NU 1978/79:24

Näringsutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av motioner om byggnadsmaterialindustrin
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1978/79:390 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att byggnadsmaterialindustrin bör
förstatligas,

1978/79:765 av Eric Marcusson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om tegelindustrins framtida utveckling.

Motiveringen för yrkandet i motionen 1978/79:390 finns i motionen 1978/
79:396 om bostadspolitiken, vilken har hänvisats till civilutskottet.

Motionerna

En social bostadspolitik med en socialistisk inriktning innebär, anförs i
motiveringen för motionen 1978/79:390, långt gående förändringar och
ingrepp mot privata vinst- och spekulationsintressen på hela bostadsmarknaden.
Som ett led i en politik med denna inriktning kräver vänsterpartiet
kommunisterna, utöver prisstopp och sänkning av priserna på byggnadsmaterial,
att byggnadsmaterialindustrin skall förstatligas.

Motionärerna anför att ägarförhållandena, den tekniska strukturen och
prispolitiken inom byggnadsmaterialindustrin har gett stora profiter till
byggnadsmaterialtillverkarna och har lett till allt högre byggkostnader och
bostadshyror. Av samma skäl har också samhällsbyggande i form av skolor,
sjukhus, gator och vägar fördyrats. Motionärerna uttalar i detta sammanhang
att socialdemokraterna då och då aktualiserar frågan att överföra byggnadsmaterialsektorn
i samhällets ägo men aldrig på allvar har sökt förverkliga
detta krav. I stället har staten underlättat en tilltagande monopolisering och
koncentration, anför motionärerna. Det förstatligande av byggnadsmaterialindustrin
som vänsterpartiet kommunisterna kräver måste börja med de
tunga monopoliserade delarna av denna industri, heter det i motionen.

I motionen 1978/79:765 erinras om att vissa uppgifter om tegelindustrins
allmänna struktur har redovisats i statens industriverks utredning (S1ND
1977:5) Byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin. Motionärerna
saknar dock en bredare bedömning av tegelindustrins framtida utveckling.
De anför att stora investeringar behövs i tegelbranschen om t. ex. taktegelindustrins
framtid skall kunna tryggas och betraktar det som nödvändigt att

1 Riksdagen I97R/79. 17 sami. Nr 24

NU 1978/79:24

en branschutredning kommer till stånd. Statens industriverk bör få i uppdrag
att följa branschens problem och föreslå näringspolitiska insatser, uttalar
motionärerna.

Aktuellt utredningsarbete

Vissa utredningar

I näringsutskottets betänkande 1977/78:5 har lämnats en redogörelse för
byggkoncentrationsutredningens betänkande (SOU 1977:43) Koncentrationstendenser
inom byggnadsmaterialindustri, statens industriverks utredning
(SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri samt
konkurrensutredningens delbetänkande (SOU 1977:51) Fusioner och förvärv
i svenskt näringsliv 1969-73-en fallstudie. I samma betänkande har också
redovisats visst utredningsarbete inom statens pris- och kartellnämnd om
förhållandena på byggnadsmaterialområdet.

Under år 1978 har konkurrensutredningen färdigställt slutbetänkandet
(SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag, i vilket föreslås att nuvarande
lagstiftning skall skärpas och kompletteras med ett system för kontroll av
företagskoncentration. En proposition i frågan avses bli färdig under
sommaren 1979.

Statens industriverk har publicerat en rapport (SIND 1978:5) som utgör en
uppföljning av den ovan nämnda utredningen om byggnadsindustri och
byggnadsmaterialindustri. Statens pris- och kartellnämnd har fortsatt sin
löpande granskning av cementindustrin och publicerat en undersökning om
denna industri år 1977 (Pris- och kartellfrågor 1978:5). Arbete pågår med att
kartlägga den utveckling som skedde under år 1978 inom detta område.

Utredningsarbete inom regeringskansliet och byggbranschrådet

För samråd mellan berörda samhällsorgan, arbetsmarknadens parter och
näringslivets organisationer i frågor som mer väsentligt berör byggnadsverksamhetens
förhållanden och utveckling finns sedan år 1973 ett till industridepartementet
knutet centralt branschråd för byggnadsverksamheten (byggbranschrådet;
ordförande sedan den 20 oktober 1978: statssekreterare Bengt
Westerberg). Enligt de riktlinjer för rådets verksamhet som utfärdades år
1973 och som fortfarande gäller skall rådet bl. a. medverka vid inhämtande av
underlag för statsmakternas bedömning av frågan hur näringspolitiken inom
byggområdet lämpligen bör vara utformad. Där brister i informationsunderlaget
föreligger, bör rådet ta initiativ till utredningar och verka för en
samordning av olika utredningsinitiativ och utredningsarbeten.

Detta arbete syftade enligt trepartiregeringen till att ge underlag för en mer
total och långsiktig bedömning av byggsektorns utveckling och behov av
näringspolitiska insatser (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 41). Enligt budgetpro -

NU 1978/79:24

positionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 4) avsågs ett program för
näringspolitiska åtgärder för byggnadsbranschen bli redovisat under budgetåret
1978/79.

Några uttalanden om näringspolitiska insatser inom byggsektorn har inte
gjorts av den nuvarande regeringen. Arbete pågår emellertid inom industridepartementet
och byggbranschrådet i syfte att undersöka vilka åtgärder som
kan vara erforderliga.

Uppgifter om tegelindustrin

Vissa data om tegelindustrin återfinns i näringsutskottets betänkande
1977/78:36. Efter aktualisering av dessa uppgifter kan följande bild tecknas.

Tegelindustrin sysselsätter f. n. ca 1 000 personer. Antalet tegelbruk har
halverats under 1970-talet och uppgår f. n. till ett drygt 20-tal. Tillverkningen
av taktegel är koncentrerad till två av dessa. Förbrukningen av tegelsten i
Sverige uppgick år 1978 till ca 160 miljoner sten (ca 190 miljoner år 1977),
varav ca 3 miljoner sten (ca 10 miljoner år 1977) importerades. Exporten år
1978 uppgick till ca 3 miljoner sten. Produktionsenheternas storlek varierar
från 4 miljoner till 20 miljoner tegel per år. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet
bedöms f. n. uppgå till ca 70 % (februari 1978 ca 80 %). Vid
taktegelbruken utnyttjas kapaciteten dock helt. Produktionsenheternas
tekniska status varierar starkt. Huvuddelen av produktionen utgörs av
fasadtegel. Samtliga tegelprodukter är utsatta för konkurrens åv andra
material.

Översiktliga uppgifter om förhållandena inom tegelindustrin finns i statens
industriverks utredning (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri.
Sålunda redovisas för denna industri bl. a. antal arbetsställen och
sysselsatta och produktionssaluvärde år 1974 (s. 326) samt produktionsvolymutvecklingen
under perioden 1968-1975 (s. 336). Vissa sammanslagna
data redovisas också för varugrupperna sten-, tegel-, cement- och betongvaror.
Dessa data avser bl. a. utvecklingen av försäljning (s. 294), förbrukning (s.
297) och sysselsättning (s. 31 Dunder perioden 1968-1975 samt prognoser om
tillförseln till den svenska marknaden perioderna 1975-1980 och 1980-1985
(s. 559). Reviderade prognoser har senare publicerats av industriverket i den
uppföljande rapporten SIND 1978:5 (s. 103).

Tidigare riksdagsbehandling av vissa frågor om byggnadsmaterialindustrin Förstatligande Under

1970-talet har riksdagen nästan varje år behandlat frågan om
förstatligande av delar av byggnadsmaterialbranschen. Under riksmötet

NU 1978/79:24

1977/78 skedde detta vid två tillfällen, då riksdagen på förslag av näringsutskottet
avslog motionsyrkanden av i stort sett samma innebörd som det nu
aktuella. Redogörelser för frågans tidigare behandling finns i betänkandena
NU 1977/78:5 och NU 1977/78:36.

Vid frågans behandling i november 1977 (NU 1977/78:5 s. 8) anförde
utskottet, som utgick från att motionärernas hemställan närmast avsåg
cementindustrin, att det inte kunde finna att åtgärder med den inriktning
som motionärerna föreslog självklart skulle medföra lägre priser och i övrigt
bättre förhållanden inom byggnadssektorn. Såväl vid detta tillfälle som när
frågan åter aktualiserades i februari 1978 (NU 1977/78:36 s. 3 f.) hänvisade
utskottet också till de uttalanden om förestående näringspolitiska insatser för
byggbranschen som hade gjorts av regeringen i budgetpropositionerna år

1977 och år 1978.

Branschutredning om tegelindustrin

På förslag av näringsutskottet (NU 1977/78:36) avslog riksdagen våren

1978 en motion av samma innebörd som den nu aktuella. Utskottet ansåg att
det inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig för en utredning om
tegelindustrin. Härvid hänvisade utskottet till det då pågående arbetet inom
regeringskansliet med ett program för näringspolitiska åtgärder för byggnadsbransch^
och utgick från att övervägandena om ett sådant program även
innefattade en analys av behovet av särskilda insatser för tegelindustrin.
Utskottet nämnde också att under det dittillsvarande arbetet med
programmet inga önskemål om speciella insatser för tegelindustrin hade
framförts till industridepartementet elier inom det till departementet knutna
byggbranschrådet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet dels motionen 1978/79:390 i vilken
föreslås ett riksdagsuttalande av innebörd att byggnadsmaterialindustrin bör
förstatligas, dels motionen 1978/79:765 som innehåller förslag om en
utredning om tegelindustrins framtida utveckling.

Motioner om förstatligande av vissa delar av byggnadsmaterialindustrin,
närmast cementindustrin, har avslagits av riksdagen nästan varje år under
1970-talet. Frågan behandlades vid två tillfallen under riksmötet 1977/78,
varvid näringsutskottet avstyrkte de då aktuella motionsyrkandena med
hänvisning till bl. a. det utredningsarbete som pågick inom regeringskansliet i
syfte att ta fram underlag för näringspolitiska insatser för byggbranschen (NU
1977/78:5,1977/78:36). Det nu aktuella motionsyrkandet i ämnet ingår som
en del i vänsterpartiet kommunisternas förslag om bostadspolitiken och har
till syfte att byggnadskostnaderna och därmed bl. a. bostadshyrorna skall
minskas.

NU 1978/79:24

Utskottet anser att det inte har framkommit några skäl som bör föranleda
ändring av den inställning som utskottet uttryckte vid två tillfällen under
föregående riksmöte. Motionen 1978/79:390 avstyrks sålunda.

Frågan om ett uttalande rörande behovet av utredningarom tegelindustrin
behandlades av riksdagen våren 1978 med anledning av en motion av samma
innebörd som den nu aktuella. Näringsutskottet ansåg att det inte fanns
anledning för riksdagen att då göra ett sådant uttalande och hänvisade bl. a.
till det pågående arbetet inom regeringskansliet med ett program för
näringspolitiska åtgärder för byggnadsbranschen (NU 1977/78:36 s. 4).

Sedan riksdagen förra året behandlade frågan har statens industriverk
publicerat en uppföljning (SIND 1978:5) av en tidigare gjord utredning om
byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin. Det publicerade materialet
innehåller emellertid enbart översiktliga uppgifter om förhållandena
inom tegelindustrin.

Det får förutsättas att frågor rörande förhållandena mer i detalj rörande
tegelindustrin bevakas av regeringen under det löpande utredningsarbetet
inom t. ex. byggbranschrådet och statens industriverk. Härigenom skapas
underlag för bedömning av om det behövs särskilda insatser för tegelindustrin.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:390 om förstatligande av
byggnadsmaterialindustrin,

2. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:765 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utredningsarbete rörande tegelindustrin.

Stockhom den 27 februari 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune
Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

GOTAB 61558 Stockholm 1979