NU 1978/79:16

Näringsutskottets betänkande
1978/79:16

med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser
vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde och
propositionen 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa
anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:25 bilaga 11 (industridepartementet)
punkterna 1-6, 8, 10 och 11 samt propositionen 1978/
79:43 bilaga 1. Här föreslås medelsanvisningar för att möjliggöra utbyggnad
av AB Statens Skogsindustriers anläggningar i Karlsborg och fortsatt drift till
den 1 juli 1980 vid den statliga tekokoncernens enheter i Norsjö och Sollefteå
samt fortsatt förprojektering av naturgasledningar m. m. Medel föreslås
också bli anvisade för vissa exportfrämjande insatser och - under kommittéanslaget
- för kostnaderna för energisparkommittén (I 1974:05), delegationen
för energiforskning (1 1975:02)och den nyligen inrättade delegationen
för havsresursverksamheten (prop. 1977/78:167, NU 1978/79:2, rskr 1978/
79:13). 1 övrigt innehåller propositionen förslag om ekonomiska åtaganden
vad gäller förlängning av rörlig kredit för Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa, om Norrlandsfondens verksamhet under
år 1979, om fortsatta statliga garantier under år 1979 för lån till skogsindustrin
samt om det europeiska rymdsamarbetet.

Motioner som har väckts med anledning av propositionerna rör Norrlandsfonden,
AB Statens Skogsindustrier och den statliga tekokoncernen.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 16

NU 1978/79:16

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/
79:25 bilaga 11 under punkten 1 (s. 99-101) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
14 400 000 kr.

B. Industri m. m.

2. Förlängning av rörlig kredit för Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1978/79:25 bilaga 11 under punkten 2 (s. 101 f.) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört
rörande dispositionen av Svenska skeppshypotekskassans och
Skeppsfartens sekundärlånekassas rörliga kredit i riksgäldskontoret.

3. Beviljande av statliga investeringsgarantier. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1978/79:43 bilaga 1 under första punkten (s. 3 f.)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen medger att statlig garanti för lån till investeringar får
beviljas under år 1979 i enlighet med vad föredragande statsrådet
har förordat.

4. Norrlandsfondens verksamhet. Regeringen häri propositionen 1978/79:25
bilaga 11 under punkten 3 (s. 102 f.) föreslagit riksdagen att godkänna vad
föredragande statsrådet har anfört beträffande Norrlandsfondens verksamhet.

1 motionen 1978/79:147 av Börje Hörnlund (c) hemställs att riksdagen till
Medelstillskott till Norrlandsfonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Propositionen

Inom industridepartementet görs f. n. en utvärdering av Norrlandsfondens
verksamhet. I avvaktan på resultatet av denna utvärdering bör, anförs det i
propositionen, fonden få fortsätta sin verksamhet t. v. under år 1979 enligt
nuvarande riktlinjer.

NU 1978/79:16

Motionen

Motionären framhåller Norrlandsfondens betydelse för utvecklingen av
näringsliv och sysselsättning särskilt i Norrlands inland och föreslåratt medel
skall beviljas till fonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79. Han anför i detta sammanhang att beräkningen av de medel som har
anvisats till fonden för innevarande budgetår avsåg fondens verksamhet år
1978 (prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 77 f„ NU 1977/78:42, rskr 1977/78:207).
Motionären finner det otillfredsställande att riksdagen inbjuds ta ställning till
riktlinjer för fondens verksamhet under år 1979 utan att samtidigt förslag
läggs fram om medelsanvisning för hela denna tid.

Vissa uppgifter om medelstilldelningen till Norrlandsfonden

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975/76:200, NU 1976/77:7, rskr 1976/
77:50) skall Norrlandsfonden under vart och ett av åren 1977 och 1978 tillföras
30 milj. kr. Härav skall 20 milj. kr. årligen belasta resultatet för Statsföretag
AB, medan 10 milj. kr. anslås över statsbudgeten.

Statsföretag AB:s utbetalning till fonden för vart och ett av åren 1977 och
1978 - 20 milj. kr. vid vartdera tillfället - skedde under senare delen av maj
månad resp. år. De medel för finansiering av fondens verksamhet år 1977
resp. år 1978 som har anslagits i statsbudgeten -10 milj. kr. för vart och ett av
budgetåren 1977/78 och 1978/79 - fanns disponibla vid ingången av resp.
budgetår, dvs. den 1 juli 1977 och vid samma tidpunkt 1978.

Utskottet

Utskottet delar motionärens uppfattning att stora insatser behövs för att
utveckla näringsliv och sysselsättning i Norrland. Till Norrlandsfonden har
för budgetåret 1978/79 beviljats medel i samma utsträckning som för det
närmast föregående budgetåret. Utskottet har inhämtat att fonden under
våren 1979-genom inflytande räntor och amorteringar-disponerar ungefär
samma ekonomiska resurser som under motsvarande tid förra budgetåret.
Om det emellertid under denna tid uppstår akuta behov av medel för fondens
verksamhet förutsätter utskottet att regeringen är beredd att medverka till
den lösning som kan befinnas lämplig.

F. n. pågår inom industridepartementet en utvärdering av fondens verksamhet.
Utskottet utgår från att denna utvärdering leder till en proposition
under våren 1979, vilket tidigare har ställts i utsikt.

Mot här angiven bakgrund finns det enligt utskottets mening inte
anledning för riksdagen att nu anvisa ytterligare medel till fonden under
innevarande budgetår. Utskottet förutsätter att frågan om fondens medelsbehov
under andra halvåret 1979 kommer att tas upp i nästa års budgetproposition.
Motionen avstyrks sålunda.

NU 1978/79:16

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. godkänner vad som i propositionen 1978/79:25 bilaga 11 under
punkten 3 har anförts beträffande Norrlandsfondens verksamhet.

2. avslår motionen 1978/79:147.

5. Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin. Regeringen
har i propositionen 1978/79:25 bilaga 11 under punkten 4 (s. 103 f.) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att under år 1979 ikläda staten garanti för
lån till skogsindustrin i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat.

Utskottet

Våren 1978 beslöt riksdagen bemyndiga regeringen att under år 1978 ikläda
staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst
900 milj. kr. (prop. 1977/78:123, NU 1977/78:74, rskr 1977/78:360). Regeringens
nu aktuella förslag innebär att statliga garantier skall kunna beviljas
även under år 1979 på samma villkor som f. n. Den totala garantiramen
beräknas till oförändrat 900 milj. kr. inkl. redan beviljade garantier.

Utskottet tillstyrker förslaget att det våren 1978 beslutade systemet med
statliga garantier för lån till skogsindustrin skall gälla även under år 1979.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:25 bilaga 11
punkten 4 bemyndigar regeringen att under år 1979 ikläda
staten garanti för lån till skogsindustrin i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat.

6. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:25 bilaga 11
under punkten 5 (s. 104 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

7. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB.

Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:25 bilaga 11 under
punkten 6 (s. 105 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringsbank AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

NU 1978/79:16

F. Teknisk utveckling m. m.

8. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet - som av en företrädare för
utrikesdepartementet har fått ytterligare upplysningar om fjärranalyssatellitprojektet
SPOT - tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:43 bilaga 1
under andra punkten (s. 4-8) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen godkänner, såvitt avser de ekonomiska åtaganden
som staten ikläder sig,

1. att Sverige deltar i utökningen av sjöfartssatellitprojektet,
studiet av projektet för en tung satellitplattform och
programmet för system- och teknologistudier inom telesatellitområdet,

2. att Sverige deltar i produktionen av bärraketen Ariane,

3. att Sverige bidrar till underhållet av raketbasen Kourou,

4. att Sverige deltar i fjärranalyssatellitprojektet SPOT enligt avtal
den 23 oktober 1978 med franska regeringen.

G. Statsägda företag

9. Kapitaltillskott till Statsföretag AB. Regeringen har i propositionen 1978/
79:25 bilaga 11 under punkten 8 (s. 107-112) föreslagit riksdagen att till
Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 000 kr.

I motionen 1978/79:41 av Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen

1. [som sin mening] ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om byggandet av kartongfabrik vid ASSLs anläggningar i Karlsborg,

2. under [den här aktuella punkten] anslår ytterligare 100 milj. kr. utöver
det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet till Statsföretag AB.

Företrädare för AB Statens Skogsindustrier har inför utskottet lämnat
upplysningar i ärendet.

Propositionen

I propositionen föreslås att staten skall medverka till finansiering av ett
investeringsprogram i de anläggningar som AB Statens Skogsindustrier
(ASSI) har i Karlsborg i Norrbottens län. Kostnaderna för programmet
beräknas till 550 milj. kr. i löpande priser. Av beloppet föreslås 275 milj. kr.
tillföras Statsföretag AB som kapitaltillskott och 275 milj. kr. lämnas till
ASSI som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.

NU 1978/79:16

Motionen

Motionären anför att vad som föreslås i propositionen är en insats för att
hindra en hotande nedläggning, men att framtiden för Karlsborgsverken och
sysselsättningen i regionen inte tryggas sett i ett längre tidsperspektiv. I syfte
att industrin skall utvecklas bör investeringsprogrammet också omfatta
byggandet av en kartongfabrik i Karlsborg, ett projekt som kostnadsberäknats
av ASSI redan år 1975. För att det skall bli möjligt att snabbt komma i gång
med detta projekt föreslår motionären att ytterligare 100 milj. kr. tillförs
Statsföretag AB som kapitaltillskott under innevarande budgetår.

Utskottet

Utskottet delar den i propositionen (s. 112) uttryckta uppfattningen att
staten, mot bakgrund av det allvarliga sysselsättningsläget i Kalix kommun
och i Norrbottens län i övrigt, bör medverka till finansieringen av den aktuella
investeringen så att sysselsättningen i Karlsborg kan upprätthållas. Investeringen
medför under uppbyggnadsskedet betydande sysselsättningseffekter
både i regionen och på andra håll i landet. Den skapar också förutsättningar
för en framtida utveckling av Karlsborgs bruk. Förslaget i propositionen
tillstyrks sålunda.

I motionen 1978/79:41 sägs att det i propositionen åsyftade investeringsprogrammet
inte tryggar framtiden för Karlsborgsverken, sett i ett längre
tidsperspektiv, och att det därför bör utvidgas. Det skulle då inriktas på
vidareförädling och omfatta även en kartongfabrik. Utskottet har inhämtat
att det f. n. inte bedöms finnas marknadsförutsättningar för en kartongtillverkning
i Karlsborg. Motionen avstyrks därför. Utskottet vill emellertid
understryka sitt uttalande att ett av syftena med det investeringsprogram som
utskottet tillstyrkt är att skapa förutsättningar för en framtida utveckling.

1 detta sammanhang finner utskottet anledning framhålla betydelsen av att
det näringspolitiska utredningsarbete rörande skogsindustrin som har pågått
under senare år (se NU 1976/77:43 s. 5-9 och NU 1977/78:74 s. 5-7)
slutförs. Dåvarande industriministern Åsling uttalade i april 1978 att
regeringen avsåg att i början av år 1979 lägga fram en proposition rörande i
första hand de mer långsiktiga frågorna för skogsnäringen. Utskottet
understryker betydelsen av att en plan för skogsnäringen utarbetas snarast
och föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. I avvaktan på
att denna plan färdigställs bör nedläggningar vid ASSI:s anläggningar i Piteå
inte ske. Utskottet förutsätter att regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska
medel som står till förfogande och erinrar bl. a. om sitt uttalande i
betänkandet NU 1977/78:74 (s. 11) om att det inte finns några hinder för att
bidrag enligt systemet med tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag
med dominerande ställning på orten, det s. k. 7596-bidraget, kan utgå också
till företag inom skogsindustrin.

NU 1978/79:16

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1978/79:25 bilaga 11 punkten 8 och
med avslag på motionen 1978/79:41 till Kapitaltillskott till
Statsföretag AB på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 275 000 000
kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en plan för skogsnäringen.

10. Medelstillskott till Statsföretag AB. Regeringen har i propositionen
1978/79:43 bilaga 1 under tredje punkten (s. 8-10) föreslagit riksdagen att till
Medelstillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 30 100 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1978/79:44 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), vari hemställs att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Algots Nord AB:s och Eisers anläggningar i Norrland,

2. hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning och förslag för att
trygga sysselsättningen vid berörda enheter,

1978/79:63 av Svea Wiklund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar
att Algots Nord i Skellefteå och Lycksele beviljas statligt stöd för att fortsätta
den påbörjade verksamheten under ytterligare ett halvt år,

1978/79:64 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m), vari
hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget i propositionen [under den här aktuella punkten],

2. hos regeringen begär att regeringen snarast vidtager åtgärder för
utförsäljning av olika enheter av i Eiserkoncernen ingående företag,

1978/79:159 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen snarast förelägger riksdagen ett förslag om en
samlad plan för tekoindustrin som syftar till att i allt väsentligt bibehålla
nuvarande produktionsvolym och som grundas på försörjningspolitiska samt
arbetsmarknadspolitiska bedömningar,

2. som sin mening ger regeringen till känna att inga väsentliga personalnedskärningar
inom den statliga tekokoncernen får ske innan statsmakterna
fastställt en plan för den svenska tekoindustrins utveckling,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
åtgärder för att upprätthålla produktionen vid anläggningarna i Norrland.

NU 1978/79:16

Propositionen

Det medelstillskott till Statsföretag AB som föreslås i propositionen är
avsett att täcka kostnaderna för fortsatt drift t. o. m. den 30 juni 1980 av den
statliga tekokoncernens enheter i Norsjö och Sollefteå (29,1 milj. kr.) och för
utredningsarbete av Statsföretag AB om möjligheterna att till dessa två orter
förlägga annan produktion (1 milj. kr.).

Förslagets bakgrund är i korthet följande. AB Eiser, som är helägt
dotterbolag till Statsföretag och moderbolag i den statliga tekokoncern som
har bildats enligt riksdagens beslut våren 1978 (prop. 1977/78:73, NU 1977/
78:41, rskr 1977/78:172), har som mål att den statliga tekokoncernen efter en
tvåårig omstruktureringsperiod senast år 1980 skall ha uppnått noll-resultat.
Som ett led i denna omstrukturering har AB Eiser beslutat avveckla all
verksamhet i Norrland från den 1 januari 1979. Beslutet innebär nedläggning
av bl. a. Algots AB:s enheter i Skellefteå, Norsjö och Lycksele, liksom Eisers
enheter i Kramfors och Sollefteå. På regeringens uppdrag har Statsföretag
lämnat en offert rörande kostnaderna för att fortsätta driften vid enheterna i
Norsjö och Sollefteå under ett och ett halvt och under två år. Regeringens
förslag innebär att möjligheter ges till fortsatt drift på nämnda två orter under
ett och ett halvt år, dvs. t. o. m. den 30 juni 1980. Denna tid bör enligt
propositionen (s. 9) vara tillräcklig för att ge nödvändigt rådrum för att få
fram annan sysselsättning till de berörda orterna.

Motionerna

Enligt motionen 1978/79:64 är det helt felaktigt att söka lösa sysselsättningsproblemen
i Norsjö och Sollefteå på det sätt som föreslås i propositionen.
Förslaget innebär orimliga subventioner och leder till en upprörande
osund konkurrens gentemot andra tekofabriker i landet, anser motionärerna.
Förslaget om ett medelstillskott till Statsföretag AB bör därför avvisas.
Dessutom bör regeringen vidtaga åtgärder för att så långt möjligt utförsälja
företag ur den statliga tekokoncernen. Skälet härtill är, säger motionärerna,
att det har visat sig att de mindre enheterna har större möjligheter att klara
struktur- och konkurrensproblemen.

Motionerna 1978/79:44 och 1978/79:159 innehåller förslag rörande riktlinjer
för den statliga tekokoncernens verksamhet, särskilt i Norrland. Förslag
om särskilda medel för att möjliggöra fortsatt drift under en begränsad
tidsperiod vid enheterna i Skellefteå och Lycksele läggs fram i motionen
1978/79:63. En närmare redovisning för motiveringen för dessa förslag,
liksom för förslaget i motionen 1978/79:159 om en samlad plan för
tekoindustrierna, lämnas i det följande under rubriken ”Utskottet”.

NU 1978/79:16

Utredningsarbete rörande förlängd drift vid Algots AB:s fabriker i Skellefteä och
Lycksele

Av ett pressmeddelande den 29 november 1978 från industridepartementet
framgår att industriministern har uppdragit åt ordföranden i tekodelegationen
(I 1978:B) Gunnar Lund att snabbutreda om några av de idéer till helt
nya produkter som har kommit fram vid Algots fabriker i Västerbotten kan
förverkligas och ge långsiktig sysselsättning i mindre skala. Om produktion är
möjlig skall utredaren också ange i vilken företagsform den bör bedrivas.

Utskottet

Syftet med det medelstillskott till Statsföretag AB på 30,1 milj. kr. som
föreslås i propositionen är att möjliggöra fortsatt drift under ett och ett halvt år
vid den statliga tekokoncemens enheter i Norsjö och Sollefteå. Denna tid bör
enligt regeringen vara tillräcklig för att ge nödvändigt rådrum för att man skall
kunna få fram annan sysselsättning till de berörda orterna.

Detta förslag kritiseras i motionen 1978/79:64. Motionärerna anser att
medelstillskottet leder till en osund konkurrens med andra tekofabriker i
landet och avstyrker förslaget. Vidare uttalar de sig för att den statliga
tekokoncernen skall sälja ut företag ur koncernen.

Utskottet ansluter sig till de skäl som anförs i propositionen till förmån för
ett medelstillskott till Statsföretag AB. Härigenom kan driften vid tekofabrikerna
i Norsjö och Sollefteå upprätthållas fram till den 1 juli 1980.
Motionen 1978/79:64 avstyrks sålunda i denna del.

När det gäller förslaget i motionen 1978/79:64 att företag inom den statliga
tekokoncernen skall säljas ut vill utskottet erinra om sitt ställningstagande
våren 1978 till ett motionsyrkande med liknande innebörd. Utskottet
framhöll därvid (NU 1977/78:41 s. 23) att frågor om lämpligheten av
försälj ning av statliga företag ingår bland dem som den pågående utredningen
(I 1977:07) om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål skall behandla.
Utskottet finner inte heller nu anledning att tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Bakgrunden till förslaget i propositionen är ett beslut av AB Eiser att - som
ett led i den statliga tekokoncemens omstrukturering - avveckla all
verksamhet i Norrland från den 1 januari 1979. Beslutet innebär nedläggning
av Algots AB:s enheter i Skellefteå, Norsjö och Lycksele och av Eisers
enheter i Kramfors och Sollefteå.

I motionen 1978/79:159 upprepas ett tidigare krav från socialdemokratiskt
håll (NU 1977/78:41 s. 30) om att regeringen skall lägga fram en samlad plan
för tekoindustriernas utveckling. I motionen begärs också att inga väsentliga
personalnedskärningar skall ske inom den statliga tekokoncernen innan
statsmakterna har tagit ställning till en sådan plan. Fram till denna tidpunkt

NU 1978/79:16

bör Statsföretag fä i uppdrag att driva de berörda fabrikerna, anser motionärerna.
Genom ett sådant uppdrag skulle erforderligt rådrum skapas för
ytterligare arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska insatser på de
berörda orterna. I motionen 1978/79:63 anförs att de försöksprojekt som
inletts för att förbättra resultatet vid fabrikerna i Skellefteå och Lycksele inte
har fått pågå under tillräckligt lång tid. Motionärerna hänvisar också till det
svåra sysselsättningsläget på dessa två orter och uttalar sig för statligt stöd till
pågående försöksverksamhet under ytterligare ett halvt år. Arbetarpartiet
kommunisterna kräver i motionen 1978/79:44 att ingen avveckling får ske av
de fem berörda enheterna i Norrland innan de anställda kan garanteras
alternativ sysselsättning och föreslår att medel anslås för att trygga sysselsättningen
vid fabrikerna. Motionärerna erinrar om förslag till alternativ
produktion som de anställda vid Algots AB:s fabriker i Skellefteå och
Lycksele har arbetat fram.

Utskottet tar först upp frågan om behovet av en samlad plan för
tekoindustriernas utveckling. Under det senaste året har produktionen inom
de svenska tekoindustrierna minskat kraftigt. Denna utveckling innebär
ökande risker för otillräcklig försörjningsberedskap. Utskottet har inhämtat
att regeringen våren 1979 avser att lägga fram en proposition rörande
tekoindustrierna.

Denna proposition bör enligt utskottets mening innehålla en övergripande
plan för samhällets insatser på tekoområdet såväl på kort som på lång sikt.
Planen bör syfta till att nuvarande produktionsvolym i allt väsentligt skall
bibehållas. Den bör grundas på försörjningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
bedömningar. I planen bör anges den produktionsnivå resp. produktionskapacitet
som krävs för att försörjningsberedskapsmålen skall kunna
uppfyllas. En samordning är nödvändig för att strukturförändringar skall
kunna genomföras i socialt acceptabla former med hänsynstagande till den
regionala balansen. Vidare behövs en effektiv samplanering som omfattar
både de statliga och de privatägda tekoföretagen. Utskottet föreslår riksdagen
att göra ett uttalande av denna innebörd. Önskemålet i motsvarande yrkande
i motionen 1978/79:159 tillgodoses därigenom i allt väsentligt.

I avvaktan på att den ovan nämnda planen har behandlats av statsmakterna
anser utskottet att inga väsentliga personalnedskärningar bör ske inom
den statliga tekokoncernen. Förslaget i motionen 1978/79:159 om ett
uttalande av riksdagen av denna innebörd tillstyrks sålunda av utskottet.

När det gäller de tre fabriker inom den statliga tekokoncernen som inte
berörs av det ovan behandlade förslaget om medelstillskott till Statsföretag
AB föreligger särskilda omständigheter. I alla tre orterna - Skellefteå,
Lycksele och Kramfors - finns besvärande sysselsättningsproblem. Inte
minst kvinnorna drabbas av detta, vilket också har framhållits av jämställdhetskommittén
(Ju 1976:08) i en skrivelse till industriministern den 31
oktober 1978. De anställda vid fabrikerna i Skellefteå och Lycksele har lagt ner
ett omfattande arbete på att utveckla andra produkter än dem som hittills

NU 1978/79:16

tillverkats vid dessa enheter.

De anställdas initiativ har lett till att industriministern nyligen har gett
ordföranden i tekodelegationen (1 1978:B) i uppdrag att snabbt utreda
möjligheterna att förverkliga de idéer som har kommit fram. Utskottet utgår
från att detta utredningsarbete sker i samråd med berörd personal och bl. a.
kommer att omfatta en noggrann analys av marknadsutrymmet. Det är enligt
utskottets mening av största betydelse att den tid anslås till utredningsarbetet
som uppgiften kan kräva.

Nuvarande planer innebär att driften vid de tre fabrikerna i Skellefteå,
Lycksele och Kramfors upphör vid årsskiftet 1978-1979, dvs. om mindre än
en månad. Med hänsyn till vad som anförts i det föregående anser utskottet
att regeringen bör vidta åtgärder så att driften vid de tre aktuella fabrikerna
kan fortsätta till dess att den tidigare nämnda samlade planen har lagts fram
och behandlats av statsmakterna, vilket beräknas ske under våren 1979.
Utskottet är medvetet om att regeringen inte f. n. disponerar ekonomiska
resurser för sådana åtgärder. Regeringen bör därför, på samma sätt som skett
vad gäller enheterna i Norsjö och Sollefteå, uppdra åt Statsföretag AB att
lämna offert rörande kostnaderna för att under viss tid upprätthålla driften
vid den statliga tekokoncernens anläggningar i Skellefteå, Lycksele och
Kramfors. Regeringen kan sedan begära erforderliga anslag av riksdagen,
som då har att ta ställning till ett preciserat belopp. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla att uppmärksamhet måste ägnas åt frågan om fortsatt
drift vid de aktuella enheterna får direkta återverkningar på företag som redan
nu bedriver motsvarande produktion på andra orter som också har sysselsättningsproblem.
För att motverka problem som kan uppstå av denna
anledning bör regeringen ta initiativ till ökad beställning från statliga verk och
myndigheter, liksom till lageruppbyggnad med särskilt stöd. Regeringen bör
också ta initiativ till förhandlingar med detta syfte med såväl Landstingsförbundet
som Svenska kommunförbundet.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
Härigenom tillgodoses motsvarande yrkanden i motionerna 1978/79:63 och
1978/79:159. Förslagen i motionen 1978/79:44 innebär bl. a. att riksdagen
skall uttala sig för att ingen nedläggning får ske innan de anställda kan
garanteras alternativ sysselsättning. Utskottet erinrar om att det föreslagna
medelstillskottet till Statsföretag AB bl. a. innefattar 1 milj. kr. som avser
utredningsarbete om möjligheterna att förlägga annan produktion till Norsjö
och Sollefteå och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelstillskott till Stats/Öretag AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:43 bilaga 1
tredje punkten och med avslag på motionen 1978/79:64
yrkandet 1 till Medelstillskott till Statsföretag AB pä tilläggs -

NU 1978/79:16

budget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 30 100 000 kr.,

2. beträffande en samlad plan för tekoindustrierna

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:159 yrkandet

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande inriktningen av den statliga tekokoncernens verksamhet
i fråga om sysselsättningen

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:159 yrkandet

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,,

4. beträffande riktlinjer för den statliga tekokoncernens verksamhet i
Norrland

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:63 och
motionen 1978/79:159 yrkandet 3 och med avslag på motionen
1978/79:44 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. beträffande försäljning av statliga tekoföretag

att riksdagen avslår motionen 1978/79:64 yrkandet 2.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

11. Lån till AB Statens Skogsindustrier. Med hänvisning till vad utskottet
anfört i det föregående under punkten 9 tillstyrker utskottet regeringens i
propositionen 1978/79:25 bilaga 11 under punkten 10 (s. 114) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Län till AB Statens Skogsindustrier på tilläggsbudget
I till statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 anvisare» investeringsanslag
av 275 000 000 kr.

12. Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1978/79:25 bilaga 11 under punkten 11
(s. 114-117) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån tillförprojektering av naturgasledningar m. m.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Stockholm den 7 december 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1978/79:16

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c),
Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders
Petersson (c), Ivar Högström (s)(p. 1-9, 11, 12), Ingegärd Oskarsson (c), Sten
Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s)(p. 10), Rune Johansson i Ljungby
(s), Bertil Dahlén (fp) (p. 10) och Hugo Bergdahl (fp) (p. 1-9, 11, 12).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Norrlandsfondens verksamhet) av Fritz Börjesson, Birgitta
Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c) som
anser att utskottets yttrande och hemställan under denna punkt bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen av innebörd att
Norrlandsfonden bör fortsätta sin verksamhet t. v. under år 1979 enligt
nuvarande riktlinjer. För att fonden till fullo skall kunna driva nu aktuella
projekt även under våren 1979 bör, som föreslås i motionen 1978/79:147,
anvisas ett tilläggsanslag med 20 milj. kr. Beloppet bör betraktas som ett
engångsanslag.

F. n. pågår inom industridepartementet en översyn av fondens verksamhet.
Utskottet utgår från att denna utvärdering leder fram till en proposition
under våren 1979, vilket tidigare har ställts i utsikt. Vidare förutsätter
utskottet att frågan om fondens medelsbehov under andra halvåret 1979
kommer att tas upp i nästa års budgetproposition.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. (= utskottet)

2. med bifall till motionen 1978/79:147 till Medelstillskott till
Norrlandsfonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000
kr.

2. vid punkten 5 (Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin)
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly
Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”år 1979” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att staten även under år 1979 skall kunna ikläda sig
garanti för lån till skogsindustrin. Emellertid bör ytterligare åtgärder vidtas
för att underlätta skogsindustrins upplåning. Bl. a. bör prövas vilka möjligheter
som kan föreligga till kapitalanskaffning mot konvertibla skuldebrev.

NU 1978/79:16

dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1978/79:25 bilaga 11 punkten 4
bemyndigar regeringen att under år 1979 ikläda staten garanti
för lån till skogsindustrin i enlighet med vad föredragande
statsrådet har förordat,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
rörande ytterligare åtgärder för att underlätta skogsindustrins
upplåning.

vid punkten 10 (Medelstillskott till Statsföretag AB)

3. beträffande medelstillskott till Statsföretag AB (moment 1) av Margaretha af
Ugglas(m) och Sten Svensson (m) som anser att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”denna del” bort
ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse förde farhågorsom uttrycks i motionen 1978/79:64
av innebörd att särskilt stöd till företag inom den statliga tekokoncernen kan
medföra osunda konkurrensförhållanden. Särskilda skäl föreligger emellertid
i det nu aktuella fallet. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:64 och
tillstyrker det i propositionen föreslagna medelstillskottet till Statsföretag AB.
Medelstillskott får dock utgå längst till dess att riksdagen kan ta ställning till
resultatet av den plan för statens insatser på tekoområdet som utskottet
kommer att beröra närmare i det följande.

4. beträffande riktlinjer för den statliga tekokoneernens verksamhet i Norrland
(moment 4) av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”När det” och
slutar på s. 11 med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

I motionerna 1978/79:44,1978/79:63 och 1978/79:159 läggs fram förslag av
innebörd att staten skall lämna bidrag under viss tid till fortsatt drift vid den
statliga tekokoneernens enheter i Skellefteå, Lycksele och Kramfors. Nuvarande
planer innebär att driften vid de tre fabrikerna upphör vid årsskiftet
1978-1979. Utskottet erinrar om den kritik mot regeringens förslag avseende
visst stöd till enheterna i Norsjö och Sollefteå som uttrycks i motionen 1978/
79:64. Samma skäl kan enligt utskottets mening anföras mot förslagen i de tre
förstnämnda motionerna. Härtill kommer att något underlag, som kan ge en
tillförlitlig uppfattning om vilka belopp som kan erfordras, f. n. inte
föreligger. Ett uttalande av riksdagen i den riktning som föreslås i de tre
nyssnämnda motionerna innebär således att riksdagen utfäster sig att betala
kostnader vilkas omfattning man inte kan bedöma i dagsläget. Emellertid
föreligger mycket speciella omständigheter beträffande de orter som utpekas i
motionerna. Utskottet har uppmärksammat att regeringen nyligen har

NU 1978/79:16

föranstaltat om ytterligare utredningsarbete i syfte att klargöra vilka förutsättningar
som kan finnas att förverkliga några av de idéer till helt nya
produkter som har kommit fram vid Algots fabriker i Västerbotten. Utskottet
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i denna fråga
om utredningsarbetet ger anledning härtill. Härvid utgår utskottet från att ett
eventuellt statligt stöd till driften vid dessa fabriker kommer att utgå längst till
dess att riksdagen kan ta ställning till resultatet av den tidigare nämnda
planen för samhällets insatser på tekoområdet. Utskottet avstyrker de här
behandlade yrkandena i motionerna 1978/79:44,1978/79:63 och 1978/79:159
samt föreslår riksdagen att göra ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:44, motionen 1978/
79:63 och motionen 1978/79:159 yrkandet 3 samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande försäljning av statliga tekoföretag (moment 5) av Margaretha af
Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som anser att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med ”När det” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande”
bort ha följande lydelse:

1 motionen 1978/79:64 uttalas att centraliseringen av tekoproduktionen till
ett stort statligt företag har visat sig inte kunna fylla de förväntningar som
många har ställt på denna koncernbildning. Mindre enheter har större
möjligheter att klara struktur- och konkurrensproblemen. Därför bör så långt
möjligt ske en utförsäljning av företag ur den statliga tekokoncernen.
Utskottet menar att hithörande frågor bör analyseras närmare enligt de
riktlinjer som anfördes i det särskilda yttrandet till näringsutskottets
betänkande NU 1977/78:41 (s. 33 f.) med anledning av bl. a. propositionen
1977/78:73 om statliga textil- och konfektionsföretag m. m. Det finns
emellertid inte anledning för riksdagen att nu göra ett uttalande enligt det här
behandlade yrkandet i motionen.

Särskilt yttrande

vid punkten 9 (Kapitaltillskott till Statsföretag AB) av Margaretha af Ugglas
(m) och Sten Svensson (m):

Med anledning av vad utskottet anför (s. 6) om behovet av en plan för
skogsnäringen vill vi anföra följande.

De överhängande svårigheterna för skogsindustrin kan leda till att privata
och skogsägar-ägda industrier snabbt råkar in i en akut likviditetskris som
kan hota vissa tunga företags fortbestånd. Politiska ställningstaganden kan
bli nödvändiga under de närmaste månaderna. Skogsindustrin har så central
betydelse för vårt land att statsmakterna måste vara beredda att ingripa
snabbt.

NU 1978/79:16

Moderata samlingspartiets ledning har därför i skrivelse till regeringen den
24 november 1978 hemställt att en parlamentariskt sammansatt delegation
skall tillsättas med uppgift att värdera de teknisk-ekonomiska analyser som
bl. a. kommittén (1 1978:02) för vissa frågor rörande skogsägareföretagen,
den s. k. Lemnekommittén, fortlöpande gör. Vi ansluter oss till de
synpunkter rörande skogsnäringens struktur som anförs i denna skrivelse.
Sålunda avvisar vi bestämt sådana strukturförändringar inom skogsnäringen
som ändrar ägarstrukturen på något avgörande sätt. Det är viktigt att bevara
det förtroendekapital som samverkande skogsägare har manifesterat genom
skogsägarerörelsen. Överlevnadsmöjligheter måste skapas för våra skogsindustriföretag
med i största möjliga utsträckning bibehållen ägarstruktur.

GOTAB 58943 Stockholm 1978