NU 1978/79:13

Näringsutskottets betänkande
1978/79:13

med anledning av propositionen 1978/79:46 om stöd till vissa
energibesparande åtgärder inom näringslivet jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:46 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat rörande särskilt
tillägg till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. med ändring av tidigare beslut bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med
bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper
och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär
åtaganden om högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas
nedan.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag om ökat stöd till vissa energibesparande
och sysselsättningsstimulerande åtgärder inom näringslivet. Förslaget
innebär att vid sidan av nuvarande bidrag om högst 35 % ett särskilt bidrag
om 15 % av godkända kostnader tillfälligt införs för åtgärd som innebär
uppförande av fastbränsleanläggning eller mottrycksanläggning, för åtgärd
som innebär tillvaratagande av spillvärme för fjärrvärmeleveranser samt för
annan åtgärd som förbättrar energihushållningen inom näringslivet.
Åtgärden skall medföra en viss minsta energibesparing för att det särskilda
tillägget skall utgå. Huvuddelen av utrustningen för den energibesparande
åtgärden skall beställas före den 1 juli 1979 och som regel levereras före den 1
juli 1980. Det extra medelsbehov som det ökade stödet kommer att medföra
beräknas till 75 milj. kr.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1978/79:161 av Thorsten Larsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att ett program för kraftvärmeutbyggnaden
framläggs i samband med den aviserade energipolitiska propositionen,

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 13

NU 1978/79:13

2. med ändring av tidigare beslut bemyndigar regeringen att under
budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med
bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper
och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär
åtaganden om högst 150 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. beslutar att det särskilda tillägget för energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. även skall utgå till kraftvärmeanläggningar, små vattenkraftverk
och projekt, där besparingseffekten är minst 1 000 toe/år, i enlighet
med vad som anförs i motionen,

4. ger regeringen till känna vad som [i motionen] anförts angående
ytterligare tjänster inom energibyrån vid statens industriverk,

1978/79:162 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör ge riksdagen
tillfälle att ta del av en utvärdering av stödet för energibesparande åtgärder
inom näringslivet,

1978/79:163 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen avslår
propositionen 1978/79:46.

Motivering

Det är utomordentligt viktigt, anförs i motionen 1978/79:162, att effekterna
av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet ständigt
utvärderas, så att resurserna vid varje tillfälle används på bästa sätt såväl
ekonomiskt som energipolitiskt. Programmet har pågått så länge och med så
stora resurser att det torde finnas tillräckligt underlag för en utvärdering.
Motionärerna betecknar det som anmärkningsvärt att regeringen nu föreslår
en ytterligare utvidgning av energisparstödet till industrin utan att ge
underlag för bedömning av hur vare sig det nuvarande stödet eller det
förstärkta stödet under en tidigare period har verkat. Det finns, menar de,
starka skäl att anta att ett något förändrat stöd skulle kunna ge bättre
hushållningseffekter. Motionärerna erinrar om att energikommissionen i sitt
huvudbetänkande (SOU 1978:17) har föreslagit att det snarast skall övervägas
om det nuvarande bidragssystemet bör kompletteras eller ersättas med ett
lånesystem.

Av propositionen framgår, sägs i motionen 1978/79:163, att intresset inom
näringslivet för att vidta bidragsberättigade energibesparande åtgärder har
varit mycket stort. Många av åtgärderna skulle troligen inte ha kommit till
stånd utan de bidrag som erhållits. Åtgärderna har med andra ord, fortsätter
motionärerna, inte bedömts som tillräckligt lönsamma utan dessa bidrag.
Man har därför struntat i att vidta dem tidigare. Nu har det visat sig att många
företag har gjort stora vinster på energibesparande åtgärder. Motionärerna
menar att de statliga insatserna på området borde inskränkas till statlig

NU 1978/79:13

kreditgivning. I vart fall finns det, hävdar de, ingen anledning att nu höja
dessa bidrag ytterligare.

Enligt motionen 1978/79:161 har regeringens förslag utformats alltför
snävt. Detta gäller, menar motionärerna, både det område där stimulansåtgärderna
sätts in och storleksbegränsningen för de olika projekten.

Den nyligen avgångna trepartiregeringen planerade att ett kraftvärmeprogram
skulle läggas fram inom ramen för ett större energipolitiskt förslag
våren 1979, framhåller motionärerna. De erinrar om verksamheten inom den
arbetsgrupp i anslutning till industridepartementet som har bildats för att
skaffa fram underlag för kraftvärmeprogrammet. Vidare hänvisar de till en
enkät som Svenska värmeverksföreningen har gjort angående planeringsläget
för kommunernas kraftvärmeutbyggnad. En rad projekt på olika stadier
av diskussion och planering nämns. Av enkäten om kraftvärmeplanerna
framgår, säger motionärerna, att den utbyggnadstakt som förutsattes bl. a. i
1975 års energipolitiska beslut inte kommer att kunna genomföras utan
påtagligt stöd från statens sida. De kommuner som ligger närmast till för
kraftvärmeutbyggnader saknar med några undantag finansieringsmöjligheter.
Motionärerna finner det väsentligt att utredningen om omställbara
eldningsanläggningar m. m. (1 1977:11) fullföljs snarast möjligt. De vill också
att regeringen skall ta upp diskussioner med kapitalmarknadens parterom ett
finansieringssystem för kraftvärmeverken med annuitetslån av samma slag
som nu gäller för investeringar i fjärrvärmeutbyggnad. Särskilda ekonomiska
stimulansåtgärder krävs, hävdar motionärerna, för att den lediga kapacitet
som finns inom svensk verkstadsindustri skall kunna utnyttjas på kraftvärmeområdet.
De särskilda bidrag som föreslås i propositionen borde därför
gälla även kraftvärmeverk. Härigenom skulle tillräcklig stimulans ges för
igångsättning av projekt vilkas förberedelse har fortskridit långt. Tre till fem
kraftvärmeprojekt skulle kunna påbörjas under den period som propositionen
avser. Medelsramen bör enligt motionärerna för detta ändamål vidgas
med 50 milj. kr. utöver det belopp som föreslås i propositionen.

Motionärerna föreslår vidare att kravet på årlig oljebesparing per projekt
sänks till 1 000 ton oljeekvivalenter per år. Även med en sådan gräns
tillgodoses, menar de, syftet att systemet skall bli lättadministrerat och
samtidigt ge en förhållandevis stor energibesparing.

Små vattenkraftverk undantas enligt propositionen från det förstärkta
stödet. Motionärerna vill ha en ändring härvidlag. För att man skall få
tillräckligt omfattande erfarenheter av stödet till sådana anläggningar bör,
hävdar de, så många projekt som möjligt kunna startas tidigt under den
pågående treåriga försöksperioden. Detta skulle också få betydelse för
verkstadsindustrin.

För att kravet på snabb handläggning av bidragsärenden skall tillgodoses
bör, anför motionärerna, statens industriverk få inrätta tre nya tjänster vid
energibyråns bidragsgrupp.

NU 1978/79:13

Utskottet

Sedan år 1974 ger staten stöd - i form av bidrag - till energisparande
investeringar inom näringslivet m. m. Stödet kan avse åtgärder i byggnader
och inom industriella processer eller framtagande av vissa prototyper och
demonstrationsanläggningar m. m. Sedan den 1 juli 1978 får bidrag ges även
för åtgärd som syftar till att få till stånd, vidmakthålla eller öka elproduktion i
vattenkraftverk som har en installerad effekt av minst 100 och högst 1 500
kilowatt. Avsikten med stödet är att åstadkomma bättre hushållning med
energi eller användning av annat bränsle än olja. Statens bidrag utgör högst
50 % av godkända kostnader för prototyper och demonstrationsanläggningar
m. m.-objekt som inte berörs av detta ärende-och högst 35 % av godkända
kostnader för övriga åtgärder.

Under en del av år 1977 gav staten, utöver bidraget om högst 35 %, ett
särskilt tillägg om 20 % för energisparande åtgärder inom industriella
processer. 1 propositionen 1978/79:46 föreslås ett liknande förstärkt stöd till
vissa slags energibesparande åtgärder inom näringslivet. Det särskilda
tillägget skall nu motsvara 15 % av godkända kostnader för den bidragsberättigade
åtgärden. De små vattenkraftverken, som blott en kort tid har
omfattats av stödprogrammet, skall undantas. För att berättiga till tillägg skall
en åtgärd medföra besparing av minst 1 500-i fråga om vissa slags
anläggningar minst 2 000 - ton oljeekvivalenter. Det förstärkta stödet blir
tidsbegränsat. De viktigaste delarna i den utrustning det gäller skall beställas
före den 1 juli 1979 och levereras före den 1 juli 1980.

I motionen 1978/79:162 riktas kritik mot att regeringen har lagt fram detta
förslag utan att ge riksdagen möjlighet att studera verkningarna av det
nuvarande stödet. Motionärerna - som dock godtar förslaget - erinrar om att
det våren 1977 ställdes i utsikt att statens industriverk under sommaren det
året skulle färdigställa en undersökning av effekterna av bidragen till
energibesparande åtgärder inom näringslivet (NU 1976/77:38 s. 9). De vill att
riksdagen skall begära hos regeringen att snarast få tillfälle att ta del av en
utvärdering av stödet. Utskottet har erfarit att industriverkets undersökning
alltjämt pågår, att den beräknas bli klar vid det stundande årsskiftet och att
dess resultat avses komma att redovisas i den energipolitiska proposition som
är aviserad till början av år 1979. Motionärernas önskemål torde sålunda bli
uppfyllt utan någon framställning från riksdagens sida. Med hänvisning
därtill avstyrker utskottet motionen 1978/79:162.

Frågan om utbyggnad av kraftvärmeproduktionen tas upp i motionen
1978/79:161. Motionärerna vill bl. a. att riksdagen hos regeringen skall begära
att ett program för kraftvärmeutbyggnad framläggs i samband med den
kommande energipolitiska propositionen. Statsrådet Tham, som inom
regeringen är föredragande i energifrågor, har den 23 november 1978 i svar på
en fråga i riksdagen (1978/79:142) meddelat att han avser att föreslå
regeringen att i den propositionen redovisa en bedömning av elbehovets

NU 1978/79:13

utveckling under 1980-talet. Denna bedömning bör, uttalade han, i sin tur
ligga till grund för överväganden om utbyggnad av elproduktionen, bl. a.
genom kraftvärmeverk. Utskottet räknar således med att även det senast
nämnda motionsyrkandet blir tillgodosett utan någon åtgärd av riksdagen.
Motionen 1978/79:161 avstyrks alltså i denna del.

Utskottet vill tillägga att man i sammanhanget bör ägna uppmärksamhet
också åt de utredningar som genomförs om utnyttjande av hetvatten från
kärnkraftverk.

I motionen 1978/79:163 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna
menar att det statliga stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet
borde inskränkas till kreditgivning. I vart fall finns det ingen anledning att
ytterligare höja de bidrag som kan utgå, säger de och hävdar att många företag
har gjort stora vinster - ibland ”miljonvinster” - på energibesparande
åtgärder.

Utskottet förutsätter att statsmakterna senare, när den ovan omtalade
utvärderingen föreligger, får tillfälle att grundligt överväga i vilken utsträckning
och i vilka former staten i framtiden skall lämna stöd till energibesparande
åtgärder inom näringslivet. I dagens läge finnér utskottet liksom
regeringen att det - även från sysselsättningssynpunkt - är motiverat med en
tillfällig förstärkning av det stöd som utgår enligt nu gällande bestämmelser.
Därför avstyrker utskottet motionen 1978/79:163.

I det sagda ligger en tillstyrkan av att ett särskilt bidrag med 15 % får utgå i
sådana fall och med de tidsgränser som anges i propositionen och att ramen
för statens ekonomiska förpliktelse i samband med energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. för nästa budgetår utvidgas i konsekvens
därmed. Utskottet noterar att regeringen vid beräkningen av medelsbehovet
har tagit hänsyn till kostnader för administration m. m.

Motionen 1978/79:161 innehåller yrkanden som går längre än regeringens
förslag. Motionärerna vill att medelsramen skall utvidgas till 150 milj. kr.,
vilket är 50 milj. kr. mer än regeringen har begärt. Det särskilda tillägget till
bidrag avseende energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. bör
enligt motionärerna utgå även till kraftvärmeanläggningar, små vattenkraftverk
och projekt som beräknas leda till energibesparing av ned till 1 000 ton
oljeekvivalenter per år. För administration vill motionärerna att tre nya
tjänster skall få inrättas inom industriverkets energibyrå.

Utskottet finnér regeringens avgränsning av det föreslagna kompletterande
stödet välmotiverad. Frågan om kraftvärmeutbyggnad kommer, som
framgår av det föregående, nästa år att aktualiseras i ett större sammanhang.
Det synes inte påkallat med extraordinära åtgärder dessförinnan. Inte heller
finner utskottet skäl för att det nyligen införda stödet till små vattenkraftverk
utvidgas i detta sammanhang. De i propositionen angivna minimigränserna
för besparingar som skall kvalificera för bidrag synes vara lämpligt avvägda.
Den föreslagna medelsramen är väl avpassad med hänsyn till de regler som

NU 1978/79:13

bör gälla. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:161 i återstående
delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av stödet till energibesparande åtgärder
inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1978/79:162,

2. beträffande program för kraftvärmeutbyggnad

att riksdagen avslår motionen 1978/79:161 yrkandet 1,

3. beträffande bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet att

riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:46 och med
avslag på motionen 1978/79:161 yrkandena 2-4 och motionen
1978/79:163

a) godkänner vad i propositionen har föreslagits rörande särskilt
tillägg till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med ändring av tidigare beslut bemyndigar regeringen att
under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar,
vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om
högst 100 000 000 kr. under budgetåret 1979/80.

Stockholm den 7 december 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c),
Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders
Petersson (c), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Sivert Andersson
(s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Reservationer

av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd
Oskarsson (alla c)

1. beträffande program för kraftvärmeutbyggnad (mom. 2)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet vill” och slutar med "från kärnkraftverk” icke bort ingå i
betänkandet.

NU 1978/79:13

2. beträffande bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivet
(mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 6 med ”återstående delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner motionärernas förslag om en viss utvidgning av det
föreslagna kompletterande stödet välmotiverat. Vid kombinerad produktion
av elenergi och värme i kraftvärmeverk utnyttjas energiinnehållet i det
tillförda bränslet vida bättre än eljest. Det är med hänsyn därtill angeläget att
kraftvärmeverk som planeras på olika håll i landet kan komma till stånd så
snart som möjligt. Något sakligt skäl för att de små vattenkraftverken skall
uteslutas från det utvidgade stödet anges inte i propositionen. Motiveringen
för de angivna minimigränserna för besparingar som skall kvalificera för
bidrag är inte heller övertygande. Den av motionärerna föreslagna sänkningen
till 1 000 ton oljeekvivalenter per år synes väl befogad. En förutsättning
för att stödbestämmelserna skall kunna modifieras på det sätt som här
sagts är att medelsramen för stödet utvidgas enligt motionärernas förslag.
Dessutom erfordras en förstärkning av de administrativa resurserna. Tre nya
tjänster bör, som motionärerna förordar, inrättas vid industriverkets energibyrå.
Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1978/79:161 i återstående
delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:46, med
bifall till motionen 1978/79:161 yrkandena 2-4 och med avslag
på motionen 1978/79:163

a) godkänner vad utskottet har föreslagit rörande särskilt tillägg
till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ytterligare tjänster inom energibyrån vid statens
industriverk.