NU 1978/79:29

Näringsutskottets betänkande
1978/79:29

med anledning av motioner om krigsmaterielindustrin
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1978/79:287 av RolfHagel(apk)och AlfLövenborg (apk),vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med direktiv att
skyndsamt framlägga förslag om ett förstatligande av den privatägda
krigsmaterielindustrin,

1978/79:398 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för förstatligande av den svenska krigsmaterielindustrin,

1978/79:1005 av Nils Berndtson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ett program skyndsamt utarbetas för civilt utnyttjande
av de resurser som kan frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen.

Motiveringen för yrkandet i motionen 1978/79:398 återfinns i motionen
1978/79:397 om ändrade bestämmelser för vapenexport, vilken behandlas av
utrikesutskottet i betänkandet UU 1978/79:25.

Motionerna

I motionen 1978/79:287 sägs inledningsvis att målet för den privatägda
krigsmaterielindustrin är detsamma som för privatkapitalistiska företag i
allmänhet, nämligen att maximera profiten. Motionärerna anför att vittnesbörden
om krigsmaterielindustrins inflytande på rustningspolitiken under
det senaste halvseklet har varit legio och att det även i vårt land finns många
exempel på denna industris aktivitet för att driva rustningskostnaderna i
höjden. De påpekar att Sverige befinner sig bland de stater som har den högsta
militärkostnaden per capita. Enligt motionärerna minskar trovärdigheten av
Sveriges neutralitetspolitik till följd av svenska företags försäljning av
krigsmateriel till utlandet. De erinrar om att den svenska folkriksdagen för
nedrustning, som hölls i Stockholm i januari 1978, uttalade att avspänningspolitiken,
för att bli trovärdig, måste följas av militär nedrustning och krävde
att krigsindustrin läggs om till civil produktion. Motionärerna framhåller till
sist att det parti som de företräder anser att en avgörande förutsättning för att
Sverige skall komma ur kapprustningsspiralen, för att militärkostnaderna
skall kunna sänkas kraftigt och för att en omläggning av krigsindustrin till
civil produktion skall kunna påbörjas är ett förstatligande av AB Bofors, Saab -

1 Riksdagen 1978/79. 17 sam!. Nr 29

NU 1978/79:29

Scania AB m.fl. foretag som utvecklar och framställer krigsmateriel.

I den motivering till hemställan i motionen 1978/79:398 som lämnas i
motionen 1978/79:397 hävdas bl. a. att det vore rimligt att all vapenexport till
förtryckarstater stoppas, att stater som försvarar sin demokratiska regim mot
inre och yttre fiender får köpa vapen och att befrielserörelser som kämpar för
sitt folks frihet får göra detsamma. Detta mål kan enligt motionärerna uppnås
samtidigt som den stränga restriktivitet och kontroll Sverige nu har i fråga om
vapenhandel bibehålls. Motionärerna anser emellertid att, parallellt härmed,
den svenska vapenindustrin bör ställas under samhällets kontroll genom att
ägandet överförs till staten.

Under hela 1970-talet har från vänsterpartiet kommunisternas sida krävts
att ett program utarbetas för övergång från militär till civil produktion inom
den nuvarande krigsmaterielindustrin. Detta påpekande görs i motionen
1978/79:1005, som främst tar upp situationen förflygplansindustrinsdel. Det
önskade programmet är enligt motionärerna motiverat bl. a. för att trygga
sysselsättningen för arbetare och tjänstemän. I motionen hävdas att den
aktuella debatten om den framtida flygplanstillverkningen visar på allvarliga
försummelser i fråga om planeringen för civil produktion. Motionärerna
menar att de ansvariga på olika nivåer uppenbarligen har utgått från att när
Viggenprojektet är slutfört en ny miljardsatsning på militära flygplan skall
följa. Ett avbrytande av den väldiga miljardrullningen till militärflyget
framställs därför som ett oundvikligt hot mot anställningen för tusentals
anställda vid Saab-Scania AB och en katastrof för bygden, främst Linköpings
kommun, där 20 % av hela sysselsättningen och 40 % av industrisysselsättningen
baseras på militär verksamhet. Statsmakterna, vilkas beslut utgjort
själva grunden för utvecklingen inom flygplanssektorn, måste också, anförs
det i motionen, ta ett särskilt ansvar för sysselsättningen genom att planera
för alternativ produktion. Motionärerna pekar på att energi, sjukvård, miljö
och kollektivtrafik är områden som behöver resurser.

1 motionen erinras vidare om att regeringen beslutat inrätta en delegation
med uppgift att underlätta en övergång till civil verksamhet inom den
militära flygplansindustrin och att delegationen skall bearbeta de förslag som
flygindustrikommittén (Fö 1978:01) har framlagt. Motionärerna menar dock
att regeringens åtgärd är otillräcklig. De anser att starka skäl talar för att en
särskild utredning tillsätts med klara direktiv att utarbeta det av motionärerna
önskade programmet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Tidigare utredningar

Vid sin behandling år 1978 av motioner i samma ämne lämnade
näringsutskottet (NU 1977/78:51) en översikt över vissa avslutade eller
pågående utredningar m. m. rörande krigsmaterielindustrins situation i

NU 1978/79:29

Sverige. Översikten avsåg bl. a. krigsmaterielexportutredningens betänkande
(SOU 1970:63) Svensk krigsmaterielexport, 1969 års försvarsforskningsutrednings
delbetänkande (SOU 1970:54) Forskning för försvarssektorn, projektgruppens
vid försvarsdepartementets planerings- och budgetsekretariat
rapport år 1975 Försvarsindustriella problem, 1974 års försvarsutrednings
delbetänkande (SOU 1975:6) Säkerhetspolitik och totalförsvar och dess
slutbetänkande (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 samt B3LA-beredningens
rapport (Ds Fö 1977:7). För en närmare redogörelse för innehållet i
dessa betänkanden hänvisas till 1978 års utskottsbetänkande.

Den i januari 1978 tillsatta flygindustrikommittén (FLIK) (Fö 1978:1;
ordförande: f. d. generaldirektör Sten Wåhlin) har i uppdrag bl. a. att utreda
alternativa projekt för flygindustrin som innebär att B3LA inte utvecklas.
Kommittén har i november 1978 avgett delbetänkandet (Ds Fö 1978:8)
Flygindustrikommitténs betänkande: Del I.

Kommittén, som alltså inte haft i uppgift att ta ställning till om
utvecklingsarbetet på B3LA skall fullföljas, föreslår att anskaffningen av
attackflyg närmast inriktas på det s. k. A 20-systemet. Om den tekniska
osäkerheten i produktionen visar sig bli för stor eller om kostnaderna enligt
detta alternativ blir för höga bör enligt kommittén ett principbeslut om
anskaffande av utländska plan fattas snarast möjligt. Detta alternativ bedöms
dock ha stora principiella och praktiska nackdelar jämfört med alternativet
A 20. Kommittén anför vidare följande (s. 32 f.):

Oavsett vilket beslut om flygplanupphandlingen som kommer att fattas
måste regeringen omedelbart ta initiativ till överläggningar med berörda
företag och fackliga organisationer i syfte att snarast finna nya arbetsuppgifter
som kan ge alternativ sysselsättning. För den personal som inte kan beredas
sysselsättning på respektive ort krävs arbetsmarknadspolitiska insatser.

För att kompensera ett bortfall av det flygindustriella utvecklingsarbetet är
det angeläget att man från samhällets sida är beredd att med olika insatser
stimulera till sådant utvecklingsarbete som kan ge ett motsvarande bidrag till
vårt lands teknologiska standard. Ett sådant stöd bör utformas så att man
inom industrin utnyttjar och vidareutvecklar teknisk kompetens på hög nivå.
Fluvudvillkoret härför är att det finns eller skapas marknader för produkter på
hög teknologisk nivå och att det finns avnämare som kan betala vad det
kostar att erhålla dem. I detta sammanhang bör också understrykas den
möjlighet som statsmakterna har att inrikta den offentliga efterfrågan mot
sådana produktområden som förutsätter en tekniskt avancerad industriproduktion.
Exempel på sådana har kommittén bl. a. anvisat inom energi-,
kommunikations- och sjukvårdsområdena.

1 en andra etapp avser kommittén att redovisa sina överväganden om den
svenska robotindustrin.

Försvarets materielverk har utrett behovet av och möjligheterna att i
framtiden utveckla och tillverka försvarsmateriel inom landet. Till grund för
utredningen har legat försvarsgrenschefernas programplaner för perioden
1978/79-1982/83. En sammanfattande redogörelse för utredningen har
lämnats i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bilaga 7 s. 76 f.).

1* Riksdagen 1978/79. 17 samt. Nr 29

NU 1978/79:29

1 utredningen har behovet av en inhemsk försvarsindustrien kapacitet
bedömts främst med hänsyn till krigsproduktionen och till risken för
importbegränsningar och utlandsberoende i fredstid. Möjligheterna att på
lång sikt bevara en inhemsk försvarsmaterielindustri med kapacitet för
utveckling och produktion av olika materieltyper har bedömts genom att de
medel som har avsatts i planerna jämförts med uppskattade ekonomiska
miniminivåer för berörda industrier. Flygplans- och robotindustrin
behandlas inte i detta sammanhang. Utredningen bedömer vilka materieltyper
som vi behöver inhemsk kapacitet för men för vilka möjligheterna att
behålla en sådan kapacitet är i riskzonen. Sådana materieltyper är enligt
utredningen finkalibriga vapen, spränggranater, drivladdningar, krut och
hylsor, ammunition till finkalibriga vapen, tändrör för eldrörsammunition,
torpeder och utskjutningsanordningar, sjöminor och sjunkbomber med
fällnings- och kontrollsystem, strids- och eldledningssystem för fartyg,
övervattensfartyg, ubåtsbatterier samt maskeringsmateriel.

I utredningen behandlas vidare den totala sysselsättningen för försvarets
räkning inom den svenska industrin och inom försvarets materielverks
ansvarsområde. Sysselsättningen bedöms under perioden 1976-1983 minska
väsentligt.

Mot bakgrund av försvarssektorns betydelse för sysselsättningen i Linköpings
kommun tillsatte regeringen år 1974 en särskild arbetsgrupp under
ordförandeskap av landshövding Per Eckerberg för bevakning av sysselsättningsfrågor
i Linköping. Gruppen, som lagt fram förslag om upprättande av
bl. a. en livsmedelsindustri, ett produktutvecklingscentrum och ett plastforskningsinstitut,
skall upplösas med anledning av att regeringen nyligen
tillsatt en delegation för beredning av frågor om civil verksamhet vid den
militära flygindustrin (se nedan).

Planering för civil verksamhet inom krigsmaterielindustrin

Industriministern har i december 1978 tillkallat en delegation för beredning
av frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser m. m. (Dir 1978/
79:106). Ordförande är generaldirektör Tony Hagström. 1 delegationen ingår
dessutom representanter för bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU),
näringslivet, berörda löntagarorganisationer, lokala intressenter samt vissa
departement och myndigheter.

1 direktiven konstateras att anskaffningen av nästa attackflygssystem
kommer att kräva minskade insatser av främst utvecklingspersonal i
flygindustrin. I första hand anges det ankomma på berörda företag att inom
andra verksamhetsgrenar nyttiggöra de resurser som inte krävs för militär
produktion. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan också bli aktuella. Delegationen
skall i samverkan med berörda företag och fackliga organisationer
undersöka möjligheterna för berörd personal till civil sysselsättning både
inom och utom flygindustrins ram. Delegationen skall därvid i första hand

NU 1978/79:29

undersöka vilka möjligheter till civil sysselsättning som finns inom flygindustrins
ram och i vilken mån statliga insatser är nödvändiga för att sådan
sysselsättning skall komma till stånd. Effekterna på konkurrenssituationen
skall särskilt klarläggas. Därutöver skall delegationen tillsammans med
berörda myndigheter och organisationer undersöka möjligheterna till utvecklingsprojekt
inom andra områden, som bedöms vara angelägna för samhället.
Särskilt nämns att delegationen bör undersöka förutsättningarna för att via
den offentliga upphandlingen möjliggöra större projekt med betydande inslag
av teknisk utveckling. Delegationen skall enligt direktiven arbeta skyndsamt.
Dess förslag bör redovisas fortlöpande.

Regeringen har vidare i februari 1979 beslutat att en särskild utredare skall
tillkallas med uppdrag att utarbeta långsiktiga alternativa produktions- och
sysselsättningsplaner inom de delar av försvarsmaterielindustrin som inte
omfattas av den militära flygindustrin och som således inte berörs av den
nyssnämnda delegationens arbete. En utgångspunkt för uppdraget är enligt
direktiven (Dir 1979:1) riksdagens begäran år 1978 om en planering av
alternativ produktion för försvarsmaterielindustrin. 1 en första etapp av sitt
arbete skall utredaren studera erfarenheterna från andra områden, t. ex.
varven, där statsmakterna har beslutat sig för att verka för alternativ
produktion. 1 direktiven uttalas att de industrier som tillverkar försvarsmateriel
i första hand har ansvaret för att alternativ till den nuvarande
produktionen utarbetas när försvarets beställningar inte räcker till för att
upprätthålla nuvarande produktionsvolym. Förutsättningarna för att trygga
sysselsättningen påverkas gynnsamt av att de berörda industrierna i flera fall
tillhör stora koncerner med goda möjligheter att omfördela personella
resurser, sägs det vidare. Utredaren skall ha nära samarbete med berörda
tillverkare och med de anställda och deras organisationer. Utredningsarbetet
bedöms kunna bedrivas utan att pågående omstruktureringar inom industrin
stannar av. Bland utredarens uppgifter ingår att inventera möjligheterna till
konkreta projekt inom andra samhällssektorer än försvaret vilka kan tänkas
ha nytta av de erfarenheter och kunskaper som finns inom försvarsindustrin.

Regeringsbeslut i februari 1979 om B3LA

Statsminister Ola Ullsten har den 23 februari 1979 meddelat att regeringen
fattat principbeslut om att avbryta utvecklingen av flygplansprojektet B3LA/
A 38. Utvecklingen av Jaktviggen för att förbättra attackförmågan fortsätter.
Samtidigt kommer regeringen att satsa på en omläggning av flygindustrins
produktion. Statligt stöd kommer att ges till lovande civila projekt.

I den presskommuniké som utfärdades i samband med regeringens
tillkännagivande anförs bl. a. följande:

NU 1978/79:29

De berörda företagen har givetvis det primära ansvaret för att ta fram civila
utvecklingsprojekt. Det faktum att både SAAB:s flygdivision och Volvo
Flygmotor är delar av stora koncerner bör kunna underlätta en sådan
övergång. Regeringen har nyligen tillkallat en delegation med uppgift att
inleda förhandlingar i syfte att bibehålla utvecklingskapacitet inom flygindustrin
och underlätta övergång till civil verksamhet. Delegationen skall göra
en genomgripande inventering av möjligheterna att inom de berörda
företagen utnyttja de flygindustriella resurserna för civil verksamhet. Enligt
sina direktiv skall delegationen också tillsammans med berörda myndigheter
och organisationer pröva utvecklingsprojekt inom för samhället angelägna
områden. Delegationen kommer att fortlöpande redovisa resultat av sitt
arbete för regeringen under våren och sommaren 1979.

SAAB har för sin del redan beslutat att satsa på civil flygplansutveckling
och produktion. Bland sådana projekt kan nämnas passagerar- och transportflygplanet
Transporter. Vidare för SAAB i dag diskussioner med utländska
flygplantillverkare om deltagande i civila utländska flygplansprojekt. Regeringen
är för sin del beredd att överväga statliga stödinsatser för civilflygplansprojekt
som är realiserbara från marknadssynpunkt. 1 detta sammanhang
bör ett skolflygplansprojekt studeras. Det arbete man nu lagt ner på
B3LA/A 38 bör i viss utsträckning kunna nyttiggöras för ett sådant
flygplan.

Volvo Flygmotor har framhållit att man är beredd att göra stora satsningar
med egna medel i syfte att komma in på den civila flygmotormarknaden. För
Volvo Flygmotors del torde såväl utländska samarbetsprojekt som en
expansion inom området civilt motorunderhåll kunna innebära väsentliga
tillskott. Även Volvo Flygmotor har framhållit behovet av statligt stöd för att
gradvis öka beläggningen genom civila projekt.

Av betydelse för flygindustrin är rymdområdet. Sverige deltar i dag i
samarbetet inom det europeiska rymdorganet ESA för utveckling av tele- och
observationssatelliter och av bärraketen Ariane. Regeringen kommer inom
kort att lägga en proposition om väsentligt ökade insatser i det europeiska
rymdsamarbetet och om en utvidgad svensk rymdverksamhet. Denna
satsning beräknas på sikt ge jobb åt ytterligare drygt 200 personer, främst
inom SAAB och LM Ericsson.

Det finns i dag ett allmänt behov av att stimulera teknik- och produktutveckling
inom svensk industri. Regeringen avser att under våren lägga fram
förslag om insatser på detta område. 1 den industripolitiska proposition som
regeringen aviserat kommer att föreslås att en fond skapas för stöd till större
industriella utvecklingsprojekt. Fonden skall göra det möjligt att inrikta
industriellt utvecklingsarbete mot mer långsiktigt betydelsefulla men
därmed också mer riskfyllda projekt.

Oavsett dessa civila satsningar måste den personal minskas, som i dag
sysslar med utveckling av militära flygplan. Regeringen kommer snarast att
låta utreda arbetsfördelningen mellan flygindustrin, Förenade fabriksverken
och försvaret. Man skall också försöka förenkla nuvarande ordning för
materielanskaffning.

Förhandlingarna om fortsatt utvecklingsarbete på militära flygplan och
robotar kommer att kontinuerligt följas av flygmaterielberedningen inom
försvarsdepartementet.

NU 1978/79:29

Tidigare riksdagsbehandling av liknande motioner

Motionsyrkanden med samma innebörd som yrkandet i motionen 1978/
79:1005 har tidigare behandlats åren 1971-1974,1976 och 1978 (NU 1971:54,
1972:43, 1973:11, 1974:24, 1975/76:26 och 1977/78:51).

När ämnet senast behandlades - på grundval av flera motioner med skilda
yrkanden - underströk näringsutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande att det var synnerligen viktiga frågor som hade aktualiserats av
motionärerna. Utskottet framhöll med hänvisning till sina uttalanden
tidigare år att det primära ansvaret för företagens produktionsinriktning
måste åvila företagen själva. Dessa har under senare år genom statsmakternas
beslut fått ett ökat ansvar för sina anställdas trygghet, anförde utskottet, som
också fann det väl befogat att samhället deltar i en planering för eventuella
omställningar och i vissa fall bidrar till att underlätta övergången till civil
produktion. I betänkandet erinrade utskottet om att regeringen tillsatt en
särskild arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Linköping samt
om den i januari 1978 tillsatta flygindustrikommittén.

1 en motion hade föreslagits att riksdagen skulle hos regeringen begära en
utredning av formerna för en alternativ produktions- och sysselsätta ngsplanering
vid bl. a. de företag som är beroende av militära beställningar. Med
anledning av denna motion underströk utskottet behovet av en långsiktig
planering för försvarsindustrin. Grundregeln måste enligt utskottet vara att
det i första hand är industrins sak att utarbeta alternativ till den nuvarande
produktionen om statsmakterna inte kan fortsätta att upprätthålla hittillsvarande
produktionsvolym. Om detta inte lyckades hade emellertid statsmakterna
här som på andra områden det övergripande ansvaret. Med hänsyn till
att de företag som tillverkar försvarsmateriel hade vissa svårigheter att
utveckla lönsam civil produktion fanns det, sade utskottet, skäl för att en
särskild utredning tillkallades med uppdrag att undersöka kostnader,
metoder och ansvarsfördelning för en alternativ produktionsplanering för
krigsmaterielindustrin. Riksdagen anslöt sig till detta uttalande. De övriga
motioner som var aktuella avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Svar på frågor i riksdagen

Industriminister Erik Huss besvarade den 6 februari 1979 en fråga (1978/
79:305) av Nils Berndtson (vpk) om direktiven för och sammansättningen av
delegationen för beredning av frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella
resurser m. m. (se s. 4 f.).

Den 13 mars 1979 besvarade industriministern tre frågor av Christer
Nilsson(s)(1978/79:380)och Åke Polstam (c)(1978/79:396,1978/79:397)om
sysselsättningssituationen inom Saab-Scania AB i Linköping och om förutsättningarna
för att bevara den svenska flygindustrins teknologiska

NU 1978/79:29

kunnande, m. m. Industriministern anförde att flygplansbeslutet får konsekvenser
i första hand för den militära utvecklingen men att det i huvudsak
inte påverkar produktions- och underhållsverksamheten under den närmaste
tioårsperioden. Sysselsättningen inom tillverkning och underhåll av flygplan
är således, sade han, tryggad under mycket lång tid framöver. Efterfrågan på
utvecklingsarbete inom den militära flygplanssektorn kommer emellertid att
minska. Flygplansbeslutet innebär att flygindustrin måste ställa om till en
större andel civil produktion. Denna uppgift ankommer det i första hand på
de berörda företagen att lösa, uttalade industriministern. Han hänvisade till
att en sådan omorientering redan pågår och förklarade att regeringen är
beredd att på olika sätt ge sitt stöd. Diskussioner om vissa konkreta projekt
pågick mellan industridepartementet och berörda företag. Eftersom civil
flygplansutveckling inte helt kan ersätta militär utveckling borde även
möjligheterna att på annat sätt inom och utom flygindustrin öka efterfrågan
på tekniskt avancerat utvecklingsarbete tas till vara. Även denna uppgift
skulle det ankomma främst på de berörda företagen att lösa. Industriministern
erinrade om den delegation som har nämnts i det föregående och
meddelade att delegationen under våren och sommaren 1979 fortlöpande
skulle rapportera resultat av sitt arbete. Slutligen fäste industriministern
uppmärksamheten på den nyligen avlämnade propositionen (1978/79:142)
om svensk rymdverksamhet. De insatser som föreslås där beräknas medföra
värdefull stimulans försvensk högteknologiindustri och ökad internationell
konkurrenskraft för svensk rymdteknik, sade han. Preliminära uppskattningar
pekar på att ett par hundra arbetstillfällen på någon sikt kommer att
skapas vid främst Saab-Scania och L M Ericsson.

Utskottet

I två av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande föreslås att
riksdagen tar initiativ som skall leda till ett förstatligande av den svenska
krigsmaterielindustrin. Enligt hemställan i motionen 1978/79:398 skall
riksdagen direkt uttala sig till förmån för en sådan åtgärd. Motionärernas
yrkande framförs i anslutning till ett yrkande om ändring av bestämmelserna
för svensk vapenexport, vilket behandlas av utrikesutskottet (UU 1978/
79:25). I motionen 1978/79:287 föreslås att en utredning tillsätts med direktiv
att skyndsamt framlägga förslag om ett förstatligande av krigsmaterielindustrin.
Motionärerna erinrar om att Sverige befinner sig bland de stater som har
den högsta rustningskostnaden per capita och att den svenska folkriksdagen
för nedrustning, som hölls i januari 1978, uttalade att avspänningspolitiken,
för att bli trovärdig, måste följas av nedrustning. Ett förstatligande av AB
Bofors, Saab-Scania AB och andra privatägda företag som framställer
krigsmateriel är enligt motionärerna nödvändigt om Sverige skall komma ur
kapprustningsspiralen och en omställning till civil produktion skall kunna
påbörjas.

NU 1978/79:29

Att Sverige upprätthåller egen produktion av försvarsutrustning är en
förutsättning för tilltron till den svenska neutralitetspolitiken. Det är
väsentligt att den industri som tillverkar utrustning för försvaret är föremål
för stark samhällelig insyn och kontroll. Denna kontroll kan åstadkommas
och åstadkommes också på skilda sätt. Enligt utskottets mening förutsätter
den emellertid inte att staten har ägaransvaret för industrierna i fråga. Det bör
vidare påpekas att den del av produktionen som avser krigsmateriel är
jämförelsevis liten i många företag. Att ett industriföretag till någon del
tillverkar krigsmateriel kan knappast vara ett tillräckligt skäl för förstatligande
av företaget i dess helhet. Att staten övertar endast delar av
tillverkningen vid ett företag torde i regel vara svårgenomförbart, särskilt i de
fall då krigsmaterielproduktionen är nära sammankopplad med civil produktion.
Ett förstatligande av krigsmaterielindustrin kan inte heller sägas
innebära att förutsättningarna för en omställning till civil produktion blir
enklare. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motionerna
1978/79:287 och 1978/79:398.

Förslaget i motionen 1978/79:1005 om att ett program för övergång från
militär till civil produktion skall utarbetas har motiverats främst med
sysselsättningspolitiska skäl. Motionärerna pekar framför allt på att Linköpingsregionen
skulle bli hårt drabbad vid en driftinskränkning vid SaabScania
till följd av minskade försvarsbeställningar. De menar också att ett
särskilt ansvar för sysselsättningens upprätthållande ligger på statsmakterna,
vilkas tidigare beslut har utgjort själva grunden för utvecklingen inom
flygplanssektorn.

Av detta betänkande har redan framgått att regeringen i december 1978
tillkallat en delegation för beredning av frågor om civilt utnyttjande av
flygindustriella resurser. Delegationen, som enligt direktiven skall arbeta
skyndsamt, har att inventera möjligheterna för berörd personal vid flygindustrin
till civil sysselsättning såväl inom som utom denna industris ram.
Regeringen har som nämnts vidare i februari i år beslutat att en särskild
utredare skall tillkallas med uppgift att ge förslag till alternativ produktionsoch
sysselsättningsplanering inom försvarsmaterielindustrin i övrigt. Statsmakterna
följer alltså med uppmärksamhet utvecklingen i sysselsättningshänseende
inom försvarsmaterielindustrin. En sådan begäran om utredning
som motionärerna föreslår finner utskottet med hänsyn härtill inte påkallad,
varför utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande förstatligande av krigsmaterielindustrin

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:287 och 1978/
79:398,

NU 1978/79:29

2. beträffande program för civilt utnyttjande av resurser för krigsma
terielproduktion

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1005.

Stockholm den 13 mars 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s),
Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils
Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly
Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd
Oskarsson (c), Rune Johansson i Ljungby (s) och Ulla Orring (fp).

GOTAB 61758 Slockholm 1979