NU 1978/79:42

Näringsutskottets betänkande
1978/79:42

med anledning av återstående delar av propositionen 1978/79:87 om
finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB och viss del av
propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen
i Norrbotten jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels de förslag om sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) som har lagts fram i propositionen 1978/79:87
(industridepartementet) och i fem av de sex motioner som har väckts med
anledning av propositionen,

dels propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen
i Norrbotten bilaga 1 (industridepartementet) punkten 2 moment 6 (forskningsstation
i gruvbrytning) jämte yrkanden i två motioner som har väckts
med anledning av propositionen,

dels fem motioner från allmänna motionstiden med nära anknytning till
förslagen i de båda propositionerna eller till LKAB:s verksamhet i övrigt.

De här aktuella delarna av propositionen och motionerna redovisas nedan.
Övriga förslag i propositionen 1978/79:87 jämte motioner har utskottet
behandlat i betänkandet NU 1978/79:30. Övriga förslag i propositionen
1978/79:127 bilaga 1 punkten 2 jämte motioner med anledning av denna
behandlar utskottet i betänkandena 1978/79:41 och 1978/79:45, vilka
avlämnas samtidigt med detta betänkande.

Till utskottet har inkommit ett yttrande från LKAB med anledning av ett
motionsyrkande rörande lokaliseringen av LKAB:s koncernkontor m. m.

Propositionen 1978/79:87

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om riktlinjer
för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB,

3. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 135 000 000 kr.

1 Riksdagen IV7S/7V. 17 sami Nr 42

NU 1978/79:42

Huvudsakligt innehåll

Det föreslagna anslaget av 135 milj. kr. är avsett för investeringar och andra
sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB under år 1979. Genom dessa
åtgärder avses ca 530 personer av den personal som blir övertalig vid bolaget
få sysselsättning under ca ett års tid.

Propositionen 1978/79:127

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga (bilaga 1 under punkten 2
moment 6), att riksdagen till Forskningsstation i gruvbrytning för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:87
och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2170 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen 4.

begär att regeringen uppdrar åt styrelsen för teknisk utveckling att ta
initiativ till en forskningsstation för gruvbrytning i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. till Forskningsstation för gruvbrytning anvisar ett reservationsanslag av
9 350 000 kr.,

6. [som sin mening] ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om beredskapsarbeten för att stödja gruvindustrins utveckling,

1978/79:2172 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser
hemställan att riksdagen

2. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 miljard kronor,

3. i övrigt uttalar sig för en snabb igångsättning av de i motionen nämnda
projekten,

4. hemställer att regeringen vidtar åtgärder i syfte att öka handeln med de
socialistiska länderna,

1978/79:2188 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

2. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 35 000 000 kr. förhöjt belopp,

3. hos regeringen hemställer om förslag till utvecklingsplan för LKAB och
malmfälten i enlighet med vad som anförs i motionerna 1978/79:212,
1978/79:333 och 1978/79:2028 i berörda delar.

NU 1978/79:42

1978/79:2192 av Karl-Erik Häll m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att möjligheterna att anlägga ett apatit- och fosforsyraverk
i Malmberget utreds,

1978/79:2193 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), såvitt avser hemställan
att riksdagen

3. (delvis) [som sin mening] ger regeringen till känna att ökad

metallurgiskt inriktad FoU-verksamhet och etablerande av gruvteknisk
forskning och utveckling må påbörjas snarast möjligt,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
avseende utvecklingsplan för malmkommunerna och utvecklingsplan för
Norrbottens län m. m.

Övriga yrkanden i de med anledning av propositionen 1978/79:87 väckta
motionerna har-med undantag av yrkandet 2 i motionen 1978/79:2170 som
har överlämnats till trafikutskottet och behandlas i dess betänkande TU
1978/79:16 - behandlats av näringsutskottet i betänkandet NU 1978/
79:30.

Den i motionen 1978/79:2188 yrkandet 3 åberopade motionen 1978/79:212
behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1978/79:33.

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127
och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser
hemställan (2) att riksdagen hos regeringen begär att förslag läggs fram för
gruvbrytning i Kaunisvaara och som en förberedelse härför järnvägsbygge
mellan Övertorneå och Kaunisvaara,

1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m), såvitt avser hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att genom offertmetoden
eller direkta anslag stimulera Bolidenbolaget till anläggande av en pilotanläggning
för mineralutvinning i Aitik.

De motioner som har väckts under allmänna motionstiden och som
behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:333 av Eivor Marklund m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att inga nedskärningar av arbetsstyrkan inom LKAB får ske innan nya
arbetstillfällen skapats,

2. att sådana arbetstillfällen skapas på basis av gruvdriften i form av
utbyggd sintring och ny industri för färdiga industriprodukter,

3. att näringslivet i malmfälten breddas dels genom ökat stöd till redan
etablerade industrier, dels genom etablering av nya industrier, fristående från
malmbrytningen,

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 42

NU 1978/79:42

4. att LKAB:s koncernkontor tillsammans med ledningen för LKAB
Prospecting flyttas till malmfälten,

1978/79:386av Alf Lövenborg(apk)och Rolf Hagel (apk), vari hemställsatt
riksdagen uttalar sig för att ingen sysselsättningsminskning i malmfälten för
ske och att följande åtgärder snabbt vidtas:

1. öppnandet av en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan,

2. uppförandet av ett apatitverk och fosforsyrefabrik samt åtgärder för
tillvaratagande av värdefulla jordartsmetaller,

3. snabbutredning och beslut om uppförande av ett torvbaserat värmekraftverk
i Gällivare kommun,

4. uppförande av nytt kulsinterverk i Kiruna,

5. exploatering av Viscariafyndigheten och grafittillgångarna i Vittangiområdet,

6. planmässiga insatser för att öka brytningen och förädlingen i Svappavaara,

7. målinriktade åtgärder av LKAB och regeringen i syfte att öka handeln
med de socialistiska länderna,

1978/79:660 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer att som en förberedelse för gruvbrytning i
Kaunisvaara igångsätts järnvägsbygge mellan Övertorneå och Kaunisvaara,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
gruvbrytning i Kaunisvaara,

1978/79:1658 av Filip Johansson (c)och Torsten Stridsman (c), såvitt avser
hemställan (1) att riksdagen hos regeringen begär förslag avseende inrättande
av mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå,

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att
riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag i syfte att trygga demokratisk
insyn och kontroll av mineralprospektering och mineraltekniskt utvecklingsarbete,

2. hos regeringen hemställer om att LKAB:s ledning ges en ny sammansättning,
där representanter för Norrbottens intressen, fackliga och politiska,
ges ett avgörande inflytande,

5. hos regeringen hemställer om åtgärder för igångsättning av gruvbrytning
i Kaunisvaara.

Uppgifter i anslutning till vissa av de aktuella förslagen

Forskningsstation i gruvbrytning i Luossavaara

I propositionen 1978/79:127 föreslås (s. 16) att en forskningsstation i
gruvbrytning inrättas med lokalisering till Luossavaara i Kiruna. Verksam -

NU 1978/79:42

heten vid forskningsstationen förutsätts ske i form av en stiftelse, vars
styrelse skall utses av staten genom styrelsen för teknisk utveckling
(STU).

Minera/tekniskt utvecklingscentrum i Luleå

Norrbottendelegationen har i januari 1979 föreslagit regeringen att en
projektgrupp, benämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum, skall organiseras
under STU. Detta centrum skall enligt förslaget lokaliseras till Luleå. Av
propositionen 1978/79:127 framgår (s. 17) att förslaget - som är inriktat på
s. k. industrimineral - f. n. remissbehandlas och att det enligt regeringens
uppfattning inte finns något hinder mot att den tilltänkta projektgruppen
organiseras.

A itik-projektet

Norrbottendelegationen har hösten 1978 hos regeringen begärt att särskilda
medel skall ställas till förfogande för Norrlandsfonden för att möjliggöra
finansiering av ett av Boliden Metall AB presenterat projekt som gäller en
försöksanläggning för utvinning av industrimineral ur avfallssand vid
företagets koppargruva i Aitik. Arbetet med att utveckla metoder för att
utvinna mineralen beräknas ta tre-fem år, och totalkostnaden beräknas
uppgå till 32,5 milj. kr. Anslag söks hos STU och hos Norrlandsfonden.

Framställningen från Norrbottendelegationen bereds f. n. inom industridepartementet.

Mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget

Hos LKAB i Malmberget bedrivs forskning och utveckling inom det
mineraltekniska och metallurgiska området. LKAB har beräknat kostnaderna
för nya lokaler och mer kompletta anläggningar till ca 55 milj. kr. och
anmält projektet till arbetsmarknadsmyndigheterna som exempel på ett
lämpligt objekt för beredskapsarbete.

Apat it- och fosforsyraverk i Malmberget

Frågan om utnyttjande av apatit ur avfallet från järnmalmshanteringen i
Malmberget har studerats inom LKAB vid flera tillfällen. Företaget har
senast i mars \9n9 för Norrbottendelegationen presenterat en orienterande
studie av förutsättningarna för att framställa apatitslig och att i Malmberget
vidareförädla denna till fosforsyra alternativt mono-ammoniumfosfat
(MAP). Enligt den nu aktuella utredningen blir produktionskostnaden vid
framställning av såväl fosforsyra som MAP betydligt högre än marknadspriset.
Däremot kan produkten apatit tänkas bli lönsam i framtiden. LKAB har
till utskottet uppgett att företaget studerar denna fråga kontinuerligt.

NU 1978/79:42

Kaunisvaara

Förutsättningarna för gruvbrytning i Kaunisvaara, Pajala kommun, har
under 1970-talet studerats i olika sammanhang och även diskuterats i
riksdagen. Projektets läge redovisades i april 1977 för regeringen av nämnden
för statens gruvegendom. En av LKAB gjord företagsekonomisk utredning
var då kompletterad med en samhällsekonomisk utredning. Båda utredningarna
visade att brytning inte var motiverad. Enligt nämndens uppfattning vid
detta tillfälle borde dock sådana utredningar slutföras som kunde bidra till att
man fick fram ett så fullständigt tekniskt beslutsunderlag som möjligt om
framförallt malmens egenskaper och transportsättet för sligen. Vidare borde
avsättningsmöjligheterna för kulsintern studeras ytterligare. Nämnden
angav att den avsåg att för regeringen redovisa en plan för undersökningarna
samt kostnaderna för dessa.

Regeringen beslöt i juni 1977 att lämna nämndens skrivelse utan åtgärd. I
svar på en fråga (1977/78:118) i riksdagen av Karl-Erik Häll (s) uttalade
industriminister Nils Åsling den 22 november 1977(RD 1977/78:32 s. 106)att
han inhämtat att den åsyftade planen inte väntades förrän under år 1978 och
att beslut huruvida ekonomiska resurser skulle ställas till förfogande för
angivna undersökningar inte kunde fattas förrän planen förelåg.

Nämnden har inte hos regeringen på nytt aktualiserat frågan om planer på
ytterligare undersökningar kring Kaunisvaaraprojektet. Däremot har nämnden
i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 60) uttalat att
särskilda medel behövs för utredning om vilka ytterligare undersökningar
som bör göras kring projektet.

Lokaliseringen av LKAB:s koncernkontor, m. ni.

Frågan om lokaliseringen av LKAB:s huvudkontor har behandlats av
riksdagen vid flera tillfallen under 1960- och 1970-talen. Senast skedde det
våren 1978 med anledning av en motion i vilken föreslogs att riksdagen skulle
uttala sig för att LKAB:s huvudkontor flyttades till Norrbotten.

Frågan behandlades av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/78:50.
Utskottet redovisade därvid utförliga uppgifter om koncernkontorets dåvarande
omfattning och uppgifter och lämnade en redogörelse för frågans
tidigare behandling i riksdagen och för LKAB:s synpunkter i ärendet. Mot
denna bakgrund avstyrkte utskottet motionen och anförde därvid följande
(s. 19 f.):

Näringsutskottet gjorde år 1971 vissa uttalanden beträffande omlokalisering
av LKAB:s huvudkontor, vilka riksdagen anslöt sig till. Utskottet
anförde (NU 1971:20 s. 8) bl. a. att beslut i fråga om lokaliseringen av ett
statligt företags huvudkontor bör fattas av företagets styrelse med hänsyn till
vad som är mest effektivt och ändamålsenligt för företaget. Med hänsyn till
bl. a. vissa organisatoriska förändringar som vid denna tidpunkt övervägdes
inom LKAB borde enligt utskottet frågan om förläggningen av LKAB:s

NU 1978/79:42

ledningsorgan kunna lösas inom en nära framtid. Utskottet underströk
betydelsen - inte minst i lokaliseringshänseende - av att den del av
verksamheten vid LKAB:s huvudkontor som bedömdes möjlig att överföra
till en enhet i Norrbotten omlokaliserades och förutsatte att en sådan
förläggning skulle komma till stånd när utredningsarbetet hade avslutats.

I motionen 1977/78:1646 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
LKAB:s huvudkontor flyttas till Norrbotten. Motionären återger näringsutskottets
uttalanden från år 1971 och anför att den negativa sysselsättningsutvecklingen
i Norrbotten aktualiserar frågan på nytt. Såväl psykologiska
som regional- och lokaliseringspolitiska skäl talar för att huvudkontoret
placeras i Norrbotten, anför han.

LKAB menar att företaget, vid de omorganisationer som successivt - och i
samråd med de anställda - har skett efter år 1971, i sin organisationspolitik i
största utsträckning har handlat i den anda som kom till uttryck i riksdagens
beslut år 1971. Organisationen har under de senaste åren genomgått
omfattande förändringar som har siktat till en ökad decentralisering.
Järnmalmsverksamheten är numera organiserad i två järnmalmsrörelser,
lokaliserade till Kiruna och Malmberget. Dessa rörelser fungerar enligt LKAB
i princip som självständiga företag med internstyrelser, lednings- och
samordningsgrupper och kvalificerade staber. De får viss service av ett s. k
regionkontor i Kiruna. LKAB har vidare uttalat att företaget framdeles,
liksom också i anslutning till den strukturutredning som pågår i samverkan
mellan LKAB och Statsföretag, kommer att beakta önskvärdheten av att
funktioner lokaliseras till de norrbottniska malmfälten under samtidigt
iakttagande av att målen för LKAB som helhet på bästa sätt kan tillgodoses.
Enligt LKAB skulle en förflyttning till Norrbotten av funktioner som hör till
koncernledningen kunna omöjliggöra den diversifiering av verksamheten
som företaget strävar efter och inte vara till gagn för järnmalmsrörelsen och
Norrbottenregionen.

Utskottet erinrar om de uttalanden som riksdagen gjorde år 1971
beträffande omlokalisering av LKAB:s huvudkontor och avstyrker motionen.

Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag.

I yttrande över det nu aktuella motionsyrkandet hänvisar LKAB till
företagets yttrande år 1978. LKAB framhåller vidare att företagets centrala
förvaltning i Stockholm f. n. utgörs av koncernledning och handläggare (46
personer) och servicefunktioner (30 personer) och att detta bör jämföras med
det totala antalet anställda i koncernen, ca 8 000 personer. Inom LKAB
Prospektering AB finns 89 anställda, av vilka 41 är placerade i Stockholm, 26 i
Kiruna och 22 i Grängesberg.

Av yttrandet framgåratt företagets styrelse har uppdragit åt extern konsult,
som har utvalts i samråd med arbetstagarrepresentanterna i styrelsen, att ge
underlag för bedömning och prioritering i fråga om LKAB:s koncernkontors
roll, verksamhet och lokalisering. Arbetet följs kontinuerligt av arbetstagarrepresentanterna
och beräknas vara avslutat under våren 1979, varefter
styrelsen kan ta ställning.

LKAB:s huvudlinje är enligt yttrandet att målmedvetet arbeta för att
järnmalmsverksamheten i Norrbotten och berörda malmfältskommuner

NU 1978/79:42

skall kunna fortleva och utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt. Med
hänsyn till gruvornas ekonomiska och tekniska livslängd är det emellertid
nödvändigt - för att LKAB på sikt skall kunna fortleva som ett lönsamt och
kompetent mineralföretag - att det görs gedigna insatser på ett flertal
områden för att utveckla och diversifiera LKAB-koncernen. Dessa uppgifter
kan enligt LKAB inte begränsas till utvecklingsinsatser i Norrbotten och
malmfälten utan måste avse möjligheterna till fortlevnad och utveckling på
mineralområdet över huvud taget. LKAB anser sig i detta hänseende ha
kommit ett gott stycke på väg genom centrala insatser. Det tunga utvecklingsansvar
som ligger hos den centrala ledningen och staberna kan enligt
LKAB inte fortsätta att med erforderlig effekt utövas och uppfyllas med
Norrbotten som utgångspunkt. I detta sammanhang påpekar LKAB att
företaget har utvecklat dessa synpunkter ytterligare i ett yttrande till
Statsföretag AB över statsföretagsutredningens betänkande (SOU 1978:85)
Statligt företagande i samhällets tjänst. Av Statsföretag AB:s yttrande till
industridepartementet framgår att Statsföretag delar LKAB:s uppfattning i
denna fråga.

Beredningen inom regeringskansliet av statsföretagsutredningens betänkande
(SOU 1978:85) är inte avslutad.

Utskottet

Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB, m. m.

Mot bakgrund av de svårigheter som under senare år har förelegat för
LKAB att få avsättning för malmproduktionen beslöt riksdagen våren 1978
att staten skulle lämna LKAB ett medelstillskott av 200 milj. kr. (prop.
1977/78:96, NU 1977/78:50) för att sysselsättningen vid företaget skulle
kunna upprätthållas under år 1978. Medlen används för tidigareläggning av
investeringar och andra sysselsättningsstödjande åtgärder. Dessa omfattar
bl. s miljöinvesteringar i Kiruna och Malmberget, undersökningsarbeten,
anläggning av tillfartsorter och andra investeringar för kommande huvudtransportnivåer
i Kiruna och Malmberget samt fortsatt gråbergsbrytning i
Svappavaara för friläggning av malmkroppen. Arbetena har gett sysselsättning
åt ca 650 personer under ett års tid.

Vidare beslöt Statsföretag AB i början av år 1978 att bevilja LKAB
sammanlagt 181 milj. kr. - delvis som ägartillskott och delvis som ett t. v.
ränte- och amorteringsfritt lån - för investeringar bl. a. i ett apatitverk i
Kiruna, i förberedelser för kopparmalmsbrytning i Viscaria (Kiruna) och i en
anläggning för fosforrening i Kiruna. Ca 100 personer har under år 1978
sysselsatts i dessa arbeten.

Enligt LKAB:s bedömning kommer det under år 1979 - trots rekryteringsstopp
och s. k. naturlig avgång - att finnas ett personalöverskott inom
företaget av ca 650 personer. Av dessa kan emellertid ca 120 sysselsättas i de

NU 1978/79:42

arbeten som påbörjades under år 1978 och som finansieras av Statsföretag.
Den härefter övertaliga personalstyrkan uppgår således till 530 personer.

1 propositionen 1978/79:87 föreslås att staten skall ställa medel till LKAB:s
förfogande för genomförande av ett sysselsättningsprogram under år 1979 av
samma karaktär som under år 1978. Ett sådant sysselsättningsprogram har
tagits fram av företaget, som beräknar att kostnaderna för programmet
uppgår till ca 170 milj. kr. De för år 1979 tillkommande objekten anges i
propositionen omfatta

- miljö- och skyddsinvesteringar,

- tidigareläggningar, bl. a. av undersökningsarbeten, arbeten på kommande
huvudtransportnivåer i Kiruna och Malmberget samt verksombyggnader i
Kiruna,

- vissa nya investeringar som ökar effektiviteten och bidrar till lönsamhet
även på kort sikt.

Regeringen föreslår, med hänvisning till att det vid utgången av år 1978
återstod 35 milj. kr. av tidigare anslagna 200 milj. kr., att företaget får ett
medelstillskott av (170-35=) 135 milj. kr. En förutsättning skall vara att 530
personer, som annars skulle ha varslats om uppsägning, garanteras sysselsättning
under år 1979.

Motionen 1978/79:2172 innehåller förslag av innebörd att LKAB skall
tillföras 1 miljard kronor under innevarande budgetår att användas för
sysselsättningsfrämjande åtgärder. Medlen är enligt motionen avsedda för
igångsättning av olika investeringsobjekt inom företaget. Motionärerna anför
att dessa objekt förordas av de anställda och föreslår att riksdagen skall uttala
sig för en snabb igångsättning av dem. Utskottet, som återkommer till dessa
investeringsobjekt längre fram i detta betänkande, noterar att motionen inte
innehåller någon närmare motivering till det föreslagna beloppet. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motionen att 1 miljard kronor skall
anvisas till företaget.

I motionen 1978/79:2188 föreslås att anslaget till LKAB skall utgå med 35
milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anför att detta belopp
behövs för att det planerade sysselsättningsprogrammet skall kunna genomföras.

Utskottet vill hänvisa till vad som ovan anförts om bakgrunden till
regeringens medelsberäkning. Ett belopp av 135 milj. kr. torde vara tillräckligt
för att LKAB skall kunna genomföra det nu aktuella sysselsättningsprogrammet.
Utskottet finner sålunda att motionärernas önskemål i sak är
tillgodosedda redan genom vad som föreslås i propositionen. Motionsyrkandet
om höjning av anslaget avstyrks.

Enligt motionen 1978/79:2170 är det angeläget att beredskapsarbeten kan
utnyttjas för att skapa en god grund för den framtida utvecklingen av
gruvnäringen inom malmfälten. Motionärerna nämner att det inom LKAB

NU 1978/79:42

finns projekt till en sammanlagd kostnad av ca 95 milj. kr. vilka lämpar sig
som beredskapsarbeten och pekar särskilt på en ny mineralteknisk forsknings-
och utvecklingsstation i Malmberget (55 milj. kr.) och på investeringar
i en kommande ny huvudnivå i Malmberget (18 milj. kr.). De föreslår att
riksdagen skall göra ett uttalande om angelägenheten av att projekt av
betydelse för gruvnäringens framtida utveckling utnyttjas inom ramen för
beredskapsarbeten.

Utskottet - som återkommer till frågan om den mineraltekniska forsknings-
och utvecklingsstationen i Malmberget längre fram i detta betänkande
— har uppmärksammat att regeringen i propositionen 1978/79:127 (bilaga 2
s. 24 f.) föreslår att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder höjs med 175
milj. kr. för budgetåret 1979/80 utöver vad som tidigare föreslagits. Som
motivering nämns att medlen är avsedda för bl. a. investeringar vid LKAB.
Propositionen 1978/79:127 har i denna del hänvisats till arbetsmarknadsutskottet,
som i betänkandet AU 1978/79:33 tillstyrker det här aktuella
förslaget. Näringsutskottet konstaterar att det - om riksdagen beslutar enligt
arbetsmarknadsutskottets förslag - skapas möjlighet för LKAB att finansiera
vissa investeringar med medel som är avsedda för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Något uttalande av riksdagen enligt det här behandlade yrkandet i
motionen 1978/79:2170 synes med hänsyn till det anförda inte behövas. Mot
denna bakgrund avstyrker näringsutskottet detta yrkande.

I motionen 1978/79:2188 föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att
utarbeta en utvecklingsplan för LKAB och malmfälten. I fråga om planens
innehål] hänvisar motionärerna till förslag i de under allmänna motionstiden
väckta motionerna 1978/79:212, 1978/79:333 och 1978/79:2028.

Motionen 1978/79:212 bereds av arbetsmarknadsutskottet. Enligt motionen
1978/79:333 bör riksdagen uttala bl. a. att inga nedskärningar av
arbetsstyrkan inom LKAB får ske innan nya arbetstillfällen skapas, att sådana
arbetstillfällen bör skapas på basis av gruvdriften i form av utbyggd sintring
och ny industri förfärdiga industriprodukter och att näringslivet i malmfälten
bör breddas dels genom ökat stöd till redan verksamma industrier, dels
genom etablering av nya industrier som är fristående från malmbrytningen.
Förslagen i motionen 1978/79:2028 kommer näringsutskottet att behandla i
andra sammanhang.

Även motionen 1978/79:2193 innehåller förslag att en utvecklingsplan för
malmkommunerna och för Norrbottens län skall utarbetas.

De här aktuella yrkandena i motionerna 1978/79:333, 1978/79:2188 och
1978/79:2193 utgörs av förslag i gränsområdet mellan näringsutskottets och
arbetsmarknadsutskottets kompetensområden. Till arbetsmarknadsutskottet
har hänvisats ett antal andra motioner med förslag av i huvudsak samma
innebörd som förslagen i nyssnämnda tre motioner. Riksdagen kommer
sålunda att få ta ställning till yrkanden av denna innebörd på grundval av
betänkanden av arbetsmarknadsutskottet. Mot denna bakgrund avstyrker
näringsutskottet de tre motionerna i här behandlade delar.

NU 1978/79:42

FoU-satsningar inom gruv- och mineralområdet

Utskottet behandlar i detta avsnitt förslag som från olika håll har lagts fram
om ökade insatser för teknisk forskning och utveckling inom gruv- och
mineralområdet.

I propositionen 1978/79:127 föreslås (s. 16-18) att en forskningsstation i
gruvbrytning skall inrättas den 1 juli 1979 och lokaliseras till Luossavaara i
Kiruna. En särskild stiftelse förutsätts bli bildad för ändamålet. Stiftelsens
stadgar skall enligt propositionen fastställas av regeringen, och dess styrelse -som förutsätts innehålla företrädare för bl. a. gruvindustrin och högskolan i
Luleå - skall utses av staten genom styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Kostnaderna under en treårsperiod beräknas till 35 milj. kr. inkl. eventuella
driftsförluster. Enligt propositionen avses inga ytterligare medelstillskott
krävas över statsbudgeten efter denna period.

Det i propositionen 1978/79:127 framlagda förslaget har inte föranlett
några motioner. Däremot yrkades tidigare i år i motionen 1978/79:2170-med
anledning av propositionen 1978/79:87 - att riksdagen skulle begära förslag
av regeringen om inrättande av en sådan forskningsstation som det nu är
fråga om. Motionen innehöll också ett förslag till medelsanvisning för att
täcka kostnaderna för verksamheten under det första året. Även i motionen
1978/79:2193, som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:87,
finns ett yrkande av innebörd att riksdagen skall uttala sig för att den
gruvtekniska forskningsstationen skall etableras snarast möjligt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en forskningsstation i
gruvbrytning. Genom förslaget har önskemålen i motsvarande delar av
motionerna 1978/79:2170 och 1978/79:2193 i sak blivit tillgodosedda.

Utskottet har i föregående avsnitt nämnt frågan om en mineralteknisk
forsknings- och utvecklingsstation i Malmberget. Därvid konstaterade utskottet
att det torde bli möjligt för LKAB att finansiera bl. a. denna investering med
medel som är avsedda för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I motionen 1978/79:2193 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
metallurgiskt inriktad FoU-verksamhet skall påbörjas snarast möjligt. Av
motiveringen för detta förslag framgår att motionärerna syftar på den
metallurgiskt inriktade FoU-verksamheten inom LKAB med Malmberget
som centrum.

Utskottet vill understryka att denna verksamhet har stor betydelse för
LKAB:s fortlevnad och utveckling till ett differentierat mineralföretag,
liksom för den industriella utvecklingen i stort inom malmfaltskommunerna.

Mot bakgrund av vad utskottet tidigare har anfört om möjligheterna att få
använda medel för beredskapsarbeten för bl. a. nya lokaler för verksamheten
synes det inte finnas anledning för riksdagen att nu uttala sig enligt
motionärernas förslag. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1978/79:42

I motionen 1978/79:1658 föreslås att riksdagen skall begära förslag av
regeringen om inrättande av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum i Luleå.
Även ett yrkande i motionen 1978/79:2028 om att regeringen skall lägga fram
förslag i syfte att trygga demokratisk insyn och kontroll av bl. a. mineraltekniskt
utvecklingsarbete syftar på detta utvecklingscentrum.

Båda motionerna utgår från ett förslag som har utarbetats av Norrbottendelegationen
och av den presenterats för regeringen i januari 1979. Delegationens
förslag innebär att en projektgrupp, benämnd mineraltekniskt
utvecklingscentrum, skall organiseras under STU och lokaliseras till Luleå. I
propositionen 1978/79:127 (s. 17) uttalar sig föredragande statsrådet positivt
om förslaget samtidigt som han påpekar att det har begränsad räckvidd och
endast omfattar s. k. industrimineral. Förslaget remissbehandlas f. n.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att föregripa regeringens
prövning av denna fråga och avstyrker således de båda motionsyrkandena.

I propositionen 1978/79:127 nämns (s. \1) en försöksanläggning för utvinning
av industrimineral i Aitik som exempel på mineralprojekt som kan bli av
betydelse för sysselsättningen i Norrlands inland. Ett yrkande i motionen
1978/79:2251 anknyter till denna del av propositionen. Motionärerna föreslår
att riksdagen skall uppmana regeringen att genom offertmetoden eller genom
direkta anslag stimulera till anläggandet av en pilotanläggning i Aitik.

Utskottet har inhämtat att Norrbottendelegationen hösten 1978 hos
regeringen begärt att särskilda medel skall ställas till förfogande för Norrlandsfonden
för att möjliggöra finansiering av ett av Boliden Metall AB
presenterat projekt som gäller en försöksanläggning för utvinning av
industrimineral ur avfallssand vid företagets koppargruva i Aitik. Arbetet
med att utveckla metoder för att utvinna mineralen bedöms ta tre-fem år, och
totalkostnaden beräknas uppgå till 32,5 milj. kr.

Norrbottendelegationens framställning bereds f. n. inom industridepartementet.
Utskottet betraktar Aitikprojektet som exempel på en framåtsyftande
satsning på utveckling av Norrbottens mineralrikedomar. Riksdagen bör
dock inte föregripa den pågående utvärderingen inom regeringskansliet. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet motionen i här behandlad del.

Vissa u/byggnadsprojekt inom LKAB, m. m.

Förslag om att riksdagen skall uttala sig till förmån för olika utbyggnadsprojekt
inom LKAB förs fram i ett antal motioner dels från allmänna
motionstiden, dels med anledning av propositionen 1978/79:87.

Påförslag av utskottet (NU 1978/79:30) har riksdagen nyligen uttalat sig för
en utredning av ett av dessa projekt, nämligen om- och tillbyggnad av
kulsinterverket i Kiruna.

NU 1978/79:42

I motionen 1978/79:2192 föreslås riksdagen anhålla hos regeringen att
möjligheterna att anlägga ett apatir- och forsforsyreverk i Malmberget
utreds.

LKAB har till utskottet uppgett att denna fråga har studerats inom
företaget vid flera tillfallen. I mars 1979 har företaget för Norrbottendelegationen
presenterat en orienterande studie av förutsättningarna för att
framställa apatitslig och i Malmberget vidareförädla denna till fosforsyra
alternativt mono-ammoniumfosfat (MAP). Utredningen visar enligt LKAB
att produktionskostnaden vid framställning av såväl forsforsyra som MAP är
betydligt högre än marknadspriset. Däremot kan produkten apatit tänkas bli
lönsam i framtiden.

Utskottet förutsätter att denna fråga bevakas kontinuerligt av LKAB och
av regeringen. Det kan vara särskilt angeläget att undersöka hur detta projekt
kan länkas samman med andra industriprojekt i syfte att bredda den
industriella basen främst i Norrbotten. Utskottet förutsätter att regeringen,
om projektet visar ekonomisk bärkraft, är beredd att i positiv anda pröva
möjligheterna att vid behov medverka vid projektets finansiering. Utskottet
föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

I motionerna 1978/79:660, 1978/79:2028 och 1978/79:2224 begärs att
riksdagen skall uttala sig för att gruvbrytning i Kaunisvaara i Pajala kommun
skall sättas i gång.

Förutsättningarna för detta projekt har under 1970-talet studerats i olika
sammanhang och även diskuterats i riksdagen. Nämnden för statens
gruvegendom har i april 1977 redovisat projektets läge för regeringen. På
grundval av ett omfattande utredningsmaterial avstyrkte nämnden vid det
tillfallet att projektet fördes vidare. Nämndens redovisning föranledde ingen
åtgärd av regeringen. I detta sammanhang förutskickade emellertid nämnden
att den skulle genomföra vissa kompletterande utredningsarbeten, bl. a.
rörande transportsättet försligen. En plan för dessa utredningsarbeten avsågs
bli redovisad senare.

1 riksdagen meddelade dåvarande industriministern Nils Åsling i november
1977 (RD 1977/78:32 s. 106) att nämndens plan för ytterligare utredningsarbeten
inte kunde väntas förrän under år 1978. Nämnden har hösten 1978 - i
sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 60) - uttalat att särskilda
medel behövs för utredningar om vilka ytterligare undersökningar som bör
göras i samband med Kaunisvaaraprojektet.

Även om förutsättningar f. n. inte bedöms föreligga för att realisera
Kaunisvaaraprojektet anser utskottet det vara angeläget att kompletterande
utredningsarbeten genomförs. Härigenom underlättas möjligheterna att i en
framtid snabbt komma i gång med projektet om detta skulle visa sig
ekonomiskt försvarbart. Motionsyrkandena om omedelbar igångsättning av
projektet avstyrks emellertid.

NU 1978/79:42

Två motioner, 1978/79:386 och 1978/79:2172, innehåller yrkanden av
innebörd att riksdagen skall uttala sig för snabb igångsättning av diverse projekt
med anknytning till LKAB. Vissa av dessa projekt pågår redan - bl. a. inom
ramen för de arbeten som omnämnts i det föregående under rubriken
Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB, m. m. - medan andra är under
utredning inom LKAB eller i andra sammanhang.

Det får enligt utskottets mening i första hand ankomma på företagets
styrelse och Statsföretag att ta ställning till den typ av omfattande åtgärdspaket
som aktualiseras i dessa båda motioner. I vart fall bör inte riksdagen
uttala sig om sådana förslag utan att ett ingående utredningsunderlag
föreligger som innefattar bl. a. LKAB:s och Statsföretags bedömningar.
Motionärerna har inte övertygat utskottet om att ett sådant underlag bör
införskaffas. Motionerna avstyrks sålunda.

Lokalisering av LKAB.s huvudkontor m. m.

I motionen 1978/79:333 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
LKAB:s koncernledning, liksom ledningen för LKAB Prospektering AB,
flyttas till malmfälten. Enligt motionärerna skulle därigenom kvalificerad
teknologi i ökad utsträckning tillföras detta område.

På förslag av utskottet (NU 1977/78:50 s. 19 f.) avslog riksdagen våren 1978
ett motionsyrkande av likartad innebörd som det nu aktuella. Därvid erinrade
utskottet om uttalanden som riksdagen hade gjort år 1971 beträffande
omlokalisering av LKAB:s huvudkontor. Detta uttalande innebar bl. a. att
beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas
av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt
för företaget.

1 betänkandet NU 1977/78:50 redovisade utskottet utförliga uppgifter om
koncernkontorets omfattning och uppgifter och om LKAB:s synpunkter i
ärendet. Företaget har i yttrande till utskottet över den nu aktuella motionen
hänvisat till dessa synpunkter. Av yttrandet framgår bl. a. att frågan om
koncernkontorets roll, verksamhet och lokalisering f. n. utreds av extern
konsult och att detta utredningsarbete följs kontinuerligt av arbetstagarrepresentanterna
i företagets styrelse. LKAB förklarar i yttrandet också att
företagets huvudlinje är att målmedvetet arbeta för att järnmalmsverksamheten
i Norrbotten och berörda malmfaltskommuner skall kunna fortleva och
utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt. Med hänsyn till gruvornas
ekonomiska och tekniska livslängd anser LKAB det emellertid vara nödvändigt
- för att företaget på sikt skall kunna fortleva som ett lönsamt och
kompetent mineralföretag-att insatser görs på flera områden för att utveckla
och diversifiera koncernen.

Utskottet, som anser att LKAB:s ansträngningar främst bör inriktas på att
främja företagets utveckling i Norrbotten, finner inte anledning frångå sin
uppfattning från åren 1971 och 1978 och avstyrker sålunda motionen.

NU 1978/79:42

Övrigt

I motionen 1978/79:2028 uttalas tvivel på LKAB-ledningens ambitioner att
utveckla företaget till gagn för Norrbotten. Motionärerna kritiserar att
företaget vidtagit eller underlåtit vidta olika åtgärder och menar att LKAB
”måste ges utvecklingslinjer som bestäms utifrån norrbottningarnas långsiktiga
intressen och inte utifrån det internationella storkapitalets rollfördelningsplaner”.
Kritiken utmynnar i förslag om att riksdagen skall dels begära
förslag av regeringen i syfte att trygga demokratisk insyn och kontroll av
mineralprospektering, dels hos regeringen hemställa om att LKAB:s ledning
ges en ny sammansättning som ger Norrbottens fackliga och politiska
intressen ett avgörande inflytande.

Utskottet finnér motionärernas svepande kritik överdriven och avstyrker
motionen. I fråga om företagets inriktning erinrar utskottet om sitt uttalande
tidigare i år i betänkandet NU 1978/79:30, där frågan om en finansiell
rekonstruktion av LKAB behandlades. Utskottet anförde härvid bl. a. (s. 6)
att syftet med den finansiella rekonstruktionen givetvis är att skapa
förutsättningar för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet,
vilken har en avgörande betydelse för näringslivet och samhällsutvecklingen
i Norrbotten, särskilt i malmfälten. För att i denna del av vårt land kunna
erbjuda nya, trygga och utökade sysselsättningsmöjligheter bör LKAB
snarast ta upp också andra verksamheter i Norrbotten än brytning av
järnmalm.

I syfte att stärka LKAB föreslås i motionen 1978/79:2172 att riksdagen skall
begära att regeringen vidtar åtgärder för att öka handeln med de socialistiska
länderna. Motionärerna hänvisar till att större delen av LKAB:s malmexport
går till EG-länder.

Riksdagen avslog hösten 1978 på näringsutskottets förslag en motion med
förslag som syftade till att öka handelsutbytet med de socialistiska länderna.
Utskottet anförde därvid (NU 1978/79:4 s. 7) att det i sak delade motionärernas
uppfattning att alla möjligheter att främja och utöka Sveriges handel
med de socialistiska länderna bör tas till vara. Utskottet hade emellertid vid
en genomgång funnit att en rad olika åtgärder har vidtagits i detta syfte och
pekade också på att handelsministern i en interpellationsdebatt i februari 1978
hade understrukit att Sverige har ett starkt intresse av en vidgad handel med
dessa länder.

Näringsutskottet har fortfarande samma uppfattning i sakfrågan. Ett
uttalande av riksdagen enligt motionärernas förslag finner utskottet emellertid
inte motiverat. Motionen avstyrks sålunda.

NU 1978/79:42

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sysselsätt nings/rämjande åtgärder vid LKAB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:87 momenten
1 och 3 och med avslag på motionen 1978/79:2172
yrkandet 2 och motionen 1978/79:2188 yrkandet 2

a) godkänner vad föredragande statsrådet har anfort i fråga om
riktlinjer för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB,

b) till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
135 000 000 kr.,

2. beträffande beredskapsarbeten till stöd Jor gruvnäringen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2170 yrkandetö,

3. beträffande utvecklingsplan för malmfälten m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:333 yrkandena 1-3,
motionen 1978/79:2188 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2193
yrkandet 4,

4. beträffande.fbrskningsstation i gruvbrytning

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:127 bilaga 1
punkten 2 moment 6 och med anledning av motionen 1978/
79:2170 yrkandena 4 och 5 och motionen 1978/79:2193 yrkandet
3 i ifrågavarande del till Forskningsstation i gruvbrytning för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

5. beträffande mineralteknisk forsknings- och utvecklingsstation i
Malmberget

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2193 yrkandet 3 i ifrågavarande
del,

6. beträffande minera/tekniskt utvecklingscentrum i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1658 yrkandet 1 och
motionen 1978/79:2028 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

7. beträffande försöksanläggning för utvinning av industrimineral i
A itik

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2251 yrkandet 2,

8. beträffande apatit- och fos försyreverk i Malmberget

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2192 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande gruvbrytning i Kaunisvaara

att riksdagen avslår motionen 1978/79:660, motionen 1978/
79:2028 yrkandet 5 och motionen 1978/79:2224 yrkandet 2,

NU 1978/79:42

10. beträffande snabb igångsättning a\< diverse projekt med anknytning
till LKAB

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:386 och 1978/79:2172
yrkandet 3,

11. beträffande lokaliseringen av LKAB.s koncernkontor m. m.
att riksdagen avslår motionen 1978/79:333 yrkandet 4,

12. beträffande sammansättningen av LKAB.s ledning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2028 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och yrkandet 2,

13. beträffande ökad handel med de socialistiska länderna
att utskottet avslår motionen 1978/79:2172 yrkandet 4.

Stockholm den 3 maj 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp). Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Margaretha af Ugglas
(m). Lilly Hansson (s). Karl-Anders Petersson (c). Rune Ångström (fp),
Karl-Erik Häll (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).

Särskilt yttrande

beträffande lokaliseringen av LKABts koncernkontor m. m. (moment 11) av
Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Karl-Anders Petersson
(alla c):

LKAB har förklarat att man arbetar för att "berörda malmfältskommuner
skall kunna fortleva och utvecklas så länge det är ekonomiskt möjligt”.

Vi anser att malmfältskommunerna bör fortleva så länge invånarna önskar
det och att LKAB har ett särskilt ansvar att finna också nya utkomstmöjligheter
i dessa kommuner.

LKAB hämtar sina resurser från Norrbotten och bör också för framtiden
ägna sig åt att utveckla näringslivet i Norrbotten. Vi utgår från att LKAB
ägnar sina ansträngningar åt att finna nya utkomstmöjligheter i berörda
kommuner när de nuvarande malmfyndigheterna inte längre är brytningsvärda.
Koncernkontoret bör placeras där Norrbottens framtidsintressen
gynnas bäst.