SkU 1977/78:7

Skatteutskottets betänkande
1977/78:7

med anledning av motion om ändrade beskattningsregler vid uthyrning
av fastighet

Motionen

I motionen 1976/77:171 av Margit Odelsparr (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av kommunalskattelagen
(1928:370) att den som uthyr fastighet eller del därav får rätt till samma
skattemässiga behandling oberoende av om uthyrning sker för rörelseändamål
eller annan verksamhet med undantag för bostadsändamål.

Gällande bestämmelser

Inkomst av uthyrd fastighet, som taxerats såsom annan fastighet, skall i
princip beskattas enligt de regler som gäller för detta inkomstslag, oavsett
ändamålet med uthyrningen. Fastighet, som helt eller delvis ingått i en av
ägaren bedriven rörelse, anses däremot i denna del tillhöra rörelsen, och
reglerna för inkomstslaget rörelse skall då tillämpas. Bestämmelserna härom
återfinns i 18 §, 24 $ 1 och 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 18 §,
punkt 1 av anvisningarna till 24 S, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och
punkt 1 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), KL.

År 1969 genomfördes - med verkan fr. o. m. 1970 års taxering - nya
avskrivningsregler för byggnader m. m. (prop. 1969:100, BeU 45). För
fastigheter, som ingått i ägarens rörelse, utformades reglerna med hänsyn till
de speciella förhållanden och risker som är förenade med rörelseanvändningen,
medan bestämmelserna om avdrag vid beräkning av inkomst av
annan fastighet i första hand avpassades för fastigheter använda för
bostadsändamål. Skillnaderna i avdragsreglerna för de båda inkomstslagen
ökades därmed väsentligt. De mer generösa avdragsreglerna för rörelsefastigheter
ansågs emellertid lika motiverade i fråga om fastighet som ägaren hyr
ut för att användas i rörelse som beträffande fastighet som används i egen
rörelse. Med anledning härav samordnades avskrivningsreglerna för rörelsefastigheter,
så att rörelsereglerna - med vissa undantag - får tillämpas även
för fastighet som helt eller delvis är uthyrd för rörelseändamål, om
fastighetsägaren begär det. Rörelsereglerna får däremot inte tillämpas
beträffande lokaler som hyrs ut för annat ändamål än rörelse, t. ex. som
kontor för statlig eller kommunal förvaltning eller fastighetsförvaltning.

Reglerna om värdeminskningsavdrag för hyresfastigheter har intagits i
25 § 1 mom. samt punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 25 $ KL. 1
sistnämnda anvisningspunkt hänvisas beträffande fastighet, som hyrs ut och

001 1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 7

SkU 1977/78:7

2

helt eller delvis används i rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren,
alternativt till bestämmelserna i punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 tj
KL om värdeminskningsavdrag för rörelseidkares egna byggnader. Hänvisningen
avser också avskrivningsreglerna för inventarier i rörelse (punkterna
3 a-c av anvisningarna till 29 § KL) och reglerna om reparation och
ombyggnad av rörelsefastighet (punkt 17 av anvisningarna till 29 § KL).

Rörelsereglerna innebär bl. a. följande. Vissa tillgångar som tidigare
inräknats i avskrivningsunderlaget för byggnad har överförts till gruppen
inventarier, varigenom en snabbare avskrivning erhålls. En del tillgångar,
som tidigare inte fått avskrivas därför att de hänförts till mark, har överförts
antingen till byggnad eller till inventarier i avskrivningshänseende. Vidare
har en rätt till avskrivning införts för vissa markanläggningar. För byggnader
innebär reglerna att värdeminskningsavdrag beräknas till viss procent av
anskaffningsvärdet. För nyinvesteringar medges en snabbare avskrivning i
form av ett särskilt primäravdrag med 2 % av investeringskostnaden under 5
år, dvs. med sammanlagt 10 96. Om byggnaden utrangeras eller rivs medges
utrangeringsavdrag med vad som kvarstår oavskrivet i beskattningshänseende.

Reglerna om utrangeringsavdrag får inte tillämpas för byggnad som hyrs
ut, även om avskrivningsreglerna för rörelsefastigheter tillämpas. Rörelsereglerna
innebär också att räkenskapsenlig avskrivning får medges beträffande
byggnadsinventarier m. m. Dessa regler får inte heller tillämpas i fråga
om uthyrda fastigheter.

De procentsatser som tillämpas för rörelsebyggnader varierar normalt
mellan 1,5 och 5 96 enligt av riksskatteverket utfärdade anvisningar. Om
byggnaden är underkastad större värdeminskning än normalt kan högre
avdrag medges (RSV Dt 1974:30).

För hyresfastigheter får i princip endast anskaffningsvärdet för byggnader
skrivas av. I detta värde får dock inräknas vissa investeringar i mark, såsom
plantering, parkeringsplats o. d. Avskrivningstakten är 1,5 96 för byggnader
av sten, betong e. d.och 1,75 96 för träbyggnader. Avdraget får dock beräknas
efter högre procenttal om det är motiverat av särskilda omständigheter.
Anskaffningsvärdet för vissa byggnadsinventarier får brytas ut ur planen för
byggnaderna i övrigt och skrivas av efter en högre procentsats, i regel 5 96.
Lösa inventarier får också avskrivas enligt särskild plan.Utrangeringsavdrag
medges endast beträffande sådana utbrytbara byggnadsinventarier, för vilka
högre värdeminskningsavdrag kunnat medges än för byggnaden i övrigt,
samt lösa inventarier. 1 motsats till vad som gäller beträffande inkomst av
rörelse skall inkomst vid försäljning av utrangerade inventarier m. m. inte tas
upp vid beräkning av fastighetsinkomsten. Sådana försäljningsinkomster
beskattas endast i den begränsade utsträckning som gäller för realisationsvinster.

SkU 1977/78:7

3

I företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag beträffande
rörelsebeskattningen ingår bl. a. en översyn av avskrivningsreglerna. Beredningens
utredningsarbete kommer att avslutas i år.

Utskottet

Beskattningsreglerna för fastigheter, som ingår i ägarens rörelse, och
jordbruksfastigheter skiljer sig i åtskilliga hänseenden från reglerna för
hyresfastigheter m. fl. (annan fastighet). Särskilda regler har emellertid
tillskapats för att åstadkomma en viss likformighet i avskrivningsreglerna för
byggnader m. m., som används i ägarens rörelse, och för byggnader som hyrs
ut för rörelseändamål. För sådana uthyrda byggnader tillämpas - om ägaren
begär det - de mer förmånliga avskrivningsreglerna för rörelsebyggnader
m. m.

I motionen 1976/77:171 konstateras att avskrivningsreglerna för rörelse
inte får tillämpas beträffande byggnad eller del av byggnad som hyrs ut som
kontor för fastighetsförvaltning eller till stat och kommun för deras
förvaltning, dvs. för verksamhet som inte är hänförlig till rörelse i kommunalskattelagens
mening. Motionären anser att detta medför ej acceptabla
konsekvenser och begär förslag till sådan ändring av bestämmelserna att
rörelsereglerna skall få tillämpas vid all uthyrning med undantag för
uthyrning till bostadsändamål.

Utskottet har förståelse för önskemålet att fastigheter skall kunna
behandlas mer likartat vid beskattningen. Utskottet är emellertid inte f. n.
berett att ta ställning till om förbättringar i detta hänseende kan åstadkommas
genom detaljändringar av den art som förordas i motionen eller hellre bör
sökas genom en mer generell samordning av reglerna för de olika förvärvskällorna.
I företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag
rörande företagsbeskattningen ingår bl. a. en översyn av avskrivningsreglerna.
Beredningen, som kommer att avsluta sitt arbete i år, torde vara
oförhindrad att pröva dessa frågor i deras större sammanhang och har enligt
vad utskottet erfarit uppmärksammat de gränsdragningsproblem som
behandlas i motionen. I avvaktan på ställningstagandena till beredningens
kommande förslag avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:171.

Stockholm den 12 oktober 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1977/78:7 4

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist(c),Olle Westberg i Hofors
(s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s), Karin Ahrland (fp),
Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten
Pettersson (m).'

GOTAB 55748 Stockholm 1977