NU 1978/79:36
Näringsutskottets betänkande
1978/79:36
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser europeiskt
rymdsamarbete m. m. och propositionen 1978/79:142 om svensk
rymdverksamhet jämte motioner
Ärendet
Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet)
under punkten F4 (s. 165-168) föreslagit riksdagen att till Europeiskt
rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
65 870 000 kr.
Sedermera har regeringen i propositionen 1978/79:142 (industridepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. godkänna av föredragande statsrådet angivna riktlinjer för den fortsatta
rymdverksamheten,
2. bemyndiga regeringen att, i enlighet med vad föredragande statsrådet
anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet
som sammanlagt innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr.,
3. bemyndiga regeringen att vid statens delegation för rymdverksamhet
inrätta en ordinarie tjänst för ordföranden med beteckningen p,
4. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i
förhållande till [regeringens förslag i] propositionen 1978/79:100 med
14 130 000 kr. höjt förslagsanslag av 80 000 000 kr.
Med anledning av propositionen 1978/79:142 har väckts två motioner, som
redovisas i det följande (s. 2).
Propositionen 1978/79:142
Mot bakgrund av behovet av satsningar på nya utvecklingsområden inom
svensk industri föreslås i propositionen en väsentligt ökad statlig satsning på
svensk rymdverksamhet. Förslagen innebär att de industripolitiskt motiverade
insatserna på rymdområdet successivt ökas så att de i stort sett
trefaldigas jämfört med nuvarande nivå. För genomförande av denna höjning
föreslås bl. a. att regeringen bemyndigas att för högst 200 milj. kr. göra nya
åtaganden inom rymd- och fjärranalysområdet.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 36
NU 1978/79:36
2
Motionerna
Yrkanden
De båda motioner som har väckts med anledning av propositionen
1978/79:142 är följande:
1978/79:2344 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemställs
att riksdagen uttalar sig för
1. att de bolag förstatligas, som bygger upp sin kompetens och produktion
inom rymdverksamheten med statligt bistånd,
2. att en utredning tillsätts med syfte att frigöra den svenska rymdverksamheten
från kulturimperialismen och informationsimperialismen,
1978/79:2345 av Per-Olof Strindberg (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar
1. att delegationen för rymdverksamhet bör få ökad industrianknytning i
enlighet med vad i motionen anförts,
2. att anslagsfördelningen mellan de olika delprogrammen [under anslaget
Europeiskt rymdsamarbete m. m.] görs så flexibel, att resurser kan flyttas från
ett delprogram till ett annat.
Motivering
I motionen 1978/79:2344 anförs inledningsvis att motionärerna inte
ifrågasätter de föreslagna satsningarna på rymdverksamhet. Deras förslag är
huvudsakligen grundade på två principiella ståndpunkter. Vi anser inte, säger
motionärerna för det första, att staten skall stå för forskning och utveckling
medan storfinansen får profiterna av produktionen. Endast genom förstatligande
av rymdindustrin kan statens insatser på området resultera i en
planmässig utveckling i samhällsnyttig riktning. Vi vill bekämpa kulturimperialismen
och informationsimperialismen, uttalar motionärerna för det
andra. I propositionen förbigås, menar de, de mäktiga intressen som
bestämmer hur rymdtekniken används. Satelliterna skulle kunna spela en
omätlig roll i kampen för en snabb höjning av utbildningsnivån, särskilt i
u-länderna. Genom USA-baserade transnationella företag, som har satt upp
dotterbolag med ”pedagogiska uppgifter”, sprids emellertid en masskultur
som är skräddarsydd för nykolonialisternas behov. Som exempel på de
kritiserade företeelserna nämner motionärerna monopoliserad nyhetsförmedling
i Latinamerika och ovederhäftig information i Sverige om krigen i
Indokina. Rymdverksamheten får mot denna bakgrund inte behandlas som
en huvudsakligen industripolitisk fråga, hävdar de.
Industriell utveckling inom rymdverksamheten bör ses som ett viktigt
komplement till utvecklingsarbetet inom flygindustrin men inte som ett
substitut, anförs i motionen 1978/79:2345. Den breda inriktning som i
propositionen föreslås för programmet Nationella tillämpningar måste
NU 1978/79:36
3
konkretiseras ytterligare, säger motionären. De viktiga uppgifter som delegationen
för rymdverksamhet får motiverar, anser han, att den ytterligare
förstärks med ledamöter som är direkt anknutna till berörda industrier.
Eventuellt skulle ordförandeposten kunna besättas med en person som har
industrianknytning. Den begärda flexibiliteten i anslagsanvändningen anges
som en förutsättning för att en så begränsad anslagsökning som föreslås i
propositionen skall kunna accepteras.
Interpellationssvar rörande nordisk TV-satellit
Utbildningsminister Jan-Erik Wikström besvarade den 30 januari 1979
(RD 1978/79:75 s. 200)en interpellation (1978/79:114)av Georg Andersson (s)
om Sveriges ställningstagande till förslaget om en nordisk TV-satellit. De
frågor som interpellanten hade ställt var dels om utbildningsministern ansåg
att kultur- och programpolitiska motiv skulle vara avgörande för Sveriges
ställningstagande till Nordsatprojektet, dels om regeringen skulle säga nej till
ytterligare statsbidrag till ett av statens delegation för rymdverksamhet
initierat program för utveckling av svensk industri inom rundradiosatellitområdet
för att därmed medverka till att full frihet kunde bibehållas inför
beslut om Nordsatprojektet våren 1980.
Svaret på den första frågan var ”ett obetingat ja”. Utbildningsministern
framhöll att Nordsatutredningen, som har tillsatts av nordiska ministerrådet,
enligt sina direktiv bl. a. har att överväga de kultur- och programpolitiska
konsekvenserna av ett nordiskt programutbyte via satellit i relation till de
övergripande målen för kulturpolitiken och kultursamarbetet i Norden och
vidare att analysera frågan om nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit
med hänsyn till mediapolitiken i övrigt. I svaret på den andra frågan
hänvisade utbildningsministern först till att riksdagen år 1978 lämnat utan
erinran ett uttalande från regeringens sida att rymddelegationens delprogram
avseende industriutveckling borde inriktas mot att höja den svenska
industrins kompetens vad gäller utrustning för direktsändning av radio- och
televisionsprogram från satelliter med hänsyn till att denna teknik eventuellt
kunde komma att tillämpas i ett gemensamt nordiskt projekt under
1980-talet. Genom rymddelegationens utvecklingsprogram ökar handlingsfriheten
i stället för att minska, hävdade utbildningsministern. Han ansåg det
självklart att det behövdes en viss industriell beredskap för den händelse man
skulle komma att fatta beslut om att realisera Nordsatprojektet. Om man
beslöt att inte sända upp Nordsat fick svensk rymdindustri använda sitt
kunnande på andra marknader eller för andra uppgifter. Rymddelegationens
bedömning uppgavs vara att industriutvecklingsprogrammet oberoende av
Nordsatprojektet var angeläget för att hävda svensk industris rymdkompetens.
Att programmet mot bakgrund av den pågående Nordsatutredningen i
högre grad än eljest hade inriktats mot sådan teknik och utrustning som
NU 1978/79:36
4
kunde komma att tillämpas i detta projekt var naturligt men kunde inte
tillåtas binda det framtida ställningstagandet till Nordsat.
Utskottet
Anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. utgör en del av det ekonomiska
underlaget för den verksamhet som statens delegation för rymdverksamhet
svarar för. Det disponeras i huvudsak - tillsammans med medel från annan
källa - för deltagande i projekt som bedrivs av European Space Agency (ESA).
1 det avsnitt av budgetpropositionen som behandlas här har regeringen
lämnat en del uppgifter om aktuella projekt i det europeiska rymdsamarbetet
och förslag om medelsanvisning för nästa budgetår. En kompletterande
anslagsframställning finns i propositionen 1978/79:142, där regeringen lägger
fram förslag till riktlinjer för den framtida svenska rymdverksamheten.
Industriministern lämnar i propositionen 1978/79:142 en orientering om
rymdteknikens olika civila användningsområden. De två huvudområdena är
telesatelliter, med stor betydelse för telekommunikationerna nationellt och
internationellt, och observationssatelliter. De senare utnyttjas för fjärranalys,
som kan tjäna bl. a. jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, fysisk planering,
vädertjänst, sjöfart, fiske och miljövård. Av propositionens redogörelse för
Sveriges hittillsvarande verksamhet inom rymdområdet framgår att denna
f. n. haren ekonomisk ram av knappt 100 milj. kr. per år, varav drygt 90 milj.
kr. från statsbudgeten. Inom regeringskansliet delar utbildningsdepartementet
och industridepartementet på ansvaret för de statliga insatserna. För dessa
insatser anges tre huvudmotiv. Ett är strävan att främja utveckling och
spridning av avancerad teknik, ett annat strävan att främja svensk industris
konkurrenskraft på expansiva marknader. Som ett tredje motiv nämns
rymdteknikens växande allmänpolitiska betydelse inom områden som berör
vitala nationella intressen. Genom att förfoga över tillräcklig rymdteknisk
kompetens kan, anförs det, ett litet land få ett visst mått av inflytande vad
gäller rymdteknikens praktiska tillämpningar för nationella och internationella
syften.
Propositionen går ut på att staten skall göra en utökad satsning på
rymdområdet. Svensk industri skall härigenom ytterligare inriktas på
kunskapsintensivaoch högteknologiska områden. Rymdtekniken bedöms ge
möjligheter att underlätta lösandet av de omställningsproblem som särskilt
flygindustrin beräknas bli utsatt för genom den minskade efterfrågan på
utvecklingsarbete inom den militära sektorn som är att förutse.
De föreslagna riktlinjerna för den fortsatta rymdverksamheten innefattar i
sina huvuddrag följande. ESA-samarbetet skall alltjämt vara grundvalen för
verksamheten. Samarbete beträffande olika projekt beräknas emellertid
komma att mer än hittills bedrivas i bilateral form och i olika tillfälliga
industrikonsortier. För att den svenska rymdindustrin - till vilken propositionen
hänför fyra företag, nämligen Saab-Scania AB, Telefon AB L M
NU 1978/79:36
5
Ericsson, Volvo Flygmotor AB och Svenska Radio AB - skall kunna hävda
sig internationellt anses det nödvändigt att den kan ta systemansvar inom
rymdprojekt. Detta kräver ökad volym som ger möjlighet till kontinuerlig
verksamhet över en viss nivå. Enligt regeringens förslag skall staten under ca
fem år genom väsentligt ökade insatser - i stort sett trefaldigade jämfört med
nuvarande nivå - bidra till att höja rymdindustrins kompetens. Regeringen
begär ett bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom
rymd- och fjärranalysområdet intill ett belopp av 200 milj. kr. De utökade
resurserna skall enligt förslaget inriktas på att höja Sveriges andel i de centrala
nyttosatellitprojekten. Den svenska rymdindustrin skall få tillfälle att
målmedvetet bygga upp en bredare kompetens på systemnivå. Det nationella
rymdprogrammet skall kompletteras med ett projektinriktat teknologiprogram
som kan stärka svensk industris konkurrensförmåga. Att industrin får
ökad kompetens på fjärranalysområdet betecknas som särskilt önskvärt. Ett
program med beteckningen Nationella rymdtillämpningar skall bidra till en
bredare inriktning av utvecklingsarbete och systemdefinitionsarbete. Ytterligare
minst 200 personer - utöver nuvarande ca 150 - bedöms kunna få
sysselsättning i kvalificerat tekniskt arbete vid de fyra nämnda företagen, de
flesta vid Saab-Scania AB och Telefon AB L M Ericsson.
Av de båda motioner som har föranletts av propositionen 1978/79:142
innehåller bara den ena, 1978/79:2344, något yrkande som tar sikte på de
föreslagna riktlinjerna för rymdverksamheten. Motionärerna vill att riksdagen
skall uttala sig för förstatligande av de företag som bygger upp sin
kompetens och produktion inom rymdverksamheten med statligt bistånd.
De hävdar att denna nationalisering är nödvändig för att de föreslagna statliga
insatserna skall resultera i en planmässig utveckling i samhällsnyttig riktning
och i rimliga inkomster för staten. Utskottet anser att det på detta område som
på andra finns förutsättningar för att goda resultat kan uppnås i samverkan
mellan staten och privata intressen. Staten har också möjligheter att utforma
sitt stöd till företagen på sådant sätt att den får skälig andel i det ekonomiska
utbyte som dess satsningar kan komma att bidra till.
Utskottet finner följaktligen att riksdagen inte har skäl att göra något
uttalande om förstatligande av företag inom rymdindustrin. Motionen
1978/79:2344 avstyrks alltså i berörd del. De riktlinjer som föreslås i
propositionen ger inte anledning till någon erinran. De tillstyrks av utskottet.
I den nämnda motionen föreslås vidare att en utredning skall tillsättas
”med syfte att frigöra den svenska rymdverksamheten från kulturimperialismen
och informationsimperialismen”. Motionärerna utvecklar relativt
utförligt hur telesatelliter kan utnyttjas för mer eller mindre monopoliserade
informationsinsatser via TV och radio från exempelvis stormaktsdominerade
nyhetsbyråers sida. Det är, menar de, fel att behandla rymdverksamheten
som en i huvudsak endast industripolitisk fråga.
NU 1978/79:36
6
Utan att i övrigt ansluta sig till motionärernas resonemang instämmer
utskottet i deras uppfattning att telesatelliter är ett instrument för informationsspridning
som om det missbrukas kan medföra stora skadeverkningar.
Detta är ett informationspolitiskt och kulturpolitiskt problem som bör
uppmärksammas noga. Så sker också. Det kan vara tillräckligt att här erinra
om den aktuella diskussionen - belyst genom referat i det föregående - om en
eventuell nordisk TV-satellit. Detärenligt utskottets mening inte erforderligt
att riksdagen i det sammanhang som det nu är fråga om överväger om det
behövs ytterligare kulturpolitiskt utredningsarbete med hänsyn till rymdtekniken.
Utskottet vill understryka vad som i propositionen 1978/79:142
sägs om den betydelse som en nationell kompetens inom rymdområdet kan
ha när det gäller inflytande på rymdteknikens praktiska tillämpningar. Med
vad här anförts avstyrker utskottet det senast berörda yrkandet i motionen
1978/79:2344.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det bemyndigande att ikläda staten
ekonomiska förpliktelser som den har begärt. Den anslagssumma som
slutligt föreslås i den nya propositionen är 80 milj. kr. Av det belopp som
tillkommer utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen är huvudparten,
12 milj. kr.,avsedd för det nyssnämnda programmet Nationella rymdtillämpningar.
Utskottet tillstyrker propositionen 1978/79:142 också i vad avser
anslag till rymdverksamheten.
Ett motionsyrkande ansluter till det nu behandlade avsnittet i propositionen.
I motionen 1978/79:2345 begärs ett beslut av riksdagen att anslagsmedlens
fördelning mellan de olika delprogrammen skall göras så flexibel att
resurser kan flyttas från ett delprogram till ett annat. Utskottet konstaterar att
det, såsom anförs i propositionen, bör få ankomma på regeringen att besluta
om den definitiva fördelningen på program och delprogram. Avgörande
kommer härvid att vara vilka projekt som aktualiseras under budgetperioden.
Det är alltså inte tal om något bindande ställningstagande från riksdagens sida
på nuvarande stadium. Principiellt gäller att regeringen måste ha möjlighet
att i den utsträckning den finnér det befogat använda programbudgeten för
styrning av rymddelegationens verksamhet. Likaså gäller självfallet att
delegationen när som helst kan påkalla medgivande att ändra en anslagsfördelning
som regeringen har föreskrivit. Mot bakgrund av vad här sagts finner
utskottet det inte motiverat med ett sådant riksdagsbeslut rörande anslagsfördelningen
som föreslås i motionen 1978/79:2345.
Två frågor rörande rymddelegationens organisation återstår att behandla.
Utskottet tillstyrker att regeringen får begärt bemyndigande att inrätta en
ordinarie tjänst för delegationens ordförande. Beträffande delegationens
sammansättning finns ett yrkande i motionen 1978/79:2345. Motionären vill
att riksdagen skall uttala att delegationen bör få ökad industrianknytning
genom att den förstärks med ledamöter som har direkt anknytning till
berörda industrier. Eventuellt, menar han, kunde regeringen utse en person
som kommer från industrin till delegationens ordförande.
NU 1978/79:36
7
Bland rymddelegationens ledamöter, som enligt dess instruktion
(1977:1066) är elva till antalet, finns f. n. två som företräder de båda mest
betydelsefulla företagen inom den svenska rymdindustrin. Utskottet anser
inte att det finns skäl för att bereda industrin, som ju står i partsförhållande till
delegationen, en utvidgad representation inom denna. Motionsyrkandet
avstyrks alltså.
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för rymdverksamheten
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
1 och med avslag på motionen 1978/79:2344 yrkandet 1
godkänner de riktlinjer som anges i proposionen,
2. beträffande viss utredning rörande rymdverksamheten
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2344 yrkandet 2,
3. beträffande vissa ekonomiska åtaganden
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
2 bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförs i
propositionen ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom
rymd-och fjärranalysområdet som sammanlagt innebär åtaganden
om högst 200 000 000 kr.,
4. beträffande anslag
att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 17
punkten F 4 och med bifall till propositionen 1978/79:142
moment 4 till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 80 000 000 kr.,
b) avslår motionen 1978/79:2345 yrkandet 2,
5. beträffande inrättande av tjänst
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
3 bemyndigar regeringen att vid statens delegation för rymdverksamhet
inrätta en ordinarie tjänst för ordföranden med
beteckningen p,
6. beträffande sammansättningen av statens delegation för rymdverksamhet
att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2345 yrkandet 1.
Stockholm den 19 april 1979
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1978/79:36 8
Näivaratide: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils
Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Lilly
Hansson (s), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c),
Olof Johansson (c) och Rune Johansson i Ljungby (s).
GOTAB 61972 Slockholm 1979