NU 1978/79:12

Näringsutskottets betänkande
1978/79:12

med anledning av regeringens skrivelse 1978/79:6 med överlämnande
av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion

Ärendet

I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1977,
vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1978/79:6
(industridepartementet), och den därav föranledda motionen 1978/79:15,
som redovisas nedan.

Verkställande direktören Per Sköld och ekonomidirektören Lennart
Redefelt, Statsföretag AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Motionen

Yrkande

I motionen 1978/79:15 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen uttalar

1. att en samhällsekonomisk helhetssyn skall reglera Statsföretag AB:s
verksamhet,

2. att utifrån denna helhetssyn ett intimt samarbete beträffande råvaruförsörjning
och frakter kommer till stånd mellan statliga verk och statliga
bolag,

3. att Statsföretag AB minskar sitt beroende av de kapitalistiska marknaderna
och ökar sina ansträngningar att komma in på den krisfria socialistiska
marknaden och i utvecklingsländerna.

Motivering

Motionärerna anknyter till det avsnitt i Statsföretag AB:s årsredovisning
där verkställande direktören behandlar Statsföretags ansvar, uppgifter och
befogenheter. Där anförs att verksamheten, enligt de riktlinjer som riksdagen
har fastställt för Statsföretag, skall bedrivas på samma villkor som gäller för
svenskt näringsliv i övrigt. "Svenskt näringsliv i övrigt" är, säger motionärerna,
liktydigt med monopolkapitalistiska företag som är integrerade i
multinationella koncerner. Den statliga verksamheten har därför bedrivits på
storfinansens villkor och i huvudsak inriktats på de krisdrabbade kapitalistiska
marknaderna. Motionärerna hävdar att den statliga verksamheten bör
vara ett alternativ till den monopolkapitalistiska. De anställda skall kunna
känna en verklig anställningstrygghet. Härför krävs dock att Statsföretag

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 12

NU 1978/79:12

2

drivs efter samhällsekonomiska och inte efter kortsiktiga företagsekonomiska
principer.

I motionen berörs även frågan om samarbete mellan statliga företag och
affärsdrivande verk. Motionärerna erinrar om att Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) i sin årsredovisning pekar på att LK AE får betala ett högre pris för
järnvägsfrakter än konkurrenterna på malmmarknaden. De anför i detta
sammanhang: ”För alla som inte är förblindade på grund av företagsekonomiskt
tänkande förefaller det horribelt att det finns två olika statliga
ekonomiska intressen - verksintressen och bolagsintressent’

Ytterligare insatser för att öka förädlingen av basindustriernas produkter är
nödvändiga, säger motionärerna vidare. Projektet Stålverk 80 bör därför
komma till stånd.

Med utgångspunkt i årsredovisningarna för Kalmar Verkstads AB och
Statsföretag International AB diskuterar motionärerna på vilka marknader
Statsföretag bör inrikta sin export. De menar att de största möjligheterna att
öka handeln finns på andra marknader än de av kriser drabbade kapitalistiska
marknaderna.

Uppgifter i anslutning till motionen

Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål

Regeringen bemyndigade den 1 december 1977 industriministern att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om Statsföretag
AB:s verksamhetsinriktning och mål m. m. Statssekreterare Gunnar Söder
har utsetts till utredare. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat före
årsskiftet 1978-1979.

I direktiven för utredningen (Dir 1977:125) anges bl. a. följande om
utredningsuppdraget.

Utredaren skall pröva frågan om Statsföretags verksamhetsinriktning och
mål mot bakgrund av bl. a. de motiv som angavs för bildandet av ett
förvaltningsbolag. Även principerna för Statsföretagsgruppens organisation
skall tas upp.

I olika branscher finns behov av industripolitiska åtgärder av skilda slag. I
detta sammanhang kan det vara av intresse att belysa effekterna av statliga
företagsengagemang i jämförelse med andra branschpolitiska åtgärder. En
huvudfråga är i vilken utsträckning och på vad sätt staten genom Statsföretag
skall engagera sig i branscher med strukturproblem och i kapitalkrävande
basindustrier. Vidare bör Statsföretags medverkan i regionalpolitiken övervägas.
Vid en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags
engagemang bör frågan om självfinansiering, ägartillskott och andra finansieringsmöjligheter
beaktas.

Utredaren bör göra en bedömning av Statsföretags branschinsatser och
sysselsättningsskapande uppgifter. Han bör vidare lämna förslag till en

NU 1978/79:12

3

övergripande målsättning för gruppen. Kravet på lönsamhet skall även i
fortsättningen ha en avgörande betydelse. De övriga mål som har angetts för
Statsföretags verksamhet bör också ses över. Detta gäller inte minst de mål
som har ställts upp i fråga om de anställdas inflytande och frågor som rör
arbetsmiljön.

Mot bakgrund av sina förslag till mål bör utredaren pröva principerna för
Statsföretagsgruppens organisation. Härvid bör en decentralisering av
gruppen eftersträvas. I dessa överväganden bör Statsföretags karaktär av
konglomerat samt dess regionala betydelse beaktas.

Inom Statsföretagsgruppen finns företag från olika branscher och med
skiftande lönsamhet. Det är därför svårt att formulera krav på avkastning på
det engagerade kapitalet i koncernen i dess helhet. Utredaren bör dock söka
belysa denna frågeställning och lämna en redogörelse för sin principiella syn
på hur lönsamhetskravet bör tillgodoses. Staten som ägare avgör årligen i
vilken utsträckning Statsföretags vinstkapacitet skall tas i anspråk för
utdelning. Utredaren skall därför inte pröva utdelningspolitiken.

Svårigheterna att förena företagsekonomisk lönsamhet med sådana
särskilda uppgifter som ägaren kan ålägga Statsföretag förutsågs vid koncernens
bildande. Då anvisades det s. k. offertförfarandet som en teknik att
förena samhällsintresset och det företagsekonomiska intresset. Utredaren bör
mot bakgrund av vunna erfarenheter utvärdera offertförfarandet. Behöver
förfarandet modifieras eller bör en helt annan form för ersättning väljas bör
utredaren lämna förslag härom.

Inom domänverket och ASSI prövas förutsättningarna för att bilda ett
statligt skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå.
Utredaren bör lämna synpunkter på konsekvenserna av olika former för
samordning av verksamheten i domänverket och ASSI från såväl samhällelig
som organisatorisk synpunkt.

Utredningsarbetet bedrivs enligt direktiven i nära kontakt med Statsföretags
ledning och med andra berörda företag och företrädare för de av
utredningen berörda fackliga huvudorganisationerna. Sedan våren 1978 är en
parlamentarisk referensgrupp knuten till utredningen.

Utredning örn LKAB.s struktur och utveckling

Statsföretag tog i början av år 1978 initiativ till en utredning om LKAB:s
framtida struktur och utveckling. Utredningen skall ligga till grund för
ställningstaganden ifråga om LKAB:s basfinansiering. En styrgrupp med
representanter för Statsföretag, LKAB och personalorganisationerna leder
utredningsarbetet.

Strukturutredningen lade i juni 1978 fram en lägesrapport för styrelserna i
LKAB och Statsföretag. Rapporten har presenterats i ett pressmeddelande.
Av detta framgår bl. a. att utredarna har undersökt de omstruktureringar av
produktionen som påkallas av den ekonomiska situationen. Vidare har de

NU 1978/79:12

4

studerat förändringarna av stålmarknaden under åren 1974-1978 och gjort
vissa bedömningar av utvecklingen framöver. I fråga om det ekonomiska
dagsläget anförs att LKAB, om det skall nå stabilitet, måste dels sätta in all
kraft på sin marknads- och produktutveckling, dels kunna räkna med att
järnvägsfrakterna minskar väsentligt, att effektiviteten i produktionen höjs,
att kostnaden för övertalig personal inte belastar bolagets resultat och att det
går att lätta på den stora räntebördan.

I stället för att järnvägsfrakterna tack vare korta transportavstånd mellan
gruvor och hamnar borde vara en konkurrensfördel för LKAB,är de på grund
av de höga fraktkostnaderna på malmbanan en svår nackdel. Utredningen
utgår från att järnvägsfrakterna radikalt sänks, så att de kommer att ligga på
en internationellt sett normal nivå.

En slutlig rapport överlämnade strukturutredningen till LKAB:s styrelse i
augusti 1978. Den har under hösten diskuterats i Statsföretags styrelse.

Riksdagsbehandling av frågan om mål för Statsföretag AB

I samband med sitt beslut 1969 om bildandet av ett statligt förvaltningsbolag
angav statsmakterna mål för förvaltningsbolaget och den dithörande
företagsgruppen (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1968:381). Som överordnat
mål uppställdes att förvaltningsbolaget skall ”under krav på
lönsamhet uppnå största möjliga expansion”. Såväl i propositionen som i
statsutskottets utlåtande däröver betonades att målen och villkoren för de
statliga företagens verksamhet inte fick innebära sådana inskränkningar i
deras rörelsefrihet att de placerades i underläge i förhållande till privata
företag. Vissa kompletterande målformuleringar gjordes emellertid. De
statliga företagen skall ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset
vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. De skall
vidare sträva efter att åstadkomma allt större arbetstillfredsställelse för de
anställda. I en reservation till utskottsutlåtandet hävdade företrädare för
centerpartiet och folkpartiet att den angivna målformuleringen inte var
tillräckligt preciserad. Statliga företag borde ha särskilt ansvar när det gällde
att uppfylla de krav som samhälle och anställda ställer på näringslivet; bland
sådant som inte fick åsidosättas för expansionens skull nämndes produktkvaliteten,
den yttre miljön och de anställdas arbetsförhållanden.

I Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1970 refererades vad statsmakterna
uttalat om Statsföretagsgruppens mål. Näringsutskottet behandlade
tillsammans med denna årsredovisning en motion vari föreslogs att riksdagen
skulle begära en deklaration av regeringen beträffande målen för den statliga
verksamheten i företagsform (NU 1971:44). Utskottet erinrade om den år
1969 angivna målformuleringen och framhöll att det övergripande målet för
Statsföretag AB kompletterades med olika delmål för koncernen i dess helhet
och för särskilda dotterbolag. Vidare anförde utskottet att Statsföretags sätt
att söka förverkliga de uppställda målen är föremål för en kontinuerlig insyn

NU 1978/79:12

5

och kontroll. Reservanter från centerpartiet, folkpartiet och moderata
samlingspartiet ville att riksdagen skulle uttala att en precisering av målen för
Statsföretag var nödvändig. Utskottet - vars ställningstagande godkändes av
riksdagen - var dock enigt om att riksdagen inte borde påkalla någon sådan
principdeklaration som motionärerna önskade.

I en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att riksdagen skulle hos
regeringen begära nya riktlinjer för arbetet inom statsföretagssektorn baserade
på vissa i motionen angivna principer, innefattande bl. a. att en klar
boskillnad borde göras mellan de statliga företagen och den privata sektorn
inom näringslivet, att de statliga företagen borde utnyttjas som ett huvudinstrument
för en politik syftande till att häva den regionala obalansen, att
forskning och utvecklingsarbete inom den statliga företagssektorn borde
inriktas på att utveckla en socialt väsentlig produktion och att den inre
administrativa strukturen inom statsföretagen borde radikalt förändras i
demokratisk anda. Näringsutskottet (NU 1972:16) ansåg att motionärernas
önskemål i skälig utsträckning var tillgodosedda genom redan gällande
riktlinjer och genom pågående reformarbete. Utskottet avstyrkte därför
motionen. Denna avslogs också av riksdagen, vilken sålunda avvisade en
reservation som vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet
avgivit till förmån för motionsyrkandet.

År 1973 behandlade näringsutskottet (NU 1973:9) ett motionsyrkande om
en utredning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning.
Motionärerna kritiserade den målformulering som statsmakterna
angivit för Statsföretag AB - ”att under krav på lönsamhet uppnå största
möjliga expansion”. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet, hänvisade
till sina tidigare uttalanden i denna fråga och betonade ånyo att riktlinjerna
inte var givna en gång för alla. I fråga om målen för Statsföretag AB:s
verksamhet påpekade utskottet att dessa var föremål för överväganden inom
industridepartementet och att riksdagen årligen hade tillfälle att uttala sig
över dem i samband med sin behandling av Statsföretags årsredovisning.
Representanter i utskottet för centerpartiet, folkpartiet och moderata
samlingspartiet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen
följde utskottet.

Utskottet

I ett allmänt, inledande avsnitt av Statsföretag AB:s årsredovisning
presenterar företagets verkställande direktör sin syn på Statsföretags ansvar,
uppgifter och befogenheter. De problem som den ekonomiska situationen
inom de tunga basindustrierna - malm, stål, skog och petrokemi - har fört
med sig för verksamheten inom Statsföretagsgruppen och för olika regioner,
främst Norrbotten, motiverar, anser han, ett klarläggande av Statsföretags
möjligheter att agera. Framställningen utgår från gällande målformulering för
Statsföretag. Verkställande direktören sammanfattar denna i orden att

NU 1978/79:12

6

verksamheten skall ”bedrivas på samma villkor som gäller för svenskt
näringsliv i övrigt” och konstaterar att detta innebär att Statsföretag inte
tilldelats några direkta politiska uppgifter. Han påpekar att Statsföretag har
sökt beakta de allmänna mål som ägaren - staten - har fastlagt beträffande de
statliga företagens ansvar att ta hänsyn till sysselsättnings- och regionalpolitiska
aspekter. Ett uttryck härför är Statsföretags beslut att tillstyrka medel
till Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) för investeringar bl. a. i syfte att i
görligaste mån söka upprätthålla sysselsättningen i Kiruna och Gällivare
kommuner. I fråga om Statsföretags verksamhet framöver understryks att
Statsföretag liksom hittills kommer att vara berett att medverka för att lösa
olika problem, där staten önskar att företaget skall engagera sig. Men, anförs
det, ligger uppgiften utanför de företagsekonomiska regler som är fastlagda
för Statsföretag, måste villkoren för dess medverkan fastställas i varje enskilt
fall.

De allmänna riktlinjerna för Statsföretags verksamhet kritiseras i motionen
1978/79:15. Motionärerna anser att Statsföretag bör drivas efter samhällsekonomiska
och inte efter kortsiktiga företagsekonomiska principer. De vill
att riksdagen skall uttala att en samhällsekonomisk helhetssyn skall reglera
Statsföretag AB:s verksamhet.

Förslag om ändrade riktlinjer för de statliga företagens verksamhet har
behandlats av riksdagen åren 1971-1973. Näringsutskottet
(NU 1971:44, 1972:16, 1973:9) har vid sin behandling av dem anslutit sig till
statsmakternas målformulering vid beslutet om inrättande av Statsföretag.
Utskottet har även framhållit att det övergripande målet för Statsföretag -”att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion” - har
kompletterats med olika delmål och att riktlinjerna inte är givna en gång för
alla.

Statsföretags verksamhetsinriktning och mål är f. n. föremål för utredning.
Utredaren skall enligt direktiven (Dir 1977:125) bl. a. bedöma Statsföretags
branschinsatser och sysselsättningsskapande uppgifter och lämna förslag till
en övergripande målsättning för gruppen. Utredningsuppdraget beräknas
vara avslutat före årsskiftet 1978-1979. Utskottet finner inte skäl för något
uttalande från riksdagens sida med anledning av det nämnda motionsyrkandet.

Motionärerna önskar även att riksdagen skall uttala att statliga verk och
statliga bolag bör samarbeta intimt i fråga om råvaruförsörjning och frakter. I
motionen hänvisas till att LKAB i sin årsredovisning påtalar att de höga
fraktkostnaderna försämrar LKAB:s konkurrensförmåga.

Utskottet vill erinra om att LKAB och Statsföretag gemensamt har
genomfört en utredning av LKAB:s framtida struktur och utveckling. I en
lägesrapport som avlämnades i juni 1978 till styrelserna förde båda företagen
understryks att kostnaderna för jämvägsfrakterna måste minska väsentligt
om LKAB åter skall kunna nå stabilitet. Utredningen utgår från att taxorna
för jämvägsfrakterna sänks så att de kommer att ligga på en internationellt

NU 1978/79:12

7

sett normal nivå. De förhandlingar om ett nytt fraktavtal som pågår mellan
LKAB och statens järnvägar beräknas kunna avslutas inom kort. Utskottet
avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.

Ytterligare ett yrkande i motionen syftar till att riksdagen skall göra ett
uttalande om inriktningen av Statsföretags exportansträngningar. Motionärerna
anser att Statsföretag bör minska sitt beroende av de kapitalistiska
marknaderna och öka sina ansträngningar att komma in på den ”krisfria
socialistiska marknaden” och i utvecklingsländerna.

1 Statsföretagsgruppen ingår, som motionärerna påpekar, ett särskilt bolag
- Statsföretag International AB - med uppgift att starta och utveckla exportoch
importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika. I
sin verksamhetsberättelse redovisar bolaget att det under år 1977 har
utvecklat sin verksamhet i Sovjetunionen, Afrika och Mellanöstern.
Utskottet (NU 1978/79:4) har nyligen uttalat att alla möjligheter att främja
och utöka Sveriges handel med de socialistiska länderna bör tas till vara.
Något uttalande från riksdagens sida enligt motionsyrkandet finns det enligt
utskottets mening inte skäl till.

Den granskning av Statsföretag AB:s årsredovisning som utskottet har
företagit har inte gett anledning till något särskilt uttalande från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:15 yrkandet 1, om mål för Statsföretag
AB:s verksamhet,

b) motionen 1978/79:15 yrkandet 2, om visst samarbete mellan
statliga verk och statliga bolag,

c) motionen 1978/79:15 yrkandet 3, om inriktningen av Statsföretag
AB:s export,

2. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1978/79:6 till handlingarna.

Stockholm den 23 november 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c). Lennart
Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne
Radesjö (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Im 1978