NU 1978/79:41

Näringsutskottets betänkande
1978/79:41

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser mineralförsörjning
m. m. och viss del av propositionen 1978/79:127 om
åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner Ärendet I

detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna
D 1-D 6 (Mineralförsörjning m. m.),

dels propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen
i Norrbotten bilaga 1 (industridepartementet) punkten 2 moment 5 (prospektering
i Jokkmokks kommun) och tre motioner som har väckts med
anledning av propositionen,

dels tolv motioner om mineralförsörjning, gruvindustri samt gruv- och
minerallagstiftning, vilka har väckts under allmänna motionstiden.

Övriga förslag i propositionen 1978/79:127 bilaga 1 punkten 2 jämte
motioner med anledning av denna behandlar utskottet i betänkandena NU
1978/79:42 och NU 1978/79:45, vilka avlämnas samtidigt med detta
betänkande.

Propositionen 1978/79:100 bilaga 17

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information
och dokumentation. Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga
17 under punkten D 1 (s. 86-96) föreslagit riksdagen att till Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 30 517 000
kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1978/79:387 av Magnus Persson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
behov av länsgeolog och övrig personal för geologiska undersökningar i
Värmlands län,

1978/79:477 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s), vari hemställs att
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 41

NU 1978/79:41

riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en länsgeologorganisation i
enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:1017 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), såvitt avser hemställan (1)
att riksdagen beslutar ställa tillräckliga medel till SGU:s förfogande för en
snabb dokumentation av geodata kring de mellansvenska gruvorna,

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (4) att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för en forcerad berggrundskartering.

Motionerna

De fyra motioner som behandlas i detta sammanhang innehåller förslag till
åtgärder som har till syfte att skapa bättre grundförutsättningar för gruvnäringen
i olika delar av landet.

Yrkandet i motionen 1978/79:2028 om åtgärder för en forcerad berggrundskartering
utgör ett av flera förslag i motionen för att främja gruvnäringen
främst i Norrbotten och Västerbotten. Motionärerna anser att Sveriges
geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att planera för en forcerad
totalinventering av de intressanta områden man känner till. De återger i detta
sammanhang uppgifter enligt vilka svensk berggrundskartering har en
omloppstid på ca 150 år, medan motsvarande tid i jämförbara nationer är ca 25
år.

Enligt motionen 1978/79:1017 finns ett omfattande geologiskt material vid
de mellansvenska järngruvor som nyligen har lagts ned eller som hotas av
nedläggning. Detta material utgörs bl. a. av borrkärnor, detaljkartor, analyser
av malmer och bergarter, geokemiska utredningar m. m. Materialet bör,
anser motionärerna, ställas samman av SGU i samverkan med den personal
som har kunskaper om förhållandena i detalj. Motionärerna åberopar
uppgifter från Svenska gruvföreningen om att en sådan sammanställning bör
kunna genomföras under fyra till fem år till en kostnad i storleksordningen 1
milj. kr.

Två motioner behandlar frågan om s. k. länsgeologer.

I motionen 1978/79:387 anförs i huvudsak följande. Naturresurserna i
Värmlands län och angränsande områden i Bergslagen är otillräckligt
undersökta. Från sysselsättningssynpunkt är det ytterst angeläget med ökad
prospektering. SGU bör ges i uppdrag att mer offensivt verka inom områdena
kartering, information och dokumentation samt prospektering. Prospekteringen
inom Filipstadsregionen bör intensifieras. En samlad femårsplan för
prospekteringen bör upprättas, och SGU bör få i uppdrag att genomföra den.
Vidare bör en aktuell jordartskarta, ägnad att ligga till grund för olika
byggnadsgeologiska undersökningar, utarbetas. För att dessa utökade geologiska
arbeten skall komma till stånd behövs, säger motionärerna, fast
stationering av en berggrunds- och malmgeolog samt en geofysiker.

NU 1978/79:41

Länsmyndigheterna har i länsprogrammet för Västernorrlands län pekat på
olika möjligheter att aktivera den geologiska verksamheten, anförs det i
motionen 1978/79:477Det har emellertid visat sig svårt att på regional nivå
driva geofrågorna vid kontakter med centrala myndigheter. En orsak till
svårigheterna är enligt motionärerna att det inte finns någon företrädare för
det geologiska området på länsplanet. De påpekar att andra viktiga samhällsområden
- naturvård, fysisk planering, markfrågor, kulturminnesvård,
ekonomiskt forsvar - har egna företrädare i länen och menar att en
”länsgeolog” behövs.

Uppgifter om den geologiska karteringen

SGU:s verksamhet sker inom fyra program, nämligen 1. Kartering, 2.
Information och dokumentation, 3. Prospektering och 4. Speciella undersökningar
(jfr prop. 1978/79:100 bilaga 17 s. 86).

Programmet Kartering omfattar den verksamhet som syftar till att ta fram
och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för
samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund jordlager
och grundvatten. Programmet är indelat i delprogram för berggrunds-,
jordarts-, geofysisk och hydrogeologisk kartering. Kartläggningsarbeten i
syfte att framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekteringsfrågor
ingår i programmet Prospektering. Medel för verksamheten under programmet
Kartering anvisas under anslaget Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kartering samt information och dokumentation.

SGU redovisade i maj 1978 resultatet av en på regeringens uppdrag gjord
utredning om hur kostnaderna för framställning av geologiska kartor skall
kunna minskas. Av propositionen (s. 95 f.) framgåratt regeringen har iakttagit
restriktivitet när det gäller anslagsberäkningen för bl. a. delprogrammet
Berggrundskartering. Som skäl anges att mineralpolitiska utredningens (I
1974:02) slutsatser behöver avvaktas för ett ställningstagande till eventuella
ökningar av denna verksamhets volym. Utredningen, vars förslag väntas
under år 1979, undersöker prospekteringens behov av geologiskt underlag,
bl. a. i form av berggrundskartor. Vidare undersöker utredningen skilda
organisatoriska och finansieringsmässiga lösningar som även kan medföra
mindre kostnader för den reguljära berggrundskarteringen.

Programmet Information och dokumentation vid SGU

SGU:s program Information och dokumentation omfattar den verksamhet
som syftar till att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av
uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära
karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information.
Programmet är indelat i delprogram för information, geologisk dokumentation,
grundvattendokumentation, geofysisk dokumentation och

NU 1978/79:41

geokemisk dokumentation. Verksamheten finansieras över anslaget Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation.

Medelsbehovet för programmet har för budgetåret 1979/80 beräknats med
utgångspunkt i besparingsalternativet (prop. 1978/79:100 bilaga 17 s. 96).
Enligt SGU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (propositionen s.
92) befinner sig programmet i ett uppbyggnads- och utredningsstadium. Det
är enligt SGU än så länge svårt att ange den nivå inom de olika delprogrammen
vid vilken skilda behov av uppgifter kan anses tillfredsställda.

Utredningsarbete om dokumentation av vissa data från mellansvenska gruvor

Gruvdelegationen - som inrättades av regeringen i mitten av år 1978 för
samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda
samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frågor som berör den mellansvenska
gruvindustrins förhållanden och utveckling - har i december 1978
tillfrågat SGU om verkets intresse och möjligheter att ombesörja arkivering
av sådant borrkärnematerial som f. n. finns samlat i arkiven hos olika
gruvföretag och som dessa inte har möjligheter att behålla. SGU har i sitt svar
meddelat att verket betraktar en sådan arkivering som en naturlig uppgift
men f. n. saknar tillräckliga resurser för uppgiften. SGU anför vidare att
bristen på resurser för dokumentations- och arkiveringsbehov har påtalats
upprepade gånger i verkets anslagsframställningar.

I svaret till gruvdelegationen nämner SGU också att det inom Kopparbergs
läns landsting pågår planeringsarbete för att lösa finansieringen av en
inledande dokumentationsverksamhet beträffande borrkärnearkiven. Denna
verksamhet förklarar sig SGU vara beredd att stödja.

Den av SGU åsyftade verksamheten inom Kopparbergs läns landsting
utgörs av ett nu pågående utredningsarbete om möjligheterna att undersöka
befintliga borrkärnearkiv. Sådana undersökningar skulle syfta till att genom
förnyad granskning av diamantborrkärnor få uppslag till tidigare inte
observerade eller beaktade mineralfynd. Sådana fynd skulle kunna ge upphov
till nya arbetstillfällen eller förlänga brytningstiden i nu existerande
gruvor.

Utredningsarbetet sker i kontakt med gruvdelegationen, SGU, bergmästaren
i södra distriktet, länsarbetsnämnden i Kopparbergs län, Utvecklingsfonden
i Kopparbergs län, berörda gruvföretag och Svenska gruvindustriarbetareförbundet.
Kontakt har också tagits med landstingen i Värmlands,
Örebro och Västmanlands län. Inom ramen för utredningsarbetet diskuteras
också möjligheten att till Ludvika kommun förlägga ett förråd för sådana
borrkärnor som gruvföretagen i Bergslagsregionen lämnar ifrån sig.

NU 1978/79:41

Tidigare behandling i riksdagen av frågan om länsgeologer

Våren 1976 behandlades ett motionsyrkande om att riksdagen skulle uttala
sig för att geologer skulle knytas till länens planeringsorgan. Yrkandet avslogs
av riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1975/76:55 s. 12), som
hänvisade till att SGU inte hade fört fram förslag om inrättande av sådana
tjänster.

I en motion år 1977 yrkades att riksdagen skulle begära förslag av
regeringen om försöksverksamhet med en fast stationerad geolog i Jämtlands
län för intensifierad forskning, prospektering och exploatering av länets
natur- och mineraltillgångar. Näringsutskottet (NU 1976/77:25 s. 2 f.) erinrade
om att huvuddelen av SGU:s prospektering efter mineral bedrivs i form
av uppdragsverksamhet, att SGU har filialer i olika delar av landet och att
SGU inte hade fört fram förslag om en regional organisation med geologer
placerade vid länsstyrelserna. Utskottet ansåg sig inte ha skäl att föreslå
riksdagen att göra den i motionen önskade framställningen, och motionen
avslogs av riksdagen.

Vissa länsstyrelser om behovet av geologisk sakkunskap

Av den redovisning av länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret
1979/80 som lämnas i propositionen 1978/79:100 (bil. 18 s. 36-84)
framgår att vissa länsstyrelser har fört fram önskemål om förstärkning med
geologisk sakkunskap. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har sålunda
begärt en länsgeolog ”för geokemiska undersökningar m. m.”, länsstyrelsen i
Västerbottens län en byråinspektör "för handläggning av täktärenden och
geovetenskapligt inriktade naturinventeringar” och länsstyrelsen i Norrbottens
län en länsgeolog ”för planerings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt
från regionens naturresurser”. Särskilda medel för dessa ändamål
föreslås inte i budgetpropositionen 1979.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för programmen Kartering samt
Information och dokumentation vid Sveriges geologiska undersökning
(SGU). Programmet Kartering omfattar den verksamhet som syftar till att ta
fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för
samhället rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund, jordarter och
grundvatten. Kartläggningsarbeten i syfte att framställa beslutsunderlag för
avgöranden i prospekteringsfrågor ingår i programmet Prospektering.
Programmet Information och dokumentation omfattar den verksamhet som
syftar till att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av
uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära
karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk informa -

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami Nr 41

NU 1978/79:41

tion.

Fyra motioner innehåller förslag till åtgärder som har till syfte att förbättra
de grundläggande förutsättningarna för gruvnäringen i landet.

I motionen 1978/79:2028 föreslås att riksdagen skall uttala sig till förmån
för en forcerad berggrundskartering. Motionärerna anför att nuvarande
resurser innebär att omloppstiden för berggrundskartering i Sverige utgör ca
150 år mot ca 25 år i jämförbara länder. Utskottet anser att motionärerna har
pekat på ett angeläget behov. Det är viktigt att överväganden om prospekteringsinsatser
kan grundas på ett tillförlitligt geologiskt kartmaterial. Av
propositionen framgår emellertid att regeringens anslagsberäkning gjorts mot
bakgrund bl. a. av att mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) f. n. undersöker
prospekteringens behov av bl. a. berggrundskartor. Utredningen, vars
förslag väntas under år 1979, undersöker härvid även skilda organisatoriska
och finansiella lösningar. Det finns mot denna bakgrund enligt utskottets
uppfattning inte anledning för riksdagen att nu göra ett uttalande om
berggrundskarteringen. Motionen avstyrks sålunda.

Enligt motionen 1978/79:1017 bör medel ställas till SGU:s förfogande för
en snabb dokumentation av geodata kring de mellansvenska gruvorna.
Motionärerna pekar på behovet att ta till vara den information som eljest kan
gå till spillo i samband med pågående och planerade nedläggningar vid de
mellansvenska järngruvorna. Utskottet har i det föregående redovisat att
landstinget i Kopparbergs län nyligen har inlett utredningsarbete kring ett
projekt som ligger i linje med motionärernas önskemål. Också statliga
myndigheter medverkar i utredningsarbetet. Mot denna bakgrund finns det
enligt utskottets uppfattning inte behov av någon åtgärd från riksdagens sida.
Motionen avstyrks sålunda.

Av vad utskottet hittills anfört följer att regeringens medelsberäkning
under förevarande anslag tillstyrks.

Önskemål om att s. k. länsgeologer skall knytas till vissa länsstyrelser förs
fram i motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477. Sammanfattningsvis menar
förslagsställarna att det behövs en förstärkt bevakning på länsplanet av
mineralresursfrågorna, främst på grund av dessas betydelse för näringslivet
och den regionala planeringen.

Utskottet har åren 1976 och 1977 avstyrkt motionsyrkanden om s. k.
länsgeologer (NU 1975/76:55 s. 12, NU 1976/77:25 s. 2). Vid det senare
tillfället - då det gällde förslag om försöksverksamhet med en fast stationerad
geolog i Jämtlands län för intensifierad forskning, prospektering och
exploatering av länets natur- och mineraltillgångar - hänvisade utskottet till
att huvuddelen av SGU:s prospektering sker i form av uppdragsverksamhet,
att SGU har filialer i olika delar av landet och att SGU inte hade fört fram
förslag om en regional organisation med geologer placerade vid länsstyrelserna.

Av den redovisning av länsstyrelsernas anslagsframställningar för nästa
budgetår som lämnas i propositionen 1978/79:100 (bil. 18 s. 36-84) framgår

NU 1978/79:41

att vissa länsstyrelser har fört fram önskemål om förstärkning med geologisk
sakkunskap. Delvis har därvid samma skäl anförts som i de här aktuella
motionerna.

Det är enligt utskottets mening angeläget att det hos myndigheterna finns
regionalt placerade befattningshavare med uppgift att aktivt bevaka olika
aspekter av mineralförsörjningsfrågorna. Olika organisatoriska lösningar är
härvid möjliga. Regeringen bör överväga hithörande frågor mot bakgrund av
de förslag rörande olika organisationsfrågor som mineralpolitiska utredningen
kan komma att lägga fram senare i år. Utskottet föreslåratt riksdagen, med
anledning av motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477, gör ett uttalande av
denna innebörd.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1978/79:1017 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2028 yrkandet
4 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt
information och dokumentation för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
30 517 000 kr.,

2. med anledning av motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om angelägenheten av att mineralförsörjningsfrågorna bevakas
på det regionala planet.

2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

Sveriges geologiska undersökning: Prospektering

I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 har regeringen föreslagit riksdagen under

punkten D 2 (s. 96-100) att till Sveriges geologiska undersökning:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

under punkten D 3 (s. 100 f.) att till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m. m. förbudgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
15 216 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen

1978/79:1014 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser
hemställan (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
SGU:s anslag för uranprospektering bör utgå med begärda 26 109 000 kr. för
budgetåret 1979/80.

NU 1978/79:41

Motionen

Motionärerna hänvisar till att SGU i anslagsframställningen för budgetåret
1979/80 har angett beloppet 26 109 000 kr. som erforderligt, om verksamheten
inom programmet Uran skall återställas till den nivå som gällde
budgetåret 1976/77. Det bör observeras, säger motionärerna, att prospekteringen
i områdena kring Arjeplog, Arvidsjaur och Sorsele inte är slutförd och
att kännedomen om alunskiffertillgångarna i Norrland är mycket fragmentarisk.

SGU.s delprogram Uran

Programmet Prospektering omfattar den verksamhet vid SGU som syftar
till att finna exploateringsbara tillgångar av mineral, bergarter, jordarter och
grundvatten. Programmet är indelat i sju delprogram, nämligen för uran, för
järn, för övriga metaller, för industriella mineral och bergarter, för sand, grus
och övriga jordarter, för grundvatten samt för regionala inventeringar.

Delprogrammet Uran består fr. o. m. innevarande budgetår dels av
uppdragsverksamhet som f. n. helt finansieras av Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB (SKBF) och detta budgetår beräknas få en volym av 7 milj. kr., dels
av verksamhet som finansieras - detta budgetår med 12 milj. kr. - över
anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på
statsbudgeten (jfr prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 96 f.). Tidigare redovisades den
uppdragsfinansierade uranprospekteringen under delprogrammet Regionala
inventeringar (jfr SGU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80
s. 103).

Riksdagens beslut att anslå 12 milj. kr. för uranprospektering under
budgetåret 1978/79 motiverades med att SGU, i avvaktan på ett
energipolitiskt beslut, skulle disponera anslagsmedel av reellt samma
omfattning som budgetåret 1977/78 (NU 1977/78:69 s. 19).

SGU beräknade i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 att
delprogrammet Uran skulle ha en total omfattning av 26 109 000 kr. I
beloppet ingår uppdrag från SKBF till en kostnad av 7 milj. kr. För den
anslagsfinansierade uranprospekteringen under budgetåret 1979/80 beräknade
SGU sålunda (26 109 000-7 000 000) = 19 109 000 kr. SGU:s beräkning
har gjorts under förutsättning att det kommande energipolitiska beslutet blir
sådant att en omfattande uranprospektering bedöms önskvärd. Under denna
förutsättning anser SGU att den anslagsfinansierade uranprospekteringen
under en period av två år bör återställas till den nivå som gäller under
budgetåret 1976/77.

Regeringen beräknar 13 360 000 kr. för den anslagsfinansierade uranprospekteringen
under budgetåret 1979/80.

Enligt propositionen (s. 100) medger detta belopp en i förhållande till
innevarande budgetår oförändrad verksamhetsvolym i avvaktan på konsekvenserna
av ett energipolitiskt beslut.

NU 1978/79:41

Utskottet

Under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
redovisas utgifter och inkomster för programmen Prospektering och Speciella
undersökningar. Anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m. m. är avsett att täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och
Speciella undersökningar som inte finansieras genom uppdragsintäkter.
Kostnaderna för den prospekteringsverksamhet som finansieras över sistnämnda
anslag uppgår innevarande budgetår till 13 505 000 kr., varav
12 000 000 kr. för uranprospektering.

Förbudgetåret 1979/80beräknas tordén anslagsfinansieradeuranprospekteringen
13 360000 kr., vilket enligt propositionen (s. 100) medger en i
förhållande till innevarande budgetår oförändrad verksamhetsvolym i avvaktan
på konsekvenserna av ett energipolitiskt beslut av statsmakterna. Den
totala omfattningen av SGU:s delprogram Uranprospektering beräknas enligt
propositionen (s. 97) för samma tid bli 20 360 000 kr., i vilket belopp sålunda
ingår uppdragsintäkter med 7 milj. kr.

I motionen 1978/79:1014 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att SGU:s
anslag för uranprospektering utgår med 26 109 000 kr. för nästa budgetår.
Motionärerna hänvisar till SGU:s anslagsframställning. I denna anger SGU
att delprogrammet Uranprospektering bör för budgetåret 1979/80 ha en
omfattning av 26 109 000 kr. under förutsättning att det kommande
energipolitiska beslutet blir sådant att en omfattande uranprospektering blir
önskvärd. SGU räknar härvid med uppdragsintäkterom 7 milj. kr., varför den
anslagsfinansierade uranprospekteringen skulle behöva ha en omfattning av
19 109 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vad gäller omfattningen budgetåret
1979/80 av den anslagsfinansierade uranprospekteringen. Det avsedda
beloppet beräknas medge en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad
verksamhetsvolym. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

Också övriga förslag i propositionen under förevarande anslag tillstyrks av
utskottet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Sveriges geologiska undersökning:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:1014 yrkandet 1 till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m. m. för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 216 000 kr.

3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 4 (s. 101 f.) och hemställer

NU 1978/79:41

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 609 000
kr.

4. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5
(s. 102-104) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 421 000 kr.

5. Statens gruvegendom. Regeringen häri propositionen 1978/79:100 bil. 17
under punkten D6 Statens gruvegendom (s. 104-114) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med nämndens verksamhet som innebär åtaganden om högst
34 700 000 kr. för budgetåret 1980/81,

2. till Statens gruvegendom för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 64 451 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1978/79:473 av Rolf Dahlberg (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning beträffande utvinning av kobolt i Los,
Gävleborgs län,

1978/79:546 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en omedelbar översyn och redovisning av möjligheterna till
stödjande åtgärder för gruvhanteringens framtida utveckling, varvid särskild
hänsyn tages till situationen vid gruvfälten i Mellansverige i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1978/79:1017 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), såvitt avser hemställan (2)
att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt nämnden för statens
gruvegendom att intensifiera prospekteringen efter legeringsmetaller m. m. i
Mellansverige,

1978/79:1031 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag till utveckling av Västerbottens gruvnäring enligt
de riktlinjer som anges i motionen,

1978/79:1492 av Britta Hammarbacken m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn och konsekvensanalys vad gäller
tillämpningen av gruv- och minerallagfstiftningen],

NU 1978/79:41

1978/79:2028 av Lars Werner m. 11. (vpk), såvitt avser hemställan (3) att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändringar i gruvlagen som
innebär att koncessionsrätten ej låses av inmutningar.

Motionerna

Fyra motioner innehåller förslag som syftar till främjande av gruvdrift i olika
delar av landet.

Som stöd för förslaget i motionen 1978/79:1017 att den statliga prospekteringen
i Mellansverige efter legeringsmetaller skall intensifieras hänvisar
motionärerna till nämndens för statens gruvegendom anslagsframställning
för budgetåret 1979/80 (se propositionen s. 108).

Utgångspunkten för motionen 1978/79:546 är nedläggningarna vid de
mellansvenska järngruvorna. Motionärerna anser att det är nödvändigt att
gruvhanteringen samordnas. En sådan samordning bör inte bara omfatta
brytning av nu kända fyndigheter av järn- och sulfidmalmer utan även gälla
en planmässig och utvidgad prospektering. Med undantag av järnmalm är
Bergslagen, anför motionärerna, dåligt undersökt. För hela landet gäller att
föga har gjorts för att undersöka förekomsten av de legeringsmetaller som är
nödvändiga för stålindustrin. Inte heller har det företagits metodundersökningar
i större skala för att klargöra möjligheterna att ta till vara biprodukter
vid anrikning. Stimulans bör också ges till marknadsföringen i utlandet för att
öka försäljningen av malm och mineral, liksom till investering i nya
brytnings- och anrikningsmetoder. Motionärerna påpekar också att de företag
i Sverige som tillverkargruvutrustning kommer att drabbas av arbetsbrist och
nedläggning om inte gruvnäringen stimuleras.

Följande riktlinjer anges i motionen 1978/79:1031 för utveckling av
Västerbottens gruvindustri.

O En total utvärdering bör genomföras av nickelförekomsterna inom
Lainejaurområdet. Ett projekt måste också startas för att ta fram en lämplig
anrikningsmetod för framtagning av nickel samt även för den koppar som
finns i anslutning till nickelfyndigheterna. Resultaten av dessa projekt bör
läggas till grund för en rationell gruvbrytning i området.

O Fullprospektering börgenomföras av Västerbottens mineralfyndigheter,
främst jordartsmetaller men även andra ännu inte kända mineralfyndigheter.

O För fullprospektering krävs att ökade resurser satsas till prospekteringsverksamheten
samt att verksamheten samordnas. Det bör därför inrättas ett
företag som ansvarar för prospektering. Vidare måste former för politisk
insyn i prospekteringsverksamheten skapas.

O Förutsättningarna för ett svenskt zinkmetallverk bör undersökas,
liksom möjligheterna att förlägga ett sådant verk till landets nordligaste
delar.

O Organ för forskning och utveckling måste skapas. Förslag finns om ett
mineraltekniskt laboratorium i Luleå. Vidare krävs forskning och utveckling
av metoder och utrustning.

NU 1978/79:41

O Fyndigheten av volfram i Storumanområdet bör ges hög prioritet vid
prospektering.

O Förutsättningarna och metoderna för att ta till vara Rakkejaurmalmen
bör utredas. Noggranna hänsyn måste därvid tas till miljöpåverkan samt
konsekvenser för andra sulfidmalmsgruvor.

O De nuvarande bestämmelserna om rätt till inmutningar bör omprövas.

O Förutsättningarna för vidareförädling av koppar inom landet måste
utredas.

o Den malmbaserade industrin måste förstatligas.

O Nedskärningar i produktionen vid Västerbottens sulfidmalmsgruvor får
inte tillåtas.

0 Ett system bör skapas för utarbetande av planer för alternativa industrier
i områden där gruvindustrin utgör den huvudsakliga näringsgrenen. En
metod kunde därvid vara att gruvbolag genom lagstiftning åläggs att avsätta
en del av vinsten för etablering av nya industrier vid en nedläggning.

1 motionen 1978/79:473 erinras om att kobolt i mitten av 1700-talet under
ett tjugotal år bröts i Los (Ljusdals kommun, Gävleborgs län). Motionären
anför att Sverige är helt importberoende i fråga om kobolt och pekar på
sysselsättningsproblem i Ljusdals kommun. Flan förordar noggranna undersökningar
om möjligheten att på nytt bryta kobolt i Los.

I två motionsyrkanden framförs förslag om ändringar i gruv- och minerallagstiftningen.
En närmare redogörelse för dessa yrkanden lämnas i det
följande under rubriken Utskottet (se s. 15).

Prospektering pä uppdrag av nämnden för statens gruvegendom

Nämnden för statens gruvegendom har för prospekteringsändamål delat in
landet i åtta regioner enligt vidstående kartskiss.

Av sammanställningen på s. 105 i propositionen och redogörelsen i
densamma för nämndens anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s.
107 f.) framgår hur nämnden i stort planerar att fördela tillgängliga resurser
för prospektering. Regeringens beräkning av medel för prospektering ansluter
till nämndens önskemål. Nämnden avser att så länge det finns indikationer
på ekonomiska mineraliseringar behålla prospekteringen på en hög nivå inom
de regioner där gruvnäringen är etablerad. Sådana regioner är bl. a. Mellansverige
och Västerbotten inkl. de delar av fjällkedjan som anknyter till
Stekenjokkområdet.

Den prospektering som utförs i Mellansverige under innevarande budgetår
väntas enligt nämnden ge ett stort antal nya indikationer på mineraliseringar
med basmetaller och legeringsmetaller. Resurser avses bli avdelade för
uppföljningsarbeten på sådana indikationer. Som exempel på redan framtagna
fyndigheter som kräver ytterligare insatser för slutlig utvärdering nämns
vanadinförekomsten Vanberget, volframfyndigheter i Falu-Hoforsområdet,
zink- och molybdenfyndigheter i Filipstadsområdet samt bly- och silverfyndigheter
i Södermanland.

NU 1978/79:41

Norra

Norrbotten

f Sodra Norrbotten
Västerbotten

Mellersta Norrland

' Sodra Norrland

Sodra Sverige

Till bilden av statens prospekteringsverksamhet i Mellansverige hör också
att nämnden i januari 1979 hos regeringen begärde ytterligare 5 milj. kr. för
budgetåret 1979/80 för en djupundersökning i prospekteringssyfte i Riddarhyttefältet
(Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län). Regeringen
medgav den 1 mars 1979 att nämnden inom ramen för tillgängliga medel
vidtar sådana förberedande åtgärder som behövs för att undersökningen skall
kunna påbörjas under budgetåret 1979/80.1 övrigt lämnades framställningen
utan åtgärd.

Förutom verksamheten inom Stekenjokkområdet i Västerbotten planerar
nämnden fortsatta inventeringar av volframindikationer inom Storumanområdet.
Geologiska tolkningar tyder på att volframprovinsen har stor utbredning,
varför prospekteringsområdet successivt kommer att utvidgas. Begränsade
aktiviteter avses komma att pågå inom Kristinebergs- och Malånäsområdena
på prioriterade objekt.

Los i Ljusdals kommun är belägen inom regionen södra Norrland enligt
nämndens indelning. Nämnden planerar för budgetåret 1979/80 en utbyggnad
av basprospekteringen i södra Norrland.

NU 1978/79:41

Riksdagens behandling hösten 1978 av vissa frågor rörande gruv- och minerallagstiftningen På

förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:14) avslog riksdagen i december
1978 en motion om översyn av gruv- och minerallagstiftningen. Den då
aktuella motionen innehöll i stort sett samma kritik mot gällande regler som
nu förs fram i motionen 1978/79:1492.

I nämnda betänkande redovisade utskottet huvuddragen i det gruvrättsliga
regelsystemet och redogjorde ingående för gällande bestämmelser och praxis
om bl. a. undersökningsarbete och om förfarandet vid prövning av ansökningar.
Utskottet hänvisade till att de problem som motionärerna hade
uppmärksammat diskuterades inom mineralpolitiska utredningen (I
1974:02), som beräknas avsluta sitt arbete under innevarande år. Det fanns
därför enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att vid denna
tidpunkt aktualisera frågorna. Centerpartiets företrädare i utskottet anförde i
en reservation att riksdagen borde uttala sig till förmån för utredningar dels
om hur tillstånd att undersöka alunskiffer bör ges, dels om hur markägaren
skall få större möjligheter än f. n. att yttra sig över ansökningar om
inmutningar och undersökningskoncessioner.

Utskottet

Över anslaget Statens gruvegendom utgår medel för bl. a. den prospektering
efter metaller och industrimineral som initieras av nämnden för statens
gruvegendom. Prospekteringen utförs i huvudsak genom uppdrag till
SGU.

I motionen 1978/79:1017 krävs en intensifiering av nämndens prospektering
efter legeringsmetaller m. m. i Mellansverige. Gruvnäringens läge i
denna del av landet är också utgångspunkt för motionen 1978/79:546, som
bl. a. innehåller krav om en planmässig och utvidgad prospektering i
Mellansverige. Enligt sistnämnda motion bör regeringen dessutom omedelbart
se över och för riksdagen redovisa möjligheterna till stödjande åtgärder
för gruvhanteringens framtida utveckling. I motionen 1978/79:1031 begärs
att regeringen skall lägga fram ett förslag till utveckling av Västerbottens
gruvnäring, varvid utökade prospekteringsinsatser förutsätts utgöra en del av
förslaget. Motionen 1978/79:473 innehåller förslag om utredning beträffande
utvinning av kobolt i Los (Ljusdals kommun).

1 det föregående (s. 12 f.) har utskottet redogjort för den planerade
inriktningen av nämndens prospektering under budgetåret 1979/80.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att regeringens medelsberäkning
i fråga om prospekteringsinsatser ansluter till vad nämnden för statens
gruvegendom har föreslagit. Härigenom möjliggörs ökade insatser inom de
delar av landet som uppmärksammas i de fyra här behandlade motionerna.
Utskottet vill understryka betydelsen av att dessa insatser kommer till stånd

NU 1978/79:41

och att sålunda prospekteringen efter främst legeringsmetaller i olika delar av
landet intensifieras. Något särskilt uttalande av riksdagen om utökade
prospekteringsinsatser behövs inte. Motionerna 1978/79:473, 1978/79:546,
1978/79:1017 och 1978/79:1031 avstyrks sålunda till den del de innehåller
krav på utökad prospektering i olika delar av landet.

Övriga förslag i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Yrkandena i motionerna 1978/79:546 och 1978/79:1031 går också ut på att
regeringen bör lägga fram förslag om stöd till gruvhanteringen i allmänhet
resp. om stöd till gruvnäringen i Västerbotten. Det är, vill utskottet framhålla,
betydelsefullt att gruvindustrin får förbättrade verksamhetsmöjligheter.
Regeringen bör därför redovisa ett gruvpolitiskt handlingsprogram för
riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna
innebörd. I detta sammanhang vill utskottet peka på att underlag för ett
sådant program f. n. utarbetas på olika håll. Av grundläggande betydelse är
givetvis mineralpolitiska utredningens förslag, vilka beräknas föreligga
senare i år. Vidare pågår utredningsarbete inom berörda fackliga organisationer.

Motionerna 1978/79:1492 och 1978/79:2028 innehåller kritik mot vissa
regler på det gruvrättsliga området.

Enligt motionen 1978/79:1492 bör regeringen göra en ”översyn och
konsekvensanalys” vad gäller tillämpningen av gruv- och minerallagstiftningen.
Motionärerna uppmärksammar problem som hänger samman med
att alunskiffer innehåller olika mineral som kan göra det nödvändigt att
samtidigt tillämpa bestämmelserna i gruvlagen (1974:342) om inmutning och
reglerna i minerallagen (1974:890) om undersökningskoncession. Vidare
menar de att markägare har alltför små möjligheter att bevaka sina intressen i
samband med att någon ansöker om inmutning eller undersökningskoncession.
I detta sammanhang förordar de bestämmelser av innebörd att
markägare skall kunna få ersättning av sökanden för sina ombuds- och
utredningskostnader i ärendet. Det bör också föreskrivas i minerallagen,
anser motionärerna, att så snart ett område avsökts och befunnits ointressant
en smidig reglering av områdets storlek skall kunna ske. Motionärerna anför
vidare att konflikter blir särskilt framträdande när anspråk på mineralutvinning
riktar sig mot områden som har starka markanvändningsintressen med
hänsyn till naturvård, rekreation jordbruk eller annan näringsverksamhet.
Det är nödvändigt, anser de, att närmare analysera de svårigheter som kan
uppstå på grund av ovisshet om möjligheterna att planera den framtida
användningen av områden som omfattas av ansökningarom undersökningskoncession
enligt minerallagen.

I motionen 1978/79:2028 begärs att regeringen skall lägga fram förslag till
ändringar i gruvlagen av innebörd att koncessionsrätten ej låses av inmutningar.
Motionärerna anför att gruvlagens inmutningssystem ger utrymme

NU 1978/79:41

för intressenteratt i konkurrenssyfte blockera mineralförekomster som skulle
kunna utvinnas ”på koncessionsrätt”.

Utskottet har hösten 1978 i betänkandet NU 1978/79:14 angett huvuddragen
i det gruvrättsliga regelsystemet och ingående redogjort för gällande
bestämmelser om undersökningsarbete, om förfarandet vid prövning av
ansökningar och om storleken av koncessionsområde. Betänkandet avgavs
med anledning av en motion som innehöll i stort sett samma kritik mot
gällande regler som nu förs fram i motionen 1978/79:1492. I denna finns
emellertid härutöver påpekanden om de konflikter som kan uppstå när
anspråk på mineralutvinning står mot andra markanvändningsintressen som
t. ex. naturvård, rekreation och jordbruk.

I sitt nyssnämnda betänkande NU 1978/79:14 konstaterade utskottet (s.
10) att den gruvrättsliga lagstiftningens allmänna syfte kan sägas vara att
främja gruvnäringen genom att inskränka den rätt som eljest tillkommer
jordägaren och att denna principiella syn ligger bakom detaljregleringen av
olika delfrågor. Utskottet avstyrkte den då aktuella motionen med hänvisning
bl. a. till att de problem som motionärerna hade uppmärksammat
diskuterades inom mineralpolitiska utredningen.

Det framgår emellertid inte klart av utredningens direktiv i vilken
utsträckning den kommer att behandla alla de frågor som aktualiseras i
motionen 1978/79:1492. Utskottet anser att det är angeläget att en närmare
analys görs av de problem som motionärerna har tagit upp. Speciellt viktigt
torde det vara att komma fram till en lösning av de problem som kan vara
förknippade med tillståndsgivning i samband med undersökning av alunskiffer,
eftersom denna innehåller olika mineral som kan göra det nödvändigt
att samtidigt tillämpa gruvlagens bestämmelserom inmutning och minerallagens
bestämmelser om undersökningskoncession. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av innebörd att regeringen bör närmare analysera
de frågor som har tagits upp i motionen 1978/79:1492.1 samband härmed bör
också förslaget i motionen 1978/79:2028 studeras.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m. m.
att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet
som innebär åtaganden om högst 34 700 000 kr. för budgetåret
1980/81,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:473, motionen 1978/79:546 i ifrågavarande del,
motionen 1978/79:1017 yrkandet 2 och motionen 1978/79:1031
i ifrågavarande del till Statens gruvegendom för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

NU 1978/79:41

av 64 451 000 kr.,

2. beträffande gruvpoliiiskt handlingsprogram

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:546 i
ifrågavarande del och motionen 1978/79:1031 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

3. beträffande översyn av gruv- och minera/lagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1492 och
motionen 1978/79:2028 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Propositionen 1978/79:127 bilaga 1

6. Prospektering i Jokkmokks kommun. Regeringen har i propositionen
1978/79:127 bilaga 1 (industridepartementet) under punkten 2 (s. 15 f.)
föreslagit riksdagen bl. a. (5) att till Prospektering i Jokkmokks kommun för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang följande motioner som har väckts
med anledning av propositionen:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser
hemställan (3 i viss del) att riksdagen hos regeringen begär en exploatering av
kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur,

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (3) att
riksdagen uttalar att det i propositionen föreslagna särskilda prospekteringsprojektet
i Jokkmokks kommun utvidgas till att omfatta mineralbältet
Svappavaara-Kaunisvaara,

1978/79:2291 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c), vari
hemställs att riksdagen till prospektering i Jokkmokks kommun för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag] med 20 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 60 milj.
kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet också följande motioner från
allmänna motionstiden:

1978/79:331 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen anmodar
regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full
sysselsättning och utveckling och att därvid beakta

1. att ett aluminiumverk bör uppföras i Jokkmokks kommun.

NU 1978/79:41

2. att, i enlighet med i motionen anförda synpunkter, tillgången till
[aluminiumjråvara i Kvikkjokk tillvaratas,

3. att exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur inleds,

4. att en total mineralinventering skyndsamt företas i Jokkmokks
kommun,

1978/79:1502 (i viss del) av Sven Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att de åtgärder som erfordras för ett
effektivt tillvaratagande av de naturliga resurser som [på mineralområdet]
finns i Norrland snarast sätts in,

1978/79:1516 (i viss del) av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts beträffande
åtgärder för skapande av sysselsättning i Jokkmokks kommun.

Motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516 har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet
och av detta överlämnats till näringsutskottet.

Motionen 1978/79:1502 innehåller också vissa synpunkter om tillvaratagande
av råvara för skogsindustrin. Dessa frågor har utskottet behandlat i
betänkandet NU 1978/79:34.

Motionen 1978/79:1516 innehåller också förslag som bl. a. gäller vattenkraftsproduktionen
inom Jokkmokks kommun. Utskottet avser att ta upp
dessa delar av motionen i samband med behandlingen av propositionen
1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken. 1 detta sammanhang avser
utskottet också att behandla övriga delar av yrkandet 3 i motionen
1978/79:2224 (uranbrytning i Pleutajokk). Andra förslag i motionen 1978/
79:1516 behandlar utskottet i betänkandet NU 1978/79:45.

Propositionen

Nämnden för statens gruvegendom har utarbetat ett program för totalundersökning
av mineraltillgångarna inom Jokkmokks kommun. De sammanlagda
kostnaderna beräknades ursprungligen till ca 60 milj. kr., fördelade
under en femårsperiod. Med hänvisning till sysselsättningsläget i Jokkmokk
förordar regeringen att nämnden nu får ett särskilt anslag av 40 milj. kr.
Arbetet bör enligt propositionen läggas upp så, att en utvärdering av
verksamheten kan ske efter två år. Prospekteringen beräknas under denna tid
sysselsätta ca 60 personer.

Motionerna

Som motiv förförslaget i motionen 1978/79:2291 att 60 milj. kr. skall anslås
till prospektering i Jokkmokks kommun hänvisar motionärerna till den i

NU 1978/79:41

föregående avsnitt nämnda kostnadsberäkningen av nämnden för statens
gruvegendom. De anför vidare att regeringens förslag skulle medföra en lägre
sysselsättningseffekt i kommunen än det ursprungliga förslaget.

Sysselsättningsproblemen inom Jokkmokks kommun har uppmärksammats
i de två under allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79:331
och 1978/79:1516.

1 motionen 1978/79:1516 förordas att den plan för prospektering inom
Jokkmokks kommun som har utarbetats av nämnden för statens gruvegendom
genomförs. Tillräckliga resurser bör vidare satsas på utveckling av
kalkfyndigheten vid Norvijaur. Motionärerna erinrar också om att Jokkmokks
kommun i en skrivelse till regeringen om långsiktiga industriprojekt
har nämnt att aluminiumsmältverk, ferrokiselverk och konstgödselfabrik
utgör exempel på energikrävande industri som bör lokaliseras till kommunen.

Samma projekt nämns i motionen 1978/79:331, i vilken det också påpekas
att en tänkbar råvara för aluminiumframställning, nämligen anortisit, finns i
Kvikkjokk. I den med anledning av propositionen 1978/79:127 väckta
motionen 1978/79:2224 tar samma motionärer på nytt upp förslaget om
exploatering av Norvijaurfyndigheten.

I motionen 1978/ 79:2268 föreslås att mineralprospektering skall ske också i
området Svappavaara-Kaunisvaara. Motionärerna anser det angeläget att
resultatet av prospekteringsarbetet redovisas för berörda kommuner och för
landstinget.

De medel som i dag står till förfogande för att intensifiera undersökningarna
och satsa på brytning av redan kända mineralförekomster i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län är ytterst begränsade, anförs i motionen
1978/79:1502 om tillvaratagande av Norrlands naturresurser. Motionärernas
utgångspunkt är behovet av arbetstillfällen i dessa delar av landet. De anför
att det inte är privatekonomiskt lockande för något företag att utan stöd bygga
ut verksamheten och menar att man genom extra stimulansåtgärder bör
utveckla de norrländska naturtillgångarna, förädla dem i inlandet och satsa på
produktutveckling. Enligt motionärerna bör man i ökad utsträckning använda
offertprincipen för att utveckla naturresurserna i de tre länen.

Utskottet

En av de åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten som
regeringen föreslår i propositionen 1978/79:127 är att 40 milj. kr. anslås tillen
totalundersökning av mineraltillgångarna i Jokkmokks kommun. Förslaget
grundas på ett undersökningsprogram som har utarbetats av nämnden för
statens gruvegendom. Nämnden beräknade att de sammanlagda kostnaderna
skulle uppgå till 60 milj. kr., fördelade på fem år. Regeringens förslag
förutsätter att arbetet läggs upp så att en utvärdering kan ske efter två år.

I motionen 1978/79:2291 föreslås att 60 milj. kr. anslås till projektet.
Motionärerna hänvisar till nämndens kostnadsberäkning och till behovet av

NU 1978/79:41

sysselsättning i kommunen. Med hänvisning till vad som i propositionen
anförs om en utvärdering av projektet om två år tillstyrker utskottet
regeringens förslag att 40 milj. kr. nu anvisas för prospektering i Jokkmokks
kommun. Motionen avstyrks sålunda.

Under allmänna motionstiden föreslogs i motionerna 1978/79:331 och
1978/79:1516 bl. a. att det under förevarande punkt behandlade projektet
skulle genomföras. Det nu av regeringen framlagda och av utskottet
tillstyrkta förslaget tillgodoser motionärernas önskemål, varför det inte finns
anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av dessa båda
motioner i här behandlad del. De avstyrks sålunda av utskottet. Regeringens
förslag om prospektering i Jokkmokks kommun betraktar utskottet samtidigt
som ett första steg för att tillgodose yrkandet i motionen 1978/79:1502 i den
del motionen avser åtgärder för att ta till vara Norrlands naturresurser på
mineralområdet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet också den sistnämnda
motionen.

I motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516, liksom i motionen 1978/
79:2224, begärs åtgärder för exploatering av en kalk- och marmorfyndighet i
Norvijaur. Utskottet förutsätter att det nu aktuella prospekteringsarbetet
även kan innefatta en bedömning av denna fyndighet. Något särskilt
uttalande av riksdagen behövs därför inte enligt utskottets uppfattning. De
tre motionerna avstyrks sålunda i ifrågavarande delar.

Motionen 1978/79:2268 innehåller ett yrkande om att riksdagen skall uttala
sig för särskilda prospekteringsinsatser även i mineralbältet SvappavaaraKaunisvaara.
Motionärerna anför att det finns rika mineraltillgångar i detta
område. Utskottet konstaterar att området är föremål för uppmärksamhet
såväl av nämnden för statens gruvegendom som av andra prospektörer.
Nämndens insatser sker inom ramen för anslaget Statens gruvegendom (jfr
under punkten 5 i det föregående). Utskottet är inte berett att förorda någon
omprioritering av nämndens resurser. Inte heller anser utskottet att det finns
underlag för riksdagen att nu uttala att ytterligare resurser bör satsas på detta
prospekteringsprojekt. Motionen avstyrks sålunda.

Yrkandet i motionen 1978/79:331 går ut på att riksdagen skall anmoda
regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full
sysselsättning och utveckling. En sådan plan skulle innehålla vissa i
motionen angivna åtgärder. Utskottet - som i det föregående har berört vissa
av dessa åtgärder - är inte berett att ställa sig bakom den plan som
motionärerna skisserar. Motionen avstyrks sålunda i de delar den inte redan
har behandlats av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande prospektering i Jokkmokks kommun

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79:331 i ifrågavarande del, motionen 1978/
79:1502 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1516 i ifrågavarande
del, motionen 1978/79:2224 yrkandet 3 i ifrågavarande
del och motionen 1978/79:2291 till Prospektering i Jokkmokks

NU 1978/79:41

kommun för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

2. beträffande prospektering i området Svappavaara-Kaunisvaara
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2268 yrkandet 3,

3. beträffande en sysselsättningsplan för Jokkmokks kommun

att riksdagen avslår motionen 1978/79:331 i ifrågavarande
del.

Stockholm den 3 maj 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

När\>arande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp). Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas
(m). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp),
Karl-Erik Häll (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).