NU 1978/79:20

Näringsutskottets betänkande
1978/79:20

med anledning av motioner om ändringar i lotteriförordningen
(1939:207), bl. a. rörande automatspel

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1978/79:547 av Arne Pettersson (s)och Valter Kristenson(s), vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att tillåta spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater i
enlighet med vad som anges i motionen,

2. att värdet å högsta vinst i lotterier enligt lotteriförordningens § 2 ändras
till att vinst icke må överstiga 200 kr.,

3. att för deltagande i [nämnda lotterier] fordras en insats som icke må
överstiga 3 kr.,

1978/79:563 av Joakim Ollén (m), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lag om upphörande av förbud mot spel på
enarmade banditer,

1978/79:1513 av Bo Siegbahn (m)och Rune Torwald (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utarbetandet av ett lagförslag snarast
möjligt, enligt vilket spelautomater med låga insatser kan tillåtas.

Motiveringen för det här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:563
återfinns i den till skatteutskottet hänvisade motionen 1978/79:562 om
återinförande av mellanölet. Motionen 1978/79:563 innehåller även ett
yrkande om upphävande av alkoholreklamförbudet. Sistnämnda fråga
behandlar utskottet i betänkandet NU 1978/79:19.

Riksdagsbeslut hösten 1978

På förslag av regeringen beslöt riksdagen hösten 1978 (prop. 1978/79:20,
NU 1978/79:11, rskr 1978/79:45) om vissa ändringar i lotteriförordningen
(1939:207). Dessa ändringar (SFS 1978:759) innebär främst att förbud har
införts mot visst automatspel. Vidare har en justering skett av vissa
värdegränser, bl. a. vid s. k, anmälningslotterier.

Automatspel

Sedan den 1 januari 1979 är det förbjudet att anordna automatspel när
vinsterna utgör pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (1 § lotteri -

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 20

NU 1978/79:20

förordningen efter ändring 1978:759). Denna regel tillkom med anledning av
riksdagens beslut hösten 1977 (NU 1977/78:15, rskr 1977/78:44) att hos
regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s. k.
enarmade banditer och liknande apparater från den 1 januari 1979.

Endast i fråga om tidpunkten för förbudets ikraftträdande redovisades
skilda uppfattningar inom näringsutskottet vid frågans behandling hösten
1978 (NU 1978/79:11). Vad gällde lämpligheten av ett förbud var utskottet
sålunda enigt. I ett särskilt yttrande (s. 11) erinrade dock moderata
samlingspartiets företrädare i utskottet om att partiets representanter hösten
1977 hade gått emot majoritetens förbudslinje och i stället hade förordat de
riktlinjer för regleringen av automatspelet som hade framlagts i propositionen
1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer. Med hänsyn till att förslaget i
propositionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel, m. m. ”svarar mot
vad en klar majoritet inom riksdagen har begärt” ville han emellertid inte
motsätta sig att det genomfördes. I detta sammanhang betonades det
angelägna i att berörda myndigheter noga följer hur spelverksamheten
utvecklas efter förbudet.

Med anledning av propositionen 1978/79:20 väcktes motioner som syftade
till att tillstånd skulle kunna ges för visst automatspel med lägre insatser än en
krona. Dessa motioner avslogs av riksdagen på förslag av näringsutskottet,
som härvid enhälligt anförde följande (NU 1978/79:11 s. 4 f.):

1 flera motioner berörs det spel som förekommer i nöjesparker, t. ex.
Liseberg i Göteborg, och i folkparker. 1 motionen 1978/79:24 föreslås att
riksdagen skall avslå propositionen och samtidigt begära ett nytt förslag av
regeringen av innebörd bl. a. att det skall vara möjligt för nöjesparker av
Lisebergs karaktär att få anordna automatspel om insatsen utgör högst 25 öre.
Förslag om att spelautomater "med lägre insatser” skall kunna tillåtas i
nöjesparker, t. ex. Liseberg, läggs fram i motionen 1978/79:22. Ett av
lotteriutredningen år 1976 framlagt förslag - av innebörd att ”enarmade
banditer” får ställas ut endast på tivolin och i samband med offentliga
nöjestillställningar i folkparker, att insatsen inte får överstiga 25 öre, att
högsta vinst inte får överstiga tjugo gånger insatsen och att s. k. förhöjd
vinstchans inte får förekomma-förordas i motionen 1978/79:21. Förslag till
erforderlig lagtext bör enligt sistnämnda motion utarbetas av vederbörande
riksdagsutskott. 1 samtliga tre motioner anförs att s. k. 25-öresspel endast har
förströelsekaraktär och sålunda inte medför de risker för sociala skadeverkningar
som var ett avgörande motiv för riksdagens beslut år 1977. Spelintäkternas
ekonomiska betydelse för Liseberg understryks i motionerna 1978/
79:22 och 1978/79:24.

Näringsutskottet tog i sitt tidigare nämnda betänkande NU 1977/78:15
ställning mot tanken att spel på s. k. 25-öresautomater skulle tillåtas.
Utskottet anförde därvid (s. 8) att ett förbud mot dessa automater visserligen
knappast - annat än i undantagsfall - torde kunna motiveras med risker för
sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos 25-öresautomater
kan dock, uttalade utskottet, inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att
motivera avsteg från principen att "enarmade banditer och liknande
apparater” skall vara förbjudna. Utskottet anförde vidare att det från

NU 1978/79:20

kontrollsynpunkt är angeläget med enhetliga bestämmelser.

Utskottet ser inga skäl att nu frångå denna uppfattning och avstyrker
sålunda yrkandena i motionerna 1978/79:21, 1978/79:22 och 1978/79:24 av
innebörd att spel på 25-öresautomater skall kunna tillåtas.

Värdegränser vid s. k. anmälningslotterier

Enligt nu gällande bestämmelser om s. k. anmälningslotterier enligt 2 §
lotteriförordningen får högsta insats vara 1 kr. och värdet på högsta vinst 50
kr. Dessa värdegränser beslöts hösten 1978 på förslag av regeringen i
propositionen 1978/79:20.1 den mån förslaget innebar höjningar av tidigare
gällande beloppsgränser motiverades det som en av inflationen påkallad
åtgärd (propositionen s. 34 f.). I propositionen uttalades att höjningarna inte
innebar något principiellt ställningstagande och således inte föregrep lotteriutredningens
arbete. Någon erinran framfördes inte motionsvägen, och
förslagen tillstyrktes vid utskottsbehandlingen (NU 1978/79:11 s. 6 f.).

Motionerna

Som motivering för förslaget i motionen 1978/79:563 anförs principiella
argument mot de förbud mot mellanöl, alkoholreklam och spel på s. k.
enarmade banditer som riksdagen under senare tid har beslutat om. En
redogörelse för dessa argument lämnar utskottet i betänkandet NU 1978/
79:19, där frågor rörande förbuden mot alkohol- och tobaksreklam tas
upp.

Det från årsskiftet 1978-1979 gällande förbudet mot visst automatspel
anser motionären vara inkonsekvent, eftersom något förbud inte finns mot
exempelvis roulettspel, totospel eller flipperspel. Han anför vidare att det
givetvis kan hävdas att ”banditspeiet” i enskilda fall var skadligt men ställer
frågorna ”i vilken utsträckning och för hur många?” och "Är banditspel
avsevärt mycket farligare än totospel som riksdagen inte bara tillåter utan
'tjänar’ hundratals miljoner kronor på varje år?”

I motionen 1978/79:547 erinras om att motionärerna vid behandlingen
hösten 1978 av propositionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel, m. m.
väckte en motion med förslag av huvudsaklig innebörd att ”oskyldigt”
förströelsespel med s. k. 25-öresautomater inte skulle omfattas av förbudet.
Motionärerna för nu fram detta önskemål på nytt och hänvisar till de skäl som
anfördes hösten 1978.

Vidare erinrar motionärerna om de höjningar av värdegränserna vid s. k.
anmälningslotterier som beslöts av riksdagen hösten 1978. De anser att
beloppsgränserna kan höjas ytterligare utan att man behöver avvakta
resultatet av det pågående arbetet inom lotteriutredningen (H 1972:03).

Också i motionen 1978/79:1513 ifrågasätts lämpligheten av att nu gällande
förbud mot automatspel också gäller spel på 25-öresautomater i nöjesparker.

NU 1978/79:20

Motionärerna anför att inga sociala vådor har påtalats i samband med spel på
dessa automater, vilka har en avgörande betydelse för nöjesparkernas
finansiering. För att belysa denna betydelse återges uppgifter om inkomsterna
från spelverksamheten vid nöjes- och kulturparken Liseberg i Göteborg,
som i ett 40-tal år haft automater av denna typ. Motionärerna menar att
en ny lagstiftning, enligt vilken spelautomater med låga insatser kan tillåtas,
bör träda i kraft helst redan vid den tidpunkt då berörda nöjesparker öppnar
för säsongen.

Pågående utredning

1972 års lotteriutredning (H 1972:02; ordförande: generaldirektör Sven
Heurgren) har till uppgift att utreda regleringen av lotteriverksamheten.
Utredningens slutbetänkande väntas föreligga under våren 1979.

Utskottet

De ändringar i lotteriförordningen (1939:207) som beslöts av riksdagen i
november 1978 (prop. 1978/79:20, NU 1978/79:11, rskr 1978/79:45, SFS
1978:759) innebär bl. a. att det sedan den 1 januari 1979 är förbjudet att
anordna automatspel när vinsterna utgör pengar, värdebevis, spelpolletter
eller liknande. Tillstånd kan dock ges för spel på fartyg i internationell
trafik.

I motionen 1978/79:563 föreslås att förbudet skall upphävas. Motionerna
1978/79:547 och 1978/79:1513 innehåller förslag av innebörd att spel på
automater med låga insatser, närmast s. k. 25-öresautomater, skall kunna
tillåtas.

Vad beträffar skälen för de nu gällande nya bestämmelserna hänvisar
utskottet till betänkandet NU 1977/78:15, propositionen 1978/79:20 och
betänkandet NU 1978/79:11. Utskottets motivering för att förbudet mot
spelautomater skulle omfatta även 25-öresautomater har återgetts i det
föregående vid redovisningen av riksdagsbeslutet hösten 1978. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning att nu ompröva de fattade besluten.
Motionsyrkandena om avskaffande eller uppmjukning av nuvarande förbud
mot automatspel avstyrks sålunda.

I motionen 1978/79:547 föreslås också att värdegränserna för insats och
vinst vid s. k. anmälningslotterier enligt 2 § lotteriförordningen skall höjas.
Som påpekas i motionen justerades dessa värdegränser av riksdagen i
november 1978. Utskottet förutsätter att hithörande frågor behandlas av
lotteriutredningen (H 1972:02), vars slutbetänkande beräknas föreligga under
våren 1979. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för
riksdagen att tillmötesgå motionärernas önskemål. Utskottet avstyrker
sålunda motionen i här behandlad del.

NU 1978/79:20

Utskottet hemställer

1. beträffande upphävande av förbudet mot automatspel
att riksdagen avslår motionen 1978/79:563 yrkandet 2,

2. beträffande tillstånd för visst automatspel med lägre insatser
att riksdagen avslår motionen 1978/79:547 yrkandet 1 och
motionen 1978/79:1513,

3. beträffande högsta tillåtna insats och vinst vids. k. anmälningslotterier att

riksdagen avslår motionen 1978/79:547 yrkandena 2 och

Stockholm den 13 februari 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Arne Blomkvist (s),Sven Andersson i Örebro(fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c),
Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson i Husum (s),
Wivi-Anne Radesjö (s). Sivert Andersson (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Särskilt yttrande

beträffande upphävande avförbudet mot automatspel av Erik Hovhammar (m)
och Margaretha af Ugglas (m):

När näringsutskottet hösten 1978 behandlade frågan om införande av
förbudet mot automatspel påpekade moderata samlingspartiets representant i
ett särskilt yttrande till utskottets betänkande NU 1978/79:11 (s. 1 l)att det då
aktuella regerings försl aget byggde på ett tidigare principbeslut av riksdagen.
Han ansåg att starka skäl talade för en mildare form för reglering än vad som
föreslogs i propositionen 1978/79:20 men ville med hänsyn till att förslaget i
denna svarade mot vad en klar majoritet inom riksdagen hade begärt inte
motsätta sig att det genomfördes. Han betonade emellertid att det är
angeläget att berörda myndigheter noga följer hur spelverksamheten
utvecklas efter förbudet. Verksamheten kan komma att ta sig andra, mindre
godtagbara former som det blir svårt att kontrollera och ingripa mot. Vidare
bör, anförde han, förbudets konsekvenser för ekonomi och sysselsättning
inom bl. a. restaurangbranschen analyseras.

Riksdagen fattade beslut i frågan i november 1978. Det finns mot angiven
bakgrund inte anledning att nu aktualisera frågan om upphävande av
förbudet. 1 princip delar vi emellertid den uppfattning som ligger bakom för -

NU 1978/79:20

slaget i motionen 1978/79:563, nämligen att förbuden mot mellanöl,
alkoholreklam och s. k. enarmade banditer har tillkommit mera som ett
uttryck för en moralisk övertygelse än som resultat av sakliga överväganden.
Samhället bör inte förbjuda beteenden enbart därför att de i största allmänhet
anses vara olämpliga. Förbudsbeslut måste framstå som konsekventa i sin
utformning, så att medborgarna kommer att respektera riksdagens beslut.

1475 Stockholm 1979