NU 1978/79:30

Näringsutskottets betänkande
1978/79:30

med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:87 om
finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels de förslag om statliga insatser för att
genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) som har lagts fram i propositionen 1978/79:87 (industridepartementet)
och i fem av de sex motioner som har väckts med anledning av
propositionen, dels förslag i nämnda motioner rörande om- och tillbyggnad
av kulsinterverket i Kiruna.

De här aktuella delarna av propositionen och motionerna redovisas
nedan.

Övriga förslag i propositionen och i de med anledning av denna väckta
motionerna samt ett antal motioner från allmänna motionstiden med förslag
som har nära anknytning till LKAB:s verksamhet avser utskottet att
behandla senare i vår.

Företrädare för Statsföretag AB har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, (2) att riksdagen till Tillskott av
medel till Statsföretag A B på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret
1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
700 000 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

Det i propositionen föreslagna medelstillskottet om 700 milj. kr. till
Statsföretag AB är avsett att möjliggöra en finansiell rekonstruktion av
LKAB. Av beloppet har 500 milj. kr. beräknats för att täcka en del av LKAB:s
förlust år 1978. Resterande 200 milj. kr. är avsedda för att möta de finansiella
påfrestningar som kan uppstå för LKAB under år 1979.

I den framställning till regeringen som ligger till grund för propositionen
har Statsföretag begärt bl. a. ett tillskott om 700 milj. kr. för förlusttäckning i
LKAB avseende år 1978 och ett rekonstruktionslån till LKAB på 1 100 milj.
kr. - med villkorlig återbetalningsskyldighet - att lyftas under åren
1979-1981. Enligt propositionen anser regeringen att osäkerheten i LKAB:s

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 30

NU 1978/79:30

resultatprognoser för den nämnda treårsperioden är alltför stor för att det skall
vara möjligt att nu ta ställning till behovet av medel. Regeringen förklarar
också att den inte är beredd att nu ta upp frågan om medelstillskott till
Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna, en
fråga som också behandlas i Statsföretags framställning.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som
behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2170 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. beviljar LKAB ett villkorligt rekonstruktionslån på högst 1 100 000 000
kr. under åren 1979-1981 på de villkor som anges i motionen,

3. begär att regeringen på grundval av förslag från LKAB förelägger
riksdagen förslag om finansiering av om- och tillbyggnad av kulsinterverket i
Kiruna,

1978/79:2172 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt gäller
hemställan (1) att riksdagen till Statsföretag AB för ekonomisk rekonstruktion
av LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1,1 miljard
kronor,

1978/79:2187 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
uttalar att regeringen vid en finansiell rekonstruktion av LKAB beaktar vad i
motionen anförts om omplacering av övertalig personal till befintliga
vakanser,

1978/79:2188 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen beviljar LKAB ett lån på 1 100 000 000 kr. under åren 1979-1981 i
enlighet med vad som anförs i motionen,

1978/79:2193 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan
att riksdagen

1. till lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till LKAB anvisar ett
belopp intill 1 100 milj. kr.,

2. anger erforderliga villkor för nämnda lån,

3. (delvis) hos regeringen ger till känna att om- och tillbyggnad av LKAB:s
kulsinterverk i Kiruna må påbörjas snarast möjligt.

NU 1978/79:30

Motivering

I detta avsnitt refereras motiveringen för de motionsyrkanden som går ut
på att riksdagen nu skall besluta om ett villkorligt rekonstruktionslån till
LKAB på högst 1 100 milj. kr. Motiveringen i övrigt tor de motionsyrkanden
som behandlas i detta betänkande sammanfattas i anslutning till utskottets
ställningstaganden under rubriken ”Utskottet”.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2170 behövs ett
omedelbart beslut om en grundläggande finansiell rekonstruktion av LKAB.
Motionärerna anser att regeringens förslag är otillfredsställande och menar att
LKAB enligt detta förslag inte får möjlighet att undvika att redovisa en
betydande förlust för år 1978 även vid fullt utnyttjande av tillgängliga
reserver. Betydligt allvarligare är emellertid, anför motionärerna, regeringens
ställningstagande till Statsföretags framställning om ett rekonstruktionslån
för perioden 1979-1981. De menar att förutsättningarna härigenom rycks
undan för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet enligt
LK AB:s strukturutredning. Motionärerna delar visserligen uppfattningen att
resultatprognoserna är osäkra men anser det vara ”klart att sannolikheten är
hög för att resultatutvecklingen under de tre åren kommer att bli sådan att
åtgärder för en finansiell rekonstruktion blir nödvändiga”. En hög soliditet
behövs dels för att företaget skall kunna möta de extrema konjunktursvängningarna
i branschen, dels för att LKAB skall få en sådan kreditvärdighet att
företaget kan uppträda självständigt på kapitalmarknaden. Det kanske
viktigaste motivet för en finansiell rekonstruktion är emellertid behovet av
att bland kunder och anställda skapa ett förtroende för ägarnas bedömning att
verksamheten vid LKAB har en framtid. Ett ytterligare argument är att
frågan om hur LKAB-aktierna skall värderas i Statsföretags balansräkning
blir alltmer akut.

Mot denna bakgrund finner motionärerna det nödvändigt att riksdagen nu
fattar beslut om att LKAB får ett villkorligt rekonstruktionslån för åren
1979-1981 på sammanlagt högst 1 100 milj. kr. Lånet förutsätts vara räntefritt
i tre år. Villkoren bör utformas i överensstämmelse med vad som gäller för
motsvarande lån till SSAB Svenskt Stål AB, vilket bl. a. innebär att lån inte
utgår med högre belopp än vad företaget redovisat i förlust. Motionärerna
menar att riksdagen nu bör fatta principbeslut om ett villkorligt rekonstruktionslån
av denna omfattning. När de aktuella behoven för vart och ett av
åren kan överblickas bättre bör regeringen återkomma med förslag till
anvisning av de medel som behövs för resp. år.

En finansiell rekonstruktion av LKAB, vilken inte minst är motiverad av
regionalpolitiska skäl, bör göras i ett längre tidsperspektiv och under
beaktande också av konsekvenserna för moderföretaget Statsföretag AB och
Statsföretagsgruppen i övrigt, sägs det i motionen 1978/79:2193. Det ärenligt
motionärerna nödvändigt att riksdagen nu fastlägger riktlinjer och ramar för
LKAB:s verksamhet på längre sikt. De konstaterar att propositionen inte

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 30

NU 1978/79:30

innehåller någon uppgift om på vilka grunder återbetalningsskyldigheten för
lånet på 1 100 milj. kr. skulle baseras och förutsätter att vederbörande utskott
inhämtar erforderliga upplysningar, ”så att riksdagen får möjlighet att dels
ange grunderna för lånen, dels meddela erforderlig medelsanvisning”.

Motionärerna säger sig vidare förutsätta att frågan om medelstillskott till
Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna
kommer att prövas i samband med behandlingen av spörsmålen om
Statsföretags verksamhetsinriktning och mål.

Också i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1978/79:2188 förordas
- med hänvisning till att ekonomiska resurser behövs för en planmässig
utveckling av LKAB - att ett villkorligt lån på 1 100 milj. kr. ställs till
förfogande under perioden 1979-1981 för en finansiell rekonstruktion av
företaget. Lånet förutsätts vara räntefritt under de tre första åren.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande frågorna om en finansiell rekonstruktion
av LKAB och om en om- och tillbyggnad av företagets kulsinterverk i Kiruna.
Andra frågor om LKAB kommer utskottet att behandla senare.

Finansiell rekonstruktion

LKAB är statens mineralföretag med uppgift att ”eftersöka, utvinna och
förädla mineraliska tillgångar samt driva annan därmed förenlig rörelse” (§ 2
bolagsordningen). Tyngdpunkten i företagets verksamhet ligger på produktion
och förädling av järnmalm i Norrbotten. Utöver järnmalm produceras
inom LKAB och dess dotterföretag bl. a. bly-, zink- och volframsliger,
industrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malm- och mineralprospektering
och internationell konsultverksamhet.

Utvecklingen under lågkonjunkturåren 1975-1978 inom stålindustrin har
medfört bl. a. att LKAB drabbats av svårigheter att avsätta sin malmproduktion.
LKAB gick dock med vinst fram t. o. m. är 1976. För åren 1977 och 1978
redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatter på 630 resp.
preliminärt 870 milj. kr. Fortsatta förluster väntas under de närmaste
åren.

LKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam brytning och
försäljning av järnmalm under perioden fram till år 1983 har utretts av en
arbetsgrupp, benämnd Strukturutredning LKAB 1978. Gruppen bestod av
företrädare för Statsföretag AB, LKAB och berörda personalorganisationer.

Strukturutredningens huvudslutsats är att LKAB:s möjligheter att kvarleva
som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det
viktigaste målet är att göra företaget lönsamt. En förutsättning för detta är en

NU 1978/79:30

finansiell rekonstruktion av LKAB. En sammanfattning av strukturutredningens
resultat ingår i propositionen som bilaga 1 (s. 16 f).

Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen, eftersom den är
LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhet som med sitt
beroende av stålindustrin har gett de stora förlusterna. Genom sin anknytning
till en region där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen har
den stor samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också andra
rörelsegrenar, vilka ses som ett stöd för järnmalmsrörelsens fortlevnad.
Enligt utredningen avser LKAB att i forsta hand inrikta utvecklingen av nya
rörelsegrenar på prospektering efter och utvinning av andra malmer och
mineral än järnmalm, särskilt i Norrbotten. Järnmalmsrörelsen skall dock
förbli LKAB:s huvudverksamhet.

Statsföretag AB har i december 1978 meddelat regeringen att LKAB:s
förväntade soliditetsutveckling är sådan, att det, om en finansiell rekonstruktion
inte sker, föreligger risk för att vissa långfristiga lån till LKAB sägs upp i
anslutning till bokslutet för år 1978 och att företaget tvingas i likvidation i
slutet av år 1979. Den nuvarande ekonomiska situationen för Statsföretagsgruppen
gör enligt Statsföretag att det är uteslutet att koncernen skall kunna
bära några nya finansiella engagemang för LKAB. Därför begär Statsföretag
att staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag
hemställer bl. a. om ett ägartillskott med 700 milj. kr., avsett för täckning av
LKAB:s förlust år 1978, och om ett villkorligt rekonstruktionslån till LKAB
för åren 1979-1981 med 1 100 milj. kr. att lyftas under dessa verksamhetsår.
Lånet förutsätts vara räntefritt i tre år. Om statens medverkan vid en
finansiell rekonstruktion endast innebären mer kortsiktig lösning på LKAB:s
finansiella problem anser Statsföretag att frågan om en nedskrivning med 150
milj. kr. av det bokförda värdet av Statsföretags aktieinnehav i LKAB måste
aktualiseras. 1 sådant fall hemställer Statsföretag om ett tillskott med detta
belopp.

I propositionen föreslås ett medelstillskott till Statsföretag av 700 milj. kr.
Av beloppet avses 500 milj. kr. för täckning av LKAB.s förlust under år 1978,
medan resterande 200 milj. kr. är avsedda för att möta de finansiella
påfrestningar som kan uppstå för LKAB under år 1979. Förslaget om ett
villkorligt rekonstruktionslån på 1 100 milj. kr. för perioden 1979-1981 är
regeringen inte beredd att nu förorda (propositionen s. 12). Som skäl anges att
osäkerheten i resultatprognoserna är alltför stor för att det skall vara möjligt
att ta ställning till behovet av medel. Frågan om ytterligare finansiellt stöd får
enligt propositionen tas upp i slutet av år 1979, när resultatet kan bedömas
närmare.

Regeringens ställningstagande till Statsföretags begäran om ett villkorligt
rekonstruktionslån kritiseras i motionerna 1978/79:2170, 1978/79:2188 och
1978/79:2193, som alla innehåller förslag av innebörd att det begärda lånet
skall beviljas. Också i motionen 1978/79:2172 föreslås att medel utöver
regeringens förslag skall tillföras LKAB.

NU 1978/79:30

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att staten som
ägare bör medverka till en finansiell rekonstruktion av LKAB. Det utredningsarbete
som ligger till grund för propositionen tyder på att företaget bör
ha möjligheter att fortleva som ett betydande järnmalmsföretag. Förslaget i
propositionen att 700 milj. kr. nu skall tillskjutas för att täcka LKAB:s
förluster under i första hand år 1978 tillstyrks sålunda.

Syftet med den finansiella rekonstruktionen är givetvis att skapa förutsättningar
för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet, vilken
har en avgörande betydelse för näringslivet och samhällsutvecklingen i
Norrbotten, särskilt i malmfälten. För att i denna del av vårt land kunna
erbjuda nya, trygga och utökade sysselsättningsmöjligheter bör LKAB
snarast ta upp också andra verksamheter i Norrbotten än brytning av
järnmalm.

Enligt utskottets uppfattning behöver nu också skapas garantier för att
företaget under de närmaste åren - då stora förluster väntas - får en stabil
ekonomisk bas. Riksdagen bör därför, som föreslås i motionerna 1978/
79:2170, 1978/79:2188 och 1978/79:2193, uttala sig för att LKAB får
möjlighet att under perioden 1979-1981 erhålla ett statligt lån förrekonstruktionsändamål
på högst 1 100 milj. kr. Lånet skall vara avsett att täcka förluster
som kan uppstå under vart och ett av verksamhetsåren 1979,1980 och 1981.
Det får ankomma på regeringen att utarbeta förslag till medelsanvisning efter
hand som underlag finns för bedömning av erforderligt belopp.

Lånet bör vara räntefritt i tre år. Återbetalningsskyldighet och övriga
lånevillkor bör regleras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller
för det lån till ett nytt handelsstålbolag - SSAB Svenskt Stål AB - för
rekonstruktionsändamål som riksdagen beslöt om våren 1978 (prop. 1977/
78:87 s. 28 och bilaga 7, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198). Utskottet
förutsätter att regeringen redovisar lånevillkoren för riksdagen i samband
med att förslag om medelsanvisning läggs fram.

Utskottets ställningstagande innebär att motionen 1978/79:2172, som
innehåller förslag av innebörd att riksdagen innevarande budgetår skall
anvisa LKAB ett medelstillskott av 1 100 milj. kr., avstyrks. Motionärernas
önskemål tillgodoses dock i sak enligt utskottets förslag.

1 motionen 1978/79:2187 Föreslås ett riksdagsuttalande av innebörd att
regeringen vid en finansiell rekonstruktion av LKAB bör se till att företaget
vidtar kraftfulla åtgärder för att omplacera övertalig personal till befintliga
vakanta tjänster ”nere i gruvorna”. Som bakgrund till förslaget anför
motionärerna att ett 60-tal befattningar underjord är vakanta samtidigt som
särskilda medel begärs i propositionen 1978/79:87 för att övertalig personal
som uppgår till ca 530 personer skall kunna sysselsättas.

Utskottet, som avser att behandla den nu åsyftade delen av propositionen
senare i vår, anser inte att riksdagen bör göra något uttalande enligt
motionärernas förslag. Motionen avstyrks sålunda. Utskottet förutsätter

NU 1978/79:30

emellertid att företaget i samverkan med de anställdas organisationer strävar
efter att så långt det är praktiskt genomförbart fylla uppkomna vakanser med
personal som är eller inom kort väntas bli övertalig. Praktiska hinder
föreligger dock genom att många befattningar ställer speciella krav på
yrkeskunnande och på anpassning till arbetsmiljön vid underjordsarbete.

Kulsinterverket i Kiruna

I den strategi för ett lönsamt LKAB som skisseras i Strukturutredning
LKAB 1978 ingår bl. a. att utveckla specialprodukter på järnmalmsområdet,
främst pellets. Dessa framställs genom sintring i kulsinterverk. Den relativa
konkurrensförmågan för pellets bedöms vara god.

I motionen 1978/79:2170 föreslås riksdagen begära att regeringen skall
lägga fram ett förslag om finansiering av om- och tillbyggnad av det befintliga
kulsinterverket i Kiruna. Ett uttalande av riksdagen av innebörd att om- och
tillbyggnad av detta verk bör påbörjas snarast möjligt begärs i motionen
1978/79:2193.

Det förefaller uppenbart att efterfrågan på kulsinter kommeratt öka. Därför
finns det starka skäl för LKAB att satsa på en om- och tillbyggnad av
kulsinterverket i Kiruna. Regeringen bör således ge Statsföretag och LKAB i
uppdrag att utreda detta projekt. Den bör därefter snarast förelägga riksdagen
förslag om projektets finansiering.

Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd. Därigenom
tillgodoses syftet med de båda motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:87 moment 2 och med
avslag på motionen 1978/79:2187 till Tillskott av medel till
Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 000 kr.,

b) med anledning av motionen 1978/79:2170 yrkandet 1,
motionen 1978/79:2188 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2193
yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionen 1978/79:2172
yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om lån för rekonstruktionsändamål till Luossavaara-Kiirunavaara
AB,

2. beträffande kulsinterverket i Kiruna

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2170 yrkandet
3 och motionen 1978/79:2193 yrkandet 3 i frågavarande del

NU 1978/79:30

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort.

Stockholm den 27 mars 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s),
Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders
Petersson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s) och Olof Johansson (c).

Reservationer

av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)

1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB (moment 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att osäkerheten i
resultatprognoserna för de närmaste åren är alltför stor för att det nu skall vara
möjligt att bedöma LKAB:s finansieringsbehov för åren 1979-1981. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna 1978/79:2170,1978/79:2188 och 1978/79:2193
såvitt avser förslagen om ett villkorligt rekonstruktionslån av 1 100 milj. kr.
samt förslaget i motionen 1978/79:2172 om ett medelstillskott till LKAB
under innevarande budgetår av 1 100 milj. kr. Härvid räknar utskottet med
att regeringen, som anförs i propositionen, tar upp frågan om ytterligare
finansiellt stöd till LKAB i slutet av år 1979 när resultatutfallet kan bedömas
närmare.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

a) (= utskottet)

b) avslår motionen 1978/79:2170 yrkandet 1, motionen 1978/
79:2172 yrkandet 1, motionen 1978/79:2188 yrkandet 1 och
motionen 1978/79:2193 yrkandena 1 och 2,

NU 1978/79:30

2. beträffande kulsinterverket i Kiruna (moment 2)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med ”Det förefaller” och slutar med ”projektets finansiering” bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det väsentligt att det görs en närmare analys av de
kommersiella möjligheterna till om- och tillbyggnad av kulsinterverket i
Kiruna. En sådan analys är ett exempel på den typ av åtgärder som behövs i en
offensiv strategi, syftande till att återge LKAB lönsamhet. Regeringen bör
sålunda uppdra åt Statsföretag AB och LKAB att närmare analysera detta
projekt och därvid bl.a. undersöka hur det kan finansieras.

Särskilt yttrande

av Sven Andersson i Örebro (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp):

1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB (moment 1)

Utskottet uttalar sig för att LKAB får möjlighet att under perioden
1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruktionsändamål med högst 1 100
milj. kr. Regeringens uppfattning är att osäkerheten i resultatprognoserna är
alltför stor för att man nu skall kunna ta ställning till behovet av medel.
Resultatet påverkas av prisutvecklingen, valutakursen och marknadsutvecklingen.
Som exempel på osäkerheten kan nämnas att det nu förväntade
resultatet för år 1979 skulle kunna bli 175 milj. kr. bättre om dollarkursen
överensstämmer med antagandet i strukturutredningen. Den kursnedgång
som ägt rum balanseras dock av att de totala leveranserna för år 1979 nu
beräknas till 26 milj. ton mot 21,4 milj. ton enligt strukturutredningen.

1 propositionen konstateras att företagets resultatprognoser tyder på
fortsatt behov av statliga medel. Enligt propositionen skall frågan om
ytterligare finansiellt stöd tas upp i slutet av år 1979. Med hänsyn till att
regeringens förslag sålunda inte väsentligen avviker från utskottets uppfattning
ansluter vi oss till denna. Utskottets ställningstagande innebär i
praktiken att medel anvisas först då förluster har konstaterats och att
medelstilldelningen begränsas till 1 100 milj. kr. under den aktuella perioden.

2. beträffande kulsinterverket i Kiruna (moment 2)

Utskottet uttalar att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag
till riksdagen om finansiering av investering i kulsinterverket i Kiruna.

Vi anser att avsaknaden av beredningsunderlag i denna fråga gör att man
inte nu bör göra ett sådant uttalande. Enligt vår mening är det väsentligt att
det först görs en närmare analys av marknadsförutsättningarna för en omoch
tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna. Frågan bör sålunda utredas
ytterligare innan riksdagen beställer ett förslag om finansieringen av denna

NU 1978/79:30

investering. Vi utgår från att regeringen uppdrar åt Statsföretag AB och
LKAB att närmare analysera detta projekt och därvid bl. a. undersöka hur det
kan finansieras.

GOTAB 61771 Slockholm 1979