7. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna
borgen för lån till ett nytt förvaltningsbolag intill 25 000 000 kr. jämte
ränta,

8. till Förvärv av aktier i ett nytt förvaltningsbolag på tilläggsbudget lil till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av
7 000 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1978/79:759 av Bertil
Dahlén (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att lämplig överskottsmateriel från förenade fabriksverkens överskottslager
kan ställas till förfogande för skolor och ungdomsgårdar mot ringa
eller ingen kostnad.

Propositionen

Inom förenade fabriksverken (FFV) finns f. n. fyra sektioner,
Försvarsmateriel, Underhåll, Industriprodukter och Allmateriel. FFV förvaltar
statens aktier i vissa företag. Sektorn Industriprodukter, som f. n.

NU 1978/79:54

sysselsätter 110 personer, utvecklar, monterar och marknadsför vissa civila
produkter. Sektorn Allmateriel säljer övertalig och kasserad materiel åt
statliga myndigheter, landsting, kommuner och företag men också nytillverkade
produkter från de s. k. samhällsverkstäderna. Sektorn sysselsätter 165
personer och har försäljningsställen i Solna, Löddeköpinge, Göteborg,
Arboga, Sundsvall och Luleå. I propositionen föreslås att dessa båda sektorer
ombildas till aktiebolag. Ombildningen av Allmateriel förutsätter en väsentligen
formell lagändring beträffande förfarande med förverkad egendom och
hittegods m. m. (enligt lagförslag på s. 73 i propositionen). Vidare föreslås att
ett särskilt förvaltningsbolag skall bildas, till vilket samtliga de aktier och
andelar som FFV förvaltar skall överföras. Det ägartillskott och den borgen
för lån till det nya förvaltningsbolaget som enligt propositionen skall medges
föranleds huvudsakligen av kapitalbehovet för ett av FFV bedrivet stirlingmotorprojekt.
Det föreslagna investeringsanslaget av 7 milj. kr. är avsett för
förvärv av aktierna i AB Norma Projektilfabrik.

Motionen

Motionären anför att en del av den utrangerade materiel från statliga
myndigheter som försäljs genom förenade fabriksverken (FFV) är användbar
vid bl. a. skolornas högstadier som basmaterial vid s. k. fritt valt arbete. Han
syftar i första hand på mekaniska, elektriska och optiska artiklar. Enligt
motionären bör FFV göra en förteckning över sådan materiel och sända ut
förteckningen till skolor och ungdomsgårdar. Dessa borde sedan kunna
rekvirera materiel till ringa eller ingen kostnad så långt lagret räcker.

Uppgifter om FFV:s försäljning av överskottsmatehei

Enligt kungörelsen (1973:1210) om försäljning av övertalig eller kasserad
materiel och inventarier skall affärsmässighet tillämpas vid försäljning för
statsverkets räkning av sådan materiel. Försäljningen skall ske genom FFV:s
försorg. Det finns dock möjlighet för myndighet att, efter samråd med FFV,
besluta om försäljning i annan ordning när detta bedöms ändamålsenligt och
ekonomiskt fördelaktigt för statsverket. FFV får vid försäljningsuppdrag ta ut
ersättning för direkta kostnader i samband med försäljningen och för
affärsmässigt beräknad provision. De medel som inflyter genom försäljning
skall, efter avdrag för FFV:s kostnader och provision, föras till inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster i statsbudgeten. Affärsverk och myndighet med
anslag i programtermer får dock själva disponera sådana medel.

Några bestämmelser som direkt åligger myndighet att iakttaga affärsmässighet
vid avyttrande av lös egendom finns inte. Däremot kan man hävda att
myndigheternas handlande i ekonomiska frågor skall styras av affärsmässighet.
Detta kan anses följa av de detaljerade bestämmelser som finns rörande
bokföringen av inkomster vid försäljning av sådan statlig egendom som

NU 1978/79:54

redovisas på kapitalfond resp. sådan statlig egendom som ej redovisas som
tillgång i statsbokfÖringen (återgivna i RRV:s publikation EA 1978).

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen.

Innebörden av motionen 1978/79:759 är att en del av överskottsförsäljningen
från FFV-koncernen inte skulle ske enligt affärsmässiga principer.
Motionen går nämligen ut på att vissa mekaniska, elektriska och optiska
artiklar skulle - mot ringa eller ingen kostnad - ställas till förfogande för
skolor och ungdomsgårdar.

Utskottet är inte berett att stödja ett förslag i denna riktning. Förutom att
förslaget strider mot gällande principer om affärsmässighet vid försäljning av
övertalig eller kasserad materiel för statsverkets räkning, skulle ett genomförande
av det innebära en form för dolda statliga bidrag till verksamheter
som f. n. bekostas med kommunala medel.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) antar det i propositionen 1978/79:125 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad
egendom och hittegods m. m.,

b) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för
att överföra förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter
och Allmateriel till aktiebolag i enlighet med vad som har
angivits i propositionen 1978/79:125,

c) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
teckna aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad som
har angivits i propositionen 1978/79:125,

d) bemyndigar regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag
överlåta av förenade fabriksverken förvaltade aktier och anläggningstillgångar
i enlighet med vad som har angivits i propositionen
1978/79:125,

e) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
för verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till ett nytt
förvaltningsbolag med högst 30 000 000 kr.,

g) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
av disponibla medel lämna ett nytt förvaltningsbolag lån med
högst 30 000 000 kr.,

h) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
teckna borgen för lån till ett nytt förvaltningsbolag intill
25 000 000 kr. jämte ränta,

i) till Förvärv av aktier i ett nytt förvaltningsbolag på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under statens
affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 7 000 000
kr,

2. avslår motionen 1978/79:759.

NU 1978/79:54

8. Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 6 (s. 69 f.)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen medger att förenade fabriksverken får disponera en
från 170 000 000 kr. till 210 000 000 kr. ökad rörlig kredit i
riksgäldskontoret.

G. Domänverket

9. Förlagslån till domänverket. Regeringen har i propositionen 1978/79:125
bilaga 11 under punkten 7 (s. 71 f.) föreslagit riksdagen att till Förlagslån till
domänverket på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Med anledning av denna punkt i propositionen har två motioner väckts,
nämligen

1978/79:2616 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
avslår förslaget om särskilt förlagslån till domänverket samt anhåller att
regeringen som rörlig kredit i riksbanken tillför lantbruksstyrelsen motsvarande
belopp,

1978/79:2617 av Hans Wachtmeister m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen 1.

avslår förslaget att till förlagslån till domänverket på tilläggsbudget lil för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag på 500 milj. kr.,

2. hos regeringen anhåller om förslag om kapitaltillskott till jordfonden, om
ökade kreditgarantiramar för jordbrukets rationalisering och om ökad
emissionsrätt för landshypotek[sinstitution]en,

3. uttalar att den mark domänverket kan komma att förvärva inte får
innebära att staten netto ökar sitt markinnehav.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1978/79:385 av
Ove Karlsson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (5) att pengar ställs till
domänverkets förfogande för köp av skogsfastigheter som bjuds ut till
försäljning.

Domänverket har tillställt utskottet en skrivelse i ärendet.

Propositionen

Det föreslagna förlagslånet till domänverket är avsett att möjliggöra
markköp som kan medverka till att konsolidera skogsindustriföretagens
finansiella ställning. Räntesatsen, som skall fastställas av regeringen, uppges
skola inledningsvis uppgå till 4 %.

NU 1978/79:54

Motionerna

Det borde, sägs i motionen 1978/79:385, vara naturligt att ställa pengar till
domänverkets förfogande för inköp av skogsfastigheter som bjuds ut, detta
för att garantera sysselsättningen. Ett politiskt mål för staten borde rent
allmänt för hela landet vara att pengar satsas för att öka statens innehav av
skogsmark.

Domänverket har under de senaste tio åren kraftigt utökat sitt skogsinnehav,
anförs i motionen 1978/79:2616. Motionärerna erinrar om att regeringen
våren 1978 uppdrog åt lantbruksstyrelsen att ta upp förhandlingar med
skogsbolag om förvärv av mark som utbjöds till försäljning. Förvärvad mark
skulle användas för att på lämpligt sätt förbättra strukturen inom jord- och
skogsbruket. Redan dessförinnan hade överläggningar upptagits mellan
lantbruksstyrelsen och domänverket om avyttring av domänverksmark som
skulle kunna användas vid strukturrationaliseringen. Inventeringen visade,
säger motionärerna, att domänverkets markinnehav på många håll är splittrat
i ett stort antal små skiften, som i många fall för länge sedan borde ha
överlåtits på lantbruksnämnderna. En av lantbruksstyrelsen begärd rörlig
kredit om 325 milj. kr., avsedd att möjliggöra förvärv av skogsmark, prutades
till 200 milj. kr., framhåller motionärerna vidare. Mot den välvilja som nu
visas mot domänverket kontrasterar alltså, säger de, en snäv inställning till
lantbruksnämndernas uppgift att aktivt medverka i strukturrationaliseringen.
Den avsedda räntesatsen om 4 % för domänverkets förlagslån innebär en
kraftig subventionering, menar de vidare. Enskilda skogsägare får i dag betala
över 10 % i ränta. Ett motiv för att de i propositionen föreslagna resurserna
bör tillföras lantbruksstyrelsen är att denna har huvudansvaret för att
strukturrationaliseringen följer de riktlinjer som statsmakterna har angivit.

Uppfattningen att staten är den enda realistiska köparen av nu utbjudna
stora skogsarealer bygger på en socialistisk samhällssyn, hävdas i motionen
1978/79:2617. Domänverket har betydelse när det gäller att medverka i
meningsfull strukturrationalisering, men netto bör ingen ytterligare skogsmark
överföras i samhällets ägo. Med samma villkor som avses gälla för lånet
till domänverket skulle ett mycket stort antal lantbrukare kunna arealmässigt
förstärka sina fastigheter. På grund av de utbjudna fastigheternas omfattning
kan det vara lämpligt att domänverket får göra vissa förvärv, men verket bör
då utbjuda denna eller annan mark till försäljning inom viss tid. Ett sätt att
åstadkomma så lika villkor som möjligt för olika kredittagare vore att tillföra
jordfonden de medel som i propositionen föreslås ställas till domänverkets
förfogande.

NU 1978/79:54

Kompletterande uppgifter

Jordfonden innefattar de fastigheter som har förvärvats av lantbruksnämnderna
för rationaliseringsändamål. Dess fastighetsinnehav har på senare år
utgjorts av, förutom åkermark, ca 100 000 ha skogsmark. Varje år har grovt
räknat en tredjedel av skogsinnehavet omsatts.

Gällande bestämmelser och praxis i fråga om domänverkets köp och
försäljningar av jordbruks- och skogsmark har redovisats i näringsutskottets
betänkande 1978/79:7. Enligt den nya jordförvärvslag som träder i kraft den 1
juli 1979 blir domänverket underkastat samma regler med krav på förvärvstillstånd
som normalt gäller för förvärv av skogsmark.

Riksdagen har den 1 mars 1979 medgivit att lantbruksstyrelsen får
disponera en rörlig kredit på 200 milj. kr. i riksgäldskontoret intill den 31
december 1981. Förslag härom framlades i propositionen 1978/79:101.
Lantbruksstyrelsen hade begärt en medelsram av 325 milj. kr. för köp av
skogsmark som olika skogsföretag erbjudit eller väntades erbjuda styrelsen
att förvärva. I propositionen föreslogs emellertid en ytterligare rörlig kredit av
200 milj. kr. Det meddelades i propositionen att den förvärvade marken
avsågs skola i första hand tillföras bestående lantbruk eller användas för byte
med andra skogsägare. Enligt en socialdemokratisk partimotion borde den
mark som lantbruksstyrelsen förvärvade inom ramen förden rörliga krediten
i första hand erbjudas till domänverket. Motionen avstyrktes av jordbruksutskottet
(JoU 1978/79:17), som ansåg att det låg inom regeringens och
lantbruksmyndigheternas ansvarsområde att ta ställning till hur den förvärvade
marken skulle kunna på bästa sätt utnyttjas i det pågående rationaliseringsarbetet.
Även domänverket kunde i många fall ha en viktig uppgift
därvidlag, sade utskottet. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig
till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet behandlade hösten 1978 (NU 1978/79:7) en motion vari
hemställdes att riksdagen av regeringen skulle begära förslag om att
jordfonden skulle tillföras medel från domänverket och om att lagreglerna för
domänfonden och domänverket skulle ändras i så måtto att någon ökning av
den statsägda jorden och skogsmarken ej skulle få ske. Utskottet - som
redovisade ett remissyttrande av domänverket om dess skogsförvärv -hänvisade till att frågan om en ny jordförvärvslag skulle prövas inom en nära
framtid. De markpolitiska principfrågor som togs upp i motionen hade nära
samband med det kommande lagstiftningsärendet, och det syntes därför
naturligt att de i första hand aktualiserades i det sammanhanget, sade
utskottet och avstyrkte härmed motionen. Den avslogs av riksdagen.

Med anledning av propositionen med förslag till jordförvärvslag m. m.
yrkades i en partimotion från moderata samlingspartiet bl. a. att riksdagen
skulle uttala att frivilligt utbjuden bolagsmark i möjligaste mån skulle genom
lantbruksstyrelsen utbjudas till enskilda jord- och skogsbrukare. Motionsyrkandet
lämnades utan åtgärd på förslag av jordbruksutskottet (JoU

NU 1978/79:54

1978/79:19), som i huvudsak hänvisade till sitt ovan refererade uttalande
(JoU 1978/79:17) i anslutning till förslaget om rörlig kredit till lantbruksstyrelsen.

Enligt förslag av regeringen har riksdagen den 5 april 1979 medgivit att för
budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering
och till inre rationalisering inom jordbruket, jordförvärvslån, driftslån
och maskinlån med sammanlagt högst 513 milj. kr. Utskottet avstyrkte -med reservation av centerpartiets representanter-en motion vari föreslogs en
kreditgarantiram av 600 milj. kr. i enlighet med vad lantbruksstyrelsen hade
begärt. Härvid erinrade utskottet dock om den möjlighet regeringen har att,
om så senare befinns erforderligt, återkomma till riksdagen med förslag i
ämnet.

Finansutskottet behandlade i februari 1979 (FiU 1978/79:20) vissa
motionsyrkanden om lantbrukets kapitalförsörjning, bl. a. ett enligt vilket
riksdagen skulle uttala att Sveriges allmänna hypoteksbank borde få en
väsentligt utvidgad ram under år 1979 för emission av obligationer. Utskottet
uttalade att det knappast är lämpligt att riksdagen genom preciserade
anvisningar i exempelvis emissionsfrågor låser fullmäktige i riksbanken i
deras ämbetsutövning. Samtidigt sade sig utskottet vilja understryka lantbrukets
behov av långfristigt kapital och det angelägna i att dessa behov i all
möjlig mån kan tillgodoses. På utskottets förslag gav riksdagen fullmäktige i
riksbanken detta till känna som sin mening. I en reservation av socialdemokraterna
inom finansutskottet yrkades avslag på motionerna. Reservanterna
ville att utskottet skulle understryka att lantbrukets behov av långfristigt
kapital måste vägas mot andra sektorers behov.

Utskottet

Skogsföretag som befinner sig i ekonomiskt trångmål har på senaste tiden
bjudit ut stora skogsarealer till försäljning. Vissa förvärv har redan gjorts av
domänverket, och lantbruksstyrelsen har för att kunna köpa skogsmark fått
sin rörliga kredit utökad med 200 milj. kr. Under denna punkt i propositionen
föreslås att domänverket under det innevarande budgetåret för samma
ändamål får ett räntepliktigt förlagslån av 500 milj. kr., att återbetalas närden
mark säljs vars inköp har finansierats genom lånet. Syftet är, framhålls i
propositionen, att staten genom markköp från skogsindustriföretagen skall
medverka till att dessa kan konsolidera sin finansiella ställning.

Under allmänna motionstiden har i motionen 1978/79:385 yrkats att medel
skall ställas till domänverkets förfogande för köp av skogsfastigheter som
bjuds ut till försäljning. Motsatt uppfattning hävdas i två motioner som har
föranletts av den nu aktuella propositionen. Både i motionen 1978/79:2616
och i motionen 1978/79:2617 avvisas regeringens förslag om förlagslån till
domänverket. 1 stället skall riksdagen enligt den förra motionen anhålla ”att
regeringen som rörlig kredit i riksbanken tillför lantbruksstyrelsen motsva -

NU 1978/79:54

rande belopp” och enligt den senare motionen begära förslag av regeringen
om kapitaltillskott till jordfonden. I bägge dessa motioner riktas kritik mot de
aviserade räntevillkoren för förlagslånet. En räntesats på 4 % i nuläget
innebär, menar motionärerna, en subventionering som kan anses diskriminerande
mot andra spekulanter på de skogsfastigheter som bjuds ut. Ökade
kreditgarantiramar för jordbrukets rationalisering och ökad emissionsrätt för
landshypoteksinstitutionen är två ytterligare önskemål i motionen 1978/
79:2617. Dessutom vill motionärerna att riksdagen skall göra det principiella
uttalandet att domänverkets markförvärv inte får innebära att staten netto
ökar sitt markinnehav.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det är angeläget att domänverket
får resurser för skogsaffärer som är angelägna med hänsyn till skogsindustriföretagens
behov av likvida medel. Som betonas i propositionen rör det sig
vanligen om så stora arealer att bara staten kan uppträda som köpare. Hur den
förvärvade skogsmarken långsiktigt skall disponeras är en annan fråga.
Domänverket planerar f. n. att sälja ett stort antal mindre skogsfastigheter.
När det gäller stora, sammanhängande skogskomplex, från vilka skogsindustriföretagen
behöver få fortsatta virkesleveranser, är det naturligt att
domänverket kvarstår som ägare och förvaltare. Detta är väsentligt inte minst
av hänsyn till den personal som är sysselsatt inom dessa skogar. Utskottet tar
avstånd från den i motionerna 1978/79:2616 och 1978/79:2617 framförda
tanken att de statliga skogsförvärven i stället skulle göras av lantbruksstyrelsen
med sikte på att skogsbestånden sedan skulle fördelas på privata ägare.
Genom beslut av riksdagen tidigare i år har lantbruksstyrelsen fått resurser
för skogsförvärv som ger underlag för betydande insatser i rationaliseringsverksamhet
till fromma för bondeskogsbruket. Utskottet utgår f. ö. från att
lantbruksstyrelsen och domänverket fortlöpande i samförstånd prövar vilka
omdispositioner av deras skogsinnehav som kan vara lämpliga.

I fråga om de tillämnade räntevillkoren för förlagslånet vill utskottet
anmärka att domänverket skulle komma i en klart ogynnsammare position
än enskilda skogsföretag om det skulle tvingas finansiera sina anläggningstillgångar
med hjälp av den rörliga kredit som verket disponerar i riksgäldskontoret.
Räntevillkoren måste bedömas med hänsyn till de regler som totalt
gäller för domänverkets kapitalförsörjning. Utskottet finner det rimligt att
såsom domänverket jämföra det nu föreslagna förlagslånet med ett tillskott
av ägarkapital inom det privata näringslivet. Den föreslagna räntesatsen kan
vid en sådan jämförelse anses motsvara normal utdelning på riskkapital inom
skogsnäringen.

Med vad här sagts har utskottet avstyrkt motionen 1978/79:2617 i hittills
kommenterade delar och motionen 1978/79:2616.1 vad gäller den sistnämnda
vill utskottet påpeka att en rörlig kredit av det slag som motionärerna
efterlyser torde få ställas till förfogande i riksgäldskontoret, icke i riksbanken.
Motionen 1978/79:385 får anses bli tillgodosedd vid bifall till regeringens och
utskottets förslag.

NU 1978/79:54

Av utskottets tillstyrkan till regeringens förslag om ökade resurser för
skogsförvärv till domänverket framgåratt utskottet tar avstånd från förslaget
i motionen 1978/79:2617 att riksdagen skall slå fast som en princip att
domänverkets markförvärv inte får leda till en nettoökning av statens
markinnehav. Även bortsett från de aktuella förhållandena finner utskottet
det uteslutet att riksdagen på detta sätt skulle begränsa möjligheterna till en
rationell fördelning av landets skogstillgångar.

Beträffande de övriga önskemålen i motionen 1978/79:2617 vill utskottet
anföra följande. Frågan om vidgad kreditgarantiram för jordbrukets rationalisering
har, som framgår av det föregående, nyligen prövats av riksdgen. Den
synes inte böra tas upp på nytt i detta sammanhang. Såsom konstaterades vid
riksdagens föregående behandling av ämnet har regeringen möjlighet att, om
den finnér det erforderligt, återkomma till riksdagen med nytt förslag. Även
frågan om landshypoteksinstitutionens emissionsutrymme hör hemma i
annat sammanhang. Det torde här få vara till fyllest med en hänvisning till
riksdagens i det föregående återgivna ställningstagande i ämnet tidigare
under detta riksmöte.

Utskottet hemställer

1. beträffande lånemedel för sr al liga skogsförvärv
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:2616 och motionen 1978/79:2617 yrkandena 1 och 2,
det sistnämnda i vad avser kapitaltillskott till jordfonden, till
Förlagslån till domänverket på tilläggsbudget III till
statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 under statens affarsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 5 i den mån motionen
inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under
a,

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2617 yrkandet 3,

3. beträffande jordbrukets kreditförsörjning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2617 yrkandet 2 i
återstående delar.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

10. Lån till investeringar för kommersiell service. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 3 (s. 36)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till investeringar för kommersiell setyice på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.

NU 1978/79:54

11. Lån till den europeiska patentorganisationen. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 4 (s. 36 f.)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Län lill den europeiska patentorganisationen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag
av 400 000 kr.

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

12. Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Regeringen har i propositionen
1978/79:125 bilaga 5 under punkten 2 (s. 23 f.) föreslagit riksdagen att till Köp
av aktier i AB Pripps Bryggerier på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 78 500 000 kr.

Propositionen

Enligt förslag hösten 1978 (prop. 1978/79:32, NU 1978/79:9) skulle vissa
Beijerinvest AB tillhöriga aktier i AB Pripps Bryggerier få säljas till
allmänheten. Riksdagen beslöt emellertid att försäljningen inte fick komma
till stånd (rskr 1978/79:20). Därvid slogs fast att gällande huvudavtal mellan
staten och Beijerinvest inte hindrade att staten kunde erbjuda sig att lösa in
den aktiepost som det var fråga om. Det anslag som nu föreslås är avsett för
förvärv av dessa aktier, vilka motsvarar 15 % av aktiestocken i AB Pripps
Bryggerier.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under
fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av
78 500 000 kr.

Särskild hemställan

Utskottet hemställer

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 29 maj 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1978/79:54

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas
(m)(p. 9-12), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Lennart Pettersson
(s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Reservationer

vid punkten 9 (Förlagslån till domänverket) av Bengt Sjönell (c), Erik
Hovhammar (m), Fritz Börjesson (c), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af
Ugglas (m) och Karl-Anders Petersson (c)

1. beträffande lånemedel för statliga skogsförvärv (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker" och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att domänverket kan och bör spela en viktig roll när det
gäller att medverka i meningsfull strukturomvandling, exempelvis vid
ägobyten då större arealer bjuds ut till försäljning på kort tid. Men dessa
markköp får inte bli liktydiga med en socialiseringsaktion. Den skogsmark
som det är fråga om att förvärva torde ofta ha en sådan belägenhet och
arrondering att det är naturligt att den direkt tillförs vederbörande lantbruksnämnd
för att användas vid strukturrationaliseringen inom bondeskogsbruket.
I andra fall kan det vara mera motiverat att den införlivas med
domänverkets skogar. I utbyte bör domänverket emellertid då avstå från
sådana delar av sitt skogsinnehav som är splittrade på små skiften, ofta
belägna i jordbruksbygd, och föga ägnade för stordriftsformen. Som påpekas i
motionen 1978/79:2616 borde sådan mark redan i långt större utsträckning än
som skett ha överlåtits på lantbruksnämnderna. Lantbruksstyrelsens önskemål
om ökade resurser för skogsförvärv har emellertid inte blivit lika
välvilligt bemötta som domänverkets nu föreslås bli. En begärd rörlig kredit
om 325 milj. kr. prutades nyligen av regeringen och riksdagsmajoriteten till
200 milj. kr. Till detta kommer att domänverket nu föreslås få räntevillkor så
fördelaktiga att de framstår som utmanande. Medan enskilda skogsägare får
räkna med att betala över 10 % ränta på kapital som de lånar upp för skogsköp
skulle domänverket ges favören av en räntesats på 4 %. Angelägna
kompletteringsköp från enskilda skogsägares sida förhindras med andra ord
genom en direkt subventionering av det statliga skogsföretaget.

Utskottet finner mot denna bakgrund att riksdagen bör avslå regeringens
förslag om förlagslån till domänverket. I stället bör motsvarande belopp, 500
milj. kr.,ställas till lantbruksstyrelsens förfogande i form av en rörlig kredit i
riksgäldskontoret. Härigenom tillgodoses motionen 1978/79:2616 helt och
motionen 1978/79:2617 till väsentlig del. Utskottets ställningstagande innebär
att motionen 1978/79:385 avstyrks i här aktuell del.

NU 1978/79:54

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande lånemedel för statliga skogsförvärv

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionen
1978/79:385 yrkandet 5 och med anledning av motionen
1978/79:2616 och motionen 1978/79:2617 yrkandena 1 och 2,
det sistnämnda i vad avser kapitaltillskott till jordfonden,
medger att lantbruksstyrelsen för förvärv av skogsmark får
t. o. m. den 31 december 1981 hos riksgäldskontoret disponera
en rörlig kredit intill 500 000 000 kr. utöver tidigare medgivet
belopp,

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Av
utskottets ” och slutar med ”landets skogstillgångar” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1978/79:2617 föreslås också ett uttalande av riksdagen
innebärande att markförvärv som görs av domänverket inte får leda till att
staten netto ökar sitt markinnehav. Utskottet delar den principiella uppfattning
som ligger till grund för detta yrkande. Vad utskottet nyss har föreslagit
är ett uttryck härför. Även utskottet menar att den angivna grundsatsen bör
vara riktningsgivande för den statliga markpolitiken. Detta bör åstadkommas
främst genom en riktig utformning av de finansiella och andra åtgärder av
statsmakterna som påverkar domänverkets förvärv och försäljning av mark.
Vidare bör denna princip vara vägledande regel för domänverket vid köp och
försäljning av jord och skogsmark. Utskottet föreslår därför att riksdagen
uttalar att domänverkets förvärv av mark inte får innebära att staten netto
ökar sitt markinnehav.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2617 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

GOTAB 62280 Stockholm 1979