NU 1978/79:52

Näringsutskottets betänkande
1978/79:52

med anledning av propositionen 1978/79:192 om finansiellt stöd till
Luxor Industri AB jämte motioner

Ärendet

1 propositionen 1978/79:192 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. till Medelstillskott till Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,

2. till Förvärv av aktier i Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner.

Motionerna redovisas nedan.

Propositionen

Förslagen i propositionen syftar till att möjliggöra en finansiell rekonstruktion
av Luxor Industri AB, som under år 1979 utan vederlag har överlåtits till
Sveriges Investeringsbank AB. Av de sammanlagt 175 milj. kr. som föreslås
bli anvisade är 75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster intill
utgången av år 1979 och 100 milj. kr. avsedda att användas till utökning av
bolagets egna kapital.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som väckts med anledning av propositionen är

1978/79:2541 av Karl Leuchovius (m) och Sten Svensson (m), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande Luxor Industri AB:s fabrik i Karlsborg.,

1978/79:2542 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att Luxor Industri AB bör
förstatligas och fortsättningsvis drivas i statlig regi,

2. som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen [för Luxor
Industri AB] bör vara att personalstyrkan ej minskas och att produktionen
inriktas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 52

NU 1978/79:52

2

Motivering

I motionen 1978/79:2541 anförs att det finns risk för att Luxor Industri
AB:s fabrik i Karlsborg (Skaraborgs län) läggs ned. En nedläggning skulle
innebära ett allvarligt regionalpolitisk! bakslag för länet och i synnerhet för
Karlsborgs kommun, anför motionärerna. Enligt dem bör riksdagen uttala att
de i propositionen 1978/79:192 föreslagna åtgärderna skall genomföras på ett
sättsom i möjligaste mån eliminerarriskernafören nedläggningav företagets
fabrik i Karlsborg.

Enligt motionen 1978/79:2542 kan det utläsas av propositionen att det
statliga ägarengagemanget i Luxor Industri AB endast är avsett att vara
temporärt. Vidare framgår av propositionen (s. 6) att antalet sysselsatta i
företaget - f. n. ca 2 250 i hela landet - under år 1979 kommer att minska med
ca 250 personer till följd av naturlig avgång. Motionärerna anser att det inte
kan vara riktigt att använda statliga medel för att minska personalstyrkan i
avsikt att göra företaget attraktivt för privata spekulanter och vänder sig mot
ett uttalande i propositionen (s. 6) att det f. n. inte är möjligt att i ett längre
perspektiv förutsäga hur sysselsättningen kommer att utvecklas inom
koncernen. Denna ”passiva hållning” kan motionärerna inte godta. De i
propositionen föreslagna anslagen bör, uttalar motionärerna, förbindas med
krav om att Luxor förstatligas och fortsättningsvis drivs i statlig regi.
Målsättningen bör vara att personalstyrkan inte minskas och att den
nuvarande produktionen kompletteras med andra produkter som svarar mot
angelägna behov i samhället.

Frågedebatt i riksdagen om sysselsättningen i Karlsborg och Motala

I början av maj 1979 förekom uppgifter i dagspressen av innebörd att en viss
minskning av antalet sysselsatta vid Luxors fabriker i Motala och en
nedläggning av företagets fabrik i Karlsborg var aktuell. Uppgifterna
föranledde tre frågor i riksdagen till industriminister Erik Huss. Paul Jansson
(s) frågade (1978/79:529) om industriministern ansåg det vara rimligt att
Karlsborgs kommun skall drabbas av en åderlåtning på civila arbetsplatser
och om vilka åtgärder han var beredd att vidtaga för att motverka en sådan
utveckling i Karlsborg samt vilka alternativa sysselsättningar som kan
erbjudas de drabbade om Luxors aviserade planer genomförs. Gunilla André
(c) frågade om industriministern var beredd med verka till att sysselsättningen
vid Luxors anläggning i Karlsborg upprätthålls i oförändrad omfattning,
samt, ifall detta inte är möjligt, om han var beredd att genom statliga initiativ
eller medverkan etablera annan verksamhet i Karlsborg som ger motsvarande
sysselsättning. Torsten Karlsson (s) frågade om regeringen är beredd att gå in
med insatser så att de Luxoranställda som kan bli aktuella för friställning får
behålla sina anställningar samt om regeringen är beredd att stödja de förslag
till alternativ produktion som verkstadsklubben har förslag till och som kan

NU 1978/79:52

3

rädda arbetstillfällen vid företaget.

1 sitt svar den 22 maj 1979 erinrade industriminister Erik Huss om den
framlagda propositionen 1978/79:192 samt meddelade att förhandlingar
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet nyligen har inletts
mellan företaget och de fackliga organisationerna rörande förslag om
nedläggning av verkstaden i Karlsborg samt friställande av viss personal i
Motala. 1 underlaget för förhandlingarna ingår bl. a. en personalplan som
visar att bolaget beräknas ha ett personalöverskott i januari 1980 på ca 290
personer. Industriministern anförde fortsättningsvis följande:

Som tidigare framgått är det nödvändigt att omstrukturera och rationalisera
Luxors verksamhet för att säkra företagets överlevnad på längre sikt. Detta
åskådliggörs bl. a. av att företaget sedan en tid erhållit statligt sysselsättningsstöd
för övertalig personal uppgående till 149 personer. Det nu framlagda
förslaget speglar företagsledningens bedömning av vilka åtgärder som
erfordras. Nu vidtar MBL-förhandlingar mellan företagets ledning och de
fackliga organisationerna. I samband därmed kan dessa lämna sina förslag till
lösning av företagets problem. En löntagarkonsult kommer att bistå de
fackliga företrädarna.

Som bekant har varken regeringen eller ett enskilt statsråd formell
möjlighet att ingripa i de pågående förhandlingarna mellan företagsledning
och fackliga företrädare inom Luxor.

Låt mig till sist framhålla att jag är väl medveten om den besvärliga
situationen på arbetsmarknaden såväl i Karlsborg som i Motala. Om personal
inom Luxor skulle komma att friställas sedan förhandlingarna med de
fackliga organisationerna avslutats, måste samhället självklart försöka lösa de
problem som kan uppkomma, bl. a. genom arbetsmarknadspolitiska insatser.
Då denna fråga inte är aktuell för dagen, finns det inte anledning att vid detta
tillfälle närmare gå in på vilka slag av insatser som skulle kunna bli
aktuella.

Under den följande debatten uttalade industriministern att den ifrågasatta
neddragningen - om den får den utformning som företagsledningen nu
förhandlar om - visserligen kommer att drabba Karlsborg hårt, men att det
ändå är fråga om en totalt sett mindre neddragning inom Luxor. Denna
neddragning görs emellertid för att bevara och stärka slagkraften hos Luxor
som arbetar i en bransch kännetecknad av överproduktion och hård
internationell konkurrens. Vidare anförde industriministern att regeringen,
om företaget och de anställda lyckas få fram goda och bärkraftiga idéer,
självfallet i positiv anda skall pröva möjligheterna att stödja dem.

Utskottet

Luxor Industri AB (Luxor) bed river utveckling, tillverkning och försäljning
av främst televisionsmottagare och andra apparater inom hemelektronikområdet
och sysselsätter ca 2 250 personer, varav ca 2 000 i Motala och ca 100 i
Karlsborg (Skaraborgs län). I början av år 1979 stod det klart att företaget -som hittills utgjort ett familjeföretag - stod inför en akut finansiell kris som

NU 1978/79:52

4

hotade dess fortbestånd. Efter överläggningar mellan industriministern,
arbetsmarknadsministern, Sveriges investeringsbank AB och företagets
ägare övertogs förvaltningen av företaget av Investeringsbanken.

I samband med de nyssnämnda överläggningarna ställde Investeringsbankens
ledning vissa villkor för att banken skulle överta förvaltningen av
företaget. Till dessa villkor hörde dels att ägarna skulle överlåta aktierna utan
vederlag, dels att de oprioriterade fordringsägarna jämte huvudbankförbindelserna
skulle acceptera ett ackord. Vidare förutsatte bankens ledning att
staten skulle vara beredd att tillskjuta riskkapital för att stärka Luxors
finansiella bas och för att täcka ofrånkomliga förluster under en överbryggningsperiod,
så att återstående kapitalbehov skulle kunna tillgodoses på den
reguljära kapitalmarknaden.

I propositionen redovisas att Luxors ägare har överlämnat sina aktier och
att en överenskommelse om ackord har träffats. Enligt regeringens bedömning
innebär detta att de villkor om medverkan från de tidigare ägarnas och
fordringsägarnas sida som Investeringsbanken har ställt kommer att uppfyllas.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar
175 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av Luxor. Av beloppet är
75 milj. kr. avsedda att täcka beräknade förluster intill utgången av år 1979
och resterande belopp avsett att användas till utökning av bolagets aktiekapital,
vilket hittills har uppgått till 1,5 milj. kr. Vidare nämns i propositionen
(s. 7) att, i avvaktan på ett kommande förslag av regeringen rörande former för
statens medverkan i företagsrekonstruktioner (jfr prop. 1978/79:123 bil. 1 s.
69, NU 1978/79:59 s. 55), statens aktier i Luxor kommer att redovisas under
fonden för statens aktier.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Båda motionerna
innehåller förslag om att riksdagen skall göra uttalanden i anslutning till att
medel anslås enligt regeringens förslag.

Innebörden av förslaget i motionen 1978/79:2541 är att riksdagen skall
uttala att den finansiella rekonstruktionen av Luxor bör genomföras på ett
sätt som i möjligaste mån eliminerar riskerna för en nedläggning av företagets
fabrik i Karlsborg. I motionen 1978/79:2542 föreslår vänsterpartiet kommunisterna
att riksdagen skall uttala sig för att den fortsatta driften av Luxor sker
i statlig regi och att målet skall vara att personalstyrkan inte minskas.
Motionärerna motiverar sitt förslag med att det ”inte kan vara riktigt att
statliga medel används för att exempelvis genom att minska personalstyrkan
göra företaget attraktivt för privata spekulanter”.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och föreslår sålunda att
riksdagen anvisar sammanlagt 175 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion
av Luxor.

Med anledning av yrkandena i de två motionerna får utskottet anföra
följande.

Av redogörelsen ovan (s. 2) för den frågedebatt om sysselsättningen i
Karlsborg och Motala som ägde rum i riksdagen den 22 maj 1979 framgår, att

NU 1978/79:52

5

förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
(MBL) f. n. pågår om en neddragning av antalet sysselsatta inom Luxor.
Industriministern förklarade sig i debatten vara väl medveten om den
besvärliga situationen på arbetsmarknaden såväl i Karlsborg som i Motala.
Han ansåg sig emellertid vid detta tillfälle inte ha anledning att närmare gå in
på vilka slags insatser från samhällets sida som skulle kunna bli aktuella om
personal vid Luxor skulle komma att friställas, men han påpekade samtidigt
att det självklart skulle kunna bli aktuellt med olika arbetsmarknadspolitiska
insatser.

Utskottet är medvetet om att det - som ett led i åtgärder i syfte att
säkerställa Luxors framtid - kan visa sig nödvändigt att på sikt minska antalet
sysselsatta inom företaget. Sådana åtgärder måste dock bygga på att ett
genomarbetat utredningsunderlag tas fram i samverkan mellan företagsledningen
och företrädare för de anställda. Pågående MBL-förhandlingar har
bl. a. till syfte att säkerställa att så sker.

Om det visar sig att en minskning av antalet sysselsatta är den enda
utvägen att säkerställa lönsam produktion i framtiden vid Luxor förutsätter
utskottet att regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter
som drabbas. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna
innebörd. Ett sådant uttalande ligger i linje med önskemålet i motionen
1978/79:2541. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att arbetsmarknadsutskottet
nyligen - i sitt betänkande om regionalpolitiken (AU 1978/
79:23) - har uttalat (s. 138) att det kan finnas skäl för samhället att stödja
projekt som ger varaktig sysselsättning inom bl. a. Karlsborgs kommun.

Däremot är utskottet inte berett föreslå riksdagen att göra ett uttalande av
den innebörd som föreslås i motionen 1978/79:2542 (vpk). Utskottet kan inte
finna att det framgår av propositionen att avsikten med Investeringsbankens
engagemang och statens rekonstruktionsinsatser är att göra företaget ”attraktivt
för privata spekulanter”. Avsikten är att säkerställa att företaget kan
drivas vidare på en sund ekonomisk bas, varigenom sysselsättningen kan
säkerställas för framtiden. Frågan om olika ägaralternativ - även statliga - får
övervägas senare. Vidare vill utskottet ifrågasätta lämpligheten av att
riksdagen uttalar sig om vilken produktionsinriktning företaget bör ha. Enligt
utskottets uppfattning är företagsledningen och de anställda bäst skickade för
uppgiften att bedöma hithörande frågor. Härtill kommer att ett uttalande om
att nuvarande produktion bör ”kompletteras med andra produkter som
svarar mot angelägna behov i samhället” inte är särskilt vägledande för den
som skall fatta besluten om produktionens inriktning. Motionen 1978/
79:2542 (vpk) avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1978/79:192 moment 1 till Medelstillskott
till Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under

NU 1978/79:52

6

fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
75 000 000 kr.,

2. med bifall till propositionen 1978/79:192 moment 2 till Förvärv
av aktier i Luxor Industri AB för budgetåret 1979/80 under
fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av
100 000 000 kr.,

3. med anledning av motionen 1978/79:2541 och med avslag på
motionen 1978/79:2542 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om sysselsättningen i de orter där
Luxor Industri AB f. n. har fabriker.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 5 juni 1979

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Elovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg
(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson
(c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i
Husum (s) och Hugo Bergdahl (fp).

GOTAB 62 326 Slockholm 1979