Näringsutskottets betänkande
1978/79:4

med anledning av motion om ökat handelsutbyte med de socialistiska
länderna

Ärendet

I motionen 1977/78:222 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att den söker sluta ett
handelsavtal med Rådet för ömsesidig ekonomisk hjälp (SEV) i syfte att öka
handelsutbytet med de socialistiska länderna.

Motionen

Motionärerna hävdar att företrädarna för den svenska exportindustrin
”[m]ed en åsneaktig envishet och till priset av en snabbt stigande arbetslöshet”
inriktar sina exportansträngningar så gott som uteslutande på den
kapitalistiska delen av världen, dvs. OECD-länderna. Den svenska handelspolitiken
bör, anser de, snabbt orienteras mot de socialistiska länderna, vilkas
marknader är förhållandevis okänsliga för konjunktursvängningar. I annat
fall kommer arbetslösheten och den industriella nedrustningen i Sverige att
öka i accelererad takt.

Motionärerna anför vidare att de socialistiska ländernas utrikeshandel i
huvudsak sker på varuutbytesbasis. Detta innebär att enskilda företag eller
grupper av företag i Sverige inte själva kan åstadkomma den nödvändiga
ökningen av handelsutbytet med dessa länder. Endast staten har de
erforderliga resurserna härtill.

Uppgifter i anslutning till motionen

SEV.s organisation och befogenheter

Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (Sovjet ekonomitjeskoj vzaimopomosjtji,
SEV, även kallat Comecon) bildades i januari 1949. SEV är vid
sidan av Warszawapakten den viktigaste internationella organisationen inom
Östblocket. SEV har f. n. tio aktiva medlemmar, nämligen Bulgarien, Polen,
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska demokratiska republiken
(DDR)och Ungern samt Cuba, Mongoliet och Vietnam. Albanien, som
anslöt sig år 1949, är formellt medlem men har inte deltagit i organisationens
arbete sedan slutet av år 1961. SEV:s stadgar medger att länder som inte är
medlemmar kan inbjudas att delta i SEV:s arbete. Fyra länder har slutit
samarbetsavtal med SEV. Jugoslaviens avtal med SEV innebär en relativt
fast anknytning till organisationen. Finlands, Iraks och Mexicos avtal är mer

1 Riksdagen 1978/79. 17 samt. Nr 4

NU 1978/79:4

begränsade, och samarbetet sker genom särskilda kommissioner. Tre länder -Angola, Laos och Nordkorea -är anknutna till SEV som observatörer. Kina,
som tidigare har varit observatör, har helt klippt av sina kontakter med
SEV.

SEV:s uppgifter är enligt stadgarna att främja samarbetet mellan medlemsländerna,
den socialistiska ekonomiska integrationen och en planerad,
balanserad utveckling av ländernas ekonomier. Organisationen skall bidra till
att påskynda det ekonomiska och teknologiska framåtskridandet i medlemsländerna
och till att öka industrialiseringsgraden i de mindre utvecklade
länderna. Den skall vidare organisera ett allsidigt ekonomiskt, vetenskapligt
och tekniskt samarbete mellan medlemsländerna. Den skall främja den
internationella socialistiska arbetsfördelningen genom att koordinera de
nationella planerna och genom att verka för specialisering och samarbete i
produktionen. SEV kan enligt stadgarna sluta avtal med medlemsländerna,
med utomstående länder och med andra internationella organisationer. SEV
har rätt att fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna och att utfärda
rekommendationer. För såväl beslut som rekommendationer krävs enhällighet.
Varje land har en röst. Beslut kan fattas endast i organisations- och
procedurfrågor. I alla andra frågor, t. ex. de som rör ekonomiskt och
vetenskapligt-tekniskt samarbete samt över huvud taget samarbetets
konkreta innehåll, kan SEV bara utfärda rekommendationer. Inget land kan
tvingas delta i ett samarbetsprojekt mot sin vilja.

SEV:s högsta beslutande organ är rådsmötet, dess högsta verkställande
organ exekutivkommittén. Under exekutivkommittén lyder sekretariatet
samt tre kommittéer för planering, vetenskapligt-tekniskt samarbete och
samarbete beträffande försörjning med material och teknik. 22 ständiga
kommissioner, sju konferenser och tre institut har inrättats för olika
samarbetsområden. Frågor som rör SEV behandlas ofta vid de konferenser
mellan SEV-ländernas parti- och regeringschefer som regelbundet äger
rum.

Sveriges handel med statshandelsländerna

En allmän översikt över Sveriges handel med de socialistiska länderna
lämnade handelsministern i ett interpellationssvar den 10 februari 1978 (se s.
5). Han påpekade bl. a. att Sveriges export till de socialistiska länderna ökade
kraftigt under 1970-talets första hälft - från ca 2,1 miljarder kr. år 1970 till ca
5,8 miljarder kr. år 1975. Under år 1976 inträffade en svag minskning som
accentuerades under år 1977. Importen från dessa länder ökade från ca 1,9
miljarder kr. år 1970 till ca 5 miljarder kr. år 1975. Importen har till skillnad
från exporten fortsatt att öka under åren 1976 och 1977 och uppgick för
perioden november 1976-oktober 1977 till ungefär 6 miljarder kr. En
betydande förändring av handelsbalansen har sålunda skett. År 1975 hade
Sverige ett exportöverskott av ca 800 milj. kr. på de socialistiska länderna.

NU 1978/79:4

Detta förbyttes i ett underskott av ca 770 milj. kr. för tolvmånadersperioden
november 1976-oktober 1977. Handelsbalansen med de socialistiska
länderna försämrades sålunda med ca 1,6 miljarder kr. på mindre än två
år.

Statshandelsländerna svarar f. n. för ca 5 % av den svenska exporten och
för ca 6 % av importen. Sveriges största handelspartner är Sovjetunionen,
som år 1977 svarade för ca 35 % av den svenska handeln med dessa länder.
Därefter följer Polen, DDR, Rumänien, Ungern, Tjeckoslovakien och
Bulgarien. Varuutbytet med de utomeuropeiska statshandelsländerna är
jämförelsevis litet, även om handeln med Kina har vuxit snabbt under 1970-talet.

Handelsutbytet regleras i normalfallet av bilaterala handelsavtal, som
gäller för en femårsperiod. Dessa kompletteras med protokoll över handelsutbytet
för enskilda år, vari bl. a. ingår bestämmelser om de kvantitativa
importbegränsningar som tillämpas. Sverige har s. k. blandade regeringskommissioner
med alla socialistiska länder i Östeuropa utom Albanien. En
viktig uppgift för dessa kommissioner, som sammanträder årligen, är att
stimulera till ökat handelsutbyte.

För att undvika lågprisimport och därav förorsakade störningar inom
landet upprätthåller Sverige gentemot samtliga statshandelsländer ett
importlicenssystem för ett begränsat antal varor. Detta är till en del förenat
med kvantitativa restriktioner. Antalet varor som på detta sätt är licensbelagda
och föremål för importbegränsning har sedan år 1965 successivt
minskats. Den senaste avtrappningen ägde rum vid årsskiftet 1974-1975.

För att handelsutbytet med Sovjetunionen skulle främjas förstärktes
handelsavdelningen vid ambassaden i Moskva år 1977. Även ambassaden i
Warszawa har under de senaste åren fått utökade resurser för den kommersiella
bevakningen. Handelssekreterarkontor inrättades i Tjeckoslovakien år
1969 och i Ungern år 1972.

De särskilda problem som kan uppstå i handeln med statshandelsländerna
sammanfattas på följande sätt i den av handels- och utrikesdepartementen
utgivna tidskriften Aktuellt i handelspolitiken (1978 nr 3).

Handeln med statshandelsländerna i öst, inkl. Polen, skiljer sig i åtskilliga
avseenden från vad som gäller vid varuutbyte med marknadsekonomiländer
i väst. De problem som förekommer sammanhänger oftast med skillnaderna i
de ekonomiska systemen, t. ex. statens absoluta utrikeshandelsmonopol i
öststaterna liksom deras valutors icke-konvertibla karaktär. Svårigheter
skapas även ofta av öststaternas önskan att uppnå bilateral balans i handeln
med enskilda västländer; i deras relationer med andra östländer är en sådan
bilateral balans huvudregel. Till andra generella problem i öst-västhandeln
hör öststaternas önskemål om krediter samt deras propåer om motköpsarrangemang
av olika slag.

Eftersom - på grund av den bristande konvertibiliteten - inget samband

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 4

NU 1978/79:4

finns mellan det pris öststaterna betingar försina exportvaror och den faktiska
produktionskostnaden är det vidare mycket stor risk att denna export leder
till marknadsstörningar.

Generellt möter dessutom svenska företag stora svårigheter vid marknadsföring
av produkter i öststaterna - när det gäller att få komma in i länderna, att
etablera lokalkontor, att få kontakt med slutförbrukarna, att göra reklam, att
slutföra kontraktsförhandlingar inom rimlig tid etc.

Utvecklingen av Sveriges handel med de socialistiska länderna på senare
tid belyses genom följande sammanställning. En närmare redovisning av
handeln med statshandelsländerna lämnas i bilaga (s. 8). En redogörelse för
handelsutbytet mellan Sverige och olika länder i Östeuropa under perioden
1961-1971 har näringsutskottet lämnat år 1972 (NU 1972:28).

Sveriges handel med de socialistiska länderna 1960-april 1978 (milj. kr.)

	1960	1974	1975	1976	1977	maj 1977— april 1978
Totalt SEV-länderna
omslutning	1 280	7 373	9 385	9 758	9515	9 129,3
svensk export	570	3 600	4 719	4 641	4 375	4 339,3
svensk import	638	3 773	4 666	5 117	5 140	4 790,0
balans	-68	-173	+53	-476	-765	-450,7
SEV i 96 av
totalexporten	4,3	5,1	6,5	5,8	5,1	4.8
SEV i 96 av totalimporten	4,3	5,4	6,2	6,1	5,7	5,3
Totalt statshandelsländer
omslutning	1 309	7 921	10170	10 359	10193	9 830,4
svensk export	640	3 965	5 298	5009	4 767	4 761,9
svensk import	669	3 965	4 872	5 350	5 426	5 068,5
balans	-29	+9	+426	-341	-659	-306,6
Statshandelsländer i 96
av totalexporten	4,8	5,6	7.3	6,4	5,6	5,6
Statshandelsländer i 96 av totalimporten	4,5	5,7	6,5	6,4	6,0	5,3
Jugoslavien
omslutning	73	892	685	706	956	1 001,8
svensk export	46	422	528	476	676	746,6
svensk import	27	470	157	230	280	255,2

balans

+ 19 -48 +371 +246 +396 +491,4

NU 1978/79:4

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att enligt av statsmakterna
angivna riktlinjer mot premieersättning ikläda staten ansvar för att täcka
vissa risker för utebliven betalning som kan uppstå vid export. En garanti från
EKN är en väsentlig hjälp vid exportkreditfinansiering. I EKN:s garantiverksamhet
ingår förutom den normala affärsmässiga garantigivningen (ngarantier)
även garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av
betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (u-garantier). 1 maj 1978
beslöt riksdagen att höja det belopp för vilket staten påtarsig betalningsansvar
i form av statsgaranti för exportkredit från 35 miljarder kr. till 40 miljarder kr.

Därav är 11 miljarder kr. reserverade för u-garantier.

De östeuropeiska länderna svarade vid halvårsskiftet 1978 för ca 33 % av
totala antalet utestående förbindelser, industriländer utanför östblocket för
20 % och u-länder för 47 96. Av utestående garantiförbindelser svarade Polen
för den största summan, 1,6 miljarder kr. Därefter kom Finland med ca 1,4
miljarder kr., DDR och Sovjetunionen med ca 900 milj. kr. var, Iran med ca
650 milj. kr., Peru med ca 600 milj. kr., Brasilien med ca 450 milj. kr., Algeriet
med ca 400 milj. kr. samt Danmark och Nordkorea med ca 350 milj. kr. var.

EKN:s totala engagemang uppgick till ca 39,3 miljarder kr., varav 12,6
miljarder kr. i garantiförbindelser och 26,6 miljarder kr. i form av utfästelser
om garanti.

Exporlkreditnämndens den 30 juni 1978 utestående garantiåtaganden fördelade pä länderomrdden

Garantiförbindelser Garantiutfastelser

1978 Förändring från 1977 1978 Förändring från 1977

milj. kr milj. kr % milj. kr milj. kr. %

Industriländer

(ej östländer)		2 572	+ 454	+21	2617	+ 132	+ 5
Ostländer		4 098	+ 32	+ 1	5 178	+ 636	+ 14
U-länder		5 991	+ 1 386	+30	18 851	+ 9715	+ 106
	Summa	12 661	+ 1 872	+ 17	26 646	+ 10 483	+ 65

Interpellationsdebatt

Handelsminister Burenstam Linder besvarade den 10 februari 1978 (RD
1977/78:77 s. 47) en interpellation (1977/78:116) av Carl-Henrik Hermansson.
Interpellanten hade frågat vilka åtgärder regeringen avsåg att vidta för att
handeln med de socialistiska länderna åter skall växa. I sitt svar lämnade
handelsministern en redogörelse för hur Sveriges handel med dessa länder
utvecklats under 1970-talet (se s. 2). Han påpekade därvid bl. a. att det
förhållandet att den snabba exportökningen under 1970-talets första hälft ej
fortsatt till en del beror på att den svenska kostnadsstegringen försämrat
konkurrensläget. De åtgärder som regeringen har vidtagit på det ekonomiskpolitiska
området bör ge förutsättningar för en vidgad handel, ansåg

NU 1978/79:4

handelsministern. Han anförde vidare följande. Exportavmattningen beror
också på att de socialistiska länderna i vissa fall nedreviderat sina tillväxt- och
importplaner. En anledning härtill är att flera av dessa länder har lått en hög
skuldsättning bl. a. på grund av att den internationella konjunkturavmattningen
har försvårat deras export till andra länder än Sverige. Vårt
handelsutbyte med de socialistiska länderna är en del av den samlade
världshandeln och som denna utsatt för förändringar i konkurrensvillkor,
konjunkturer och utrikeshandelsplaner. Ett särskilt förhållande som
försvårar en snabb ökning av utrikeshandeln med flera av de socialistiska
länderna är att de, för att försöka förbättra sin egen export och valutasituation,
i växande grad kräver en direkt koppling av import- och exportaffärer. För att
få till stånd en exportaffär måste den svenske exportören ofta vara beredd att
importera från vederbörande socialistland, ibland upp till 100 % av värdet på
exportaffären. Endast mycket stora företag har en möjlighet att hantera
sådana krav. Mindre företag, för vilka redan exportansträngningar fordrar
stor kraft, kan ej klara att med framgång dessutom organisera omfattande
importaffärer. Svenska företag har svårare att möta dessa motköpskrav än
företag i t. ex. Västtyskland, Japan och Frankrike, som har en större
hemmamarknad att placera importvarorna på.

Handelsministern underströk att Sverige har ett starkt intresse av en
vidgad handel även med de socialistiska länderna och att regeringen därför
gör mycket för att främja en sådan utveckling.

Tidigare behandling av motion om åtgärder för att främja Sveriges handel
med de östeuropeiska länderna

1 en motion år 1972 begärdes en undersökning av möjligheterna att främja
handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna. Motionen avstyrktes
av näringsutskottet (NU 1972:28) och avslogs av riksdagen. Utskottet
underströk vikten av att alla möjligheter att främja och utöka handelsförbindelserna
med de östeuropeiska länderna tas till vara. Utskottet förutsatte
dock att ansvariga myndigheter - främst kommerskollegium och Sveriges
exportråd - kontinuerligt bevakar möjligheterna att öka Sveriges handel med
Östeuropa.

Utskottet

Motionärerna vill att regeringen skall söka få till stånd ett handelsavtal
mellan Sverige och Rådet för ömsesidig ekonomisk hjälp (SEV). Syftet med
förslaget är att handeln med de socialistiska länderna skall öka.

SEV är ett samarbetsorgan huvudsakligen på det ekonomiska och det
teknisk-vetenskapliga området. Medlemmar är sju östeuropeiska stater samt
Cuba, Mongoliet och Vietnam. Det är alltså inte samtliga socialistiska stater
som är medlemmar i SEV. Så har t. ex. Kina, som under perioden 1956-1961

NU 1978/79:4

följde SEV:s arbete som observatör, helt klippt av sina kontakter med
organisationen. SEV kan enligt sina stadgar sluta avtal med medlemsländerna,
med utomstående länder och med andra internationella organisationer.
Hittills har SEV inte fått övernationell kompetens och befogenheter att
förhandla för medlemsstaternas räkning på det handelspolitiska området.
Följaktligen kan SEV inte för närvarande uppträda som part i förhandlingar
om ett handelsavtal.

I sak delar utskottet motionärernas uppfattning att alla möjligheter att
främja och utöka Sveriges handel med de socialistiska länderna bör tas till
vara. Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att en rad
olika åtgärder har vidtagits i detta syfte. Handelsutbytet med Östeuropa och
Kina har också vuxit kontinuerligt under 1970-talet. Utskottet vill vidare
peka på att handelsministern i en interpellationsdebatt den 10 februari i år
(RD 1977/78:77) underströk att Sverige har ett starkt intresse av en vidgad
handel med de socialistiska länderna.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motionärernas
förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:222.

Stockholm den 10 oktober 1978

På näringsutskottets vägnar
FRITZ BÖRJESSON

Närvarande: Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven
Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c),
Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten
Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp),
Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars Ljungberg (m).

NU 1978/79:4 8

Bilaga

Sveriges handel med statshandelsländerna 1960- april 1978 (milj. kr.)

	1960	1974	1975	1976	1977	maj 1977— april 1978
/. SEV-länderna
Sovjetunionen
omslutning	521	2 565	3 403	3 288	3 344	3 195,5
svensk export	198	794	1 212	1 219	1 153	1071,0
svensk import	323	1 771	2 191	2 069	2 191	2 124,5
balans	-125	-977	-979	-850	-1 038	-1 053,5
DDR
omslutning	223	1003	1 313	1 393	1 214	1 250,6
svensk export	142	504	644	721	589	636,9
svensk import	81	499	669	672	625	613,7
balans	+61	+5	-25	+49	-36	+23,2
Polen
omslutning	216	2044	2 510	2 724	2 567	2 327,6
svensk export	95	1 311	1 694	1 588	1 427	1 351,5
svensk import	121	733	816	1 136	1 140	976,1
balans	-26	+578	+878	+452	+287	+375,4
Tjeckoslovakien
omslutning	123	546	632	629	635	659,5
svensk export	63	277	312	291	317	342,6
svensk import	60	269	320	338	318	316,9
balans	+3	+8	-8	-47	-1	+25,7
Ungern
omslutning	67	484	539	588	702	758,6
svensk export	36	274	311	341	428	482,4
svensk import	31	210	228	247	274	276,2
balans	+5	+64	+83	+94	+ 154	+206,2
Rumänien
omslutning	29	424	481	630	747	663,8
svensk export	22	233	205	198	210	240,6
svensk import	7	191	276	432	537	423,2
balans	+ 15	+42	-71	-234	-327	-182,6
Bulgarien
omslutning	13	130	190	176	142	138,0
svensk export	8	99	157	133	113	102,9
svensk import	5	31	33	43	29	35,1

balans

+3 +68 +124 +90 +84 +67,8

NU 1978/79:4

	1960	1974	1975	1976	1977	maj 1977— april 1978
Cuba
omslutning	16	172	317	330	164	134,7
svensk export	6	106	184	150	138	111,4
svensk import	10	66	133	180	26	23,3
balans	-4	+40	+51	-30	+112	+88,1
Mongoliet
omslutning		0,7	0,4	0,3	0,1	0,1
svensk export		0,1	0,1	0,1	0,0	0,1
svensk import		0,6	0,3	0,2	0,1	0,0
balans		-0,5	-0,2	-0,1	-0,1	+0,1
Vietnam1
omslutning	-	51	127	127	153	152,2
svensk export	-	51	127	127	153	151,0
svensk import	-	0,5	0,2	0,2	0,5	1,2
balans	—	+51	+ 127	+127	+153	+149,8

2. Andra statshandelsländer Albanien omslutning svensk export svensk import	0	8 2 6	14 5 9	8 1 7	23 5 18	14,6 2,6 12,0
balans	0	-4	-4	-6	-13	-9,4
Nordkorea
omslutning	0,1	45	279	110	24	13,6
svensk export	-	44	277	104	17	3,8
svensk import	0,1	1	2	6	7	9,8
balans	-0,1	+43	+275	+98	+10	-6,0
Kina
omslutning	100	443	365	354	469	503,5
svensk export	69	268	170	134	208	248,1
svensk import	31	175	195	220	261	255,4
balans	+38	+93	-25	-86	-53	-7,3

1 T. o. m. 1975 avser siffrorna Nordvietnam (DRV).