SoU 1977/78:33

Socialutskottets betänkande
1977/78:33

med anledning av motioner om barn- och ungdomsvård
Motionerna

I motionen 1977/78:1080 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om inrättandet av en central förmedling av
familjehem i enlighet med vad som angivits i motionen.

I motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. (m) hemställs att riksdagen
uttalar att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i
samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets
barn- och ungdomspolitik.

Fosterbarnsvård

De centrala bestämmelserna om fosterbarnsvård finns i barnavårdslagen
(1960:97). Barn under sexton år som vårdas och fostras i annat enskilt hem än
vårdnadshavarens kallas fosterbarn. Barnavårdsnämnden eller sociala
centralnämnden skall ha tillsyn över alla fosterhem i kommunen och
övervaka att alla fosterbarn får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma
levnadsförhållanden. Tillsynsskyldigheten gäller alla fosterbarn, såväl
sådana som placerats av en barnavårdsnämnd efter det att de omhändertagits
för samhällsvård som sådana som placerats direkt av vårdnadshavaren. Det
krävs särskilt tillstånd av den lokala barnavårdsnämnden för att ta emot
fosterbarn, med undantag av när nämnden själv placerar ett barn som
omhändertagits för samhällsvård. Det är straffbelagt att ta emot fosterbarn
utan erforderligt tillstånd.

1 de fall barnavårdsnämnden omhändertagit ett barn för samhällsvård är
nämnden ansvarig för att barnet placeras i lämplig vårdform, i allmänhet
fosterhem. Nämnden måste därför anskaffa lämpliga fosterhem, antingen i
den egna kommunen eller på annat håll. Barnavårdsnämnden i den kommun
där fosterhemmet finns skall göra utredning om hemmets möjligheter att ta
emot ett visst barn. Närmare bestämmelser om förfarandet finns i kungörelsen
(1960:594) om fosterbarnsvård. Därav framgår även att nämnderna i
olika kommuner skall bistå varandra vid anskaffandet av lämpliga fosterhem.

För tillsynen av fosterbarn och fosterhem skall barnavårdsnämnden anlita
särskilt utsedda fosterbarnsinspektörer. Dessa tjänstemän gör även fosterhemsutredningar.
Vid en fosterhemsutredning skall bl. a. beaktas barnets
anlag, karaktär och utvecklingsmöjligheter. Bedömningen kan därför utfalla
olika för samma fosterhem beroende på vilket fosterbarn som är i fråga.

1 Riksdagen 1977178. 12 sami. Nr 33

SoU 1977/78:33

2

Länsstyrelsen har tillsyn över barnavårdsverksamheten i länet och
därmed även fosterbarnsvården. I varje län finns en s. k. barnavårdskonsulent,
vilken biträder länsstyrelsen som sakkunnig i barnavård. Konsulenten
skall också hjälpa de kommunala nämnderna med råd och upplysningar.
Enligt kungörelsen (1960:720) med bestämmelser angående barnavårdskonsulenterna
vid länsstyrelserna skall konsulenten särskilt följa förhållandena
inom länet bl. a. på fosterbarnsvårdens område. Konsulenten skall vidare
verka för att det finns erforderlig tillgång på lämpliga fosterhem. Därigenom
får konsulenten överblick över förhållandena inom olika kommuner i
regionen och kan verka för samordning också i enskilda ärenden. Det
förekommer att konsulenterna hjälper till med förmedling av fosterhem.

I flertalet län har organisationen samordnats av socialvårdskonsulent-,
länsnykterhetsnämnds- och barnavårdskonsulentverksamheten. De olika
socialvårdskonsulenterna fullgör då bl. a. de uppgifter som annars åvilar
barnavårdskonsulent.

Landstingskommunerna är enligt barnavårdslagen skyldiga att inrätta och
driva barnhem i enlighet med viss plan. Därutöver har landstingen i
praktiken viss förmedling av fosterhem och rekryterar alltså fosterhem som
sedan kan anlitas av kommuner. Det förekommer även att landstingen själva
disponerar s. k. kontrakterade fosterhem.

Socialstyrelsen skall som central myndighet följa barnavårdsverksamheten
i riket och då bl. a. fosterbarnsvården. Styrelsens uppgifter är på detta område
huvudsakligen av rådgivande karaktär.

Det kan i sammanhanget nämnas att också primärkommuner i allt större
utsträckning börjat anlita särskilt kontrakterade s. k. jourfosterhem för
tillfälliga placeringar av barn i stället för att såsom tidigare placera barnen på
barnhem.

Fosterbamsutredningen föreslog i sitt betänkande Barn- och ungdomsvård
(SOU 1974:7) bl. a. att begreppet fosterhem skulle försvinna och ersättas av
enskilda resp. kommunala familjehem. De enskilda familjehemmen skulle
ges mera stöd än vad som f. n. lämnas till fosterhemmen. Den försöksverksamhet
som förekommit med utbildning av fosterföräldrar föreslogs permanentad.
Utredningen konstaterade att fosterhemmen f. n. anskaffades genom
förmedling av socialarbetare och fosterbarnsinspektörer och i mindre
kommuner ibland också s. k. barnavårdsombud. Om den framtida rekryteringen
av familjehem anförde utredningen bl. a. följande.

Kraven på att barnet får en uppfostran som utvecklar barnet enligt dess
förutsättningar och behov är naturligtvis särskilt stora när ett för samhällsvård
omhändertaget barn har beteendestörningar eller är understimulerat.
Med en större satsning på förebyggande åtgärder och vård i föräldrahemmet
kan man förutse att antalet barn som vårdas i annan familj kommer att
minska. Av de barn som måste få vård i annan familj kommer å andra sidan
sannolikt en större andel barn att vara särskilt vårdkrävande. Detta understryker
betydelsen av att barnavårdsnämnden väljer familjehemmen med
stor omsorg och under vårdtiden ger hemmen allt tänkbart stöd.

Soll 1977/78:33

3

Utredningen vill samtidigt peka på faran av att välja familjehem som skiljer
sig alltför mycket från den miljö den unge är van vid sedan tidigare. Strävan
att komma till rätta med beteendestörningar eller att kompensera barnet för
bristande stimulans under den tidigare uppväxten får inte leda till att barnet
kommer till en familj som tvingar barnet att anpassa sig till en livsstil som ter
sig hotfullt ny eller alltför krävande. En negativ attityd hos de nya vårdarna
till barnets biologiska föräldrar och den livsform dessa representerar kan
försätta barnet i en svår eller rentav ohållbar situation. Barnet kan känna sig
tvingat att ta avstånd från sina föräldrar och den tidigare miljön, även om
denna inrymt positiva inslag för barnet. Vårdarna i familjehemmet måste
också kunna samarbeta med barnets föräldrar och ha god kontakt med
förskolan och andra samhällsinstitutioner.

Enligt utredningens undersökningar hade endast ca 25 % av de omhändertagna
barnen i åldern 7 år och äldre på något sätt fått delta när
fosterhemsplaceringen diskuterades. Utredningen anser det angeläget att
placeringen i ett familjehem förbereds genom att barnet och dess föräldrar får
diskutera val av familjehem och i förväg besöka familjehemmet. Det kan
naturligtvis vara svårt att finna tillräckligt många familjehem som kan fylla
de ofta högt ställda anspråken på lämplighet. Utredningen vill emellertid peka
på att den nya fosterföräldrautbildningen, som än så länge drivs på försök
men som utredningen i det följande föreslår permanenterad, kan utgöra en
naturlig rektryteringsbas när det gäller att finna personer som är villiga och
lämpliga som vårdare i familjhem.

Socialutredningen har 1977 avlämnat sitt slutbetänkande Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40).

Socialutredningen framhåller bl. a. (s. 216) att de sociala insatserna bör
utformas så att möjligheterna att bereda den enskilde stöd och hjälp i den
egna miljön ökar. Med en fortsatt utbyggnad av de förebyggande insatserna
kommer antalet barn och ungdomar som behöver beredas vård utom det egna
hemmet att minska. Å andra sidan kan detta leda till att de som måste beredas
vård i annat enskilt hem kommer att ha större vårdbehov än tidigare.

Enligt socialutredningens uppfattning är det som regel önskvärt att barnet
eller den unge bereds vård på kortare avstånd från föräldrahemmet än vad
som i dag är vanligt. Placering inom den egna kommunen bör vara
huvudregel, dock att det i vissa fall kan vara nödvändigt att anordna vård på
avstånd från hemmiljön, t. ex. för att bryta ett pågående missbruk. Socialutredningen
ansluter sig vidare till fosterbarnsutredningens förslag om utbildning
av fosterföräldrar (s. 218).

Utredningar m. m. angående barn- och ungdomsvård

Lekmiljörådet inrättades år 1971 som ett till socialstyrelsen särskilt knutet
organ. Rådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för
människans utveckling och att verka för att goda miljöer skapas för en
utvecklingsfrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö.

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) skall behandla frågor rörande verksamheten
för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m. och även göra en

SoU 1977/78:33

4

genomgripande utredning rörande föräldrautbildning. Gruppen har avgivit
betänkandena Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87), Samverkan i
barnomsorgen II (Ds S 1976:7) och Föräldrautbildning 1. Kring barnets
födelse (SOU 1978:5). Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla
föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna samt föräldrautbildning
som når alla i samhället. Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år
1978.

Barnmiljöutredningen (S 1973:08) tillsattes år 1973 för att undersöka barnens
levnadsförhållanden. Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande
(SOU 1975:30) Barnens livsmiljö samt sju bakgrundsrapporter (SOU
1975:31-33 och 35-38), nämligen Samhället och barns utveckling, Barns
hälsa. Barns uppfostran och utveckling. Barnfamiljernas ekonomi, Barnen
och den fysiska miljön, Barns och föräldrars arbete samt Barnkultur. Vidare
har tre bakgrundsrapporter givits ut i socialdepartementets stencilserie, (Ds S
1975:11-13) Barnmiljö och samhällsekonomi. Barntillsynen i historisk belysning
och En statsvetenskaplig analys av barns politiska resurser. En
sammanfattning av utredningens betänkande år 1975 och de sju bakgrundsrapporter
som publicerats i SOU-serien har givits ut hösten 1976 genom
socialdepartementets försorg, Eva Fagerström: Barn. En sammanfattning av
Barnmiljöutredningen. Utredningen ämnar inom kort ge ut en stencil om
barnen i framtiden.

Familjestödsutredningen (S 1974:01) skall pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen
m. m. Utredningen har år 1975 lagt fram betänkandet (SOU
1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och avgivit Förslag om
fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning (stencil). Utredningen
har vidare genomfört en intervjuundersökning om erfarenheterna av
föräldraförsäkringen och en statistikgenomgång av hur föräldraförsäkringen
utnyttjats år 1976. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1978.
Såvitt avser utvärderingen av föräldraförsäkringen m. m. kommer utredningen
i dagarna att avlämna ett särskilt betänkande (i SOU-serien).

Ledningsgruppen (S / 974:11)för försöksverksamhet inom socialvården har till
uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barn- och
ungdomsvården, i syfte att ge praktiska erfarenheter inför förestående
reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbarnsutredningens
intentioner. Försöksverksamheten bedrivs i Skåne och innefattar särskilda
projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga
institutioner samt utbildnings-och konferensverksamhet i anslutning härtill.
Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt uppdrag under 1978.

Fosterbarnsutredningen avgav 1974 sitt betänkande Barn- och ungdomsvård
(SOU 1974:7), med förslag till olika förstärkningar av samhällets
förebyggande insatser för och samhällets vård av barn och ungdomar.
Betänkandet jämte remissyttranden däröver överlämnades till socialutredningen
för beaktande.

Soda/utredningen (S 1969:29) har 1977 avgivit sitt slutbetänkande Social -

SoU 1977/78:33

5

tjänst och socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40), i vilket föreslås genomgripande
förändringar av socialvården med en ökad satsning på bl. a. samhällsplanering
och förbättring av den sociala miljön. Större tonvikt läggs vid det
förebyggande sociala arbetet, såväl beträffande barn och ungdom som
beträffande andra grupper. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs
f. n. inom socialdepartementet.

Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg tillsattes 1976 och har till
uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för
kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom
barnomsorgsplanerna. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1978.

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall skall undersöka omfattningen av
barnolycksfallen och deras orsaker samt lägga fram förslag till övergripande
åtgärder som kan förebygga olycksfall bland barn. Utredningens arbete
beräknas pågå under hela år 1978.

Kommittén (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet till ensamstående
föräldrar skall bl. a. göra en genomgång av de olika ekonomiska stödformerna
inkl. skatteförmåner och av de olika slag av samhällelig service som f. n. finns
för ensamstående föräldrar och deras barn. Kommittén skall särskilt studera
om de nuvarande stödformerna är rätt utformade i förhållande till de
särskilda stödbehoven hos denna grupp.

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt skall utreda frågan om förstärkning
av barns rättsliga ställning. Utredningen skall undersöka i vilka fall och
på vilka sätt barns intressen och behov bör tillgodoses bättre än f. n. genom
föreskrifter som särskilt tar sikte på barnens rätt. Utredningsuppgifterna är
inte närmare preciserade i direktiven, men bland områden som utredningen
skall ägna särskild uppmärksamhet nämns bl. a. frågor om vårdnad och
umgängesrätt, samhällets inställning till aga som uppfostringsmetod samt
omhändertaganden till skydd för underårigs hälsa eller utveckling. Utredningen
skall samråda med andra kommittéer som arbetar med närliggande
områden. Utredningen har nyligen framlagt betänkandet Barnets rätt 1. Om
förbud mot aga (SOU 1978:10).

I sammanhanget bör också nämnas den fortsatta utvecklingen av skolans
inre arbete (SIA) och den därtill knutna utökade omsorgen för barn och
ungdom under skoldagen och i nära anslutning till denna. Den s. k. samlade
skoldagen är avsedd att kunna genomföras av de kommuner som så beslutat
fr. o. m. läsåret 1978/79. Gymnasieutredningen (U 1976:10), som skall göra
en översyn av den gymnasiala utbildningen, beräknas bedriva sitt arbete
under hela år 1978. Regeringen har vidare den 30 mars 1978 bemyndigat
statsrådet Mogård att tillkalla en särskild utredning om den psykosociala
delen av skolans elevvård. Statsrådet Mogård har i april 1978 även tillsatt en
arbetsgrupp kring normbildning och normöverföring i skolan. I arbetsgruppen
ingår bl. a. representanter för elever, föräldrar, lärare och skolledare.

Nämnas bör också sysselsättningsutredningen (A 1974:02) med uppgift att

SoU 1977/78:33

6

utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. Utredningen har
avgivit betänkandena Arbete åt alla (SOU 1975:90) och Arbete åt handikappade
(SOU 1978:14) samt ett flertal rapporter. Utredningen beräknar lämna
slutbetänkande under senare delen av 1978. Regeringen har vidare den 19
januari 1978 meddelat direktiv för en delegation för ungdomens sysselsättningsfrågor
(Dir 1978:1). Delegationen skall på olika sätt verka för att alla
ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning. I första hand skall
delegationen ta sig an frågan om åtgärder som är ägnade att underlätta
övergången från skola till arbetsliv. Regeringen har vidare nyligen framlagt
propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, i vilken
föreslås förstärkta åtgärder inom både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
i syfte att nå målet att alla unga skall garanteras arbete, utbildning eller
praktik.

Slutligen erinras om att FN beslutat att år 1979 särskilt skall ägnas åt barnen
i världen. Åtgärderna under det internationella barnaåret bör enligt FN också
inrymma ökad forskning om barn och ett vidgat utbyte av rön och
erfarenheter. Den svenska regeringen har utsett en beredningsgrupp som har
huvudansvaret för barnaårets genomförande. Ordförande i beredningsgruppen
är statsrådet Gustavsson.

Motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. har i huvudsak samma
innehåll som motionen 1976/77:718 av samma motionärer. I sitt av riksdagen
godkända betänkande SoU 1976/77:23 avstyrkte utskottet sistnämnda
motion med hänvisning bl. a. till det stora antal samhällsorgan och utredningar
som från olika utgångspunkter behandlar barn- och ungdomsfrågor.

Utskottet

1 överensstämmelse med vad som anförs i motionen 1977/78:1080 av
Bonnie Bernström (fp) är tillgång till lämpliga fosterhem i stor utsträckning
avgörande för socialvårdens möjligheter att ingripa snabbt och effektivt till
skydd för barn som inte längre kan eller bör vårdas i sitt hem. Svårigheter att
finna fosterhem kan medföra att angelägna åtgärder försenas och att mindre
lyckade lösningar måste accepteras. Omplacering från ett fosterhem till ett
annat innebär ytterligare påfrestningar för barn som redan befinner sig i en
osäker situation. Det är således angeläget att de barn som av olika skäl måste
omhändertas genom det allmänna så snart som möjligt kan erbjudas den
trygghet som en definitiv och ändamålsenlig fosterhemsplacering innebär.
Utskottet delar motionärens uppfattning att kommunerna bör ha tillgång till
ett bra urval av fosterhem. Man kan ha olika uppfattningar beträffande
spörsmålet på vad sätt ytterligare fosterhem skall rekryteras liksom beträffande
frågan om efter vilka kriterier hemmen bör utväljas. Motionären
förordar en utredning om inrättande av en central förmedling av fosterhem. I
* vissa fall skulle en sådan förmedling kunna vara av värde. Utskottet är dock

SoU 1977/78:33

7

för sin del inte berett att ansluta sig till uppfattningen att en central
förmedling generellt skulle vara att föredra. Erfarenheten pekar snarast på att
de personliga kontakterna mellan olika befattningshavare verksamma inom
fosterbarnsvården är av sådan betydelse för det praktiska arbetet att de inte
kan undvaras. Enligt utskottets uppfattning är det ingen nackdel att
fosterhem anskaffas på ett informellt sätt. Vid prövningen av motionsyrkandet
bör vidare beaktas följande.

Som framgått av den tidigare framställningen (s. 2) har frågan om
utbildning och rekrytering av fosterföräldrar behandlats av såväl fosterbarnsutredningen
som socialutredningen. Utskottet förutsätter att vad som
framkommit under utredningsarbetet och i remissyttranden över utredningsförslagen
kommer att beaktas vid den beredning av förslagen som pågår i
socialdepartementet. Enligt utskottets mening finns det därför inte anledning
att nu ta något initiativ till utredning av tillvägagångssättet vid anskaffning av
fosterhem. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:1080.

I motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. (m) yrkas att riksdagen
uttalar att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i
samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets
barn- och ungdomspolitik. Motionen har i huvudsak samma innehåll som en
vid förra riksmötet behandlad motion, vilken avstyrktes av utskottet i dess av
riksdagen godkända betänkande SoU 1976/77:23. Skälen härför har redovisats
ovan (s. 6). Utskottet hänvisade bl. a. till att det fanns ett stort antal
samhällsorgan och utredningar som från olika utgångspunkter behandlade
barn- och ungdomsfrågor. Situationen i dag är i stort sett oförändrad. Det har
dessutom tillkommit flera utredningar som skall belysa ytterligare delar av
aktuella barn- och ungdomsproblem och i anslutning därtill överväga
lämpliga åtgärder. Utskottet vidhåller att den från praktisk synpunkt mest
framkomliga vägen är att på sätt som nu sker undersöka mera begränsade
frågekomplex och söka lösa förekommande problem alltefter de skiftande
förutsättningar som kan föreligga inom varje område. En övergripande
kartläggning av det slag motionärerna önskar skulle uppenbarligen främst
komma att tjäna som idégivare för fortsatt utredningsarbete. Det vore
visserligen av värde att få belyst bl. a. de olika psykologiska faktorer som
påverkar unga människor i dagens samhälle. En kartläggning av detta slag ter
sig dock mera som en uppgift för forskningen än för en statlig utredning.
Motionen bör enligt utskottets mening inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motionen 1977/78:1093.

SoU 1977/78:33

8

Utskottet hemställer

1. beträffande en central förmedling av fosterföräldrar att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1080,

2. beträffande en kartläggning av barn- och ungdomsproblemen
m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1093.

Stockholm den 9 maj 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp). Erik Larsson (c),
Evert Svensson (s), Karin Andersson (c)*. Bengt Bengtsson (c), Kjell Nilsson
(s), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp)*. Ulla Tillander (c)*. Stig Alftin
(s). Gunnar Biörck i Värmdö (m), Iris Mårtensson (s)* och Josef Axelsson
(m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 58041 Stockholm 1978