SoU 1977/78:36

Socialutskottets betänkande
1977/78:36

med anledning av propositionen 1977/78:105 oin åtgärder mot
narkotikamissbruk jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:105 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna den i propositionen förordade ändringen av grunderna för
driftbidragen till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare,

2. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m.
under femte huvudtiteln förbudgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 1 770 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. utöver
vad som föreslås i prop. 1977/78:100 (bil. 8 p. J 4) anvisa 2 900 000 kr. för
budgetåret 1978/79,

4. till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. utöver vad som
föreslås i prop. 1977/78:100 (bil. 8 p. J 5) anvisa 5 250 000 kr. för budgetåret
1978/79,

5. till Bidrag till organisationer m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret
1978/79 anvisa ett anslag av 9 450 000 kr.

I samband med propositionen behandlar utskottet sex med anledning av
propositionen väckta motioner, nämligen 1977/78:1840-1845.

Motionerna

I motionen 1977/78:1840 av Thure Jadestig (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för
länsskolnämndernas ANT-kontaktverksamhet.

I motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet tillkommande platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att förnyade förhandlingar tas upp
med huvudmännen för att öka antalet platser i behandlingshem för
narkotikamissbrukare,

3. att riksdagen godkänner de i motionen förordade ändringarna i
grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare och inackorderingshem för alkoholmissbrukare,

1 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 36

SoU 1977/78:36

4. att riksdagen godkänner de ändringar i grunderna för bidrag till
försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker som föreslagits i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till lönekostnader för den särskilda personalutbildningen
för narkomanvårdspersonal,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de riktlinjer för
forskning och utvärdering m. m. inom missbruksområdet som angetts i
motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en dokumentationscentral,

8. att riksdagen till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner
(utbildningsdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. (socialdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 640 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 2 410 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
(socialdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 800 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 182 750 000
kr.

I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck (m)och Göthe Knutson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande vård och rehabilitering av narkotikamissbrukare.

1 motionen 1977/78:1843 av Ulla Tillander (c) hemställs med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1977/78:1798 att riksdagen beslutar uttala att
socialstyrelsen bör informera om narkotikan och dess skadeverkningar via
radio och TV.

I motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om dels information i skolorna,
dels barnavårdslagens utnyttjande, dels vikten av registrering av patienter vid
statsstödda frivilliga narkomanvårdsinrättningar och vikten av att utvärdering
av narkomanvården anförtros kvalificerade, vetenskapliga auktoriteter.

I motionen 1977/78:1845 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag om effektivare
lagstiftning och förbättrade utredningsresurser i syfte att stävja den ekonomiska
brottslighet som har sin utgångspunkt i narkotikapengar,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag i syfte att säkra
alla ungdomars rätt till meningsfulla arbeten,

3. att riksdagen uttalar som sin mening att behandlingsverksamhet inom

SoU 1977/78:36

narkotikaområdet skall vara förbunden med rätt till arbete och utbildning,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i samråd med
berörda kommuner och landsting samt arbetsmarknadsmyndigheter som ger
behandlingsverksamheten en inriktning enligt punkt 3,

5. att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78:105 beslutar att de
föreslagna medlen för behandlingsverksamhet helt reserveras för verksamhet
med inriktning enligt punkt 3.

Utskottet

AIImani

Med hänsyn till den allvarliga situationen i fråga om missbruk av narkotika
tillsatte regeringen i mars förra året en särskild ledningsgrupp. Denna fick i
uppgift att föreslå och initiera insatser mot narkotikamissbruket utöver de
som tidigare gjorts och verka för en samordning på detta område. Ledningsgruppen
har arbetat med snabbhet och har i februari 1978 överlämnat sin
slutrapport (DsS 1978:2) Åtgärder mot narkotikamissbruk. På grundval av
förslag i rapporten läggs i propositionen fram förslag om väsentligt ökade
insatser mot narkotikamissbruket. 1 överensstämmelse med vad som uttalats
av riksdagen i olika sammanhang betonas det att åtgärderna mot missbruket
måste spänna över alla delar av samhällslivet. En bred redovisning ges av de
insatser som görs inom olika områden. Propositionens huvudsakliga innehåll
beskrivs på följande sätt.

Huvudvikten läggs vid en kraftig utbyggnad av vårdresurserna, kvantitativt
och kvalitativt. Platsantalet vid behandlingshemmen för narkotikamissbrukare
beräknas bli i det närmaste fördubblat. Statsbidraget till hemmens
drift föreslås höjt. Förslag läggs fram om speciella utbildningsinsatser för
personal vid hemmen. För att förstärka behandlingshemmens möjligheter att
hjälpa missbrukare till utbildning och arbete föreslås ett tvåårigt projekt i
samarbete med arbetsförmedlingarna.

Inom den öppna narkomanvården beräknas en väsentlig utbyggnad av
vårdcentralerna. En vidgad försöksverksamhet med behandling av narkotikamissbrukare
vid nytillkommande alkoholpolikliniker föreslås. Ökad satsning
på familjevård förordas.

Stödet till ideella och religiösa organisationers verksamhet mot missbruk
föreslås förstärkt. Vikten av förebyggande insatser och information framhävs.
Medel föreslås för projekt med syfte att utveckla metoder i skolans
förebyggande verksamhet. Det understryks att insatserna mot ungdomsarbetslöshet
och åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv
är ett viktigt inslag i den förebyggande verksamheten.

För forskning och utvärdering av behandlingsresultat föreslås särskilda
medel under en treårsperiod.

En mera allmän differentiering av intagna i kriminalvårdens anstalter även

SoU 1977/78:36

med hänsyn till narkotikakontakt förordas.

Det redovisas att vissa förslag i ledningsgruppens åtgärdsprogram redan
har genomförts. Regeringen har sålunda år 1977 beviljat medel för en frivillig
drogfri behandlingskedja inom kriminalvården. Ytterligare medel avses bli
anvisade. Vidare har regeringen anvisat medel till ett projekt inom FN:s
narkotikafond som syftar till minskning av den illegala odlingen av
opievallmo. För ändamålet beräknas fortsatt stöd.

De totala kostnaderna för de i propositionen redovisade åtgärderna kan
beräknas till ca 30 milj. kr. Däri innefattas dels kostnaderna förvissa insatser
som regeringen redan beslutat om under innevarande budgetår, dels
kostnader för nästa budgetår. Vidare inräknas i beloppet kostnader för vissa
tidsbegränsade projekt som sträcker sig över mer än ett budgetår.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen har väsentliga
erinringar framställts mot förslagen i motionen 1977/78:1845 av Lars Werner
m. fl. (vpk). Motionärerna menar att de insatser som föreslås är alltför
begränsade och därtill inte tillräckligt inriktade på att ge behandlingsverksamheten
en inriktning så att missbrukarna kan få arbete och utbildning.

Som utskottet kommer att utveckla närmare i ett särskilt avsnitt är det
uppenbart att frågan om att ordna utbildning och arbete åt personer som
missbrukat narkotika och som fått vård på exempelvis behandlingshem
måste ägnas stor uppmärksamhet. Utskottet kan emellertid inte biträda
motionen, såvitt den syftar till avslag på åtgärder som föreslås i propositionen.
Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkandet 5 delvis).

Utskottet ser med särskild tillfredsställelse att det i propositionen klart har
angivits vilken utgångspunkt som bör gälla för narkotikapolitiken. Grundvalen
för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att samhället inte kan
godta något annat bruk av narkotikan än det som är medicinskt motiverat.
Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft bekämpas. Utskottet
ansluter sig helt till dessa uttalanden.

Även om utskottet lika litet som regeringen räknar med att ett genomförande
av förslagen i propositionen kommer att slutgiltigt lösa det narkotikaproblem
som vi har i vårt samhälle anser utskottet att förslagen väl ansluter
till den princip som inledningsvis angetts och som innebär att insatser måste
göras på en rad områden. Utskottet kommer i det följande att huvudsakligen
uppehålla sig vid de avsnitt i propositionen som tagits upp motionsvägen. Det
finns i detta sammanhang skäl uttala att den breda redovisning som görs av
insatser även på samhällsområden som inte i första hand ligger inom
utskottets beredningsområde är av värde som en bakgrund vid bedömningen
av förslagen i propositionen och i motionerna.

Värdfrågor

Då riksdagen år 1968 antog riktlinjer för bekämpande av narkotikamissbruket
slogs fast att vården av narkotikamissbrukare skulle anordnas inom

SoU 1977/78:36

ramen för socialvården och sjukvården. Vårdorganisationen borde utgöra en
vårdkedja innefattande uppsökande verksamhet, öppen och sluten vård,
fortsatt behandling och eftervård.

Den medicinska vården av narkotikamissbrukare ankommer i forsta hand
på den psykiatriska sjukvården. De förslag som lagts fram i propositionen
eller i motionerna ger inte utskottet anledning att gå närmare in på denna del
av vården. Utskottet vill emellertid peka på att bl. a. i storstadsområdena de
medicinska klinikernas akutmottagningar gör betydande insatser för narkotikamissbrukare,
som befinner sig i ett akut förgiftningstillstånd. Samtidigt
kan det otvivelaktigt innebära betydande påfrestningar för sådana kliniker att
ställa sina resurser till förfogande för denna grupp. På motsvarande sätt som
då det gäller alkoholmissbrukare som söker akutvård kan det därför finnas
skäl för huvudmännen att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet, liksom
frågan om hur narkotikamissbrukarna skall kunna lämnas adekvat psykiatrisk
vård.

Antalet platser vid behandlingshem för narkotikamissbrukare är otillräckligt.
I början på året fanns 18 behandlingshem med totalt 182 statsbidragsberättigade
platser. Därutöver fanns det ett 60-tal platser av liknande slag som
var utformade och finansierade på ett sådant sätt att det särskilda statsbidraget
inte kunnat utgå.

Ledningsgruppen bedömer, mot bakgrund av sin inventering av narkotikasituationen
i landet och av huvudmännens aktuella planering, att det
kommer att inrättas ytterligare omkring 160 platser vid behandlingshem för
narkotikamissbrukare, huvudsakligen under en tvåårsperiod. Förslaget i
propositionen grundar sig på denna bedömning. Med utgångspunkt i att 40
platser kommer att inrättas under innevarande budgetår och 60 platser under
budgetåret 1978/79 beräknas i propositionen medelsbehovet för bidrag till
anordnande av behandlingshem för narkotikamissbrukare under femte
huvudtitelns anslag J 3 Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. till 1 320 000 kr. för sistnämnda budgetår. Beräkningen
grundar sig på ett oförändrat belopp för anordningsbidraget, 22 000 kr. per
plats.

Enligt den bedömning som görs i motionen 1977/78:1841 av Göran
Karlsson m. fl. (s) är det realistiskt att räkna med att ett något större antal nya
platser i behandlingshem kommer att kunna anordnas under en tvåårsperiod
än vad som förutsätts i propositionen eller 200 platser (yrkandet 1). Det ökade
antalet platser-40-bedöms kunna inrättas först under budgetåret 1979/80,
vilket innebär att motionsförslaget inte påverkar storleken av medelsanvisningen.
Motionärerna vill att nya förhandlingar skall tas upp med huvudmännen
för att i enlighet med det sagda antalet platser i behandlingshem skall
ökas (yrkandet 2). Motionärerna vill också att anordningsbidraget skall höjas
med 8 000 kr. till 30 000 kr. per plats dels för behandlingshem och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare, dels för inackorderingshem
för alkoholmissbrukare (yrkandet 3). Motionärerna godtar den av regeringen

1* Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 36

SoU 1977/78:36

föreslagna höjningen av driftbidraget till behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare från högst 47 000 kr. till högst 60 000 kr.
per plats och år fr. o. m. nästa budgetår.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning ifrågasätta ledningsgruppens
och regeringens bedömning av kommunernas möjligheter att inom en
nära framtid bygga ut behandlingshemmen. Eftersom det framför allt är
driftkostnaderna som är betungande för kommunerna torde den begränsade
höjning av anordningsbidraget som motionärerna föreslår inte få någon
avgörande betydelse för kommunernas benägenhet att ompröva de ställningstaganden
som gjorts i anslutning till ledningsgruppens arbete. Med
hänsyn härtill anser utskottet att regeringens förslag i här aktuellt avseende
bör godtas och motionen avstyrkas i aktuell del (yrkandena 1-3). Om det
skulle visa sig att kommunerna för den senare delen av tvåårsperioden
planerar att inrätta fler platser i behandlingshem än ca 60, får man ta hänsyn
härtill vid upprättandet av budgetpropositionen nästa år. Utskottets ställningstagande
innebär också att yrkandet 9 i motionen 1977/78:1841, vilket
avser medelsanvisningen vid ett uppräknat anordningsbidrag, avstyrks.

Vårdcentraler m. m.

Särskild öppenvård för narkotikamissbrukare i form av vårdcentraler har
anordnats i huvudsak i storstadsområdena. En utbyggnad av denna verksamhet
pågår eller planeras.

Som framhålls i propositionen (s. 37) bör vårdcentraler och den öppna
vården i övrigt utgöra en bas för rehabiliteringsarbetet. Från denna vårdbas
bör man hålla kontakt med missbrukare under alla steg i behandlingen.
Öppenvården är även av betydelse på det sättet att man genom uppsökande
verksamhet och fältarbete kan få kontakt med missbrukare och med ungdom
i riskzonen för missbruk. För de senare kan förebyggande insatser sättas
in.

Hur öppenvården skall organiseras är en viktig del i frågan om den framtida
socialvårdens organisation, något som utskottet får anledning att gå närmare
in på när propositionen om ny sociallagstiftning lagts fram. Mycket pekar
dock på att den öppna vården för narkotikamissbrukare bör utformas som en
integrerad del av socialvården. Vårdcentralerna för narkotikamissbrukare är
däremot starkt specialiserade. Liksom hittills bör därför vårdcentraler i
princip bara inrättas i stora kommuner med mera omfattande missbruksproblem.

Till vårdcentraler utgår i efterskott statsbidrag för kalenderår med belopp
motsvarande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för driften.
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen, som innebär att riksdagen -utöver det belopp om 10 milj. kr. som för ändamålet anvisats under anslaget
J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.(prop. 1977/78:100 bil. 8
s. 201, SoU 1977/78:25 p. 28, rskr 1977/78:188) - anvisar 3 700 000 kr. för

SoU 1977/78:36

statsbidrag till vårdcentraler under budgetåret 1978/79.

Från nämnda anslag J 5 utgår också statsbidrag till kostnader för vår av
narkotikamissbrukare vid alkoholpolikliniker enligt de grunder som anges i
kungörelsen (1954:431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas
verksamhet. Enligt riksdagens beslut utgår fr. o. m. innevarande
budgetår medel för en försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker.
Försöket innebär att klinikerna används flexibelt för insatser inom
både nykterhets- och narkomanvården. Bidrag utgår därvid enligt gällande
bestämmelser för vårdcentraler. För ändamålet anvisades 1,5 milj. kr. för
budgetåret 1977/78. Samma belopp har anvisats för nästa budgetår i samband
med behandlingen av socialhuvudtiteln.

I propositionen anförs att det är angeläget att den resurs som alkoholpoliklinikerna
utgör kan utnyttjas mera för narkotikamissbrukare och att
försöksverksamheten bör ge erfarenheter om hur en integration lämpligen
kan ordnas. Mot denna bakgrund förordas att det för budgetåret 1978/79
anvisas ytterligare 800 000 kr. för fortsatt försöksverksamhet med flexibelt
utnyttjande av nytillkommande alkoholpolikliniker. Ett bifall till propositionen
i denna del innebär således att för nästa budgetår tillhopa 2,3 milj. kr.
anvisas för ändamålet.

I motionen 1977/78:1841 ställer motionärerna sig mycket positiva till
försöksverksamheten. De yrkar med denna utgångspunkt att försöksmedlen
skall få användas även för en utvidgning av verksamheten vid befintliga
alkoholpolikliniker i form av exempelvis ökat öppethållande, vidgat innehåll i
verksamheten och anställande av kvalificerad behandlingspersonal. Motionärerna
föreslår också att för försöksverksamheten ytterligare 800 000 kr.
eller således tillhopa 3,1 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79 (yrkandena 4
och 10).

Även utskottet är berett att tillstyrka en uppräkning av det belopp som
redan anvisats för ändamålet under nästa budgetår. Då det gäller att ta
ställning till motionsyrkandena vill utskottet erinra om att det här är fråga om
en försöksverksamhet och att de relativt generösa regler som gäller för
statsbidrag i här aktuellt avseende tillkommit för att ge erfarenheter för
framtiden. Självfallet är det i allmänhet lättare att få till stånd en lämplig
försöksverksamhet då institutionen i fråga byggs upp från grunden än då
förändringar görs i redan befintlig organisation. Av det sagda framgår också
att statsbidraget inte är avsett att utöver vad som i övrigt gäller för bidrag till
alkoholpolikliniker utgöra ett allmänt stöd till verksamheten vid poliklinikerna.
Utskottet anser mot bakgrunden av det anförda och med beaktande av
de totala resurser som nu kan ställas till förfogande för bekämpande av
narkotikamissbruket att förslaget i propositionen bör godtas. Motionen
avstyrks därför i här aktuell del (yrkandena 4 och 10).

SoU 1977/78:36

Vård i enskilt hem, utveckling av familjevården

Fr. o. m. innevarande budgetår utgår bidrag till kommuns kostnad för vård
i enskilt hem av narkotikamissbrukare med 50 kr. per vårddag och plats.
Medel anvisas under anslaget J 5. Efter förslag av ledningsgruppen anser
socialministern i propositionen att kommunerna bör få samma bidrag vid
placering av narkotikamissbrukare i behandlingsenheter med upp till fyra
platser som de i enlighet med det sagda nu får vid vård i enskilt hem. Det
anges i propositionen att bidraget till vård i enskilt hem utnyttjats i
förhållandevis ringa omfattning och att medelsbehovet vid en vidgning av
bidragsmöjligheterna påverkas endast marginellt.

Genom en sådan ändring av bidragsbestämmelserna som socialministern
uttalat sig för blir det möjligt att ge statsbidrag för bl. a. vissa redan nu
befintliga mindre behandlingskollektiv. Utskottet har inte något att erinra
häremot.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs i propositionen
(s. 39 och 40) om en utveckling av familjevården. Det anges där att en
central projektgrupp skall tillsättas, som skall leda en försöksverksamhet på
området. Avsikten är bl. a. att en försöksverksamhet med kontrakterade
familjehem på Gotland skall komma till stånd. Vidare skall Riksförbundet för
hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) göra vissa försök med s. k. gårdsverksamhet
m. m. i Västerbottens och Norrbottens län. Medel till dessa båda
försök kommer dock att utgå från allmänna arvsfonden.

Riksdagen har nyligen under anslaget J 5 anvisat ett anslag som beräknats
med utgångspunkt i att 2 milj. kr. behövs för vård i enskilt hem av
narkotikamissbrukare (SoU 1977/78:25 p. 28).

I propositionen räknar man med ett ytterligare medelsbehov av 300 000 kr.
för nuvarande ändamål och för försöksprojektet med utveckling av familjevården.
Utskottet tillstyrker att den ytterligare medelsanvisning som bör
göras under J 5 bestäms med hänsyn till denna beräkning. Eftersom en viss
osäkerhet uppenbarligen vidlåder medelsberäkningen i detta avseende vill
utskottet framhålla vikten av att om medelsberäkningen inte skulle visa sig
hållbar behovet av tilläggsanslag anmäls för riksdagen.

Narkomanvårdens utformning

Då det gäller frivillighet och tvång inom narkomanvården har det, sedan
socialutredningen lagt fram sitt slutbetänkande, ånyo blossat upp en allmän
debatt. Såvitt gäller barn och ungdomar torde det visserligen råda enighet om
att sociala vårdinsatser måste kunna sättas in också i missbruksfallen,
oberoende av om samtycke lämnas. Beträffande de vuxna missbrukarna har
delade meningar framförts, såväl i fråga om grunden för att tillgripa
tvångsåtgärder som i fråga om den närmare utformningen av en sådan
tvångsvis anordnad vård. För att underlätta regeringens ställningstagande till
bl. a. socialutredningens förslag i fråga om vården av vuxna missbrukare har

SoU 1977/78:36

en särskild arbetsgrupp tillkallats inom regeringskansliet. Gruppen skall
redovisa ett beslutsunderlag i frågor om vård utan den enskildes samtycke
inom socialvård och sjukvård m. m.

I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck (m) och Göthe Knutson (m)
diskuteras bl. a. frågan om möjligheterna till rehabilitering av narkotikamissbrukare
med användande av överenskommet men obrytbart tvång. Utskottet,
som har att behandla det kommande regeringsförslaget på området, är
emellertid inte berett att i detta sammanhang göra några särskilda uttalanden
då det gäller vård av vuxna missbrukare oavsett den enskildes samtycke.
Sådana uttalanden skulle innebära ett föregripande av det pågående utredningsarbetet.
Motionen får därför i förevarande del ses som ett inlägg i den
pågående debatten på området. I enlighet med det sagda avstyrks motionen
1977/78:1842 i aktuell del.

Barnavårdslagen ger, som utskottet tidigare framhållit, kommunerna
förhållandevis stora möjligheter att ingripa med kraftfulla åtgärder för att
bryta ett pågående missbruk hos en underårig, vare sig det gäller alkohol eller
narkotika. Ofta kombineras emellertid missbruket med andra sociala
problem, varför det inte alltid är så lätt att utläsa vilken roll missbruket spelat
för ett beslut om t. ex. omhändertagande för samhällsvård. Sådant omhändertagande
torde ofta inte kunna undvikas i de kvalificerade missbruksfallen,
vilket understryker det angelägna i att kommunernas socialförvaltningar
med uppmärksamhet följer vad som kan antagas vara ett begynnande
missbruk och beslutsamt ingriper mot detta så snart det kan ske. Härigenom
kan man många gånger undgå att behöva ta till mera drastiska åtgärder.
Samma syn på dessa frågor kommer f. ö. till uttryck också i socialutredningens
slutbetäkande (se SOU 1977:40 s. 391 och 879). Med det anförda får
motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) anses besvarad i motsvarande
del.

Stöd till organisationer

Från anslaget J 7 Bidrag till organisationer m. m. utgår bidrag till bl. a.
sammanslutningar för stöd och hjälp åt alkohol- och läkemedelsmissbrukare
m. m., till kommuner samt till organisationer som ägnar sig åt rehabilitering
av alkohol- eller narkotikamissbrukare. Bidragen kan utgå för såväl pågående
verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.

Utskottet har i många sammanhang framhållit vikten av de insatser som de
frivilliga organisationerna gör i fråga om den öppna missbruksvården. En
successiv höjning av anslaget har också skett. Utskottet biträder förslag i
propositionen om att även för nästa budgetår en uppräkning av anslaget skall
ske, nämligen med 1,2 milj. kr. till 9 450 000 kr.

SoU 1977/78:36

Utbildning av vårdpersonal

Det har hitintills inte funnits någon utbildning som är direkt avsedd för
dem som vill arbeta inom missbruksvården eller fördjupa sina kunskaper på
området. Vid Forsa folkhögskola i Hälsingland har dock nyligen startats en
sådan utbildning med deltagare från olika delar av landet.

Utskottet delar den uppfattning som socialministern ger uttryck åt i
propositionen (s. 42), nämligen att bristen på utbildningsresurser är ett
allvarligt hinder för huvudmännens utbyggnadsplaner. Brist på utbildad
personal kan bli en hämsko på utvecklingen och kan fl till följd att vård och
behandling inte får önskvärd kvalitet. Det är mot denna bakgrund angeläget
att en adekvat utbildning för personal inom narkomanvården kommer till
stånd. Det bör, som anförs i propositionen, helst ske innan de planerade nya
behandlingshemmen tas i bruk.

Socialministern redovisar att arbetsmarknadsstyrelsen utformat en utbildning
av narkomanvårdare och att skolöverstyrelsen utarbetat och fastställt
läroplan för utbildningen. Han anger efter samråd med arbetsmarknadsministern
att resurser till utbildningen till en början bör ställas till förfogande
inom arbetsmarknadsutbildningens ram och att kostnaderna bör bestridas
från tolfte huvudtitelns anslag B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet har inhämtat att man räknar med att medel som ger möjlighet att
ordna ett hundratal utbildningsplatser kan fä tas i anspråk. Utbildningen av
personal inom missbruksvården bör, sedan den här aktuella engångsinsatsen
slutförts, meddelas i reguljära utbildningsformer.

Det angivna utbildningsprogrammet har utformats i samråd med socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, kommun- och landstingsförbunden samt vissa
fackliga organisationer. Utbildningen omfattar en tre månaders huvudkurs.
För antagning krävs grundutbildning som t. ex. socionom, socialpedagog,
psykolog eller skötare i psykiatrisk vård. Dessutom fordras minst ett års
erfarenhet från vårdarbete eller socialt arbete. Den som inte uppfyller
intagningskraven till huvudkursen kan tas in efter en preparandkurs på två
månader. För detta bör krävas lång erfarenhet från arbete inom vårdsektorn,
sociala sektorn eller liknande. Särskilt bör beaktas erfarenhet från arbete med
missbrukare. Även personal i ungdomsarbete, t. ex. fritidsledare, bör kunna
komma i fråga.

I motionen 1977/78:1842 av Blenda Littmarck(m)och Göthe Knutson(m)
hävdas bl. a. att den redovisade utbildningstiden är för kort, eftersom den inte
ger utrymme för att låta utbildningen varvas med praktik på olika institutioner.

Även utskottet vill uttala att det skulle ha varit av värde om det i
programmet kunde inrymmas någon eller några perioder med institutionspraktik.
Samtidigt måste dock erinras om de krav i fråga om bl. a. elevernas
praktiska erfarenhet som uppställs som intagningskrav. Vidare måste starkt
understrykas vikten av att utbildningen kan slutföras i sådan tid att de nya

SoU 1977/78:36

behandlingshem som huvudmännen planerar i så stor utsträckning som
möjligt bemannas med personal som har utbildning för uppgiften. 1 detta
sammanhang vill utskottet uttala sin tillfredsställelse över att man räknar
med att det skall bli möjligt för hela arbetslag att gå genom utbildningen
tillsammans, t. ex. inför öppnandet av ett nytt behandlingshem. Utskottet
anser på grund av det nu anförda att någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionen i här aktuell del ej bör vidtas.

Det förutsätts att de personer som genomgår den här aktuella AMSutbildningen
kommer att vara anställda av huvudmännen för resp. behandlingshem
redan under utbildningstiden. I propositionen anges emellertid
också att man inte kan räkna med att huvudmännen redan under 1978 kan
frigöra ekonomiska resurser att avlöna personal under utbildningstiden. Med
hänsyn härtill, anförs det, bör de huvudmän som utnyttjar utbildningen för
personal vid nytillkommande behandlingshem och därvid anställer personal
från utbildningstidens början medges ett bidrag med 75 % av den lön som
utbetalas till kursdeltagarna. Som torde vara förutsatt i propositionen bör
bidraget beräknas på lönekostnader inklusive sociala avgifter. Bidraget bör
utgå från anslaget J 4 Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. Utskottet har inhämtat att det finns ett utbildningsbehov
även för viss personal som skall arbeta vid nytillkommande vårdcentraler,
bl. a. i Göteborg. I den mån denna personal kan beredas plats på AMSkurserna
bör enligt utskottets mening även för den utgå bidrag i enlighet med
det sagda.

Utskottet har inhämtat att den första AMS-kursen torde komma att starta
först under hösten 1978 och att vissa av kurserna torde komma att ordnas
först under våren 1979. Med hänsyn härtill och till vad som anförs i motionen
1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) tillstyrker utskottet med ändring av
propositionen förslag i motionen (yrkandet 5) om att bidraget till lönekostnader
skall utgå för utbildning som anordnas under hela budgetåret 1978/
79.

Anslaget J 4 kan, enligt vad utskottet inhämtat, beräknas bli belastat med
1 900 000 kr. till följd av lönebidraget för deltagare i AMS-kurserna. Med
hänsyn till att, i enlighet med det anförda, en viss tidsförskjutning kommer
att ske då det gäller igångsättandet av AMS-kurserna samt att de nya
behandlingshemmen delvis som en följd härav kommer att öppnas senare än
vad som förutsatts i propositionen uppstår emellertid en motsvarande
besparing genom att statens kostnader för driftbidragen minskar. Storleken
av den ytterligare medelsanvisning som regeringen föreslagit under J 4
påverkas därför inte av det bidrag till kostnader för AMS-utbildningen som
inte särskilt tagits upp i propositionen.

Soll 1977/78:36

Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i vårdprogrammet

Insatser mot ungdomsarbetslösheten är, framhålls det i propositionen, en
av de mest angelägna förebyggande åtgärderna mot narkotikamissbruk. En
närmare redogörelse lämnas i propositionen för hur statsmakterna under
senare år intensifierat sina ansträngningar för att skapa sysselsättning åt
ungdomarna. I anslutning till denna redogörelse vill utskottet erinra om att
regeringen för kort tid sedan lagt fram propositionen 1977/78:164 om åtgärder
mot ungdomsarbetslöshet. Denna proposition har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.

Propositionen 1977/78:164 innehåller förslag till åtgärder inom arbetsmarknads-
och utbildningsområdet med inriktningen att målsättningen skall
förverkligas att alla unga skall garanteras arbete, utbildning eller praktik.
Åtgärderna syftar främst till en ökad samordning av olika befintliga resurser
för att skapa ett system som bätte än f. n. skall tillgodose den unge arbetseller
utbildningssökandes individuella behov och önskemål. Förutom
åtgärder för att öka möjligheterna till beredskapsarbete och praktik, föreslås
särskilda anordningar inom arbetsförmedlingsverksamheten. Av intresse i
detta sammanhang är särskilt ett förslag om att arbetslag skall bildas på
arbetsförmedlingskontoren, bestående av förmedlare, yrkesvägledare, syopersonal,
psykologer och socialarbetare. Arbetslagen skall sättas samman så
att de kan ta upp olika grupper av arbetssökandes behov.

Förslaget i nämnda proposition grundar sig bl. a. på ett delförslag från
sysselsättningsutredningen i oktober 1977. Utredningen har också avlämnat
ett betänkande om handikappades möjligheter till arbete (SOU 1978:14,
Arbete åt handikappade) vilket f. n. remissbehandlas. Utredningen har
initierat en försöksverksamhet i Södertälje med speciella insatser för
ungdomar som har sociala arbetshandikapp. Utredningen har också föreslagit
att försöksverksamheten skall utvidgas till fler kommuner.

1 propositionen om åtgärder mot narkotikamissbruk betonas likaledes
angelägenheten av ett förbättrat samarbete mellan olika samhällsorgan.
Härigenom skall vården vid behandlingshemmen i högre grad kunna inriktas
på åtgärder för utbildning och arbete. Sålunda är avsikten att behandlingshemmen
aktivt skall kunna erbjuda grundutbildning inom eller utom
hemmet till den som behöver det. Behandlingshemmen skall vidare i aktivt
samarbete med arbetsförmedlingen skapa kontakter med företag och fackliga
organisationer för att förbereda den som undergår behandling för yrkeslivet.
Samarbetet mellan behandlingshemmen och arbetsförmedlingarna skall
följas av den av regeringen tillsatta arbetsvårdsdelegationen inom arbetsmarknadsstyrelsen,
och en speciell arbetsgrupp skall under en tvåårsperiod
aktivt leda och främja verksamheten, som avses bli utvärderad.

Vikten av att åtgärder mot ungdomsarbetslösheten vidtas samt att
vårdinsatserna på narkotikaområdet kompletteras med insatser som skall
tillförsäkra den som skrivs ut från ett behandlingshem ett arbete framhålls i

SoU 1977/78:36

motionen 1977/78:1845 avLars Werner m. fl. (vpk). Motionärerna menar att
propositionens förslag till åtgärder är otillräckliga. De vill därför att riksdagen
skall begära skyndsamma förslag från regeringen i syfte att säkra alla
ungdomars rätt till meningsfulla arbeten. Riksdagen bör enligt motionärerna
också göra ett uttalande om att behandlingsverksamheten inom narkotikaområdet
skall vara förbunden med rätt till arbete och utbildning samt begära
att regeringen efter samråd med berörda kommuner, landsting och arbetsmarknadsmyndigheter
förelägger riksdagen ett förslag som innebär att
behandlingsverksamheten ges en sådan inriktning. Slutligen begär motionärerna
- som inledningsvis berörts (s. 4) - att riksdagen skall besluta att de
medel som föreslagits i propositionen för behandlingsverksamhet skall
reserveras för behandlingsverksamhet med den inriktning som förordats i
motionen (yrkandena 2-4 och 5 delvis).

Sedan motionen väcktes har regeringen lagt fram propositionen 1977/
78:164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, för vilken redogjorts ovan.
Med anledning av nämnda proposition har ett flertal motioner väckts med
förslag om ytterligare insatser för att bereda ungdomar arbete, utbildning och
praktik. Då dessa frågor blir föremål för behandling i riksdagen med
anledning av betänkande i ämnet från arbetsmarknadsutskottet avstyrks
motionen 1977/78:1845 i denna del (yrkandet 2).

När det gäller behandlingsverksamhetens inriktning är enligt utskottets
mening de åtgärder som förordas i propositionen, och som utskottet inte har
något att erinra mot, ägnade att i väsentligt högre grad än hittills underlätta en
rehabilitering av missbrukaren. Särskilt stor vikt har lagts vid sådana åtgärder
som kan underlätta för behandlingshemmen att bereda honom utbildning
och arbete samtidigt som det särskilt betonats att hans totala situation måste
beaktas. Utskottet anser att garantier härigenom ges för att - så långt det är
möjligt med hänsyn till rådande sysselsättningsläge - rätten till utbildning
och arbete efter behandlingen skall säkerställas. Något ytterligare uttalande
eller någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 1977/
78:1845 i här aktuell del anser utskottet inte påkallad (yrkandena 3 och 4 samt
5 delvis).

Insatser inom skolans område

1 propositionen lämnar socialministern efter samråd med statsrådet
Mogård en redovisning för sin syn på förslag inom skolans område som lagts
fram av ledningsgruppen.

Han framhåller bl. a. att det är angeläget att förebyggande insatser mot
missbruk bland ungdomar ytterligare utvecklas. Enligt grundskolans
läroplan ingår inom vissa ämnen undervisning om alkohol, narkotika och
tobak (ANT). Ett omfattande utvecklingsarbete av ANT-verksamheten
pågår, bl. a. som ett led i utformningen av skolans inre arbete. ANT-frågorna
behandlas närmare i följande avsnitt. Socialministern ställer sig positiv till en

SoU 1977/78:36

tvåårig försöksverksamhet avseende fyra typprojekt, vilka syftar till att
utveckla metoder i den förebyggande verksamheten. Projekten har följande
huvudinnehåll.

1. Åtgärder för att befrämja en positiv fritid.

2. Åtgärder för att underlätta övergången från skola till arbetsliv.

3. Åtgärder för att stimulera social och emotionell utveckling.

4. Åtgärder för att öka vuxenkontakterna för ungdomar.

En arbetsgrupp med företrädare för socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet har förberett den
praktiska verksamheten med projekten. Arbetsgruppen skall även svara för
försöksverksamheten och utvärderingen av densamma. Medel för projekten
kommer att ställas till förfogande från allmänna arvsfonden. Slutligen bör här
nämnas att avsikten är att det skall utarbetas ett lättillgängligt material om
narkotikafrågor som en service till lärare, elev vårdspersonal och annan berörd
skolpersonal.

Utskottet har inte något att erinra mot att de insatser på skolområdet som
sålunda redovisats kommer till stånd.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett förslag i motionen 1977/78:1841
av Göran Karlsson m. fl. (s) om att till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i
kommuner för nästa budgetår skall anvisas 25 milj. kr. (yrkandet 8).
Motsvarande belopp har för innevarande budgetår anvisats till ändamålet.

Riksdagen har för kort tid sedan på hemställan av kulturutskottet i
betänkandet KrU 1977/78:20 avslagit ett motionsyrkande med samma
innehåll som yrkandet i motionen 1977/78:1841. Kulturutskottet anförde
följande (nämnda bet. s. 10).

Trots det besvärliga ekonomiska läget har i statsbudgeten skapats utrymme
för en inte obetydlig resursförstärkning avseende de statliga bidragen till
central och lokal ungdomsverksamhet. Vid riksdagens bifall till de föreslagna
anslagsbeloppen ökar de båda bidragen med sammanlagt drygt 23 milj. kr.
Utskottet delar föredragande statsrådets mening att detta förhållande måste
vägas in då man bedömer behovet av ett särskilt bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner. Utskottet är helt överens med motionärerna
om värdet av föreningsmedverkan i kommunernas fritidsaktiviteter. Sådana
aktiviteter stimuleras också genom såväl statliga som kommunala bidrag i
den utsträckning som de ekonomiska förutsättningarna medger. När det
gäller frivilliga aktiviteter efter skoldagens slut får utskottet bl. a. hänvisa till
det höjda aktivitetsstödet och till att statsbidraget till fritidshem får användas
av kommunerna till bl. a. fritidsverksamhet i föreningarnas regi. Utbildningsutskottet
har i sitt betänkande UbU 1977/78:21 med anledning av
propositionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. angivit
att ökningen av bidraget till fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet
enligt uppgift från socialdepartementet är 138 milj. kr. för budgetåret
1978/79.

Socialutskottet anser inte att det föreligger skäl till omprövning av
riksdagens ställningstagande i frågan. Yrkandet 8 i motionen 1977/78:1841
avstyrks därför.

SoU 1977/78:36

Informationsfrågor

Det erinras i propositionen om att information om beroendeframkallande
medel i dag bedrivs över ett mycket brett fält och att samhällets stöd till
informationen i missbruksfrågor och till olika opinionsbildande organisationer
är betydande. I fråga om några av de insatser som görs på området ges
en redovisning i propositionen. Utskottet hänvisar till denna framställning
(prop. s. 48).

Med utgångspunkt i förslag som lagts fram av ledningsgruppen föreslår
regeringen vissa kompletterande informationsinsatser. En del av dessa kräver
att ytterligare medel anvisas på statsbudgeten för nästa budgetår. Sålunda
föreslås att 450 000 kr. anvisas under anslaget J 5 dels för tillfälliga
informationsinsatser för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med
narkotikaproblem, exempelvis personal inom social- och sjukvård, dels för
utveckling av ANT-verksamhet vid skolorna.

Utskottet biträder förslaget. Den i föregående avsnitt nämnda arbetsgruppen,
som skall ansvara för viss försöksverksamhet på skolområdet, bör pröva
även projekt som avser ANT-verksamheten. Enligt utskottets mening finns
det utrymme för att låta bl. a. länsskolnämnd disponera medel från anslaget.
Med detta uttalande får motionen 1977/78:1840 av Thure Jadestig (s) - vari
yrkas att av det ovan angivna beloppet minst 240 000 kr. skall användas för
länsskolnämndens ANT-verksamhet - anses besvarad. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att utbildningsutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande UbU 1977/78:16 starkt understrukit vikten av att
länsskolnämnderna fortsätter den hittillsvarande ANT-kontaktverksamheten.

Beträffande ANT-verksamheten finns också anledning understryka vikten
av att eleverna i grundskolan nås av undervisning på området med inte alltför
långa mellanrum. Som framhålls i grundskolans läroplan krävs speciellt på
högstadiet en väl planerad samordning av undervisningen i vederbörande
orienteringsämnen, om man inte behandlar lärostoffet i fråga inom några för
olika årskurser avpassade samlade arbetsområden. Under hänvisning till det
anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad, såvitt
avser ett önskemål i motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) om att
ANT-undervisning skall anordnas minst en gång under varje läsår i
högstadiet.

Att samhället inom ramen förde resurser som kan ställas till förfogande bör
utnyttja alla möjligheter att informera om missbruk av narkotika och
skadeverkningarna av sådant missbruk kan inte nog understrykas. Kulturutskottet
har i sitt nyligen avgivna betänkande KrU 1977/78:24, i vilket
behandlas bl. a. propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens
fortsatta verksamhet m. m., tagit upp bl. a. frågan om information rörande
centrala folkhälsofrågor i radio och TV och därvid erinrat om att programföretagen
torde komma att åläggas en allmän skyldighet att i lämplig form

SoU 1977/78:36

upplysa om viktiga samhällsfrågor och stimulera till debatt kring sådana
frågor. Något ytterligare uttalande av riksdagen är enligt socialutskottets
mening inte påkallat med anledning av motionen 1977/78:1843 av Ulla
Tillander (c ), vari anförs att socialstyrelsen bör informera om narkotika och
dess skadeverkningar via radio och TV.

Forskning och utvärdering m. m.

Efter hemställan av socialutskottet beslöt riksdagen hösten 1976 att hos
regeringen hemställa om en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning
(SoU 1976/77:11, rskr 1976/77:33). Utredningen borde innefatta även en
belysning av de bakomliggande orsakerna till missbruket. I mars 1977
tillkallade därför socialministern efter regeringens bemyndigande en särskild
utredare för att genomföra en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning
(UNO).

I utskottets betänkande diskuterades mycket utförligt frågan om riksdagen
även skulle begära en utredning om utvärdering av bl. a. narkomanvården.
Utskottet stannade enhälligt för att man inte i dåvarande läge borde initiera
en så omfattande och, både då det gäller forskningsresurser och i andra
avseenden, krävande utredning som begärts av motionärer.

Den väg som nu socialministern redovisar då det gäller att få till stånd en
mera sammanhållen insats i fråga om utvärdering av vård och behandling av
narkotikamissbrukare framstår enligt utskottets mening som lämplig med
hänsyn till att insatsen kan göras utan att en särskild utredning tillsätts och
utan att det i princip byggs upp en ny administrativ organisation. Den metod
som förordas är följande. Till socialdepartementet finns knuten en delegation
för social forskning, som har till uppgift att svara för bedömning och
samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och
utvecklingsarbete samt att initiera projekt för socialpolitiken. På grundval av
delegationens ställningstagande fördelas medel som riksdagen anvisar på
socialhuvudtiteln under anslaget A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete. För
nästa budgetår har totalt anvisats 21,4 milj. kr. under anslaget. Nämnda
delegation har inrättat initiativgrupper på sex forskningsområden. Socialministern
anser att en sådan initiativgrupp bör inrättas även inom missbruksområdet.
Han biträder förslag av ledningsgruppen att årligen under tre år
särskilda medel av nämnda anslag anvisas för projekt inom narkomanvårdsområdet.

I två motioner - motionen 1977/78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) och
motionen 1977/78:1844 av Rune Torwald (c) - tas upp forsknings- och
utvärderingsfrågor. Det framställs inte några erinringar mot att en särskild
initiativgrupp tillsätts inom delegationen för social forskning. Däremot
menar motionären i motionen 1977/78:1841 att uppgifterna för grupper bör
vidgas till att gälla samhällsvetenskaplig forskning som kan belysa
sambandet mellan sociala förhållanden och missbruk av alkohol eller

SoU 1977/78:36

narkotika (yrkandet 6 delvis).

Vid bedömningen av motionsyrkandet måste beaktas att även andra
resurser ställs till förfogande för narkotika- och annan missbruksforskning än
dem som kan avdelas inom ramen för det här aktuella anslaget på
socialhuvudtiteln. Utskottet erinrar om den forskning som bedrivs främst vid
särskilda forskningsinstitutioner, vid universitet och högskolor, vid undervisningssjukhus
och inom vissa statliga myndigheter. Även huvudmännen
för vården av missbrukare bedriver visst forsknings- och utvecklingsarbete.
Medel från forskning förmedlas av statliga forskningsråd, vissa statliga
myndigheter, olika fonder och av huvudmännen för vården. Utskottet vill
också erinra om det arbete som bedrivs inom Nordiska samarbetsorganet för
drogforskning och av Nordiska nämnden för alkoholforskning. I detta
sammanhang bör nämnas att verksamheten vid dessa organ skall utvärderas
och möjligheterna prövas att skapa en integrerad nordisk rusmedelsforskning.
Här bör också nämnas att regeringen i dagarna förelagt riksdagen
propositionen 1977/78:182 angående viss alkoholforskning, m. m., i vilken
föreslås att tre professurer för alkoholforskning inrätts. Tjänsterna fåren klar
samhällsvetenskaplig inriktning. Tyngdpunkten i den forskning som innehavarna
av tjänsterna skall bedriva är visserligen avsedd att ligga inom
alkoholområdet, men forskningen skall även avse missbruk av narkotika och
andra beroendeframkallande medel.

Mot nu angivna bakgrund anser utskottet att den nya initiativgruppen
inom delegationen för social foskning bör fl ett uppdrag som i princip
begränsas till att avse behandlingsforskning. Därigenom bör det bli möjligt att
inom den angivna treårsperioden få till stånd forskning med en inriktning
som inom överskådlig framtid kan få betydelse för det praktiska vårdarbetet.
Utskottets överväganden innebär att motionsyrkandet i här aktuell del inte
behöver föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkandet 6 delvis i motionen
1977/78:1841).

Vid denna bedömning har utskottet också beaktat följande. I direktiven till
utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) förutses att utredningen
kan behöva anlita särskild sakkunskap. Ett område som därvid kan bli
aktuellt gäller den s. k. missbrukarkarriären. Sådana undersökningar, anförs
det, kan bl. a. ge ökade kunskaper om de bakomliggande orsakerna till
narkotikamissbruk. Med hänsyn till vad socialutskottet anförde i det ovan
nämnda betänkandet 1976/77:11 vill utskottet understryka att utredningen
bör ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att
arbetet bedrivs efter samråd med den initiativgrupp som i enlighet med det
sagda skall tillsättas inom delegationen för social forskning. Därigenom bör
man kunna åstadkomma en lämplig avvägning mellan arbetet inom utredningen
och inom initiativgruppen.

Utskottet kan helhjärtat ansluta sig till vad som anförs i samma motion
(motionen 1977/78:1841 yrkandet 6 delvis) om vikten av att resultat från
forsknings- och utredningsarbete inom missbruksområdet återförs till

SoU 1977/78:36

vårdens huvudmän och till olika grupper av vårdarbetare. Synpunkterna står
väl i överensstämmelse med vad socialutskottet anförde i ovan nämnda
betänkande SoU 1976/77:11 (s. 20). Det är obestridligt att det f. n. finns
väsentliga brister i angivet hänseende, och utskottet kan också instämma i
vad motionärerna uttalar om att en tillräcklig del av särskilda medel för
projekt inom narkomanvårdsområdet bör avsättas för sådan resultatredovisning
och resultatåterföring. Endast om så sker på ett tillfredsställande sätt är
det meningsfullt att satsa ytterligare medel på forskning och utvärdering.
Socialstyrelsen har ett stort ansvar då det gäller den här behandlade frågan.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet (yrkandet 6
delvis) erfordras inte.

Det sagda innebär också att utskottet ställer sig positivt till frågan om
inrättandet av någon form av dokumentationscentral beträffande forskningsresultat
inom narkotikaområdet. Som anförs i propositionen får frågan
beredas av den förut nämnda initiativgruppen i samråd med utredningen för
kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning innan beslut tas om en
institutionsbunden dokumentationsverksamhet. Utskottet räknar med att
initiativgruppen bedriver beredningsarbetet med skyndsamhet, och något
riksdagens initiativ med anledning av motionen 1977/78:1841 i motsvarande
del (yrkandet 7) erfordras därför inte.

I det i det föregående nämnda betänkandet SoU 1976/77:11 uttalade
utskottet att det är önskvärt att vård och behandling av såväl personer med
narkotikaproblem som personer med alkoholproblem dokumenteras så att
materialet kan läggas till grund för utvärdering av de gjorda insatserna. Detta
förutsätter självfallet samtidigt att integritets- och sekretessfrågorna ägnas
tillbörlig uppmärksamhet. Utskottet anser inte att det finns skäl till någon
omprövning av detta ställningstagande och anser därmed också att motionen
1977/78:1844 besvarats, såvitt däri förordas en registrering av patienter vid
statsstödda frivilliga narkomanvårdsinrättningar.

I samma motion framhålls vikten av att utvärdering av narkomanvården
anförtros kvalificerade, vetenskapliga auktoriteter. 1 denna del föranleder
motionen inte annat yttrande av utskottet än att det självfallet får förutsättas
att i samband med anslagsfördelning såväl forskningens eller utvärderingens
inriktning som den anslagssökandes möjligheter att på ett tillfredsställkande
sätt genomföra verksamheten bedöms. Motionen bör inte heller i denna del
föranleda någon riksdagens åtgärd (motionen 1977/78:1844 delvis).

Åtgärder mot viss ekonomisk brottslighet

Såvitt avser yrkandet 1 i motionen 1977/78:1845 av Lars Werner m. fl.
(vpk) - i vilket hemställs att riksdagen skall begära förslag om effektivare
lagstiftning och förbättrade utredningsresurser i syfte att stävja den ekonomiska
brottslighet som har sin utgångspunkt i narkotikapengar - hänvisar
utskottet i första hand till de ingående överväganden som under innevarande

SoU 1977/78:36

riksmöte gjorts av justitieutskottet i utskottets av riksdagen godkända
betänkanden JuU 1977/78:16, 1977/78:27 och 1977/78:30. Socialutskottet
vill vidare nämna att rikspolisstyrelsen i början av april i år beslutat tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till metoder vid spaning mot grov
ekonomisk brottslighet. Utskottet anser att syftet med motionsyrkandet är
tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Utöver det anförda föranleder propositionen inga erinringar eller särskilda
uttalanden från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionen att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1845 yrkandet 5 delvis,

2. beträffande antalet nytillkommande platser i behandlingshem
för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen avslår motionen
1977/78:1841 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande ändringar i grunderna för bidrag till anordnande av
behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841
yrkandet 3,

4. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen
1977/78:105 och med avslag på motionen 1977/78:1841
yrkandet 9 till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 770 000 kr.,

5. beträffande grunderna för driftbidragen till behandlingshem
och inackorderingshem för narkotikamissbrukare att riksdagen
godkänner den i propositionen förordade ändringen,

6. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid
alkoholpolikliniker att riksdagen avslår motionen 1977/78:1841
yrkandet 4,

7. beträffande utbildningen för viss narkomanvårdspersonal att
riksdagen avslår motionen 1977/78:1842 i motsvarande del,

8. beträffande tid under vilken bidrag skall utgå till lönekostnader
för personal som genomgår viss utbildning för narkomanvård
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841 yrkandet 5
och med anledning av propositionen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1977/78:36

9. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av
propositionen utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p.

27, rskr 1977/78:188) till Bidrag till driften av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret
1978/79 anvisar 2 900 000 kr.,

10. beträffande informationsfrågor att riksdagen avslår motionen
1977/78:1840, motionen 1977/78:1843 och motionen 1977/
78:1844 i motsvarande del,

11. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen
och med avslag på motionen 1977/78:1841 yrkandet 10
utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p. 28, rskr 1977/
78:188) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
under femte huvudtiteln för budgetåret 1978/79 anvisar
5 250 000 kr.,

12. beträffande narkomanvårdens utformning att riksdagen avslår
motionen 1977/78:1842 i motsvarande del och motionen 1977/
78:1844 i motsvarande del,

13. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till propositionen
till Bidrag till organisationer m. m. under femte huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 9 450 000
kr.,

14. beträffande arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i vårdprogrammet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1845 yrkandena
2-4 och 5 delvis,

15. beträffande medelsanvisning till Bidrag till allmän fritidsverksamhet
i kommuner att riksdagen avslår motionen 1977/
78:1841 yrkandet 8,

16. beträffande forskning och utvärdering m. m. att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1841 yrkandena 6 och 7 samt
motionen 1977/78:1844 i motsvarande del,

17. beträffande åtgärder mot viss ekonomisk brottslighet att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1845 yrkandet 1.

Stockholm den 11 maj 1978

På socialutskottets vägnar

GABRIEL ROMANUS

Nätyarande: Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s). John
Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt
Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena
Öhrsvik (s). Iris Mårtensson (s). Per Gahrton (fp). Arne Magnusson (c) och
Blenda Littmarck (m).

SoU 1977/78:36

Reservationer

Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Sven-Gösta
Signell, Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson (samtliga s) har avgivit följande 3
reservationer till betänkandet.

1. beträffande dels antalet nytillkommande platser i behandlingshem för
narkotikamissbrukare m. m., dels ändringar i grunderna för bidrag till
anordnade av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
m. m., dels ock medelsanvisning till Bidrag till anordnande av
vårdanstalter och inackorderingshem m. m. (mom. 2-A i hemställan) anser
reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”anordningsbidrag, avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Behovet av ett ytterligare antal platser i behandlingshem för narkotikamissbrukare
är stort. Det finns också en klar vilja hos kommunerna att bygga
fler behandlingshem. Även om kommunernas ekonomi f. n. är hårt
ansträngd, anser utskottet i likhet med motionärerna bakom motionen 1977/
78:1841 av Göran Karlsson m. fl. (s) det vara realistiskt att räkna med att
under de närmaste åren 200 nya platser i behandlingshem kommer att kunna
anordnas, dvs. 40 mer än enligt propositionen. Det ökade antalet platser torde
dock kunna inrättas först under budgetåret 1979/80, vilket innebär att
utskottets ställningstagande i detta hänseende inte påverkar storleken av
medelsanvisningen för nästa budgetår.

För att ge ytterligare stimulans till den förordade utökningen av platsantalet
tillstyrker utskottet förslag i nämnda motion om att anordningsbidraget
skall höjas med 8 000 kr. till 30 000 kr. per plats för behandlingshem och
inackorderingshem. Samma höjning bör göras i fråga om anordningsbidrag
till inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För att få fram det ökade
antalet platser i behandlingshem bör regeringen, i enlighet med vad som
föreslås i motionen, i god tid ta upp förnyade överläggningar med huvudmännen.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1977/78:1841 i
behandlad del (yrkandena 1-3).

Kostnaden för uppräkningen av anordningsbidraget kan beräknas till
640 000 kr. för nästa budgetår. I likhet med vad som föreslås i propositionen
räknar nämligen utskottet med att även medel för ca 20 platser i inackorderingshem
för alkoholmissbrukare bör anvisas. Utskottet tillstyrker således
även yrkandet 9 i motionen 1977/78:1841.

dels att utskottets hemställan under 2-4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande antalet nytillkommande platser i behandlingshem
för narkotikamissbrukare m. m. att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78:1841 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1977/78:36

3. beträffande ändringar i grunderna för bidrag till anordnande av
behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1841
yrkandet 3 godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av
propositionen 1977/78:105 och med bifall till motionen 1977/
78:1841 yrkandet 9 till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m. under femte huvudtiteln för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 410 000 kr.,

2. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid alkoholpolikliniker
samt medelsanvisning till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. (mom. 6 och 11 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med ”1
motionen” och slutar med ”(yrkandena 4 och 10)” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1977/78:1841 framhålls att det är angeläget med en vidareutveckling
av alkoholpoliklinikernas nuvarande arbetsformer och vårdinnehåll.
Försöksverksamheten innebär att vårdresurserna kan utnyttjas på ett
flexibelt sätt. Enligt motionärernas mening bör därför försöksverksamheten
ges ytterligare resurser. Man föreslår att utöver vad som föreslagits i
propositionen ytterligare 800 000 kr. anvisas för detta ändamål. Vidare bör
enligt motionärerna försöksverksamheten inte begränsas till endast nytillkommande
alkoholpolikliniker. Även vid de befintliga klinikerna bör det
vara möjligt att utvidga och förändra verksamheten på liknande sätt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alkoholpoliklinikernas
verksamhet kan behöva förändras för att bättre kunna motsvara missbrukarnas
vårdbehov. Det bör därför finnas möjligheter att i större utsträckning
än nu pröva olika sätt att förbättra vården. Den av motionärerna föreslagna
höjningen av det för försöksverksamheten anvisade beloppet är således
motiverad.

Utskottet anser det heller inte vara rationellt att begränsa försöksverksamheten
till enbart nya kliniker, såsom föreslagits i propositionen. Försöksverksamheten
bör därför utvidgas också till befintliga kliniker. Grunderna för
bidrag till alkoholpoliklinikerna bör ändras i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 6 och 11 bort ha följande lydelse:

6. beträffande grunderna för bidrag till försöksverksamhet vid
alkoholpolikliniker att riksdagen med bifall till motionen 1977/
78:1841 yrkandet 4 godkänner vad utskottet anfört,

11. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av
propositionen och med bifall till motionen 1977/78:1841
yrkandet 10 utöver tidigare anvisat belopp (SoU 1977/78:25 p.

28, rskr 1977/78:188) till Bidrag till kommunala nykterhets -

SoU 1977/78:36

nämnderm. m. under femte huvudtiteln förbudgetåret 1978/79
anvisar 6 050 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisning till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i
kommuner (mom. 15 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 14 som börjar med
”Riksdagen har” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Motionen ansluter i denna del till motionen 1977/78:735 av Olof Palme
m. fl. (s)om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner, vilken för kort
tid sedan behandlats av kulturutskottet i dess betänkande KrU 1977/78:20.
Socialdemokraterna i utskottet anförde i en reservation till betänkandet
följande.

Ett centralt inslag i riksdagens beslut om skolans inre arbete (SIA) var att
skolan skulle ses som en del av elevens totala miljö. Som ett uttryck för detta
underströks bl. a. att föreningslivets möjligheter till medverkan såväl under
som efter skoldagens slut skulle förbättras. Genom det statsbidrag på 25 milj.
kr. till allmän fritidsverksamhet i kommuner som föreslogs av den socialdemokratiska
regeringen och som anvisats för budgetåret 1977/78 har den
första del i SIA-reformen som kommit att förverkligas blivit den allmänna
fritidsverksamheten före och efter skoldagen.

Bidraget har under innevarande år använts främst till föreningsledd
eftermiddagsverksamhet för barn och ungdom. Bidraget har möjliggjort
glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden, temadagar,
lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa och handikappade
barn och ungdomar. Detta har hunnit ske redan det första året trots kort
planeringstid för det lokala föreningslivet. Inför nästa läsår är planeringen av
verksamheten redan i full gång i samarbete mellan föreningsliv och
kommunala myndigheter.

I årets budgetproposition föreslår regeringen att bidraget till allmän
fritidsverksamhet i kommuner inte längre skall utgå. Mot detta förslag har
bestämda invändningar rests i motionen 1977/78:735, vari yrkas att ett
bidragsanslag om 25 milj. kr. skall anvisas även för nästa budgetår.

Utskottet kan inte godta de motiv föredragande statsrådet åberopat för att
dra in bidraget. Om statsbidraget slopas kommer sannolikt det allra mesta av
den verksamhet som satts i gång att upphöra, och medel kommer att saknas
för nya, planerade aktiviteter. Som anförs i motionen utgör höjningen av
aktivitetsstödet inte någon kompensation för bortfallet av detta bidrag.
Föreningarnas möjligheter till medverkan kommer därför drastiskt att
begränsas. Utskottet anser en sådan utveckling synnerligen olycklig främst
med tanke på att verksamheten i stor utsträckning är inriktad på barn och
ungdomar som har ett speciellt behov av meningsfulla och stimulerande
fritidsaktiviteter.

Genom en uppvakting av representanter för 28 ungdomsorganisationer
och genom flera skrivelser har utskottet också blivit uppmärksammat på att
förslaget att slopa bidraget mötts med bestörtning bland organisationer och
kommuner.

Med hänsyn till det angelägna i den allmänna fritidsverksamheten, som är

SoU 1977/78:36

ett väsentligt inslag i den helhetssyn som präglar SIA-beslutet, samt till de
berättigade förväntningar som de tidigare riksdagsbesluten har skapat bör -som föreslås i motionen 1977/78:735 - även i statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisas ett särskilt bidrag på 25 milj. kr. till allmän fritidsverksamhet
i kommuner.

Socialutskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i reservationen.
En fortsatt och fördjupad satsning på barns och ungdomars fritid i
anslutning till skolan är enligt utskottets mening viktig för att aktivt
motverka att vissa ungdomar drivs in i missbruk av olika slag. Det bör inte
komma i fråga att nu dra in det statliga stödet till allmän fritidsverksamhet i
kommunerna. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör
därför ett särskilt anslag om 25 milj. kr. anvisas för angivna ändamål.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande medelsanvisning att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78:1841 yrkandet 8 under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i
kommuner anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

GOTAB 58142 Stockholm 1978