NU 1978/79:53

Näringsutskottets betänkande
1978/79:53

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till
Datasaab AB och propositionen 1978/79:189 om medelstillskott till
Datasaab AB jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna
F 16 (Utvecklingsbidrag till Datasaab AB) och F 17 (Medelstillskott till
Datasaab AB),

dels propositionen 1978/79:189 (industridepartementet)om medelstillskott
till Datasaab AB,

dels en motion angående Datasaab AB som har väckts under allmänna
motionstiden,

dels - i viss del -en motion som har väckts med anledning av propositionen
1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m.,

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen
1978/79:189.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats dels av
företrädare för Svenska metallindustriarbetareförbundet och Svenska
industritjänstemannaförbundet samt löntagarkonsult vid Datasaab AB, dels
av ordföranden i styrelsen för Datasaab AB direktör Hans Werthén.

De nämnda förbunden har tillsammans med Sveriges arbetsledareförbund
och Sveriges civilingenjörsförbund överlämnat en promemoria i ärendet.

Propositionen 1978/79:100

I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (s. 193) föreslås under angivna
punkter:

F 16. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB
att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
32 500 000 kr.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 53

NU 1978/79:53

F 17. Medelstillskott till Datasaab AB
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1979/80
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000
kr.

Propositionen 1978/79:189

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att ett tilläggsanslag av 57 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 för en finansiell
rekonstruktion av Datasaab AB. Medlen är avsedda att täcka statens del av
1978 års förlust. Vidare föreslås att högst 100 milj. kr. av statens borgensåtagande
om högst 350 milj. kr. för lån eller annan förpliktelse avseende
Datasaab AB skall gälla för upplåning även utomlands.

Förslag

Regeringen föreslår (s. 6) att riksdagen

1. medger att, av det åt fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade uppdraget
att under åren 1977-1981 ikläda staten borgen för lån eller annan förpliktelse
avseende Datasaab AB med sammanlagt högst 350 000 000 kr., högst
100 000 000 kr. får gälla även lån eller annan ekonomisk förpliktelse i
utländsk valuta,

2. till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 57 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1978/79:1525 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till förstatligande av dataindustrin och en planmässig
satsning på den nya mini- och mikrodatorteknologin inom denna industri,
förstärkning av forskningsresurserna inom området och uppbyggnad av en
självständig, statlig produktion av datakomponenter.

I detta sammanhang behandlar utskottet delvis en motion som har väckts
med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och
onödig byråkrati m. m., nämligen

1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (6) att
riksdagen hos regeringen begär förslag till förstatligande av dataindustrin.

NU 1978/79:53

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:189 är
följande:

1978/79:2539 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Datasaabs framtida verksamhetsinriktning (se nedan),

1978/79:2540 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställs att
riksdagen

1. uttalar att ett utvecklingscentrum för datateknik bör tillskapas i
samarbete mellan staten, dataindustrin och universitetet i Linköping,

2. hos regeringen anhåller om förslag till under vilka former samarbetet
mellan berörda parter bör ske.

Motivering

Dataindustrin kommer sannolikt att i internationellt perspektiv förbli en av
de snabbast expanderande industribranscherna under åtminstone hela
1980-talet, anförs i motionen 1978/79:2539. Den kräver genomgående högt
kunnande och specialiserad tillverkning. Därför bör Sverige satsa på denna
industrigren. Vad som enligt motionärerna närmast är aktuellt att tillverka i
Sverige är systemkomponenter, dvs. terminaler, printrar, kontors- och
processdatorer och liknande. När Datasaab bildades förutsattes att speciella
systemkunskaper som tillfördes bolaget skulle tillvaratas för vidareutveckling
av bl. a. flygtrafikledarsystem och vissa kliniskt-medicinska system,
säger motionärerna. Samtidigt skulle man utveckla kommersiella system
som kunde bedömas vara av intresse i en framtida marknadssituation. Att
den nu uppkomna förlusten inte varit förutsedd torde, menar motionärerna,
inte i första hand bero på att förutsättningarna för den planerade verksamheten
har försämrats. Möjligen kan ifrågasättas om strävandena att ta upp nya
projekt har varit helt lyckosamma. Verksamheten får, uttalar motionärerna,
inte eftersättas på de områden där speciell kapacitet och beaktansvärd
utvecklingspotential finns. Den översyn av verksamheten som nu görs bör
leda till en mera koncentrerad satsning på de områden där Datasaabs
traditionella kunnande kan utnyttjas till fullo. Forskningsinsatser och andra
åtgärder av övergripande natur bör komma svensk dataindustri till godo på ett
konkurrensneutralt sätt.

Dataindustrins expansivitet understryks också i motionen 1978/79:2540.
Det påpekas här att i flera länder, bl. a. Frankrike och Italien, staten har
tillskjutit mycket stora belopp för att den inhemska produktionen skall
utvecklas. För att den svenska dataindustrin skall kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen är det nödvändigt att ökade insatser görs på
forskning och utveckling, säger motionärerna. Samarbetet mellan staten och
dataföretagen behöver vidgas till att omfatta även datorutveckling. Investeringarna
på detta område skulle kunna ske genom ett datatekniskt utveck -

NU 1978/79:53

lingscentrum. Ett sådant har, menar motionärerna, sin naturliga plats i
Linköping, i nära anslutning till universitetet. Härigenom skulle dataindustrins
ställning stärkas, och man skulle utnyttja det stora kunnande på
dataområdet som finns såväl inom industrin som vid universitetet.

I motionen 1978/79:1525 hävdas att utveckling och datateknik i vårt land
till sin dominerande del har styrts av kapitalets kortsiktiga intressen.
Tillverkningen av datorer har koricentrerats till ett litet antal multinationella
företag. Svensk produktion har gjorts starkt beroende av att delkomponenter
levereras utifrån, främst från USA, som i samband därmed styrden svenska
exporten inom datasektorn. Statens roll har, säger motionärerna, här som
inom många andra industrisektorer varit att garantera kapitalets vinster
genom att subventionera eller övertaga olönsamma delar. Som exempel
nämns bildandet av Datasaab AB. De åtgärder som begärs i hemställan i
motionen är enligt motionärerna speciellt angelägna eftersom viktiga delar av
svensk verkstadsindustri baseras på elektromekaniska system. Den nya
tekniken kan där ge stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar.

Utskottet

Datasaab AB bildades hösten 1977 genom sammanslagning av Datasaabdivisionen
inom Saab-Scania AB och det av staten ägda Stansaab Elektronik
ABfprop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98). Datasaab ägs till lika
delar av staten och Saab-Scania. Enligt det huvudavtal som ligger till grund
för samarbetet mellan parterna skall staten och Saab-Scania under åren
1978-1981 var för sig årligen tillskjuta 37,5 milj. kr. till Datasaab och
dessutom med lika stora delar ersätta uppkommande förluster som inte täcks
av tillskotten. Vidare skall staten årligen under perioden skjuta till 32,5 milj.
kr. för datatekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. De förslag i budgetpropositionen
som behandlas i detta betänkande innebär att statens åtaganden
infrias till den del som faller på budgetåret 1979/80. De tillstyrks av
utskottet.

I propositionen 1978/79:189 redovisas att 1978 års förluster har väsentligt
överstigit vad som kunde förutses vid bolagets bildande. Som förklaring
härtill anges att sammanslagningen mellan de två ursprungliga
verksamheterna inte har gått så snabbt som man kunde hoppas och att
rationaliseringsvinster därmed inte har kunnat tillgodogöras i nämnvärd
utsträckning. Efter en analys med hjälp av utomstående konsulter har
emellertid en ny organisation börjat införas i september 1978. Den anges ha
blivit genomförd i allt väsentligt till årsskiftet 1978-1979.

Det anslag som föreslås i propositionen 1978/79:189 är avsett för täckningenligt
huvudavtalet - av statens andel av den förlust som har uppkommit.
Motsvarande belopp tillskjuts av Saab-Scania. Utskottet tillstyrker regering -

NU 1978/79:53

ens förslag om medelstillskottet. Vidare tillstyrker utskottet att, som också
föreslås i propositionen, statens borgensåtaganden med avseende på Datasaab
intill högst 100 milj. kr. får inrlefatta upplåning i utlandet eller annan
ekonomisk förpliktelse gentemot utlandet.

Två av de fyra motioner som utskottet behandlar i detta betänkande har
inte direkt samband med propositionen 1978/79:189 utan har väckts i andra
sammanhang. Den ena av dessa, 1978/79:1525, härrör från allmänna
motionstiden. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar där att riksdagen skall
begära förslag av regeringen till förstatligande av dataindustrin och till olika
åtgärder för vidareutveckling av denna industri. Härvidlag förordas en
planmässig satsning på mini- och mikrodatorteknologi, förstärkning av
forskningsresurserna på dataområdet och uppbyggnad av en självständig,
statlig produktion av datakomponenter. Med hänvisning till bl. a. den
nämnda motionen har partiet i motionen 1978/79:2467 - som har föranletts
av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m. m. - på nytt framställt krav på förstatligande av dataindustrin.

Liknande motionsyrkanden har tidigare framförts vart och ett av åren
1976-1978 och avslagits av riksdagen. Vid de båda första tillfällena uttalade
näringsutskottet att ett förstatligande av dataindustrin inte var erforderligt för
att samhället skulle få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet.
År 1978 konstaterade utskottet att tillkomsten av Datasaab innebar att
samhällets inflytande på och kontroll över branschen hade utökats väsentligt.
De bidrag som skulle utgå till Datasaab avsågs skapa förutsättningar för ett
omfattande utvecklingsarbete. Det statliga utvecklingsstödet kunde, påpekades
det, förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av
information. Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om
Datasaabs fortsatta utveckling, finnér inte skäl att nu förorda ett starkare
statligt ägarengagemang inom dataindustrin. Med anledning av motionärernas
synpunkter på den tekniska utvecklingen inom dataindustrin vill
utskottet nämna att regeringen sommaren 1978 gav statens industriverk i
uppdrag att utreda svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter.
I utredningsuppdraget ingår att industriverket tillsammans med STU
skall klargöra vilka riktlinjer som staten kan behöva utforma för att främja
halvledartekniken inom landet. Motionen 1978/79:1525 och det berörda
yrkandet i motionen 1978/79:2467 avstyrks med vad här sagts.

Ett statligt utvecklingscentrum för datateknik, förlagt i nära anslutning till
universitetet i Linköping, föreslås i motionen 1978/79:2540. Detta centrum
skulle tillskapas i samarbete mellan staten och dataindustrin och ha till syfte
bl. a. att främja svensk datorutveckling. Utskottet är inte berett att ge sitt stöd
åt förslaget. Det är nämligen enligt utskottets mening inte sannolikt att ett
centrum av den typ som motionärerna förespråkar skulle vara det lämpligaste
medlet att stärka den svenska dataindustrins internationella konkurrenskraft
i dagens läge. Den viktiga uppgiften att finna nya produkter, såvitt möjligt för
export, torde i första hand böra angripas inom berörda företag, där man har

NU 1978/79:53

nära kontakt med marknaden och kan göra erforderliga kommersiella
bedömningar. Utskottet räknar med att den statliga satsningen på Datasaab
så småningom skall resultera i sådana effekter som motionärerna åsyftar. När
det gäller det tilltänkta utvecklingscentrets utbildningsfunktioner vill utskottet
peka på det angelägna i att redan befintliga institutioner på området i forsta
hand tillgodoses så att de kan fullgöra sina uppgifter väl. Utskottet avstyrker
sålunda motionen 1978/79:2540.

Motionen 1978/79:2539 tar direkt sikte på Datasaabs utveckling. Motionärerna
ser med viss skepsis på Datasaabs hittillsvarande satsningar på
avancerade nya system. Vad de i första hand tycks vilja förorda är tillverkning
av elektroniska komponenter. Ett huvudsyfte med motionen synes vara att
betona det önskvärda i att den pågående översynen av Datasaabs verksamhet
leder till en normalisering, så att rörelsen kan drivas utan förluster och så att
utrymme skapas för nya satsningar inom dataindustrin.

Utskottet har under ärendets behandling berett representanter för de vid
Datasaab företrädda fackliga organisationerna - på förbundsnivå - och
därefter också ordföranden i företagets styrelse tillfälle att framföra synpunkter
på företagets aktuella situation och framtidsutsikter. Det har därvid
klargjorts för utskottet att den avsedda samordningen av de enheter ur vilka
Datasaab har framgått inte kan betraktas som tillfredsställande genomförd.
Mot bakgrund av erhållna informationer vill utskottet framhålla att det är
angeläget att företagsledningen skyndsamt söker att fullt ut genomföra en
utveckling enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt vid beslutet om
företagets bildande. Utskottet förväntar att detta sker i nära samverkan med
personalorganisationerna och att man, för att tillgodose anspråken på en
omstrukturering i socialt acceptabla former, eftersträvar att bibehålla de
produktionsresurser som finns hos företaget. När det gäller att skapa en
framtid för företaget spelar dess organisation för forskning och utveckling en
nyckelroll. Utskottet finner det angeläget att företagets styrelse och ledning
tillvaratar alla möjligheter att främja forskning och utveckling vid företaget.
Det är önskvärt att man tar till vara de möjligheter som kan föreligga att
bredda företagets produktion genom samverkan med andra företag på den
internationella marknaden. Utskottet föreslåratt riksdagen i ett uttalande till
regeringen ansluter sig till vad här har anförts. Därigenom tillgodoses syftet
med motionen 1978/79:2539 i väsentlig mån. Något uttalande i övrigt i
anslutning till denna motion finner utskottet inte skäl att förorda.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:189 moment 2 till
Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget lil till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 57 000 000 kr.,

b) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten

NU 1978/79:53

F 16 till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 32 500 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten
F 17 till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1979/80
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
37 500 000 kr.,

2. beträffande borgensåtaganden

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:189 moment
1 medger att, av det åt fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade
uppdraget att under åren 1977-1981 ikläda staten borgen för lån
eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB med sammanlagt
högst 350 000 000 kr., högst 100 000 000 kr. får gälla även
lån eller annan ekonomisk förpliktelse i utländsk valuta,

3. beträffande förstatligande av dataindustrin

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1525 och motionen
1978/79:2467 yrkandet 6,

4. beträffande utvecklingscentrum för datateknik
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2540,

5. beträffande Datasaab AB:s verksamhetsinriktning
att riksdagen

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

b) avslår motionen 1978/79:2539 i den mån den inte har
tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 5 juni 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg
(s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s),
Rune Ångström (fp), Rune Jonsson i Husum (s), Sven-Olov Träff (m) och
Hugo Bergdahl (fp).