SkU 1977/78:47
Skatteutskottets betänkande
1977/78:47
med anledning av motioner om skatt på fritidsbåtar
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:510 av Paul Jansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om förslag till registrering och årlig beskattning av
vissa lyxbetonade fritidsbåtar;
1977/78:635 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs
att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:631 -såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk
världsordning - hos regeringen begär förslag syftande till minskad oljeförbrukning
inom Sveriges samfärdsel med mellan en tredjedel och hälften och
omfattande bl. a.
1. begränsning av inrikes flygtransporter genom skattebeläggning av
flygbensin för sådana transporter av alla slag,
2. uppmuntran till övergång till mindre råvaru- och drivmedelskrävande
bilar genom starkt progressiv fordonsskatt baserad på bl. a. fordonsvikt,
storlek och motorstyrka,
3. begränsning av körning med nöjesbåtar genom starkt progressiv
båtskatt baserad på bl. a. båtvikt, storlek och motorstyrka;
(Yrkandena 1 och 2 i motionen har utskottet behandlat i betänkandet SkU
1977/78:39.)
1977/78:662 av Hans Pettersson i Helsingborg (s)och Karl-Erik Svartberg
(s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
att fritidsbåttrafiken själv betalar sina kostnader;
1977/78:1393 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
motionen 1977/78:1392 - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag om utformning av den framtida småbåtsverksamheten med
utgångspunkt i utredningarna Båtliv 1 och II innefattande registreringsplikt
för fritidsbåtar och båtavgift.
Frågans tidigare behandling
Förslag om särskild skatt på fritidsbåtar har tidigare inte prövats av
riksdagen. I tre av de här behandlade motionerna åberopas såväl Fritidsbåtutredningens
betänkande Båtliv-samhället och fritidsbåtarna (SOU 1974:95)
som det av utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritidsbåtar avgivna
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 47
SkU 1977/78:47
2
betänkandet Båtliv 2 - registerfrågan (SOU 1977:25). 1 registrerings- och
avgiftsfrågan kan följande återges ur sammanfattningen av det förstnämnda
betänkandet:
I kap. 10 diskuteras behovet av en registrering av vissa fritidsbåtar.
Utredningen konstaterar att en sådan registrering skulle ge det erforderliga
planeringsunderlaget för den kraftiga statliga och kommunala satsning på
hamnbyggande etc., som utredningen föreslår. Registreringen och den
därmed sammanhängande numreringen av vissa fritidsbåtar skulle vidare
underlätta spaning efter t. ex. saknade båtar, möjliggöra uppföljning av den
frivilliga förarutbildningen, försäkringsfrågan etc. och öppna en möjlighet till
direktinformation till båtägarna i t. ex. sjösäkerhets- och sjötrafik frågor.
Utredningen föreslår obligatorisk registrering av alla motordrivna båtar och
segelbåtar inom svenskt sjöterritorium om dess ägare har hemvist i Sverige
eller båten har hemmahamn i riket. Registret bör samordnas med det av
riksdagen 1973 beslutade nya fartygsregistret, som främst avser yrkessjöfarten.
Samma registermyndighet skall sköta de båda registrena. Vissa detaljfrågor
avseende båtregistrets utformning etc. föreslår utredningen överlämnas
till en särskild arbetsgrupp.
Med hänsyn till båtlivets starka karaktär av friluftsliv föreslår utredningen
att båtnämnden administrativt blir knuten till statens naturvårdsverk.
Verkets generaldirektör skall även vara ordförande i båtnämnden och en
särskild båtlivsbyrå med egen administrativ chef skall inrättas under verkets
naturresursavdelning.
Sjöfartsverket skall liksom tidigare ha hand om verksamheten rörande
farleder, sjöräddning etc. för fritidsbåtar samt i samråd med båtnämnden
bedriva provning och säkerhetsbesiktning av fritidsbåtar.
I kap. 18 föreslår utredningen bildandet av en särskild båtfond. Fonden
skall årligen tillföras ett belopp varav två tredjedelar utgör statsbidrag och en
tredjedel avgifter erlagda av båtägarna. Första året föreslås statsbidragsdelen
uppgå till 22,8 milj. kr. och avgiftsdelen till 11,4 milj. kr. eller totalt 34,2 milj.
kr.
Båtavgift skall årligen erläggas av alla registrerade båtar (med viss
dispensmöjlighet). Viss differentiering av avgiften föreslås ske redan i
inledningsskedet. Sålunda bör båtar med högst 10 hk motorstyrka och/eller
segelarea som ej överstiger 10 m2 erlägga endast grundavgift med 20 kr. För
övriga registrerade båtar tillkommer en tilläggsavgift på 30 kr. En ytterligare
differentiering av tilläggsavgiften - inom det givna avgifsuttagets ram -föreslås dock ske i ett senare skede, innebärande att de största och dyraste
båtarna åläggs en högre tilläggsavgift.
Beträffande registreringsfrågan kan följande återges ur sammanfattningen
i Båtliv 2:
Antalet fritidsbåtar i Sverige hösten 1976 kan enligt utredningen
uppskattas till ca 700 000. Det årliga nettotillskottet har under senare år
uppgått till ca 40 000 båtar. Antalet uttjänta båtar uppskattas till drygt 10 000
per år. Under perioden 1975-1980 torde försäljningen komma att uppgå till ca
200 000 enheter.
Utredningen har, när det gäller registrering av fritidsbåtar, utformat tre
alternativ. Alternativen medger en behovsanpassad stegvis utveckling av
samhällets åtgärder. Samtliga alternativ tillgodoser främst följande behov,
men i olika hög grad och med olika medel.
SkU 1977/78:47
3
O Planeringsunderlag för samhällets myndigheter.
O Identifiering av fritidsbåt vid sjöräddning, sjöfynd, m. m.
o Uppbörd av båtavgift och kontroll av att denna erlagts.
Alternativ 1 skall ses som ett grundalternativ. Enligt detta erfordras inte
något register över fritidsbåtar utan endast ett enkelt adressregister för
avgiftsavisering, om båtavgift skall erläggas.
I alternativ 2 tillkommer ett enkelt datorbaserat fritidsbåtregister. Detta ger
möjlighet att i begränsad utsträckning ta fram statistik beträffande de båtar
och båtägare som registrerats.
I alternativ 3 används ett avancerat datorsystem. Detta möjliggör bl. a.
lagring av fler uppgifter om båtarna än i alternativ 2. Härigenom blir det
möjligt att - beroende av registrets omfattning och innehåll - ta fram
ytterligare statistik beträffande de båtar och båtägare som registrerats.
Funktionerna ingår i eller har sina direkta motsvarigheter i bilregistersystemet.
Detta förutsätts även kunna utnyttjas för uppläggning och drift av ett
fritidsbåtregister.
Engångskostnaderna för alternativen 1,2 och 3 varierar mellan ca 30 och ca
55 kronor per båt, räknat per 100 000 båtar. För 400 000 båtar blir motsvarande
kostnad 10-30 kronor per båt.
Den årliga driftkostnaden beräknas i alternativ 1 till 3-4 kronor, i alternativ
2 till 8-9 kronor och i alternativ 3 till 12-14 kronor per båt, beroende på det
totala antalet båtar som omfattas av registreringen. I dessa kostnader ingår
inte kostnader för samhällets kontroll av efterlevnaden av utfärdade
bestämmelser.
Utredningen föreslår beträffande planering och identifiering:
Med lämpligt tidsintervall genomförs en riksomfattande statistisk undersökning
beträffande hela fritidsbåtbeståndet.
Undersökningen utförs i samband med en av andra skäl bedriven och
bekostad undersökning.
Kommunala myndigheter organiserar vid behov särskilda båtplatsköer
samt permanenta samarbetsorgan (båtråd) med företrädare för båtorganisationerna
inom kommunerna.
Alla fritidsbåtar bör vara försedda med skyltar med ägarens namn, adress
och telefon, utförda och anbringade enligt polisens rekommendationer i
broschyren ”Skydda din båt”.
Båtägare och båtklubbar medverkar i ökad utsträckning till att båt förses
med båtens namn och hemort och att man då eftersträvar att båtar av samma
typ från en och samma hemort inte för samma namn.
Det identifieringssystem, som sjöfartsverket tagit fram, utvecklas att gälla
alla båttyper som i någon större utsträckning kan bli föremål för sjöräddningsinsatser.
Om det beslutas att bdtavgift skall erläggas, erfordras en metod för
avgiftsuppbörd och för kontroll av att avgiften erlagts. Enligt alternativ 1
försäljs ett märke, som anbringas synligt på båten. Detta märke erfordras i
samtliga alternativ.
Metodiken för uppbörd av avgift och kontroll av att denna erlagts, föreslås
bli följande.
Den myndighet som har att handlägga fritidsbåtfrågor lämnar information
om avgiftens syfte och om erforderliga åtgärder i detta sammanhang.
Informationen upprepas i erforderlig omfattning.
Avgiften erläggs på posten före den 1 maj varje år. Som kvitto erhålls ett
märke enligt exempel i bilaga 3.
SkU 1977/78:47
4
Märket, som är självhäftande, anbringas väl synligt på båtens vänstra sida
(babord), så att det kan observeras på håll under färd men också vid
stillaliggande i hamn.
Kontroll av att avgift erlagts, sker i samband med trafikkontroller o. d.
Den tidigare fritidsbåtutredningen, som avlämnade sitt betänkande år
1974, föreslog att en årlig grundavgift (20 kr.) skulle erläggas av alla båtar som
framdrivs med motor eller segel. En tilläggsavgift (30 kr.) skulle erläggas av
alla båtar med minst 10 hästkrafters motor eller 10 kvadratmeters segel. Om
fritidsbåtutredningens förslag genomförs skulle grundavgift för närvarande
erläggas av ca 420 000 båtar. Tilläggsavgift skulle erläggas av ca 170 000
båtar.
Utredningen om registrering av fritidsbåtar föreslår, om båtavgift skall
erläggas i huvudsaklig överensstämmelse med fritidsbåtutredningens
förslag, att alternativ 1 skall tillämpas. Detta innebär, att något register över
fritidsbåtar inte behöver läggas upp. För avgiftsavisering inrättas ett enkelt
adressregister i likhet med vad som gäller för jaktkort.
Om det för vissa fritidsbåtar beslutas om en årlig avgift som är avsevärt
högre änden som angavs av fritidsbåtutredningen, bör dessa båtar registreras.
En registrering bör då begränsas till båtkategorier som i första hand används i
kustsfarvatten och de större insjöarna. I annat fall måste en betydande
utbyggnad ske av övervakningsresurserna.
Ett sådant register bör därför i ett första skede endast omfatta alla
motorbåtar med minst 20 hästkrafters motorstyrka och alla segelbåtar med
minst 10 kvadratmeters segelyta (krysställ). Registret bör utformas enligt
alternativ 3, dvs. på samma sätt som bilregistret. Det skulle komma att
omfatta ca 100 000 båtar i nuläget.
Vissa båtar bör kunna befrias från en båtavgift om en sådan införs, t. ex.
båtar som ägs av samer, fiskare och bofast skärgårdsbefolkning eller som
används i organiserad ungdoms- eller idrottsverksamhet.
Utskottet
Frågan om en särbeskattning av fritidsbåtar har tidigare inte behandlats av
riksdagen. Att yrkanden härom nu framförs i fyra motioner torde få ses mot
bakgrund av att fritidsbåtutredningen i betänkandet (SOU 1974:95) Båtliv,
samhället och fritidsbåtarna föreslog bildandet av en särskild båtfond, som till
viss del skulle finansieras genom en båtavgift. Förutsättningen för avgiften
var den av utredningen även på andra grunder förordade obligatoriska
registreringen av alla fritidsbåtar med motor eller segel. Båtregistret skulle
enligt förslaget bli förhållandevis omfattande. Vid remissbehandlingen av
betänkandet ifrågasattes från flera håll om värdet av den föreslagna
registreringen stod i rimligt förhållande till de kostnader, det arbete och den
administration som behövdes för dess genomförande. En sakkunnig tillkallades
1976 för att utreda frågan om registrering av fritidsbåtar. Resultatet av
denna utredning redovisas i betänkandet (SOU 1975:25) Båtliv 2, registerfrågan.
Som första alternativ förordas att det av fritidsbåtutredningen planerade
registret ersätts med ett enkelt adressregister för avgiftsavisering. Om en
avgift på mer än 50 kr. per år införs för vissa fritidsbåtar bör emellertid dessa
båtar registreras på ungefär samma sätt som sker med bilar i bilregistret och
SkU 1977/78:47
5
registret begränsas att omfatta endast motorbåtar med minst 20 hästkrafters
motorstyrka och segelbåtar med minst 10 kvadratmeters segelyta. Ett sådant
register beräknas i nuläget komma att omfatta drygt 100 000 båtar.
I motionerna 510, 662 och 1393 begärs förslag om registrering och
beskattning av fritidsbåtar i anslutning till vad de ovannämnda utredningarna
redovisat i dessa frågor. Motiveringen i de två förstnämnda motionerna
går närmast ut på att ägarna av fritidsbåtar bör bära en större del än f. n. av det
allmännas kostnader för båtlivet, medan motionärerna i den sistnämnda
motionen närmare ansluter till fritidsbåtutredningens förslag och vill införa
avgifter för att finansiera ytterligare åtgärder till förmån för båtlivet. I
motionen 635 föreslås från andra utgångspunkter en begränsning av körning
med nöjesbåtar genom starkt progressiv båtskatt baserad på bl. a. båtvikt,
storlek och motorstyrka. Motionären lägger fram sitt förslag som ett led i
strävandena mot en ny ekonomisk världsordning, strävanden som närmare
utvecklas i motionen 631. Detta yrkande syftar alltså främst till att spara olja
och råvaror. Då utskottet behandlade de två första yrkandena i motionen 635
om skatt på viss flygbensin och om en progressiv fordonsskatt hänvisade
utskottet till att dessa frågor låg inom bl. a. energikommissionens uppdrag.
Detsamma torde också gälla det nu aktuella yrkandet om en båtbeskattning,
som dock till viss del också kan anses falla inom ramen för de överväganden
som kan bli följden av den föreslagna båtregistreringen.
Av vad utskottet här tidigare anfört framgår att registrering av fritidsbåtar
eller deras ägare är den primära förutsättningen för att avgift eller skatt skall
kunna tas ut av båtägarna. Det förtjänar i detta sammanhang också att
diskuteras vilka förutsättningar som gäller för att ett sådant uttag skall
betecknas som skatt och när det kan anses vara avgift. Fritidsbåtutredningen
använder begreppet avgift och anser tydligen detta motiverat med hänsyn till
att avgiften är avsedd att gå till en särskild fond till båtlivets fromma. Vill man
dra paralleller i detta sammanhang har man närmast att jämföra med
vägtrafikbeskattningen, där uttagen även av de till vägväsendet specialdestinerade
medlen ansetts vara skatter. Den särskilda bilregisteravgiften, som
endast skall täcka statsverkets utgifter för registerhållningen, är däremot en
avgift och den fastställs därför av regeringen. Från dessa utgångspunkter
anser utskottet att de i motionerna framförda yrkandena måste ses som
skattefrågor. Oavsett vilken ställning man tar till dessa yrkanden i övrigt kan
en registrering av fritidsbåtarna vara av värde av åtskilliga skäl som
fritidsbåtutredningen redovisat. Detta gäller bl. a. beträffande identifiering,
ansvar för överträdelser av olika bestämmelser, vid destruktion av uttjänta
båtar och i samband med sjöräddning.
Enligt vad utskottet erfarit förbereds registreringsfrågan f. n. inom jordbruksdepartementet,
och en proposition i ärendet kan väntas till nästa
riksmöte. Utskottet förutsätter att frågan om en avgifts storlek och utformning
i övrigt därvid också kommer att prövas. Med hänsyn till registrerings -frågans avgörande betydelse för en eventuell beskattning av fritidsbåtarna
SkU 1977/78:47
6
anser utskottet sig inte böra pröva beskattningsfrågorna i motionerna, innan
riksdagen tagit ställning till ett regeringsförslag beträffande registreringen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de här behandlade motionsyrkandena
i den mån de inte därigenom kan anses tillgodosedda.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1977/78:510,
2. motionen 1977/78:635, yrkandet 3,
3. motionen 1977/78:662,
4. motionen 1977/78:1393.
Stockholm den 20 april 1978
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s),
Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg * (fp), Rune Carlstein (s),
Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Curt
Boström* (s), Karin Ahrland (fp), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c)och
Eric Marcusson (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 57963 Stockholm 11978