NU 1978/79:18

Näringsutskottets betänkande
1978/79:18

med anledning av propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:60 har regeringen i bilaga 1 (handelsdepartementet)
framlagt förslag om
dels vissa åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet,
dels vissa därmed sammanhängande anslag och ramar för kreditgarantier.

1 samma proposition har regeringen i bilaga 2 (arbetsmarknadsdepartementet)
framlagt förslag rörande särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande (nedan resp.
s. 3).

Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1978/79:2 y) i ärendet (bilaga,
s. 15).

Skodelegationen har inkommit med en skrivelse i ärendet.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås åtgärder i syfte att säkra erforderlig läderskoproduktion
på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunkt.
Bl. a. föreslås generellt stöd i form av offertlån för perioden 1979-1981, under
vilken tid den svenska industrins konkurrenskraft förutsätts stärkas. Efter år
1981 förutsätts skoindustrin ha uppnått en sådan lönsamhet att ytterligare
offertlån inte erfordras. Behovet av offertlån för budgetåret 1978/79 kan
tillgodoses med disponibla medel.

För investeringar i maskiner och byggnader föreslås för budgetåret 1978/79
2,5 milj. kr.

Vissa strukturförändringar erfordras inom skobranschen. Ett holdingbolag
med arbetsnamnet Skokartongen föreslås bildas, i vilket avses ingå åtta
skoföretag. För budgetåret 1978/79 föreslås för detta ändamål skostrukturlån
på sammanlagt 5,5 milj. kr.

Vidare föreslås att ett skoinstitut inrättas. Institutet avses få till uppgift
bl. a. att vara ett centralt service- och rådgivningsorgan i fråga om produktoch
designutveckling samt marknadsföring.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 18

NU 1978/79:18

Kreditgarantier inom en ram av 17 milj. kr. föreslås för skoföretags behov
av säsongskrediter.

För tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om gummistövlar
föreslås för budgetåret 1978/79 8 milj. kr. i försörjningsberedskapslån och 4
milj. kr. i statlig kreditgaranti till Tretorn AB. Vidare föreslås åtgärder för att
stödja sysselsättningen vid företaget.

Förslag

I bilaga 1 till propositionen föreslås i första hand (s. 20) att riksdagen
godkänner de åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet som
föredragande statsrådet har förordat.

Vidare framläggs förslag om vissa anslag m. m. Under angivna punkter
föreslås:

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt förs var (s. 20 f.)
att riksdagen

1. medger att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediter till
läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,

2. medger att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000 kr. till
rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar.

V:7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrierfs. 21)
att riksdagen till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 2 500 000 kr.

V:9 Försörjningsberedskapslån (s. 21)
att riksdagen till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000
kr.

V:10 Skostrukturlån (s. 21)
att riksdagen till Skostrukturlån på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.

1 bilaga 2 till propositionen föreslås (s. 36 f.) att riksdagen medger att det
under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget B 12 (1977/78) Särskilt sysselsättningsstöd
till Tretorn AB får disponeras i enlighet med vad föredragande
statsrådet har förordat.

NU 1978/79:18

Motionerna

Motionerna är följande:

1978/79:55 av Bo Lundgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen uttalar
att den s. k. Skokartongen bildas men företrädesvis med endast ett investmentbolag
som ägare,

1978/79:135 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att det föreslagna holdingbolaget Skokartongen skall ha ett
dominerande samhälleligt ägarengagemang,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheter till modifieringar av företaget Skokartongen,

3. beslutar att fasthålla vid det mål för läderskoproduktionen som
beslutats i anledning av propositionen 1976/77:85,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av importreglerande åtgärder för läderskoproduktionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prissättningen i detaljhandeln med skor,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
produktionsresurser i malpåse m. m.,

1978/79:136 av Kjell Mattsson (c), vari hemställs att riksdagen [som sin
mening] ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
avsnitt 2.5 [Skokartongen] i propositionen 1978/79:60,

1978/79:144 av Grethe Lundblad (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s),
vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar att gummistöveltillverkningen vid
Tretorn AB i Helsingborg senast 1981 bör samordnas med verksamheten
inom AB Skokartongen,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att frågan om produktion i Sverige
av lättgummiskor ur försörjningsberedskapssynpunkt blir föremål för ytterligare
överväganden,

1978/79:145 av Johan Olsson (c), vari hemställs att riksdagen [som sin
mening] ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
behovet av en god tillgång på hantverksservice för upprätthållande av en god
försörjningsberedskap på skoområdet.

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 18

NU 1978/79:18

Uppgifter om pågående förhandlingar rörande bildandet av holdingbolaget
Skokartongen

Av ett pressmeddelande från handelsdepartementet den 5 december 1978
framgår att tre investmentbolag, nämligen Investment AB Asken, AB
Bonnierforetagen och Borås Invest AB, har beslutat att omedelbart påbörja
slutliga förhandlingar om att överta de åtta företag som har förklarat sig
beredda att ingå i Skokartongen.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslöt våren 1977 om åtgärder för försörjningsberedskapen på
skoområdet (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238). Flera
särskilda former av lån till läderskoindustrin har kommit till användning,
såsom skostrukturlån, försörjningsberedskapslån, lån mot offert och avskrivningslån.
Dessa stödformer beskrivs närmare på s. 4 f. i propositionen, där
även en redogörelse för olika former av statlig kreditgaranti till skoföretag
finns intagen.

Den s. k. skodelegationen tillsattes av regeringen i april 1977 med uppgift
att leda en omstrukturering och effektivisering av skoindustrin. Delegationens
arbete skall vara avslutat vid utgången av år 1978. Delegationen har
bl. a. lämnat förslag till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) rörande
olika former för stöd till skoindustrin.

Skodelegationen överlämnade i augusti 1978 till handelsministern en
”sammanfattande rapport med förslag till säkerställande av viss minimiproduktion
av läderskor”. De i propositionen föreslagna åtgärderna bygger på
denna rapport.

Utskottet behandlar i det följande vissa av de frågor som tas upp i
propositionen. I den mån förslag i denna inte kommenteras särskilt, tillstyrks
de av utskottet.

Mål för försörjningsberedskapen på läderskoomrddel

Enligt riksdagens beslut våren 1977om mål för försörjningsberedskapen på
skoområdet bör en årlig produktion av ca 2 miljoner par läderskor säkerställas.
En produktion av 2,5 miljoner par bör eftersträvas. I den nu aktuella
propositionen förordar regeringen (s. 9)stöd till en produktion som motsvarar
målet 2 miljoner par läderskor under vart och ett av åren 1979-1981. De
statsfinansiella kostnaderna för att upprätthålla denna försörjningsberedskapsnivå
innebär emellertid, sägs det i propositionen (s. 10), att ”nuvarande
produktionsmål kan komma att omprövas under perioden 1979-1981”.

Detta uttalande kritiseras i motionen 1978/79:135. Motionärerna anser att
det skapar osäkerhet om statsmakternas vilja att stå för det angivna målet. De

NU 1978/79:18

förordar ett särskilt uttalande av riksdagen av innebörd att det år 1977
beslutade målet ligger fast.

Försvarsutskottet påminner om att en ändring av 1977 års produktionsmål
kräver ett nytt beslut av riksdagen. Eftersom något förslag om sådant beslut
inte har lämnats av regeringen, är målet oförändrat. Försvarsutskottet finnér
angeläget att produktionsmålet står fast.

Näringsutskottet instämmer i vad försvarsutskottet har anfört om produktionsmålet
för försörjningsberedskapen på skoområdet. 1977 års mål gäller
fortfarande. Något uttalande av riksdagen av den innebörd som föreslås i
motionen 1978/79:135 behövs inte. Denna avstyrks sålunda i här behandlad
del.

Skoinstitutet

En stiftelse - Skoinstitutet - skall enligt propositionen (s. 13) bildas med
uppgift att bistå skobranschen med bl. a. produkt- och designutveckling,
svensk marknadsföring och exportförsäljning. Stiftelsens huvudmän skall
enligt förslaget vara staten, skoindustrin, berörda arbetstagarorganisationer
och skodetaljhandeln. Skodelegationen har bedömt de totala kostnaderna för
institutet under åren 1979-1981 och räknar med behov av statliga bidrag med
resp. 2,5, 2,7 och 3,0 milj. kr. åren 1979, 1980 och 1981. Delegationen har
härvid utgått från att ca 25 % av de totala kostnaderna bestrids med intäkter
vid försäljning av tjänster till skoföretagen.

Enligt propositionen kommer statliga bidrag till verksamheten under år
1979 att utgå enligt skodelegationens förslag. Bl. a. med hänsyn till att
lönsamheten inom skoindustrin därefter bör kunna förbättras anser regeringen
att finansieringen av institutet fr. o. m. år 1980 i ökande utsträckning
bör ske genom avgifter från sko företagen. Målet bör enligt propositionen vara
att ett permanent inrättat skoinstitut skall avgiftsfinansieras i sin helhet.

Med hänvisning till vad som sagts i propositionen rörande statliga bidrag
och avgiftsfinansiering har skodelegationen till utskottet uttryckt farhågor
beträffande möjligheterna att upprätthålla verksamheten vid institutet.

Utskottet förutsätter att frågan om omfattningen fr. o. m. år 1980 av
statliga bidrag till Skoinstitutet kommer att prövas förutsättningslöst i det
årliga budgetarbetet. Institutet har sålunda möjlighet att föra fram sina
önskemål i samband med detta.

Skokartongen

Skodelegationen har fört förhandlingar med ett antal skoföretag, vilkas
ägare önskar sälja eller alternativt avveckla sina skoföretag. Dessa förhandlingar
har skett för räkning av ett tänkt holdingbolag med arbetsnamnet
Skokartongen. I propositionen föreslås att s. k. skostrukturlån skall kunna
utgå för att göra det möjligt för Skokartongen att inköpa de aktuella

NU 1978/79:18

skoföretagen. Härvid har förutsatts att Skokartongen kan disponera ett
riskvilligt ägarkapital i storleksordningen 6-8 milj. kr. Förhandlingar har
enligt propositionen också förts med ett antal investmentbolag om att de
skulle gå in som ägare till Skokartongen.

Av skodelegationens sammanfattande rapport - som finns fogad till
propositionen som underbilaga 1 till bilaga 1 - framgår (s. 27) att det vid
förhandlingarna med säljarna av de aktuella företagen har förutsatts att
säljarna erhåller befrielse från skatt på realisationsvinst. Utskottet konstaterar
att riksdagen, om den bifaller de i bilaga 1 till propositionen angivna
åtgärderna för försörjningsberedskapen på skoområdet, också torde ha iklätt
staten vissa ekonomiska åtaganden vilkas exakta omfattning inte kan
fastställas förrän tidigast efter 1980 års taxering.

Tanken att ett holdingbolag skall bildas tillstyrks i motionen 1978/79:135.
Motionärerna finner förslaget överensstämma med tidigare socialdemokratiska
förslag om bildande av s. k. hörnstensföretag och saneringsbolag.
Däremot vänder sig motionärerna mot att regeringen i propositionen (s. 16)
avvisar tanken på ett statligt ägarengagemang. De föreslår ett riksdagsuttalande
av innebörd att samhället minst bör ha en dominerande ägarandel i
Skokartongen.

I likhet med vad som anförs i propositionen kan utskottet inte se att några
väsentliga vinster skulle uppnås genom ett statligt ägarengagemang. Ett
statligt företag skulle normalt få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
som andra företag. Det väsentliga är att Skokartongen får ägare som har
goda förutsättningar att driva företaget. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:135.

Enligt motionen 1978/79:55 skulle det vara lämpligast att endast ett
investmentbolag tar det fulla ansvaret som ägare till Skokartongen. I
motionen 1978/79:136 anförs att inte bara investmentbolag utan även
nuvarande ägare av företag som avses ingå i holdingbolaget Skokartongen bör
kunna vara ägare till detta.

Efter det att motionstiden gick ut har handelsdepartementet meddelat att
slutliga förhandlingar rörande bildandet av Skokartongen har inletts mellan
tre investmentföretag, nämligen Investment AB Asken, AB Bonnierföretagen
och Borås Invest AB. Utskottet finner att det inte finns anledning för
riksdagen att nu uttala sig om här behandlade ägarförhållanden och avstyrker
sålunda motionerna 1978/79:55 och 1978/79:136.

I motionen 1978/79:135 sägs att regeringens utdragna handläggning av
frågan om bildandet av Skokartongen kan äventyra hela projektet och
därmed framtida försörjning och sysselsättning på skoområdet. Motionärerna
föreslår ett uttalande av riksdagen av innebörd att regeringen bör kunna
genomföra den föreslagna omstruktureringen även om vissa modifieringar
skulle behöva göras av företaget Skokartongen.

Utskottet finner det inte meningsfullt att riksdagen gör ett uttalande enligt
motionärernas förslag. Det anges inte i motionen vari de tilltänkta modifie -

NU 1978/79:18

ringarna skulle bestå. Inte heller har motionens förespråkare i utskottet
närmare angett vad som åsyftas. Bl. a. mot bakgrund av vad som nyligen har
meddelats från handelsdepartementet om slutliga förhandlingar mellan vissa
investmentbolag avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1978/79:135 om ett
riksdagsuttalande rörande modifieringar av Skokartongen.

Ytterligare ett motionsyrkande gäller Skokartongen. I motionen 1978/
79:144 föreslås att riksdagen skall uttala att gummistöveltillverkningen vid
Tretorn AB i Helsingborg bör samordnas med verksamheten inom Skokartongen
senast år 1981. Motionärerna finner det otillfredsställande att en mer
långsiktig lösning av produktionen av gummistövlar inte har skisserats i
propositionen, vilken i första hand behandlar läderskoindustrins problem.
Särskilt om Skokartongen får statligt ägarinflytande finns det enligt motionärerna
skäl för att produktionen av bl. a. gummistövlar direkt eller genom
ett långsiktigt produktionsavtal samordnas med Skokartongens produktion.

Enligt utskottets uppfattning innebär vad som föreslås i propositionen inte
något hinder mot en sådan utveckling som motionärerna skisserar. Det synes
därför inte finnas någon anledning för riksdagen att uttala sig i den riktning
som motionärerna föreslår. Motionen 1978/79:144 avstyrks sålunda i denna
del.

Importrestriktioner

Behovet av handelspolitiska åtgärder för att säkerställa försörjningsberedskapen
diskuteras i ett särskilt avsnitt i propositionen (s. 16 f.). Det finns, sägs
det här, särskild anledning för ett litet, starkt exportberoende land som
Sverige att slå vakt om frihandeln och de internationella regler som värnar
denna. Avsteg från dessa regler från svensk sida riskerar, understryks det, att
mötas av motåtgärder från andra länder. I propositionen framhålls att ca 80 96
av vår läderskoimport kommer från länder inom EG eller EFTA. De
importrestriktioner som vidtogs hösten 1975 riktade sig bl. a. mot dessa
länder och uppfattades, sägs det i propositionen, av dem som brott mot våra
internationella avtal. I detta sammanhang påpekas i propositionen att
statshandelsländernas andel av läderskoimporten uppgår till 6 å 7 96 och att
importen från utpräglade lågprisländer var 7,4 96 under första halvåret 1977
och 4,6 96 under motsvarande tid 1978.

Enligt motionen 1978/79:135 finns klara risker för en ökad import från
lågprisländerna. Motionärerna påpekar att skodelegationen i sin rapport har
framhållit att den inte anser det vara möjligt att lösa skoindustrins problem
utan orimliga kostnader för staten om inte också handelspolitiska åtgärder
vidtas. En omstrukturering av skoindustrin måste enligt motionärernas
uppfattning stödjas av importreglerande åtgärder för läderskor. I motionen
föreslås ett riksdagsuttalande av denna innebörd.

Utskottet erinrar om att importen från lågprisländer f. n. utgör en ringa

NU 1978/79:18

andel av den totala importen av läderskor. Av de skäl som anges i
propositionen är det viktigt att inga importrestriktioner införs. Utskottet vill
emellertid - i likhet med vad som anförs i propositionen - framhålla
betydelsen av att utvecklingen av importen från lågprisländerna noga följs.
Förslaget i motionen 1978/79:135 om ett riksdagsuttalande om behov av
importreglerande åtgärder för läderskoproduktionen avstyrks.

Alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen

ÖEF har sedan år 1977 studerat ett s. k. malpåsealternativ, dvs. möjligheterna
att i viss utsträckning säkerställa försörjningsberedskapen på tekoområdet
genom att maskinutrustning hålls tillgänglig men förvaras i ”malpåse”.
Utredningsresultatet sägs i propositionen (s. 18) tyda på att svårigheterna med
att utbilda ny arbetskraft är det stora problemet då det gäller att lita till
maskinutrustning i malpåse. Resultatet av ÖEF:s studier på tekoområdet kan
i viss utsträckning också vara giltiga även för skoområdet. Det är dock, sägs
det samtidigt i propositionen, angeläget att undersöka om det är möjligt att
minska svårigheterna genom särskilda förberedelser.

Innan ett uppdrag med denna inriktning ges bör regeringen, anförs i
motionen 1978/79:135, precisera vilka åtgärder som avses. Åtgärderna bör
presenteras i 1979 års budgetproposition, varigenom riksdagen får möjlighet
att bedöma deras lämplighet och genomförbarhet.

Försvarsutskottet finnér det rimligt att regeringen låter göra undersökningar
av olika slag i syfte att finna möjliga vägar i den s. k. malpåsefrågan.
Lösningar av stor principiell betydelse förutsätter försvarsutskottet kommer
att anmälas för riksdagen innan de används i planeringen. Näringsutskottet
har samma uppfattning och avstyrker sålunda det aktuella yrkandet i
motionen 1978/79:135.

1 motionen 1978/79:135 påtalas också nödvändigheten av att man tryggar
de tidigare led i produktionskedjan som behövs för försörjningen med
läderskor. Dessa frågor behandlas inte i propositionen. Motionärerna säger sig
utgå från att ÖEF bevakar frågorna men föreslår samtidigt ett uttalande av
riksdagen i ämnet.

Motionärerna torde syfta på insatsvaror vid skoproduktion och maskiner,
inkl. reservdelar till dessa. Det ingår i ÖEF:s löpande uppgifter att bevaka
hithörande frågor och föreslå regeringen de åtgärder som kan behövas. I
ÖEF:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 65) lämnas en redogörelse
för ÖEF:s handläggning av ärenden rörande lån och lånegarantier till
bl a. garveriindustrin. Något särskilt uttalande av riksdagen behövs inte.
Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet i här behandlad del.

En god tillgång på skomakare skulle sannolikt stärka försörjningsberedskapen
på skoområdet väsentligt, anförs i motionen 1978/79:145. Motionären
erinrar om att riksdagen våren 1978 begärde att en utredning om hantverkets
situation skall tillsättas (NU 1977/78:55 s. 30, rskr 1977/78:273). Detta ärende

NU 1978/79:18

bereds f. n. inom regeringskansliet.

Försvarsutskottet påpekar att utskottet redan år 1977 anförde (FöU 1976/
77:11 s. 8) att god tillgång på reparationsverkstäder är ett mycket värdefullt
komplement till den inhemska nytillverkningen vid en försörjningskris. I
likhet med näringsutskottet (NU 1976/77:1 y) underströk försvarsutskottet
vid detta tillfälle vikten av att servicebehovet i ett krisläge noga beaktas i
planeringen.

Näringsutskottet har samma uppfattning även nu och förutsätter att
hithörande frågor beaktas vid utformningen av direktiven för den utredning
om hantverkets situation och framtidsutsikter som riksdagen redan har
uttalat sig för. Med anledning av vad som anförs i motionen 1978/79:145
föreslår utskottet att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Stöd för tillverkning av lättgummiskor

I propositionen återges (s. 19) skodelegationens uppfattning att den från
försörjningsberedskapssynpunkt inte har funnit det möjligt att säkra tillverkningen
av lättgummiskor vid Tretorns fabriker i Hjärsås och Helsingborg.
Regeringen gör inte i propositionen några uttalanden i denna fråga.

1 motionen 1978/79:144 betecknas skodelegationens uttalande som
anmärkningsvärt. Tretorn AB i Helsingborg har en modern maskinpark för
produktion av lättgummiskor. Motionärerna anser att skodelegationens
bedömning kan ifrågasättas och att ytterligare överväganden bör göras.

Försvarsutskottet säger sig räkna med att personal som har erfarenhet av
tillverkning av lättgummiskor utgör en viss resurs i händelse av att man
behöver forcera den inhemska tillverkningen av gummistövlar och övrig
skobeklädnad. Emellertid är försvarsutskottet inte berett att tillstyrka att man
nu sätter upp ett produktionsmål för lättgummiskor.

Näringsutskottet ansluter sig till försvarsutskottets bedömning. Motionen
1978/79:144 avstyrks sålunda i här behandlad del.

Prissättningen i detaljhandeln med skor

Svenska skofabrikantföreningen har anfört att en av orsakerna till
skoindustrins svårigheter är att detaljhandeln vid prissättning tillämpar ett
system med procentuella pålägg, vilket missgynnar svensktillverkade skor.
Denna uppfattning återges i propositionen (s. 7). Regeringen tycks emellertid,
sägs det i motionen 1978/79:135, inte vara beredd att vidta några åtgärder.
Motionärerna erinrar om att statens pris- och kartellnämnd (SPK) i augusti
1978 har redovisat resultatet av ett utredningsuppdrag rörande prissättningsmetoder
inom beklädnadsdetaljhandeln och anser att regeringen bör arbeta
för en omläggning av systemet med procentuella påslag inom skodetaljhandeln.

Den av motionärerna åberopade undersökningen av SPK avser prissätt -

NU 1978/79:18

ningsmetoderna inom den textila beklädnadsdetaljhandeln. Av SPK:s publikation
”Utredningsprojekt oktober 1978-mars 1979” framgår (s. 28) att en
likartad undersökning av skodetaljhandeln genomfors f. n. Utskottet har
inhämtat att resultatet av denna undersökning väntas föreligga i början av år
1979.

Uppdraget till SPK gavs i maj 1977. Näringsutskottet behandlade kort
härefter frågan om beklädnadshandelns prissättningsmetoder med anledning
av vissa motioner med förslag om lagstiftning på detta område. Utskottet
avstyrkte motionerna (NU 1976/77:41 s. 14) med hänvisning till att resultatet
av utredningsarbetet borde avvaktas. Näringsutskottet kan inte heller nu
finna anledning för riksdagen att uttala sig i frågan innan utredningsresultatet
föreligger och avstyrker sålunda motionen 1978/79:135 i här behandlad
del.

Anslagsfrågor

Förslagen under skilda anslagspunkter i bilagorna 1 och 2 till propositionen
utgör konsekvenser av de åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
som föreslås i propositionen. Utskottets ställningstaganden i det
föregående innebär inga ändringar i förhållande till dessa förslag, vilka
sålunda tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för försörjningsberedskapen på läderskoomrädet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 3,

2. beträffande samhälleligt ägarengagemang i företaget Skokartongen att

riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 1
godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i
ifrågavarande del,

3. beträffande ägarförhållanden i övrigt i företaget Skokartongen
att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:55 och 1978/
79:136 godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60
bilaga 1 i ifrågavarande del,

4. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen att

riksdagen

a) med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 2 godkänner
vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande
del,

b) avslår motionen 1978/79:144 yrkandet 1,

5. beträffande restriktioner för skoimporten

NU 1978/79:18

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 4
godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i
ifrågavarande del,

6. beträffande produktionsresurser i malpåse

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i
ifrågavarande del godkänner vad som anförts i propositionen
1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,

7. beträffande åtgärder för försörjning med insatsvaror m. m. för
skoproduktion

att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i ifrågavarande
del,

8. beträffande tillgång på hantverksservice

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:145 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgummiskor att

riksdagen avslår motionen 1978/79:144 yrkandet 2,

10. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor

att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 5,

11. beträffande åtgärder i övrigt för försörjningsberedskapen på
skoområdet

att riksdagen godkänner i propositionen 1978/79:60 bilaga 1
momenten 2.3-2.9 angivna åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet i den mån de inte omfattas av utskottets
hemställan i det föregående,

12. beträffande anslag m. m. till ekonomiskt försvar

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i
ifrågavarande del

a) dels medger att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediter
till läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,

dels medger att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000
kr. till rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar,

b) till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för
låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.,

c) till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.,

d) till Skostrukturlän på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 5 500 000 kr.,

13. beträffande särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:60 bilaga 2

NU 1978/79:18

medger att det i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under
tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 12. Särskilt
sysselsättningsstöd till Tretorn AB får disponeras i enlighet med
vad som förordas i propositionen.

Stockholm den 13 december 1978

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas
(m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sivert Andersson (s), Rune
Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar
Högström, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

1. beträffande samhälleligt ägarengagemang iföretaget Skokartongen (moment
2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”motionen 1978/79:135” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att framför allt två skäl talar för att samhället bör ha en
dominerande ägarandel i det föreslagna holdingbolaget. För det första
genomförs omstruktureringen till större delen med hjälp av statliga medel.
Och för det andra sker den i syfte att säkerställa en viss nivå på den svenska
försörjningsberedskapen i fråga om skor. Utskottet föreslår därför att
riksdagen uttalar sig för ett dominerande samhälleligt ägarengagemang i
holdingbolaget Skokartongen. Det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:135
tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet 1
och med avslag på propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

NU 1978/79:18

2. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen
(moment 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
finnér” och slutar på s. 7 med ”av Skokartongen” bort ha följande
lydelse:

Sedan motionen väcktes har handelsdepartementet meddelat att slutliga
förhandlingar har inletts mellan vissa namngivna investmentbolag om
bildande av Skokartongen. Skulle dessa förhandlingar inte leda till det
avsedda resultatet bör regeringen ha möjlighet att ta initiativ som innebär
också andra lösningar av bl. a. ägarförhållandena än vad som hittills har
skisserats. För att detta skall vara möjligt bör riksdagen - i enlighet med det
här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:135 - uttala att den är beredd att
ställa sig bakom också andra lösningar i fråga om holdingbolaget Skokartongen
än de som skisseras i propositionen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i
ifrågavarande del och motionen 1978/79:135 yrkandet 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

3. beträffande restriktioner för skoimporten (moment 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet
erinrar” och slutar på s. 8 med ”läderskoproduktionen avstyrks” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vänder sig mot regeringens doktrinära inställning till importreglerande
åtgärder för läderskor. Uttalandet i propositionen om att utvecklingen
av importen från lågprisländerna skall följas noga är av föga värde om
regeringen inte är beredd att vid behov vidta åtgärder i det syfte som anges i
motionen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av den innebörd
som förordas i den här behandlade delen av motionen 1978/79:135.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:60 bilaga
1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1978/79:135
yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

NU 1978/79:18

4. beträffande försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgam miskor
(moment 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Näringsutskottet
ansluter” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till bedömningen i motionen 1978 /79:144 att
frågan om försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgummiskor
bör analyseras närmare. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:144 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor (moment 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Uppdraget
till” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

SPK:s undersökning av den textila beklädnadsdetaljhandeln visar att
systemet med procentuella påslag ofta leder till en prissättning som inte är
kostnadsmässigt motiverad. Det finns anledning att anta att pågående studier
av prissättningen inom skodetaljhandeln kommer att visa motsvarande
resultat också för denna bransch. Som ett led i arbetet med att på olika sätt
säkerställa den svenska försörjningsberedskapen på skoområdet bör regeringen
verka för en omläggning av systemet med procentuella pålägg inom
skodetaljhandeln. Yrkandet i motionen 1978/79:135 om ett uttalande av
riksdagen med denna innebörd tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

NU 1978/79:18

Bilaga

Försvarsutskottets yttrande
1978/79:2 y

över propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 21 november 1978 beslutat att bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1978/79:60 om åtgärder
för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner.

Utskottet

1 propositionen 1978/79:60 föreslås statliga stödåtgärder i syfte att säkra en
inhemsk produktion av läderskor på den nivå som är önskvärd från
försörjningsberedskapssynpunkt. Vidare föreslås stödåtgärder för att trygga
försörjningsberedskapen beträffande gummistövlar och stödja sysselsättningen
vid Tretorn AB.

Försörjningen med livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning
och läkemedel har avgörande betydelse för befolkningens fortlevnad och
samhällsaktivitet i ett allvarligt krisläge.

För att den svenska säkerhetspolitiken skall kunna fullföljas i situationer
som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln är det av stor
betydelse att vårt land har en tillräcklig försörjningsberedskap.

Under år 1977 beslöt riksdagen om särskilda mål för försörjningsberedskapen
på sko- och tekoområdena (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr
1976/77:238 resp. prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Enligt
dessa beslut bör uthålligheten på beklädnadsområdet bestämmas för en
avspärrningssituation om ca ett år följd av en efterkristid. Denna uthållighet,
som gäller en tidsperiod på ca tre år, innebär en högre ambitionsnivå än på de
flesta andra försörjningsområden.

Enligt riksdagsbeslutet våren 1977 om mål för försörjningsberedskapen på
skoområdet bör säkerställas en årlig produktion av ca 2 miljoner par
läderskor. En produktion av 2,5 miljoner par bör eftersträvas. Beslutet byggde
på uppgifter och bedömningar angående bl. a. önskvärd försörj ni ngsstandard,
möjlig import under krisförhållanden, ransoneringssystemets utformning
och olika sätt att upprätthålla en försörjningsberedskap.

Regeringen tillsatte i april 1977 en särskild delegation - skodelegationen -med uppgift att leda en nödvändig omstrukturering och effektivisering av
skoindustrin. Förslagen i propositionen 1978/79:60 bygger på en sammanfattande
rapport som skodelegationen lämnade till chefen för handelsdepar -

NU 1978/79:18 (FöU 1978/79:2 y)

temeritet i augusti 1978. Delegationens förslag har långsiktig karaktär och
syftar till att för åren 1979-1981 säkra den inhemska produktionskapacitet
som behövs från försörjningsberedskapssynpunkt. Om inte föreslagna
långsiktiga åtgärder vidtas, bedömer skodelegationen att en fortsatt årsproduktion
om 2 miljoner par inte kan upprätthållas. Delegationens förslag
innebär bl. a. ett allmänt produktionsstöd, fortsatt investeringsstöd samt
bildandet av ett skoinstitut och ett holdingbolag.

Föredragande statsrådet tillstyrker i stort skodelegationens förslag om
allmänt produktionsstöd m. m. Med hänvisning till de statsfmansiella
kostnaderna uttalar han (s. 10) att nuvarande produktionsmål kan komma att
behöva omprövas under perioden 1979-1981. Enligt hans mening bör bl. a. en
lösning med produktionskapacitet ”i malpåse” övervägas. Denna fråga
behandlas i propositionen närmare i ett avsnitt om alternativa metoder att
tillgodose försörjningsberedskapen (s. 17-18).

Statens kostnader för att upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdet
har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt handelsministerns
mening är det därför angeläget att man noga överväger nya möjligheter att
täcka behoven i en krissituation. En sådan möjlighet är att kombinera
löpande produktion med viss produktionskapacitet i malpåse. Denna
möjlighet åberopades av dåvarande handelsministern i propositionen 1976/
77:85.

Utredningsresultat tyder på att svårigheterna att utbilda ny arbetskraft är
det stora problemet när det gäller att lita till produktionsutrustning i malpåse.
Föredragande statsrådet anser att det är angeläget att undersöka om det är
möjligt att minska sådana svårigheter genom särskilda förberedelser.

I motionen 1978/79:135 (s) yrkas bl. a. att riksdagen beslutar hålla fast vid
det mål som beslöts med anledning av propositionen 1976/77:85 samt att
riksdagen skall ställa sig bakom vad motionärerna anfört om produktionsresurser
i malpåse m. m. Enligt motionärerna bör ett uppdrag för att undersöka
hur man skall minska svårigheterna att utnyttja maskinutrustning i malpåse
föregås av en redovisning till riksdagen om vilka åtgärder man kan ha i
tankarna.

Försvarsutskottet påminner om att en ändring av det produktionsmål som
beslöts av riksdagen våren 1977 kräver ett nytt beslut av riksdagen. Något
förslag om sådant beslut har inte lämnats av regeringen. Målet är därför
oförändrat. Utskottet finner det angeläget att produktionsmålet står fast.

När det gäller svårigheterna att utnyttja maskinutrustning i malpåse är det
enligt utskottets mening rimligt att regeringen låter göra undersökningar av
olika slag i syfte att finna möjliga vägar. Lösningar av stor principiell betydelse
förutsätter utskottet kommer att anmälas för riksdagen innan de används i
planeringen.

1 motionen 1978/79:144 (s) erinras om att skodelegationen har bedömt att
lättgummiskor inte är en viktig produkt från försörjningsberedskapssyn -

NU 1978/79:18 (FöU 1978/79:2 y)

punkt. Tretorn AB i Helsingborg har en modern maskinpark för produktion
av sådana skor. Motionärerna anser att skodelegationens bedömning kan
ifrågasättas och att ytterligare överväganden bör ske.

Beträffande lättgummiskor räknar utskottet med att personal, som har
erfarenhet av tillverkning av sådana, utgör en viss resurs i händelse av att
man behöver forcera den inhemska tillverkningen av gummistövlar och övrig
skobeklädnad. Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka att man nu sätter
upp ett produktionsmål för lättgummiskor.

I motionen 1978/79:145 (c) föreslås att riksdagen skall ställa sig bakom vad
som anförts i motionen om behovet av en god tillgång på hantverksservice för
att upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdet. Enligt motionären
är det viktigt att trygga en god tillgång på skomakare.

Som utskottet tidigare har anfört (FöU 1976/77:11 s. 8) är god tillgång på
reparationsverkstäder ett mycket värdefullt komplement till den inhemska
nytillverkningen vid en försörjningskris. Försvars- och näringsutskotten har
tidigare understrukit vikten av att servicebehovet i ett krisläge noga beaktas i
planeringen.

Beträffande produktionsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås
i propositionen ett statligt stöd för produktionen hos landets enda
tillverkare, Tretorn AB, under åren 1979-1981. Försvarsutskottet tillstyrker
de föreslagna åtgärderna.

Stockholm den 30 november 1978

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Eric Holmqvist (s).
Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s), Roland
Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Hans Lindblad (fp), Bertil Johansson
(c), Axel Andersson (s), Nils Erik Wååg (s) och Eric Hägelmark (fp).

■

OOTAB 58959 Slockholm 1978